Välkommen till Peggys Hemsida

 

Min E-postadress

peggy@peggyberglind.se

 

Alla mina böcker går att låna via ert eget bibliotek. Som en påminnelse. Alla böcker som uppgår i ett visst antal skall sändas in som plikt ex. Men är upplagorna inte så stora räcker det med att sända in till Kungliga biblioteket i Sthlm, Uppsala universitetsbibliotek, Carolina biblioteket samt Lunds universitetsbibliotek.

Hilma Lovisa Östergren del 1” från 2018, finns på Kungliga biblioteket i Sthlm, Arboga stadsbibliotek, Uppsala universitetsbibliotek, Carolina biblioteket samt Lunds universitetsbibliotek.

Hilma Lovisa Östergren del 2” finns på Kungliga biblioteket i Sthlm, Uppsala universitetsbibliotek, Carolina biblioteket samt Lunds universitetsbibliotek.

   Läs mer om dessa två böcker längst ner på sidan.

           

Senaste och tredje upplagan av ”Bergsmännen” från år 2020 med 27 extra sidor och 9 bilagor, samt uppdatering av anorna förstås. Boken finns på Kungliga biblioteket, Västerås stadsbibliotek, Uppsala universitetsbibliotek, Carolina biblioteket samt Lunds universitetsbibliotek. – Tidigare upplagor finns också men den senaste är mest sann så att säga.

   Har sett att man tvivlar på att Marit Thidiches dotter var gift med Hennike Bengtsson i Vad. Och därför lägger jag nu ut tre sidor från Bergsmännen som ger klarhet. För att förstå helheten av innehållet.

   När jag får reda på nytt som inte stämmer så kommer jag fortsättningsvis att ändra i antavlorna. Så se ana Olof Tidichesson (107226+107354+451578+424546) som efter påpekande från släktforskaren Rolf Bowin upptäckt att den son som angives Ingevall (står endast med det namnet. Så han är inte Olof Tidichessons son. Men just för året Lh.1557 i Stimmerbo står Ingevall Larsson (26804+26836) tillsammans med Olof Bengtsson, han efterträder sin morfar. Olof Bengtsson som var gift med Marith Hennikesdotter. Året före Lh. 1556 står Olof Tidichesson och Ingewall för mantalet. Vilket gör att jag kom att tänka på att i februari 1557 får Bengt Nilsson från Persbo delen i Stimmerbo och hans äldre bror Jon Nilsson delen i Persbo. Härav drar jag slutsatsen att det var Bengt Nilsson och äldre brodern Jon Nilsson som bytte så att Jon Nilsson fick behålla delen i Persbo medan Bengt Nilsson fick delen i Stimmerbo. Bröderna Nilsson hustrur var systrar Olof Tidichessons döttrar. Sen efter morfar Olof Tidichesson övertar hans dotterson Olof Bengtsson mantalet i Stimmerbo. Hans dotter Anna Olofsdotter växer upp med Ingevall Larssons son Anders Ingevallson i Stimmerbo, de blir kära i varandra och gifter sig. Så kanske ni kan räkna ut att Marit Hennikesdotter var kusin med Bengt Nilsson i Persbo, sen gifter Marit Hennikesdotter sig med sin kusin Bengt Nilssons son Olof Bengtsson och de är de som får dottern Anna Olofsdotter och som växer upp i Stimmerbo och blir kär i sin granne Ingevall Larssons son Anders. Man höll ihop släkterna uppe hos bergsmännen.

   Så förändringarna blir att anorna till Olof Tidichesson och hans hustru Elin Maritusdotter blir desamma fast nu får de och deras anor 2 gamla nummer utbytta mot 4 nya.

   Antavlan är under konstant uppdatering. Nytt tillkommer hela tiden. Fel, jag blir överbevisad om, rättas av mig. Det händer att man lätt fastnar vid en viss ståndpunkt, men så kommer bevis, som får det hela att falla på plats. För att jag inte skall behöva uppgradera mina böcker framförallt då ”Bergsmännen” från 2020 så kommer jag att rekommendera att ni läser i mina antavlor för rättning. 

   Och, som jag sagt tidigare, kusiner fick inte gifta sig med varandra, men visst var man släkt med släkten.

Ett annat problem, som har dykt upp minst fyra gånger då jag skrivit min bok ”Bergsmännen”, är att ofta hamnar mågen i dotterns ställe… men läser man noga, så förstår man hur det förhåller sig.

