Proband har nr.1 LARS, MATS, och LOTTA, pappan har det dubbla numret, mamman numret därpå. Om dubbla numret fattas men numret därpå finns, betyder det att fadern är okänd men mammans namn finns, och vice versa.

[B]=Bouppteckning

[S]=Skilsmässohandlingar

***III***

14. OTTO WILHELM KARLSSON, f 1873-12-02 Krokek Östergötland, D. 1949-07-29 Kila Ålberga gård (D). Kördräng.

– Gift 1899 med Ulrika Wilhelmina Adamsson f. 1876, d. 1903. Gift 2: gg med Johanna Mathilda Adamsson, f. 1867, d. i början av 1930-talet Kila Ålberga gård (D). Ulrika och Johanna är systrar.

Barn med första hustrun:

1. Carl Wilhelm Karlsson, f. 1900 Kila, d. 1900 Kila (D)

2. Gustav Wilhelm Karlsson, f. 1901 Kila, d. 1903 Kila (D)

Barn med andra hustrun:

3. Anna Mathilda Karlsson, f. 1904 Kila, d. 1911 Kila Ålberga gård (D)

4. Ida Maria Karlsson, f. 1905 Kila Ålberga gård (D), d. 1986. – Gift med Gunnar Emanuel Ehrström, f. 1900, d. 1984. – Sonen Hans, min Peggys syssling har kontakt med honom och träffats många gånger.

5. Axel Wilhelm Karlsson, f. 1909 Kila Ålberga gård Södermanlands län, d. 1949 Kila Ålberga gård (D).

Axel Wilhelm dog endast 10 dagar efter sin far den 9 augusti 1949. Han efterlämnade i sin tur hustrun Ruth Dagmar Maria Karlsson, född Olsson. Axel och Rut fick inga barn.

Barn med min gifta mormor Hilma Lovisa Östergren, gift med Emil Larsson: Hilma och Otto bodde grannar i Kila vid Ålberga gård.

6. Berta Hildegard Maria Larsson, f. 1917 Kila Ålberga gård (D), d. 1963-01-07 i Solna.

***IV***

28. JOHAN PETER CARLSSON, f. 1824-12-22 Kila Lillhälla Södermanlands län, d. 1903-01-11 Lillkälla, Kila (D). – Gift 1847-06-05 i Kila med Maja Greta Karlsdotter född 1822-08-13 Kila (D), d.1869-05-06 i Krokek, Tegelhagstorp (E) [B]. Första hustrun födde en oäkta dotter 1845 Kyrktagen den 19 dec. samma år. Johan Peter blir änkling 1869-05-06. Han gifter om sig 1870-12-27 i Krokek (E) med … obs, han gifter sig senare även en tredje gång med änkan Christina Carlsson född Pettersson.

29. GUSTAVA MALVINA SJÖBERG, f. 1838-07-16 döpt d. 16 juli Otto Reinhold och Gustafva Malvina fadern manufakturi gesällen Gideon Sjöberg modern Johanna Solberg, (här syns texten lite otydligt men) frånvarande faddrar Carl Kjellman metallarbetare, Teodor Sjöberg i Wallersta närvarande faddrar hustru Juliana Fjellman, Söderman och pastror Olai Ullström. (fler faddrar finns antecknade) Källa: Katarina CIV:3 1830-1839 Bild 1730/ sid 332.

Östra Kyrkogatan 27, Sthlm Katarina fsm. (AB). d. 1893-12-08 Tegelhags torp Krokek (E) [B].

– Äntligen är hon funnen född, och med det en massa anor. Det tackar jag min syssling Kerstin Andersson för. Så nu gäller det att gå noga fram.

Barn med första hustrun:

1. Lovisa Mathilda, f 1845-11-02 Kila (hustruns)

2. Karl Johan Karlsson, f. 1848-01-19 Krokek (E) boendes i Norrköping vid faderns död 1903.

3. Per Gustav Karlsson, f. 1850-04-01 Krokek (E) boendes i Norrköping vid faderns död 1903

4. August Karlsson, f. 1852 Krokek (E) boendes i Ljusfors Skärblacka vid faderns död 1903

5. Johanna Maria, f 1853-06-03 Krokek gift med sjökaptenen Wilhelm Wilhelmsson i Stockholm

6. Anna Wilhelmina, f 1855-12-28 Krokek, hon finns inte med i faderns bouppteckning

7. August, f 1858-03-25 Krokek, han finns inte med i faderns bouppteckning

8. Lovisa, okänt när hon är född. Gift med fiskaren Johan Andersson i kullen Krokek. – Ev. Hustruns dot.

9. Philip Karlsson, f 1862 Krokek (E), som vistas å okänd ort, så står det i faderns test.

10. Otto Wilhelm Karlsson, f.1865 Krokek (E), d. 1871-05-14 Krokek (E), han finns inte med i faderns bouppteckning. Död.

Barn med andra hustrun Gustava Malvina:

11. Hennes före äktenskapet Anna Gustava, f. 1868-06-21 Kila, men hon står med i bouppteckningen. Gift med trädgårdsmästaren G. W. Spångberg Loviselund Eneby.

12. Charlotta Sofia Karlsson, f. 1871-03-25 Krokek (E) (Hennes sondotter är Kerstin Andersson, Kerstin är också släktforskare och hon har hjälpt mig med att ta fram uppgifter angående denna släkt) gift med arbetaren Andersson i Uppsala.

13. Otto Wilhelm Karlsson, (III 14) f.1873-12-02 Krokek, Tegelhags torp (E). Kulltorp, Björkvik

14. Wilhelmina Desideria Karlsson, f. 1876-05-23 Krokek (E). Bosatt i Stockholm

Johan Petter var ju bara 69 år! Så den 10/10 1893 (Gustava Malvina hade inte dött ännu) kom den 27 år gamla pigan Kristina Petersdotter f. 7/4 1866 i Krokek, till gården med sina 2 oäkta barn, varav ett var Johan Hjalmar f. 1887-10-07.

Änkan Kristina Karlsson född Pettersson

15. Rut Kristina Karlsson, f. 1893-06-05

16. David Emanuel, f 1896-02-12 (Hans sonson, Stefan Karlsson är också släktforskare, samt är han min och Kerstins syssling)

17. Anna Mathilda Josefina, f 1898-07-23

Och så är det dags igen, fattas bara! Den 2/6 1901 gifter sig Johan Peter med pigan Kristina och de får en dotter inom äktenskapet.

18. Agda Maria Linnéa, f 1901-10-31

(pappa föddes 27/1 1901, alltså ca.9 mån. före sin moster!) Källa: Kerstin Andersson (min syssling)

– Kerstin, Stefan och jag träffades förstås via nätet, visst är det underbart. Med alla dessa barn kanske fler sysslingar dyker upp.

