Välkommen till Peggys Hemsida

Min e-mail kontakt.

peggy.berglind@swipnet.se

 

OBS! Eftersom jag uppdaterar allt eftersom jag missat, ser jag att mina gamla uppgifter ligger på nätet.

Gäller för närvarande både Persbo I och Persbo II, se längst ner på denna sida. Obs!

(En gammal upplaga av Persbo II ligger ute på nätet, under något som heter SpotiDoc.)

Gäller även för Effrike/ Teffrike, se längst ner på denna sida. (Håller på med att utreda detta oklara om det nu går)

 

Till Er som läser min antavla:

Min bok om Arvingarana I. Skriver på denna bok från år 1611 och fram till 1855 då Johan Olof Widell och Anna Kristina Hedlund föds, samt föds min farmors anor Gustav Albert Svedling född 1858 och Mathilda Svedling född 1860. Nästa bok (om jag lever och har hälsan) skall jag skriva om dessa fyra och deras arvingar i boken Arvingar II.

Och alla ni som är släkt med Johan Olof Widell eller Gustav Albert Svedling. Förmodligen är ni idag hans barnbarn eller barnbarnsbarn. Om ni har gamla brev, fotografier eller annat minnesvärt ni vill berätta så tar jag med stor tacksamhet emot detta.

 

Antavlan är under konstant uppdatering. Nytt tillkommer hela tiden. Fel jag blir överbevisad om, rättas av mig.

Det händer att man lätt fastnar vid en viss ståndpunkt, men så kommer bevis, som får det hela att falla på plats.  

Och, som jag sagt tidigare, kusiner fick inte gifta sig med varandra, men visst var man släkt med släkten.

Ett annat problem, som har dykt upp minst fyra gånger då jag skrivit min bok ”Bergsmännen”, är att ofta hamnar mågen i dotterns ställe… men läser man noga, så förstår man hur det förhåller sig.

Så skriv gärna till mig och tala om, om ni finner något som ni tycker är fel, och då förstås gärna bevis på att min ståndpunkt är fel.

 

BJÖRN och PEGGY

 

Östergötland, Uppland.

Gen I nr 2 och 3


BEATRICE KAROLINE ANGELA LEOPOLD

Hennes anor från Österrike

 

          KLARA JOSEFINA JOHANSSON, Gen III nr 9 

                        Västergötland, sök även berglind.biz

 

VERNER WIDELL, Gen III nr 12
Västerbergslagen

 

GERDA AUGUSTA SVEDLING, Gen III nr 13
  Västerbergslagen

OTTO WILHELM KARLSSON
, Gen III nr 14
Östergötland och Södermanlands län:

 

HILMA LOVISA ÖSTERGREN, Gen III nr 15

Södermanland län:

 

SYSTRAR och BRÖDER

Klars Josefinas

 

SYSTRAR och BRÖDER

Verner Widells

 

SYSTRAR och BRÖDER

Gerda Augustas

 

SYSTRAR och BRÖDER

Otto Wilhelms

 

SYSTRAR och BRÖDER

                               Hilma Lovisas

 

image001

ISBN 978-91-633-3071-1. ”Innehåller: Hjälmare slussars tidiga historia.”

Priset är 490 kronor + frakt

Boken går att låna på 3 bibliotek. Se Libris

Finns även på Arboga och Nyköpings bibl.

 

image003 

 

Boken om Bergsmännen del 1 och 2

Tillsammans kostar dessa två böcker

450 kronor + frakt.

image005

 

ISBN 978-91-633-3212-8

Priset är 490 kronor + frakt

Boken går att låna på 3 bibliotek. Se Libris

Finns även på Arboga och Nyköpings bibl.

 

image006

 

ISBN 978-91.637-3741-1

426 sidor i A 4 format.

Böckerna går att låna från Lunds univ. bibl.

Även på Uppsala univ.bibl.

Boken Hilma Del 1. Med början kring Hjälmare slussar.

 

Under den vackra gravhällen i Säterbo kyrka vilar Majoren vid Hjälmare slussar Christopher Andersson Jerner/Gerner och hans maka Gunilla Haraldsdotter Stara.

   Framförallt handlar Del 1 om Hjälmare slussars tidiga framväxt.

   Några glimtar från vardagen under stormaktstiden framkommer genom de brev som Margareta Haraldsdotter och hennes dotter Gunilla Jerner skrev. Den olycksalige brodern Johan Jerner, som var lärling hos arkitekten Jean de la Vallé. Trots sitt eget och faderns nådeansökningsbrev blev Johan avrättad efter att ha försökt förgifta sin husbonde med motiveringen att han, ”hellre ville bliva soldat”. Brodern Anders Jerner soldat och gift med Maria Drakenskjöld. Bröderna Robertus och Christopherus studerade i Uppsala 1672. Systern Beata Jerner blev 1674 gift med prästen Andreas Lebestadius och systern Elsa Jerner var gift med Hans Wattrang.