   Fortsätt skriv och tala om, om ni finner något som ni tycker är verkar vara fel, och då förstås gärna bevis på att min ståndpunkt är fel och er är mer rätt.

 

Arvingarna del 1” från år 2018 finns på Kungliga biblioteket, Uppsala universitetsbibliotek, Carolina biblioteket samt Lunds universitetsbibliotek.

Det fanns så mycket att berätta, fram till 1855 räckte boken inte men väl fram till Frihetstiden 1719. Historiskt är den en fortsättning på uppdaterade delen av ”Bergsmännen”, men alla nytillkomna socknar i Västerbergslagen och i Gästrikland har jag forskat på från landskapshandlingarnas början vid 1530-talet.

 

Arvingarna del 2” från år 2021 är insänt till Kungliga biblioteket, Uppsala universitetsbibliotek, Carolina biblioteket samt Lunds universitetsbibliotek.

Lite av det förord på min bok Arvingarna del 2, som jag nu arbetar med…

Har studerat Carl Gustav Malströms livsverk angående ”frihetstiden”. Vilket man kan säga genom att jag läst Göran Nilzéns utgåva av Carl Gustav Malströms livsverk.

   Vill här återge de ord som finns på sidan 99 i Göran Nilzéns utgåva av Carl Gustav Malströms livsverk. Här citerar Göran ett direktörstal i Svenska akademien den 20 december 1880 där Malmström själv för historikerns uppgift. Han utgick från Geijers tes att det inte finns några färdiga historiska minnen och att det finns två olika saker härtill. Den ena är att det ständigt tillkommer nytt källmaterial som förändrar bilden, och det är den historiska forskningens vanliga gång. Den andra orsaken beror på förändrad ideologi. Det förflutna omtolkas när andra värderingar uppstår. Utgångspunkten, hävdade han, måste vara rikets utveckling, och med riket menade Malmström, precis som Geijers tes, en organism, och det är de krafter som verkar i organismen som bestämmer händelseutvecklingen och som därför skall beskrivas och analyseras av historiken. Ja, nytt tillkommer hela tiden angående källor, men angående ideologier kan vi nu i ”Corona epidemiens” tid år 2020 och ”Black Lives Matter” se hur historien omvärderas och även vår Carl von Linné får sig en känga för sin rasbiologi.

   Kan inte låta bli att sen tänka på de ”Sekreta utskotten” under frihetstiden visavi dagens, ja, vad skall man kalla det som vi som medborgare inte verkar få ta del av idag. Är det för att rädda rikets säkerhet eller för att man inte vill att vi som medborgare ska veta allt. Det blir förstås kanske först känt om 100 till 200 år.

   Idag 2021 med fredspristagarna, journalisterna Maria Ressa och Dimitrij Muratov. Deras tal om att världen går mot fler diktaturer. Alla journalister som blivit avrättade eller sitter i fängelset. Har läst ”Fallet Julian Assange” av Nils Melzer. Mitt svar på det:” Har känslan av att Sverige sitter i knät på någon, men är det inte dags att kliva upp nu”. Julian Assange måste offras för att ingen journalist skall våga ifrågasätta krigsbrott vare sig det gäller väststater eller öststater. Dissidenter finns inte bara i öst, de finns även här i väst, så att säga i vår värld. Inte bara Assange, Snowden, Manning utan nu även Melzer tillhör våra dissidenter.

   Jag känner mig inte uppmuntrad av vad som väntar våra barnbarn. Ja, jag är en gammal dam som inte kan låta bli att fundera över vad som händer på vår jord. Blev även förstås tagen av David Beasley, WFP:s (fredspriset 2020) verkställande direktör av hans tal i Oslo igår den 10 december 2021.

 

Så här står det i texten bredvid …

 

Från Frihetstiden 1720 fram till 1860

 

Från bönder och bergsmän växer vårt samhälle fram efter pestens år 1350. Med det följer allt som har med odling och kreatursuppfödning mest söderut i landet. Men även bergsbrytningen gör stora framsteg, kolframställning, tackjärn och färskning till stångjärn osv. Gruvfogdar och smeder, till en börja med mest smide till husbehov men utvecklingen växer fram och med de hammarsmedjorna. skomakare, skräddare, gästgivare och mjölnare och ett par präster finns bland våra anor.

   Under 1600-talet övertas det mesta av bruksägarna. Fler blir landbönder och hammarsmeder, lod-gjutare och kolare, dessa knyts alltmer till bruken. Under 1700-talet ökar antalet torpare och backstugu-sittare.