***V***

56. CARL PETER JANSSON, f 1797-08-01 Lunda Jäder Mellangården (D). d. 1847-10-20 Krokek Tegelhagstorp (E), dräng. Carl Peter lever kvar på Tegelhagstorp, men dör den 28/10 1847. Han begravs inte förrän 21/11. ”Fd. Torparen i Tegelhagstorp, nu tjenande dräng i Bränntorp, blef död under rusigt tillstånd på hemvägen efter Väggrusning den 28 Okt. Liket undergått Medicinsk Legal besigtning och blev enligt utslag från domaren i tysthet begravd. Enkeman. Efterlämnar barn. 1 omyndig son och 2 döttrar. Dödsorsak Fylleri och starka drycker.” Han blev 50 år gammal. – Här kan man undra varför inte myndige sonen Jan Peter Karlsson är nämnd som myndig son. Och vad föranledde att faderns kropp skulle undersökas? Blev han skadad, skadade han sig själv? Varför blev han i tysthet begravd? Här finns förstås mer att leta efter i domböckerna.

– Gift 1822-12-08 i Kila med …

57. ANNA STINA PERSDOTTER, f 1796-10-27 Kila Högsätter (D), d. 1843-08-02 Krokek Tegelhagstorp (E).

Barn:

1. Carl född 1820-12-06 Kila, hustruns före äktenskapet.

Barn tillsammans:

2. Brita Cajsa Karlsdotter, f. 1823-01-28 Kila (D). Flyttar till Råsätter 1842.

3. Jan Peter Karlsson (IV 28) f. 1824-12-22 Kila

4. Anna Lotta Karlsdotter, f. 1828-03-25 Kila

– Sedan flyttar hela familjen till Krokek 23/11 1828 där de tar över Tegelhagstorp och Carl Petter blir torpare (istället för dräng som hitintills).

Källa: Kerstin Andersson

5. Erik Gustav, f. 1833-05-06

58. GIDEON SJÖBERG f. Mariefred-Kärnbo vid Bränneriet. Gideon f. 1803 d. 2 juni, döpt d. 3 juni far Inspektor Pehr Otto Sjöberg, modern Fru Britta Cathronius 25 år. Gideon Faddrar: Brukspatron Herr Magnus Bjuggren, Fru Aurora Flodin dess dotter Sophia Flodin och Hr. Post Inspektor Daniel Kihlman.

Gideon finns inte med i Mntl. 1820. 1830- (finns ej med i mntl. året 1840) 1845 Adolf Fredriks fsm. I Sthlm står Gideon Sjöberg som Gasberedare.

Källa: http://digitalastadsarkivet.stockholm.se/Register/Mantalsregisterepi7.aspx

Under den här tiden gifter sig Gideon med Johanna Solberg och de får tillsammans tre barn. Två av barnen och hustrun Johanna dör 1841.

Manufakturisten Gideon Sjöbergs hustru Johanna Sohlberg Östra Kyrkogatan n. 27 Kv. Stenbodarna större. Hon dör i (…)sot. 40 år gammal.

1839 under Katarina fsm. Stenboderne Större Står fabriksarbetaren Gideon Sjöberg antecknad.

1843 medan Gideon fortfarande befinner sig i Sthlm. gifter han om sig med Anna Elisabeth Stare född 01-01-1822 i Arboga. Vigseln antecknad i Arboga lfs., C:4 (1821-1860).

1846-1857 befinner hans sig i Kvillinge Thorshag. Se i volym: Kvillinge AI:19 och 21.

1858-1860 finns Gideon i Maria Norra. Då står han som fabriksarbetar och senare som arbetskarl hos J Lamm.

1861 finns han inte

1862 finns han i Maria Norra. Sedan finns varken han eller hans hustru antecknad.

1683-08-16 dör Gideon. Jernarbetaren Gideon Sjöberg född i Mariefred, bor Skinnarviksgränd 10-12, bredvid sjukhuset begravd.

Först var Gideon gift med Annan Catharina Gålbom och tillsammans med henne hade han dottern

1. Sophia Charlotta Sjöberg f.1829-08-04 Finska Fsm., Stockholm (AB) d. 1842-01-25 Östra Kyrkogatan 27 Katarina fsm.(AB)

Andra gången gift 1832 med …

59. JOHANNA MARIA SOHLBERG f. 1898-09-30, men blir sedan fel. Så hon står sedan som f. 1801-09-30 Västervik. Fel årtal men inte fel månad och dag. Fler handlingar har jag som bevisar att året blivit fel. Stöds även av att hon flyttar från Västervik år 1815 till Stockholm. Att hon då endast skulle vara 14 år och flyttat ensam är nog inte heller troligt. 17 år var hon 1815 vilket bekräftas i handlingar. Johanna dör 1841 i hennes test kan man läsa: Manufacturisten Gideon Sjöbergs hustru Johanna Sohlberg Östra Kyrkogatan 27 kv. Stenboderne Större. Hon finns med som piga i mntl. 1820 i stadens västra kvarter, den ende Johanna Solberg, men ej år 1830 eller senare. Antar att hon som gift står under mannen.

Barn:

2. Elna Maria Sjöberg f. 1833-06-21, d. 1839-11-07 Östra Kyrkogatan 27, Katarina fsm., Stockholm, (AB).

3. Per Gideon Sjöberg f. mellan 1835 och 1836, d. 1842-01-24 Östra Kyrkogatan 27, Katarina fsm., Stockholm, (AB).

4. Gustava Malvina Sjöberg (IV 29), f. 1838-07-16 Östra Kyrkogatan 27, Kvarteret Stenbodarne Större, Katarina fsm, Stockholm, (AB), d. 08-12-1893

Tegelhagstorp, Krokek, (E).

5. Otto Reinhold Sjöberg, f. 1838-07-16 Östra Kyrkogatan 27, Kvarteret Stenbodarne Större, Katarina fsm., Stockholm, (AB), d.1842-01-22

Östra Kyrkogatan 27, Katarina fsm., Stockholm, (AB).

6. Maria Hildegard Sjöberg. F. omkring 1841-06-19 Östra Kyrkogatan 27, Katarina fsm., Stockholm, (AB), d. 1841-09-19 Östra

Kyrkogatan 27, Katarina fsm., Stockholm, (AB).

– Johanna Solbergs dottersons barn Berta Maria Hildegard får samma namn som Johanna Solbergs avlidna dotter.

Av ovanstående 6 barn lever endast Malvina till vuxen ålder

Tredje gången 1842 gifter sig Gideon med Anna Elisabeth Stare:

7. Emilia Matilda Sjöberg, f. 1843-06-02 Stockholm, (AB).

8. Josefina Rosalie Sjöberg, f. 1848-07-29 Torshag, Kvillinge, (E).

9. Eugenia Anna Amalia Sjöberg, f. 1851-03-11 Torshag, Kvillinge, (E).

10. Augusta Wilhelmina Wictoria Sjöberg, f. 1854-01-23 Torshag, Kvillinge, (E).

11. Hjalmar Knut Sjöberg f. 1857-06-28 Kvarteret Gropen nr 66, Maria Magdalena fsm., Stockholm, (AB).

12. Otto Gideon Sjöberg f. 1860-11-02 Maria Magdalena fsm., Stockholm, (AB).

– Här flyttar familjen åter till Sthlm. Där är fadern antecknad från 1858-1860 + år 1862.