   Dottern Gunilla Jerner gift med Erik Arvidsson Ragge (skall nog vara Rogge enl. (Enligt från Palmsköldska samlingen. Not finns i Carolina rediviva, Uppsala). De hade tillsammans 8 söner, alla var med och stred för Karl XII. Fyra blev adlade, 1 blev arkebuserad i Bender och två blev tillfångatagna och satt i rysk fångenskap under många år. Alla bröderna Ragge går sorgliga öden till mötes.

   Allt om sina 8 söner beskriver Gunilla Järner i under Lifregementet till häst sidan 134.

   Här får ni också läsa om Gunilla Jerners sondotter Hedvig Sofia Ragges brev, som fattig uppbördskommisarieänka efter Enagrius i Stockholm.

   Genom sockenstämmoprotokoll från Husby-Oppunda framkommer händelser från vardagslivet där. Prästens bekymmer med olydiga gossar, folk som inte sitter kvar i kyrkbänkarna till dess att predikan är avslutad, och förbud mot försäljning av sprit och tobak på kyrkbacken. Barn som blev föräldralösa och togs om hand av bönderna genom att bo hos dem växelvis. Ett par barn hade tur och togs om hand och fick komma stadigt i familj. Samt fanns allt arbete sexmännen hade med att vitkalka kyrkan, hålla ordning på kyrkmuren och alla uthus samt prästgården som skulle lagas.

   Den unga föräldralösa borgardottern Maria Elisabeth Morin från Eskilstuna, som gifter sig med skomakargesällen Erik Gustav Ragge. De bosätter sig i Torshälla. Dottern Maria Lovisa Ragge, hon som arbetade som piga hos magister Dahl i Stockholm och blev havande. Enligt magister Dahls brev förnekade hon sitt havandeskap till dess födslovåndor satte in. Men magister Dahl hjälper henne att få plats på barnbördshuset.

   Att få berätta historien om sina anfäder har varit som en lång tidsresa. Genom nästan fyra hela århundraden har jag levt mig in i människornas liv. Jag har också försökt förmedla det jag funnit till er alla mina släktingar, nära som avlägsna. Den unga föräldralösa borgardottern Maria Elisabeth Morin från Eskilstuna, som gifte sig med skomakargesällen Erik Gustav Ragge. De bosatte sig i Torshälla. Dottern Maria Lovisa Ragge, hon som arbetade som piga hos magister Dahl i Stockholm och blev havande.

   Maria Lovisas dotter Lovisa Carolina Ragge gifte sig med änkemannen och fyrabarnsfadern Carl Erik Oscar Östergren. Tillsammans hade de 12 barn. Ett av barnen var min mormor Hilma Lovisa Östergren. Hilma och hennes syskon fick många barn och ännu fler blev barnbarnen. Några av alla barnbarnen finns på fotografierna jag tagit. De har också har bidragit med sina egna berättelser.

 

      

Boken om Hilma Del 2.

Med ett barn i bagaget fick min mormor lov att gifta sig då hon väntade ytterligare ett barn. Det var inget annat att göra. Kring det äktenskap som sedan, då barnafadern Emil fyllt 21 år ingicks den 20 oktober 1901, har hennes dotter, min moster Linnea berättat: ”Hilma hade ju redan ett utomäktenskapligt barn, min syster Karin. Hilmas föräldrar tyckte att det var passande att hon gifte sig. Vilket Hilma då gjorde, men som hon sa, det var den olyckligaste dagen i hennes liv.” Enligt Hilmas svärdotter min moster Viola: ”Hilma ville gå i sjön.”

   Det var ingen lycklig början på ett äktenskap, men livet måste gå vidare. Trots att de hade det mycket knapert stannade de under nästa hela sitt liv kvar vid Ålberga gård i Sörmland. De var båda arbetsamma och duktiga, Emil blev ladugårdsförman och tillsamman fick de ytterligare fyra barn. De hade nu sex barn att ta hand om. Då min mormor Holma var 44 år hade hon en affär med sin granne Otto-Wilhelm Karlsson. Kanske de båda trodde att nu var det ingen risk att Hilma kunde bli gravid, men det kunde hon. Så min mamma föds 1917 som barn nummer 7 till Hilma och Otto-Wilhelm. Någon skilsmässa blev det inte, men antydningar har alltid funnits. Då jag fick se fotografier från Hilma och Emil som unga båda blåögda och ljushåriga och min mamma med bruna ögon och mörkt tjockt fint hår, ja då förstod jag att hon inte var Emils. Min moster Karin min mammas 19 år äldre syster bör ha vetat och det var från min kusin Åke hennes son jag också fick bekräftelse.