 

Under alla eror finns soldater i släkten och om dessa finns så mycket att berätta. Hattarnas krig och det enda slaget vid Willmanstrand 1741. År 1742 då soldaterna dog i Finland eller på hemresan med bl.a. skeppen Flamman, Flundran, Friksten, Hoppet, Nolarck, Nolvik och Solen. Fregatten Fanan, gallejorna Ulrika Eleonora och Töfwelitet samt sjukskeppet Klugswan. Vidare alla orsaker som leder fram till Dalupproret 1743.

 

Pommerska kriget 1757 - 1763. Gustav III krig med Ryssland 1788 – 1790. Förlusten av Finland 1809 till Ryssland och sedan med Rysslands hjälp tog vi Norge från Danmark 1814. Samt får ni läsa om soldaterna som byggde alla Sveriges kanaler.

   Så följ nu med på min resa under tiden som ovan angivits ovan och lite till.

 

ISBN nummer 978-91-519-9739-1                      Boken kostar 450:- inklusive frakt.

 

 

BJÖRN och PEGGY

 

Östergötland, Uppland.

Gen I nr 2 och 3

 

Björns mors anor från Österrike
BEATRICE KAROLINE ANGELA LEOPOLD

 

Björns farmors anor

KLARA JOSEFINA JOHANSSON, Gen III nr 9

Västergötland, sök även berglind.biz

 

Peggys farfars anor

VERNER WIDELL, Gen III nr 12
Västerbergslagen

 

Peggys farmors anor

GERDA AUGUSTA SVEDLING, Gen III nr 13
  Västerbergslagen

Peggys morfars anor
OTTO WILHELM KARLSSON
, Gen III nr 14
Östergötland och Södermanlands län:

 

Peggys mormors anor

HILMA LOVISA ÖSTERGREN, Gen III nr 15

Södermanland län:

 

 

Bergsmännen

Uppdaterad upplaga 2020

 

            Söder-Norrbärke, Västanfors, Norberg, Västervåla och Grangärde socknar

 

             

            

 

ISBN 978-91-519-6297-9

Priset är 450 kronor inkl. frakt

 

Þ uttalas th, det lärde jag mig då jag var på resa till Island hösten 2016.

Det bekräftar också det jag anat på s. 162 i nya bergsmännen.

Under Cecilia står det att hennes barn är

Marit och Olof Þ, vilket förstärker att Cecilia Andersdotter var gift med Thidike.

 

Nytt…

1. Stefan Jernberg har ytterligare givit klarhet i vem som var gift med Per Hennikesson nämligen Karin Svensdotter från Hagge.

 

2. Angående den fjärde dottern Britta Larsdotter från Persbo

 

3. WHS och MED mysteriet med silverkannan och en förbisedd dotter.

 

4. Från 2020 Uppdaterad Bergsmännen med ytterligare 27 sidor med 9 bilagor. 

Så nu finns allt i ett.

P Edvin Ehrlings läsfilm allmän serie nr 108, riksarkivet. Handlingarna varav en del av de första lär finnas förvarade i original hos herr Anders Larsson i Wad, har avskrivits och välvilligt ställts till förfogande av Herr Leonard Persson i Wad. Angående källor från brevet daterat 1578 i Wad Söderbärke.

 

Persbo II

Från tinget i Kopparberg från Anno 1686 den 7 sept. Hela tinget översatt av mig. Den Lasse Persson som bor i Persbo Grangärde socken och har 4 döttrar.

 

Mer Fragg/ Persbo I.

Den Lasse Persson i Fragg och son Jon Larsson som övertar Fragg och bor där fram till sin död 1593. Men dessa far och son äger del i Persbo Grangärde. Det är också ett tillägg till Sigrids Joensdotter gift med Anders Holstensson i Kallmora, syster Sara Joensdotter gift till Hörende i Färnebo socken.

 

Jon Olofsson knekt

Från Stefan Jernberg på nätet utlagda tidiga domböcker från Dala-Järna. Kan vara av intresse för er som har anor i Kyrkbyn i Söderbärke, för här är man släkt med släkten.