***VI***

112. JAN NILSSON JOHAN, f. 1766-10-14 Lunda (D), fadern är Ryttaren Nils Tyblach och Hustrun är Maria Eriksdotters son Johan Johan dör sedan 1810-05-31 Lunda Grindstugan, smed. Men då han dör står

han som smeden vid Jäder, fadern var Nils Tyblach och modern Anna Carlsdotter, vilket förstås är fel för

modern är ju Maria Eriksdotter.

– G 1796-10-23 i Lunda (D) med …

113. BRITTA NILSDOTTER, f. 1767 i Lunda (D), d. 1843-05-14 Stigtomta Carltorp.

Barn:
1. Carl Peter Jansson (V 56), f. 1797-08-01 Lunda (D)

2. Jan Erik Jansson, f. 1799 Lunda (D), d. 1799 Jäder mellangård Lunda (D).

3. Johan Jansson, f. 1801-10-09 Jäder mellangården Lunda (D)

4. Anna Maria Jansdotter, f. 1805-03-08 Jäder mellangård Lunda (D)

114. PETTER LARSSON, f 1769-12-19 Lunda Kjulshammar, d. 1812-12-31 Kila Wreta rote (D), dräng.

– Gift 1790-10-10 i Lunda (D) med …

115. CHRISTINA SVENSDOTTER, f. 1768-10-24, d. Kila Wreta rote (D).

Barn:

1. Christina Pettersdotter, f. 1792-03-08 död 1795 i Kila (D)

2. Anna Stina Pettersdotter (V 57), f. 1796 Kila Rogsta (D)

3. Margareta Pettersdotter, f. 1801 Kila Rogsta (D) – Här bör hon vara född, för familjen kom hit 1798 till Kila, men jag kan inte finns henne född här då. Men eftersom hon står med j Hfl. så måste hon ju finnas.

4. Britta Pettersdotter, f. 1806-11-22 Står som född i Kummelkärrstugan Kila sn. Fast familjen bor och står ant. i Rogsta Kila sn, vid tiden (D).

116. PER OTTO SJÖBERG, f. 1776-05-26 Com. Herr And: Sjöberg Fru Britta Christina Arborelia Älvdalen.

Faddrar: Pro: Med: Herr Doct: Pehr Engström Prosten: (här är inkilat med mycet lite text) rådman Anders Arosenius fru Lisa Stina Hirschman (så stora bokstäver igen) fru Cath: Fahlberg Herr Pehr Arborelius Madam: Margareta Wallman.

Inspektor vid Kungliga Bränneriet. Inspektor, begaf sig till Petersburg och fick employ;

Död. (Uppgift av Kerstin Andersson) 1832 Nya Ladoga (Novaya Ladoga), Ryssland.

Enl. uppgift af Cantor "Sälling"

– Gift 1800-11-23 Fristaden Eskilstuna, med …

117. BRITTA STINA CATHRONIUS, f. 1778-11-01 Fristaden, Eskilstuna (D). Döpt d. 5 Britta Stina, Fristaden mäster Anders Catronius Hust: Cajsa Lisa Bock.Faddrar: mäster Johan Öhrn, mäster Peter Svanberg, mäster Carl Magnus Bergström i Fristaden, Bokhållaren Fredric Basilier, Hustru Lena Stina Spankok född Strahl. Hustru Benedicta Jönsdotter, Hustru Anna Cajsa Ståhlberg, född Möller, jungfru Magdalena Lang i Fristaden.

Källa: http://www.zenker.se/Historia/Herdaminne/gagnef.shtml#cm15

Barn:

1. Victor Sjöberg f. 1801-07-14. Bränneriet, Mariefred-Kärnbo, (D)

2. Gideon Sjöberg (V 58) f. 1803-06-02 Bränneriet, Mariefred-Kärnbo, (D)

3. Emilia Sjöberg f. 1806-02-02 Bränneriet, Mariefred-Kärnbo, (D)

4. Gustava Ottilia Sjöberg f. 1815-10-18 St Petersburg

118. CARL PETER SOHLBERG f. 1767- -16 Västervik Kalmar, borgaren och hofslagaren, d. 1811-06-24 Västervik Kalmar.

– Gift 1794-07-01 Hofslagare Smed och Jungfru …

119. MARIA ASPLUND f. 1766-09-11 Västervik Kalmar. Död 1829-04-20 Kalmar län.

Hfl. Bild 60 år 1820 – 1825 bor enkan Maria Asplund kvar i Ö – Q 124 tillsammans med dottern Lena Christina. I anteckningar står det att Lena Christina utflyttar till Wahlstad 1822 17/12.

Hfl. Bild 120 år 1825 – 1830 bor enkan Maria Asplund (det står att hon är född i Västervik 1766 11/9 men där har jag inte funnit henne som född) I anteckningar står det: död d. 20 April 1829.

Barn:

1. Carl Fredric Sohlberg f. 1796 flyttar år 1715 till Göteborg från Öq - 124

2. Johanna Maria Sohlberg (V 59) f. 1798 flyttar samma år 1715 till Stockholm från Ög – 16 där hon arbetar som barnflicka. Hon gifter sig 1832 och är då ogift vid moderns död 1829.

3. Anna Lisa Sohlberg f. 1800 gm Garf Liljelund.

4. Lena Catharina f. 1802, hon flyttar till Wahlsta 1822-12-17.

- Här verkar sedan inga fler barn finnas. Fadern dör redan 1811 bara 44 år gammal.

Det stämmer för vid moderns testamente på flera sidor från 1829 uppges hennes arvingar vara:

Lott 1. sonen Carl Fredrik Sohlberg 33 år. I testamentet ser man att sonen köper gården för 178 kronor osv. allt som fanns efter modern Maria Asplund.

Lott 2 mågen Carf Liljelund, gift med dottern Anna Lisa 28 år.

Lott 3. dottern Johanna Maria 30 år (vi vet att hon (V 59) gifter sig först 1832 och att hennes födelsedatum 1798-09-30, senare blir fel 1801-09-30, då skulle hon vara född samma år som sin syster Anna Lisa, så det blir fel någon gång då hon kommer till Stockholm och flyttar ett par gånger inom staden).

Lott 4. dottern Helena Catharina 26 år. Ännu ogift 1829.