   Men mycket händer i familjen pojkarna som far till Danmark och utbildar sig till trädgårdsmästare. Härav fick man skriva brev hem till Hilma vilka finns med i boken. En son blir nazist och utfryst i byn. Döttrar och svärdöttrar far till Stockholm och arbetar i fabrik, affär eller blir hembiträden, detta under 1920- och 1930- talet. Att det var svåra tider under 30- talet har jag förstått vidden av då min moster född 1906 berättar om hur det var med make, son och ingen stans att bo och inget att äta. Min moster Viola blev 101 år gammal, det var hos henne jag fann breven från Hilma och breven mellan Viola och hennes syster Margit, båda från Ålberga och båda sonhustrur till Hilma.

 

Bergsmännen Del 1-2, Den handlar om historien från tiden 1350- fram till 1611. Har släktforskat i snart 25 år men bestämde mig för fyra år sedan att skriva om mina anor i Söderbärke framförallt, men även i Norrbärke, Norberg, Våla och Grangärde socknar.  Fyra intensiva men mycket intressanta år av arbete och har nu äntligen avslutat mitt arbete med boken. Släktforskningen angående folket, mina anor, som bodde i Gamla Norbergs bergslag från slutet av 1400-talet, men några ännu tidigare har jag följt i de flesta fall fram till ca: 1700-talet. Det gör det sedan lättare att gå vidare med släktforskning för den som är intresserad.

   Jag skriver om mina anor men också om alla övriga familjemedlemmar och övriga som bor på samma ställen som släkten, så att boken blir intressant för alla som har sina rötter i trakten. Mina egna anor skriver jag med fet stil och annummer efter. I och med det kan man utläsa hur nära släkt alla verkar vara med varandra, om än inte kusiner hade rätt att gifta sig. Har kommit fram med enligt min mening mycket intressanta och kanske i några fall nya släktförbindelser. Ett exempel är vem det var som var gift med allas vår Hennike Bengtsson (Mer bevis finns förstås i boken) i Wad. Men det finns fler upptäckter som inte alltid stämmer med föregående forskares slutsatser.

   Anorna under Gerda Augusta är under inskrivning. Verner Widells antavla är skriven men jag uppdaterar hela tiden för min forskning fortskrider. Och kommer det in ny information angående anorna skriver jag förstås in det eller ändra ibland anorna.

 

Uppföljning av boken om Bergsmännen

Nu börjar det bli lite rörigt så jag delar upp det som är viktigt för var och en.

 

För er som är nära släkt med mig, har några annummer ändrats på sidan 76 i boken.

Men för er andra så stämmer allt annars med vilka som var släkt med vem osv.

 

Boken Här har jag lagt in fel på sidorna i boken         

 

P Edvin Ehrlings läsfilm allmän serie nr 108, riksarkivet. Handlingarna varav en del av de första

lär finnas förvarade i original hos herr Anders Larsson i Wad, har avskrivits och välvilligt ställts

till förfogande av Herr Leonard Persson i Wad.

Angående källor från brevet daterat 1578 i Wad Söderbärke.                  

 

Persbo II

Här från tinget i Kopparberg från Anno 1686 den 7 sept. Hela tinget översatt av mig.

De Lasse Persson som bor i Persbo Grangärde socken och har 4 döttrar.

 

Mer Fragg/ Persbo I.

Den Lasse Persson i Fragg och son Jon Larsson som övertar Fragg och bor där fram till sin död 1593.

Men dessa far och son äger del i Persbo Grangärde socken.

Det är också ett tillägg till Sigrids Joensdotter gift med Anders Holstensson i Kallmora, syster Sara Joensdotter gift till Hörende i Färnebo socken.

 

Jon Olofsson knekt

Från Stefan Jernberg på nätet utlagda tidiga domböcker från Dala-Järna.

Kan vara av intresse för er som har anor i Kyrkbyn i Söderbärke, för här är man släkt med släkten.

 

Andreas i Kaldemoren 

För alla er med anor från Kallmora Norberg

 

Effrike/Teffrike i Wad/ Hemmingshyttan/ Olsbenning/ Bennebo/ Fragg/

Efter frågan om Effrike/Teffrike en utredning från Fragg.