             

            

 

          ISBN 978-91-633-3071-1                            ISBN 978-91-633-3212-8

          Pris 450 kronor inkl. frakt                            Pris 450 kronor inkl. frakt

 

 

SYSTRAR och BRÖDER

Klars Josefinas

 

 

SYSTRAR och BRÖDER

Verner Widells

 

 

SYSTRAR och BRÖDER

Gerda Augustas

 

 

SYSTRAR och BRÖDER

Otto Wilhelms

 

 

SYSTRAR och BRÖDER

Hilma Lovisas

 

 

Arvingarna del 1” från år 2018

 

 

 

ISBN 978-91-639-7680-3

 

Stormaktstiden

 

1. Hur landet styrdes och vilka styrde man över?

Nora(Tärnsjö) Gävleborgs län och Arboga Lfs. I Västmanlands län, Norrbärke, Söderbärke och Grangärde i Dalarnas län

 

2. Handeln och ekonomin

Årsunda socken i Gästriklands län

 

3. Samhället i övrigt

Österfernebo och Hedesunda socknar i Gästriklands län

 

4. Soldat historia

Dala – Järna i Västerbergslagen i Dalarnas län

Möklinta i Vestmanlands län

 

Priset är 450 kronor + frakt

 

Fel och uppdateringar i ”Arvingarn del 1”

 

 

 

 

 

 

 

 

Boken Hilma Del 1. Med början kring Hjälmare slussar.

Framförallt handlar Del 1 om Hjälmare slussars tidiga framväxt. Under den vackra gravhällen i Sätterbo kyrka (utanför Arboga) vilar Majoren vid Hjälmare slussar Christopher Andersson Jerner/Gerner och hans maka Gunilla Haraldsdotter Stara. Några glimtar från vardagen under stormakts-tiden framkommer genom de brev Margareta Harladsdotter och hennes dotter Gunilla Jerner skrev. Den olycksalige brodern Johan Jerner, som var lärling hos arkitekten Jean de la Vallé. Trots sitt eget och faderns nådebrev blev Johan avrättad efter att ha försökt förgifta sin lärare och husbonde med motiveringen att han: ”hellre ville bliva soldat”. Brodern Anders Jerner var soldat och gift med Maria Drakenskjöld. Bröderna Robertus och Christop-herus studerade i Uppsala 1672. Systern Beata Jerner blev 1674 gift med prästen Andreas Lebestadius och systern Elsa Jerner var gift med Hans Wattrang. Dottern Gunilla Jerner gift med Erik Arvidsson Ragge. Gunilla och Erik hade tillsammans 8 söner, alla var med och stred för Karl XII. Fyra blev adlade. En av de adlade blev arkebuserad i Bender och 3 blev tillfånga-tagna och satt i rysk fångenskap under många år. Alla bröderna Ragge går sorgeliga öden till mötes. Allt om sina 8 söner berättar Gunilla Järner i boken under Lifregementet till häst, sidan 134. Här får ni också läsa om Gunilla Jerners sondotter Hedvig Sofia Ragges brev, som fattig uppbörds-kommisarieänka efter sin make Enagrius i Stockholm.

 

NYTT:  En dotter, Margareta Jerner har jag inte bekräftat vem det kan ha varit. Men har fått uppgifter från släktforskaren Stefan Arvidsson följande: Margareta Jerner född 1650, vilket kan stämma för hennes äldre syster Gunilla var född 1637 och däremellan föds en dotter salig, sen Beata och Elsa. Modern Margareta Haraldsdotter Stara skriver efter makens död ett brev till konungen följande brev detta brev finns avskrivet i boken och skrivs 1667, här ber hon om extra nådeår, hon har då små barn hemma. Vidare var denna dotter Margareta Jerner f. 1650 gift med cornetten Bengt Beckman f. 1647, d. 1701. Familjen bodde i Valsta i Askers socken. Stefan skriver vidare: Man har föreslagit mig att denna Margareta Jerner är dottern till Kristoffer Andersson Jerner, vilken du (Peggy) har forskat om. Som "bevis" antyds barnens namn, samt att Elsa Jerners son Kristoffer Wattrang också bodde i Valsta 1727. Här verkar det troligt att detta kan vara systern Margareta Jerner. Fler bevis har sedan framkommit. 1. Bengt Beckman drabant samtidigt med svågern Hans Wattrang gift med Elsa Jerner. 2. Då Bengt Beckmans dotter Margareta Beata föds 30 nov 1685 är ett av vittnena vällärde Andreas Lebstadius, svågern gift med Beata Jerner.