***VII***

224. NILS PERSSON TYBLACHS, f. 1723, ryttare, d. 1788 Grindstugan i Lunda socken [B]

– Gift med Maria Eriksdotter före år 1646. Paret finns inte vigda i Lunda trots att vigselanteckningar finns redan från 1618. Äldste sonen Per Nilsson finns inte heller antecknad som född i Lunda. Här får man anta att paret inkommit, men varifrån går inte att utläsa från Hfl: längderna. Så innan år 1750 har paret/ föräldrarna inkommit till Lunda sn. Övriga barn finns antecknad som födda i Lunda. Nils testamente från 1688 visar att äldsta sonen Per är död och att hans dotter är Gustava Sofia. Detta barnbarn bor hos farfader. Men varken hennes fars död eller dotterns födelse står att finna i Lunda. Därför får man dra slutsatsen att Gustava Sofias föräldrar inte var bosatta i Lunda eller att föräldrarna var vigda i Lunda.

– Nils Persson gifter om sig 1782 d. 4 juli med Britta Andersdotter f. 1761-10-02 från Grindstugan, Lunda i Sörmland.

225. MARIA ERIKSDOTTER, f. 1724 okänt var. Död 1781-10-03 Lunda, ryttaren Tyblacks hustru död av lungsot 56 och 3/4 år gammal.

Barn med första hustrun Maria Ericsdotter f. 1724 okänt var.

1. Per Nilsson, f. 1746 (finner honom ej f. i Lunda), död före 1788 efterlämnar dottern Gustafva Sophia.

2. Erik Nilsson, f. 1750-06-03 i Lunda (D)

3. Britta (Birgitta) Nilsdotter, f. 1752-11-15 i Lunda (D) gift med smeden Ekenberg vid Stavsjö bruk.

4. Nils Nilsson Tyblach, f. 1756-06-24 i Lunda (D) brännmästare uti Strömstad. – Jo, här fanns ett brännvinsbränneri i Strömstad vid tiden.

Inlägg från min bok ”Arvingarna del 2” – Eftersom inget funnet från sökt på soldater i Södermanland så är det värt att veta vad som händer under denna tid i Sveriges historia. Detta med tanke på att nästa son, vår ana som föds 10 år senare. –

” Vid mitten av 1750-talet hade skären utanför Helsingfors blivit Sveriges största arbetsplats med 6000 arbetskommenderade soldater. Detta efter att Peter den store av Ryssland grundat Sankt Petersburg i finska vikens östligaste del, på före detta svensk mark. Här behövde Sverige nu en stark fästning. Med hjälp franska subsidier*) byggdes Sveaborg, vilket arbete inleddes 1748. Sverige hade närapå blivit ruinerat efter ”Stora nordiska kriget” (1700 – 1721) och efter ”Hattarnas krig” (1741 – 1743). 1757 upphörde byggandet, då Sverige som Frankrikes bundsförvant var tvunget att delta i det Pommerska kriget (1757 – 1762), vilket var en del av det så kallade sjuårskriget. En klausul i westfaliska freden*) tvingade svenskarna att ta till vapen mot Preussen. Rädslan att bli till åtlöje gjorde att de inte vågade låta bli. Byggandet vid Sveaborg fortskred mellan 1762 och 1791 pådrivet av Gustav III.”

*) Ekonomisk hjälp, kan även vara militärt understöd. Vilket förstås kunde ställa till bekymmer av annat slag.

5. Jan Nilsson född 1766-10-12 Lunda (VI 112) 1688 i tjänst vid Rällinge i Lunda socken. Johan i tjänst vid Rällinge Lunda socken år 1688 vid faderns död.

Andra giftet 1782 med Britta Andersdotter

6. Christina Nilsdotter f. 1683-11-15 Grindstugan. Hfl. (15/2)

7. Anders Nilsson f. 1687-01-21 Hfl. (31/1)

226. NILS CARLSSON, f. 1737, d. 1820-01-05 Arnudden Stigtomta (D) död av rosen 82 år gammal.

– Gift 1764 med … drängen Nils Carlsson på Walinge samt pigan Anna Pehrsdotter dersammanstädes.

227. ANNA PERSDOTTER, f. 1743, d. 1821-03-05, enkan vid Arnudden Stigtomta (D) av ålderdoms-bräcklighet, 78 år gammal.

Barn:

Pehr Nilsson, f. 1765-04-07 Sjögärdet Stigtomta

Anna Nilsson, f. 1766-02-19 Sjögärdet Stigtomta

Britta Nilsson (VI 113) f. 1767-11-27 Stigtomta Carltorp (D)

Anna Christina Nilsdotter, f. 1770-03-13 Stigtomta Skårastugan (D)

Nils Nilsson, f. 1773-10-21 Stigtomta Skårastugan (D)

Carl Nilsson, f. 1776-08-02 Stigtomta Löfhäll (D)

Olof Nilsson, f. 1780-06-29 Stigtomta Löfhäll (D)

Pehr Nilsson, f. 1784-08-27 Stigtomta Löfhäll (D)

Mellan 1745 och 1783 finns tyvärr inga husförhörslängder, men 1783, hittar jag familjen på Löfhäll, där de sedan bodde fram till 1780. Då flyttar de till Arnudden. Nils dör den 1820-01-05 av ”rosen”. Anna dör drygt ett år senare, 1821-03-05 av ”ålderdom”. Källa: Kerstin Andersson hjälpte mig att kolla upp.

– RA Hfl: Stigtomta 1816 - 1820 sid 17 i Arnudden kan man läsa när de båda Nils och Anna är födda och när de dör. Dock inte var de är födda. Letar efter födelseuppgifter i Stigtomta men kan inte finna dem. De gifter sig och finns ju båda då i Walinge. Tyvärr fattas in- och utflyttningslängd för tiden.

228. LARS LARSSON, f. 1724-09-12 Lunda Norretorp (D), d 1780 Lunda Fröberga.

– Gift 1752-05-31 med …

229. ANNA HENRIKSDOTTER, f. 1730-01-31 Lunda Kjulshammar (D), d. 1787-12-24 Skena Lunda sn (D).

Barn:

1. Hindrich Larsson i Fröberga Lunda socken

2. Anders Larsson i Tibble

3. Christina Larsdotter gm Jacob Ingmarsson ifrån Björkholmen i Qvarsebo socken

4. Anna Cajsa Larsdotter f. 1763

5. Maria Margareta Larsdotter f. 1765

6. Petter Larsson (VI 114) f. 1769-12-12 Kjulshammar Lunda socken (D)

230. SVEN SVENSSON, f. 1726, d. 1810-05-14 Gältersta torp Lunda socken (D).

– Gift med …

231. ANNA LARSDOTTER, f 1730, d 1815 på Lunda Fattighus (D).

Barn:

1. Sven Svensson, f. 1765 Nykyrka (D)

2. Christina Svensdotter (VI 115) f. 1768-10-24 Nykyrka (D)

3. Ingrid Svensdotter, f. 1769-10-24 Nykyrka (D)

4. Christina Svensdotter, f. 1769-10-24 Nykyrka (D)

232. ANDREAS SJÖBERG f. 1731-05-12 Falu-Kristine, far Ms. Otto Hendrich Sjöberg. Präst. Faddrar: Hans (…) Peter Stack och H. Olof Siöhrman och hans H.