                    

Genom sockenstämmoprotokoll från Husby-Oppunda framkommer händelser från vardagslivet där. Prästers bekymmer med olydiga gossar, folk som inte sitter kvar i kyrkbänkarna till dess att predikan är avslutad, förbud mot försäljning av sprit och tobak på kyrkbacken. Barn som blev föräldralösa och togs om hand av bönderna genom att bo hos dem växelvis. Ett par barn hade tur och togs om hand och fick komma stadigt i familj. Samt fanns allt arbete sexmännen hade med att vitkalka kyrkan, hålla ordning på kyrkmuren och alla uthus samt allt i prästgården som skulle lagas.

   Den unga föräldralösa borgardottern Maria Elisabeth Morin från Eskilstuna, hon gifter sig med skomakargesällen Erik Gustav Ragge. De bosätter sig i Torshälla. Dottern Maria Lovisa Ragge, hon arbetade som piga hos magister Dahl i Stockholm och blev havande. Enligt magister Dahls brev förnekade hon sitt havandeskap till dess födslovåndor satte in. Men denne magister Dahl hjälper henne med att få plats på barnbördshuset i Stockholm.

   Att få berätta historien om sina anfäder har varit som en lång tidsresa. Genom nästan fyra hela århundraden har jag levt mig in i människornas/ mina anors liv. Jag har försökt förmedla det jag funnit till er alla mina släktingar, nära som avlägsna.

   Maria Lovisas dotter, Lovisa Carolina f. 1849, den dotter hon aldrig tog hem till sig, trots det enligt uppgift hon sen gifter sig med barnafadern, om det nu var rätt fader? Lovisa Carolina växer upp i fosterhem och kom senare att gifta sig med änkemannen och fyrabarnsfadern Carl Erik Oscar Östergren. Tillsammans hade de 12 barn. Deras första barn de fick tillsammans var min mormor Hilma Lovisa Östergren. Hilma och hennes syskon fick många barn och ännu fler barnbarn. Några av alla barnbarnen finns på fotografierna som finns i boken. Dessa mina sysslingar har även bidragit med sina egna historier till mig.

 

Boken om Hilma Del 2. Den om min mormor.

Med ett barn i bagaget fick min mormor lov att gifta sig då hon väntade ytterligare ett barn. Hon var då 28 år gammal. Det var inget annat att göra. Kring det äktenskap som sedan, då barnafadern Emil fyllt 21 år ingicks den 20 oktober 1901, har hennes dotter, min moster Linnea berättat: ”Hilma hade ju redan ett utomäktenskapligt barn, min syster Karin. Hilmas föräldrar tyckte att det var passande att hon gifte sig. Vilket Hilma då gjorde, men som hon sa, det var den olyckligaste dagen i hennes liv.” Enligt Hilmas svärdotter min moster Viola: ”Hilma ville gå i sjön.” Det var ingen lycklig början på ett äktenskap, men livet måste gå vidare. Trots att de hade det mycket knapert stannade de under nästa hela sitt liv kvar vid Ålberga gård i Sörmland. De var båda arbetsamma och duktiga, Emil blev ladugårdsförman och tillsamman fick de ytterligare fyra barn. De hade nu sex barn att ta hand om. Då min mormor Hilma var 44 år hade hon en affär med sin granne Otto Wilhelm Karlsson. Kanske de båda trodde att nu var det ingen risk att Hilma kunde bli gravid, men det kunde hon. Så min mamma föds 1917 som barn nummer 7 till Hilma och Otto Wilhelm. Någon skilsmässa blev det inte, men antydningar har alltid funnits. Då jag fick se fotografier från Hilma och Emil som unga båda blåögda och ljushåriga och min mamma med bruna ögon och mörkt tjockt fint hår, ja då förstod jag att hon inte var Emils. Min moster Karin min mammas 19 år äldre syster bör ha känt till historien som då fortfarande bodde hemma hos föräldrarna. Det var från hennes son, min kusin Åke jag också senare fick bekräftelse.

   Men mycket händer i familjen Larsson, pojkarna som far till Danmark och utbildar sig till trädgårdsmästare. Av den anledningen fick man skriva brev hem till Hilma vilka några finns med i boken. En son blir nazist och utfryst i Ålberga. Döttrar och svärdöttrar far till Stockholm och arbetar i fabrik, affär eller blir hembiträden, detta under 1920- och 1930-talet. Att det var svåra tider under 30-talet har jag förstått vidden av då min moster Viola född 1906 berättar om hur det var med make, son och ingen stans att bo och inget att äta. Min moster Viola blev 101 år gammal, det var hos henne jag fann breven från Hilma och breven mellan Viola och hennes syster Margit, båda från Ålberga och båda sonhustrur till Hilma.