Andreas Sjöberg. Född i Fahlun 12 Maj 1731 af Guld- och Silfwerarbetaren Otto Sjöberg och G. M. Gers. Sändes med enskild informator till Upsala acad. 1741, men begagnade sedan underwisn. i Westerås till 1750. Pwgd 27 Maj 1759 och då Adj. samt Pædagog i Ore. Flyttade 1765 till Rättwik, att förestå tjensten efter afl. Pastor och stadnade hos den följande såsom Adj. Commin. i Elfdalen 4 Juli 1769. Måste deltaga i den allmänna nöden de följande åren, men blef alltför lidande deraf. Efter twenne wal erhöll han transp. till denna sacellani 17 Nov. 1783, med betydlig pluralitet, ehuru han wid första walet fick minsta antalet röster; och då han följande år skulle afträda hade han återstående lön i Elfdalen, allt efter lindrig räkning, till 3000 daler, icke af de fattiga utan af dem som kunnat och bordt betala. Han gaf det klagande tillkänna i skrifwelse till Cons. 14 Febr. 1784, innan han dristade med lagens twång söka utfå sin rätt. War derföre icke af de hårda och egennyttiga. Af slag genom uppstigen gikt död 1 Juni 1795. D. 1795-06-01 Gagnäf: D. Communistern Anders Sjöberg född i Falun den 12 maj 1731 gifte sig år 1700 med efterlevande hustrun Beata Christina Arborelia 8 söner och 1 dotter, levat berömligt, gikt och slutligt slag, dödde i Gagnäf capellan d. 1 juni, blev 63 år, begravd den 14 juni. – Har endast funnit 7 söner och 1 dotter –

– Gift 1769 -04-01 i Rättvik med Jungfru Beata Christina Arborelia från Lindesberg …

Hon är Prostens i Rättwik dotter, f. 1743, död 18 Nov. 1801. Barn: Margareta Christina, g. m. Prosten E. Lindborg i Barkarö; Pehr Otto, f. 1776, Inspektor, begaf sig till Petersburg och fick employ; Samuel Henric, wald Kyrkoh. i Grangärde; Carl Gustaf, f. 1782, Bruksbokhållare, död 1820; Johan Olof, f. 1785, Inspektor wid Nisshyttan; flere döde.

Källa: http://www.zenker.se/Historia/Herdaminne/gagnef.shtml#cm15

233. BEATA CHRISTINA ARBORELIUS f. 1743 Beata Cristina. Rect:schola Pet: Arborelius och mad: Britta Stina Hirschman dotter i staden. Faddrar: Bruks Pat: Carl Öjer i Dakarsbo H: Paul Slorf, Johan Granberg och dess kiärsta Helena Caisa Anagria Stud: Carl Hirschman i dess ställe Stud: Samuel Hirschman, mad: Britta Sigtunia, mad: Maria Berg, georg Ljungmans jungfru Anna Lindmark.

(Källa: Lindesberg CI:5 1729-1743 Bild 255/ sid 252), d. 1801-11-18 Far: Pehr Arborelius. Mor: Brita Christina Hirschman. Beata Christina Arborelius blev högst 58 år.

OBS! Jag har ännu inte funnit hennes test. trots sökande i Gagnef samt flera möjliga ställen.

Barn:

RA Kyrkobyn Älvdalen (1775 – 1785) sidan 149

Communister Andreas Sjöberg f. 1731 d. 12 maj i Falun

Hustru Beata Christina Arborelia f. 1743-11-17 Lindesberg

S. Pehr Otto f, 1771-03-30 Elfdlen, död af rödsot 1773 d. 30 aug

S. Anders Fredrik f. 1772 Elfdalen, död af rödsot 1773 d. 24 aug

D. Greta Stina f. 1774-07-21 Elfdalen, enfaldig. Död i Västerås 1846-03-18. Ej funnen.

Hon skall enl. uppg. ha varit gift med

Prosten E. Lindborg i Barkarö

S. Per Otto Sjöberg (VI 116) f. 1776-05-26 Elfdalen

S. Anders Fredrik f. 1778-02-13 Elfdalen, död af skarlakansfeber 1782 d. 9 mars

S. Samuel Henrich f. 1779-10-18 Elfdalen Död 1822-07-10 Grangärde

S. Carl Gustaf f. 1782-02-16 Elfdalen Död 1820-07-02 av lungsot gm

Johanna Bergsström f. 1791-01-29

Familjen flyttar till Gagnef 1784.

S. Johan Olof Sjöberg. Född 1785-04-17 Gagnef *), gift 1807 till nuvarande Ludvika Gammelgård, som hela 1800-talet hette Sjöbergska gården, och egd av 3 släktled. RA 1807 Norrbärke Bild 113 studenten Herr Jan Olof Sjöberg på Smedjebacken, Jungfru Sophia Löfgren hon i Marnäs. Brudgummen har bevis om hindersprövning från Köping. Bruden har sin förmyndare Lars Pehrsson i Persbos samtycke.

234. ANDREAS CATRONIUS f. 1745-02-16 Åsmansbo Norrbärke, döpt den 19. Hans Erichsson och Hust. Catharina Andersdotters son i Åsmansbo. Faddrar: Ingeniuören W. Melchior Elfström, Per Johansson i (L)aggarbo, H. Catharina Nilsdotter i Åsmansbo, H. Anna Anders-dotter i (L)aggarbo. Klensmed. Död 1788 Eskilstuna-Kloster, Klensmeden Anders Catronius i Fristaden, gift, 44 år, Kallbrand.

Antagligen är denne Andreas även släkt med Stefan Jernberg: Han skriver på nätet om denne Andreas som antar namnet Catronius då han flyttar till Fristaden Eskilstuna.

– Gift 1769-03-12 Gesällen Anders Catronius med Catharina Elisabeth Bock på Carl Gustavs bruk.

235. CATHARINA ELISABET BOCK f. 1750-02-23, 1750-02-25 föddes klensmeden och manufakturisten Johan Bocks barn, döptes d. 25 vid namn Catharina Elisabeth, moderns namn faddrar: (…) Gideon Becker, låssmeden Petter Svänsson, (…) Johan Öhrn, låssmeden Anders Blomberg, drängen Anders Bock, gesällen Carl Järnberg, (…) (…) Engels Netselius, Hustru Magdalena Ungerecht, Mattias Fernström, Hustru Anna Ersdotter.

– Det var många faddrar må man säga. Och här finns namnet Gideon som Catharinas dotterson sedan får namn efter.

Om ni går in på nedanstående adress, så kan ni ladda hem brev som Catharina skriver till sin svärmor Catharina Andersdotter (VIII

469) angående hennes svärfar (blir ju hennes styvsvärfar, rätte svärfar var sedan länge bortgångne Hans Ersson). Fantastiskt trevligt.

F 4703. Katarina Katronius brev .pdf | - Bygdeband

Barn:

1. Johan Erik Catronius f. 1769-08-26 Karl Gustafs stad, Eskilstuna (D), d. 1792-07-26 Fristaden, Eskilstuna (D)

2. Catharina Catronius f. 1772-01-16 Karl Gustafs stad, Eskilstuna (D), d.1842-07-19 Eskilstuna (D) gift 1:gg med Lars Zetterberg,

gift 2:gg med Frans Bovin.

3. Anna Elisabeth Catronius f. 1775-06-10 Fristaden, Eskilstuna (D), d. 1827-03-19 gift 1797-12-10 med Hans Dahlberg

4. Brita Stina Cathronius (VI 117) f. 1778-11-01 Fristaden, Eskilstuna (D)

5. Anders Catronius f. 1781-07-09 Fristaden, Eskilstuna (D), d. 1784-08-26.

236. PETER SOHLBERG, vet att han dör 1794-05-02, begravd d.8 i Västervik. Han är då 69 år gammal vilket gör att han skulle vara född 1725. Men i RA Hfl. för Västervik år 1771 är han då 48 år gammal, vilket gör att han skulle vara född 1723. Men jag kan inte finna var han är född.

– Gift med… kan inte finna var paret gifter sig, vilket bör vara kring 1763, då är Johanna endast 19 år gammal. Första barnet föds då Johanna är 20 år gammal.

237. JOHANNA TOLF, född 1744-05-02 Bruket Västra Ed. Hennes föräldrar är fadern Peter Larsson Tolf född i Skoga hammare Svennevad, osv. Död 1795-03-27 Västervik Kalmar län. Modern är Margareta Kristina Bengtsdotter f. 1713-04-07 i Västra Ed. Och vid födelsen står hennes föräldrar som far, Bengt Pärsson och mor Margareta Cecilia. Johanna Tolf, smedåldermannens Pet. Sohlbergs hustru, död 1794-03-22, af Brödtfeber, begr. d. 27, gammal – 50 år.

Barn:

1. Christina Margareta Sohlberg f. 1764-12-02 Västervik Kalmar län, hon har fått namn efter sin mormor Margareta Christina fast i omnämnd ordning. Mormor som lever ända fram till 1780.

Christina Margareta dör sedan i 12 årsåldern, vilket man kan läsa ut av RA Hfl. Västervik från år 1777.

2. Carl Peter Sohlberg (VI 118) f. 1767 Västervik Kalmar län

3. Anna Lisa Sohlberg f. 1773-02-19, döpt 25 febr. död 2 aug 1788 Västervik Kalmar län. Endast 18 år.

4. Jan Fredrik Sohlberg f. 1777-02-12, döpt d. 16 Västervik Kalmar, död 1782-04-13. Endast 5 år.

5. Johanna Sohlberg f. 1780-05-17 Västervik Kalmar län.

– År 1804 (då Johanna Tolf är död sedan 8 år) står Smeden Carl Fredrik Sohlberg fadder samt gesällen Birger Asplund, Madam Maria Sohlberg (Carl Peters hustru), Jungfru Gunhild Charlotta Bäckman detta står i Västervik.

Ett ev. spår. RA Skultuna födda 1697 – 1717, tidigare födda finns ej antecknade. Modern är född Karin Olofsdotter 1670 och någon gång kring 1692 är hon gift med Jan Johansson. Så 1698 begrovs Johan Johanssons barn i Solberga. Och år 1699 den 2 april begravs Johan Johanssons son vid Solberga. De 2 sönerna måste då vara födda före 1697 för då finns inga barn födda av detta par i Sohlberga.

Son 1 och son 2 dör båda i slutet av 1690-talet. Då skall man komma ihåg att under det sista årtiondet under hela 1690-talet rådde svår svält i landet. Övriga barn födda av Jan Jansson och Karin Olofsdotter.

3. Johan Johansson f. 1699-05-15 Sohlberga Skultuna

4. Olof Johansson f. 1701-04-12 Solberga Skultuna Bild 33

5. Daniel Jansson f. 1703-05-29 Solberga Skultuna Bild 46

6. Lars Jansson f. 1705-03-23 Solberga Skultuna Bild 57

7. Maria Jansdotter f. 1708-06-04 Solbärga Skultuna Bild 83

8. Hans Jansson f. 1710-12-26 Solberga Skultuna Bild 112

Hans Jansson är bevisligen född i Sohlberga Skultuna av de föräldrar som uppges i hans test i Skinnskatte-berg den 14 april 1763. Då var Hans gift med Johanna Christina Wieveg (andra giftet). Senare samma år 1763 den 24 september föds sonen Carl Fredrik Sohlberg.

Det finns massor av släkt med smeder i Skultuna i smedsskivan men inga med namn Sohlberg.

238. JOHAN KNUTSSON ASPLUND, han är lika gammal som sin hustru Maria född 1743. men kan inte finna honom född i Västervik eller hans bror Peter. Men så läser jag i senaste Hfl. i Västervik från är 1816 där jag finner honom i Norra qvarteret född 1744-09-08 i Odensvi. Så här finns han född detta datum i Skälhem Odensvi sn. Kalmar län. Så hans föräldrar kan ni läsa om under 476 och 478. Johan dör 1819-10-08 i Västervik, Johan Asplund Tunnbind. Ålderman legat i 7 år till sängs och varit 25 år rörd af slag. Begrafs af d. 14, slag, 75 år gammal.

Då dottern Maria föds 1766, 2 månader efter att föräldrarna gift sig, står fadern som Tunnbindardrängen som Jan Knutsson och modern Maja Bergesdotter.

Då brodern Johannes föds 1780 står fadern som Tunnbindarmästaren Johan Asplund och modern Maria Bergesdotter.

Ett annat bevis är att, fadern nedan Peter Asplund är född vid tiden som Johan bör vara född, samt får äldsta sonen namnet Knut (VIII 476) efter farfar. Finner även brodern Peter är född i Skälhem Odensvi 1746-09-10.

– Samt ett observandum. Vid tiden börjar man ta sig namn, inte ovanligt från någon by där man är född. Det var helt enkelt för många med samma namn som det blev lämpligt att ta sig nya efternamn så att säga.

Johans bror…

RA Hfl. 1790 - 1791 Östrakvarteret no. 32 Västervik bild 79

Tunnbindaren Pet. Asplund f. 1746

H. Helena Brogren f. 1759

Sönerna Knut f. 1781, Johannes f. 1783, Petter f, 1783 och Sven f. 1791.

Då sonen Knut föds den 25 maj 1781 står hans föräldrar som Tunnbindaren Peter Asplund, mor Helena Brogren.

Då sonen Johannes föds den 26 dec. 1783 står Tunnbindare mästare Johan Asplund8(farbrodern) fadder.

Då sonen Peter föds den 31 dec. 1787 är en av faddrarna Maria Asplund(fastern).

Sven föds 1791 den 23 juni, men han dör redan 1793 den 8 nov. 2 1/2 år gammal.

– Gift med … Då föräldrarna gifter sig i juli 1766 står det Johan Knutsson dräng vigs med Maria Berjesdotter i N. Målbrunnen.

239. MARIA BERGESDOTTER, hon föds 1743-02-20 i Målsrum Västervik. Hennes föräldrar angivna som Berge Jansson och mor Ingeborg Ostensdotter. (Inte att förväxla med Maria Börgesdotter som var gm Jonas Björklund. Denna Maria Börjesdotter dör 1799, 55 år gammal). Vår Maria dör 1813 den 4 sept.

Barn: Dessa står i födelseboken och åren då barnen är födda stämmer inte riktigt med vad som står i Hfl.

1. Maria Asplund (namn efter mamma) (VI 119) f. 1766-09-11 Västervik

2. Carl f. 1769-09-27, då står tunnbindargesällen farbrodern Peter Knutsson och moster Ingeborg Berges-dotter faddrar.

3. Ingeborg f. 1776-10-04, då är moder Maria 32 år. Sida 76.

4. Berger (efter morfar Berge) f. 1778-04-07, men det står Börge. En av faddrarna Britta Bö(e)rgesdotter.

5. Johannes f. 1780-05-29, död 1780-06-15. Västervik. Sida 120 stämmer.

6. Johan Peter f. 1785-11-08 Västervik Sid 242, modern 41 år, stämmer.

- Man får väl anta att skrivaren kanske inte hörde så noga på vem som var född när och då blev det lite fel.

Från RA Hfl. Norra qvarteret (1798-1809) år 1806-1808 Norra kvarteret Västervik nr. 85 Bild 97

Tunnbindafren Johan Asplund f. 1743

Hustrun Maria Börjesdotter f. 1743

Dottern Inga(Ingeborg) Greta(Margareta) f. 1780

Tunnbindaren Börje Asplund f. 1778

Gesällen Magnus Andersson f. 1783

Gesällen Knut Asplund f. 1781, i Norrköping – Knut som är kusin med tunnbindare Bö(e)rje Asplund och hans syskon. Han får nu sin utbildning hos sin farbror Johan Asplund.

Gossen Peter Svensson f. 178 dr.

Anders Petter Blomberg f. 1790

***VIII***

450. ERIK ERIKSSON,

Barn:

1. Maria Eriksdotter (VII 225) f. 1724 Tybble Lunda sn.

456. LARS SVENSSON, f.ca: 1674, d. 1748-07-07 Norrtorp Lunda (D) – Läs mer under fadern Swen (IX 912) –

– Gift med …

457. KARIN PERSDOTTER, f.ca: 1685-10-22 okänt var, d. 1766-02-01 Lunda Norretorp.

Finner dem ju ej som vigda i Lunda sn. Men läs…

Barn:

1. Lars Swenssons i Norrtorps lilla dotter Ingrid f. 1713 d. 5 april, döpt d. 8 dito. Wittnen: Anders sockneskomakaren (Anders Nilsson skomakare vigs 22 okt. 1693 med Anna Larsdotter i Norrtorp vilket indikerar en tidigare Lars i Norrtorp. 1680 finns ryttaren Lars i Norrtorp men då lever endast hans hustru. Så här kan hustrun, Annas far vara kommen från Norrtorp. Samt är Karin Swänsdotter ett av vittnena. Vilket gör att hon bör vara faster till Ingrid. Samt gifter Karin Swensdotter sig 1718 med Lars Scharp) Eller så kan ryttaren Lars vara äldre broder till Swen som står för Norrtorp 1685. Samt kan förstås flera syskon ha funnits till Lars och Swen för 1682 finns här Erik 2B, 2H. 1684 finns Anders i Norrtorp som får barnen Anna 1685, Karin 1686, Jöns 1687 alla födda i Norrtorp. Sen då 1685 står Sven i Norrtorp för Mntl.

Mntl. saknas för åren 1682 - 1683, 1718-1726.

2. Sven Larsson f. 1718 bör nog även han vara son, övertar efter fadern i Norrtorp. Men obs! det står Larssons son i Norrtorp.

3. Lars Svenssons lilla son Per föds 1723 den 19 augusti i 19 aug i Norrtorp Lunda sn. Strax död.

4. Lars Svensson lille son Lars Larsson (VII 228) föds 1724 den 12 sept. i Norrtorp Lunda sn.

5. Kierstin Larsdotter f. 1727-03-03 i Norrtorp Lunda sn.

6. Pär Larsson f. 1729-03-11 i Norrtorp Lunda sn. – Vilket förstås betyder att sonen Per f. 1723 måste vara avliden.

7. Anders Larsson f. 1731-08-12 i Norrtorp Lunda sn.

8. Elin Svensdotter f. 1733-06-20 i Norrtorp Lunda sn. – 1713 skulle Mor Karin vara 28 år, men då hon får Elin skulle hon vara 48 år vilket verkar lite sent? Så kanske födelseåret 1685 skall sättas till ca:

458. HENDRICH HENDRICHSSON f. 1692-10-01. Hindrich son Hindrich i Skiena, död 1746-11-25 Lunda Kjulshammar

– Gift 1724-01-13 med Anna Persdotter i Törsta mellangård … Då paret gifter sig står det i Skiena för år 1724.

RA Hfl. 1724 Skena Lunda Pär Larsson sid 24, men redan 1722, 1723 står han som styfson till …

Pär Larsson i Skiena.

Per Larsson

Hustru Karin Nilsdotter – antog här att Karin Nilsdotter var Hindrichs mor, vilket stämmer.

Gift 1724, styvsonen Hindrich – jo det står faktiskt så i RA Hfl. för Skiena sid 24 för år 1724.

459. ANNA PERSDOTTER f. 1706-05-06 Pers lilla dotter i Törsta mellangård. Död 1774-01-13 Lunda Kjulshammar.

1726 står Hindrich Hindrichsson i Törstad fadder åt (svågern) Pehr Pehrsson i Törstads son Pähr.

1727 står Hindrich Hindrichssons hustru uti Törstad fadder. Och samma år flyttar Hindrich och Anna till Kjulshammar.

Barn:

1. Chatarina (Karin) Hindrichdotter f. 1726-04-22 Törsta Lunda sn. gm Olof Olofsson i Nybble.

2. Anna Hendrichsdotter (VII 229) f. 1730-01-31 Kjulshammar Lunda sn (D)

– Dessa båda systrar firar dubbelbröllop 1747-09-20

3. Pehr Hindrichsson f. Kjulshammar Lunda (D), nämns i Anna Hindrichdotters makes test år 1780.

År 1725 Bild 33/ Sida 39

På platsen nr 2 Kjulshammar dit Hindrich Hindrichsson kommer sedan efter 1726 finns nu …

Pähr Mattsson

Hustru Anna Jonsdotter

Gossen Lars Nilsson

Pigan Elin Nilsdotter

464. OTTO HENRIK SJÖBERG guld/silversmed f. 1699-03-27 mars döptes Hendrich Pålssons och Anna Ottosdotters barn Otto Hendrich född den 2 klockan 8 i ottan: Herr befallningsmannen kärestaCecilia Samfie bar honom faddrarna: Christian smed, Arendt smed, Christian Arfwedsson (… … … …) Cissela Knutsdotter, Margareta Sörensdotter. (Källa:Lunds-domkyrkoförsamling CI:1 1671-1700 Bild 166/ sid 153), d. 1775-03-07 Falun Dalarna. Han finns i Falu-Kristine då sonen Andreas Sjöberg föds 1731.

Följande uppgifter har jag fått från min syssling, gode vän och släktforskare Kerstin Andersdotter.

”Med Dalälven från källorna till havet” sid. 63 (Karl Erik Forsslund) 1939, var Otto Henrik Sjöberg gift med: Härur framgår att Otto Henrik först var gift med Anna Schörman, andra giftet med Margareta Barkman, båda äktenskapen var barnlösa. I sitt tredje äktenskap var han gift med Gertrud och fick med henne 8 barn:

– Gift ca: 1728 med …

465. GERTRUD MARGARETA GIERS f. 1706-01-14 Säter d. 1774-09-12 Falu Norra.

Barn:

1. Anna Sjöberg f. 1729-08-06 Falu Norra

2. Andreas Sjöberg (VII 232) f. 1731-05-12 Falu Norra, d. 1795-06-01 Älvdalen

3. Anna Greta Sjöberg f. 1732-08-27 Falu Norra (U), d. 1773-06-01 Falu Norra

4. Johan Fredrik Sjöberg f. 1734-08-25 Falu Kristine (U), d. 1782.

5. Henrik Sjöberg f. 1736-06-20 Falu Kristine (U), d. 1692

6. Otto Sjöberg f. 1738-02-24 Falu Kristine (U), d. 1794. Handelsman och riksdagsman för Falun se. Bg 1719 – 1866 reg.

7. Gustav Sjöberg f. 1739-12-09 en av faddrarna är Anders Giers. Hade gård och verkstad på Slaggen.

8. Gertrud Elisabeth Sjöberg f. 1741-11-29 Falu Kristine

466. PEHR ARBORELIUS f. 1712-06-08 i Linde stad Petrus Dom: Rectoris Olai Arboreli M. Märta Aspman Testes: Herr brukspatron Isaak van Ostgeest, herr Rådman Thomas Fabricius, Studuosus Petrus Arborelius, Mad: Magdalena Steens dotter på Dalkarsbo Hyttan, Mad: Christina Lindgren i Fors hyttan och Jungfru Anna Aspman. (Källa: Lindesberg CI:4 1708-1728 Bild 48) Fadr. Rector Scholæ. Stud. 1731. Efter sin äldre broders hastiga afgång, wid 20 års ålder sin faders Vicarius i skolan, fick han snart såsom ordin. efterträda honom i tjensten 1733. Pwgd 14 Maj 1741 och uppehöll ifrån den tiden tillika gudstjensten wid Wedewågs bruksförsamling. Kyrkoh. i Säby 1744. Respondens wid prestmötet 1753 och predikade 1755. Genom Kongl. resol. ingick han på förslaget till detta pastorat 1766 med uteslutande af Lectorn och Prosten Carlbaum, en seger, hwaröfwer han och flere hans likar synnerligen fägnade sig, då af ålder en ograduerad Pastor i en ringa landsförsamling knappt kunde komma i jemnförelse med någon Lector. Waldes och tilltr. 1767. Prost 20 Juni 1770 efter introd. af Biskopen. Mannen hade godt hufwud, med skäliga insigter, men sträf till sinnelag. Deremot swarade ock det yttre grofwa och frånstötande. Med Compagni Chefen i församlingen ofta i strid. Egna barn räddes att nalkas honom. Lefde wäl, och hans winräkning uppgick nära till kyrkans. Död 1774-06-09 i Rättvik. Endast Prästen och Kyrkoherden Petrus Arborelius. Ingen ålder fast han bör ha varit nästan exakt 62 år gammal.

ARBORELIUS, PETRUS OLAI - PEHR OLSSON Född i Linde 6 aug 1712, död som kyrkoherde och prost i Rättvik 2 juni 1774, son av rektor vid Linde skola Olaus Olai A. d.ä. Student 1730, 1 dec 1731 beviljas han venia för Ramsberg, vice rektor i Linde 28 aug 1732 och 5 aug 1733 förordnad till rektor där.

– Gift 1738-01-13 (P:s Har inte funnit var de gifter sig) med …

467. BRITTA CHRISTINA HIRSCHMAN f. 1712 Britta Stina, fodermarsken vid Strömsholm H. Hirschman Test: Kyrkoherden Mag. Samuel Elfving fältskiär H. Hilt. Mons. Söderqvist, fodermarskens svärmoder Mad. Bock Mäst Carl Trempes änkia, Junfru Anna Elfving.

Källa: Kolbäck C:1 1688-1788 Bild 340

Kolbäck AI:1 sid 129 år 1724-1727

Fodermarsken

H. Hirshman

H. Beata Guntelia

D. Britta Stina

Kolbäck AI:1 sid 232 från år 1632

Fodermarsken Mons. Hart. Hirschman

H. Beata Guntelia

S. Samuel

S. Carl

Brita Christ. Hirschman, enka efter Fodermarsken wid Strömsholm, Kongl. Hofjägaren Baltz. Koufeldt f. 1712, död 21 Febr. 1802. Letar frenetiskt efter hennes dotters dödsannons men finner den inte men istället finner jag i Älvdalen (1797 - 1806) först i Kyrkbyn sid. RA sid 165 Prostinnan B. C. Arborelius f. 1712 och död 1802, hon finns då i dödsregistret som död som siste man/kvinna år 1802. Far Herr Pehr Arborelius i Rättvik, ålderdomssvaghet, 90 år gammal. Har fortfarande inte funnit var dottern Beata Christin dör som enligt källorna skall vara avliden 1801-11-18 men var?

Barn:

1. Hartvig Arborelia f. 1738-10-11 Staden Lindesberg, Örebro län. RA Bild 168

2. Märta Charlotta Arborelia f. 1740-06-28 Staden, Lindesberg, Örebro Län. RA Bild 205

3. Beata Maria Arborelia f. 1741-07-23 Staden Lindesberg, Örebro län. RA Bild 229

4. Beata Christina Arborelia (VII 233) f. 1743-11-17 Staden i Lindesberg, d. 1801-11-18.

– 1745 Maj står det i födelseboken i Säby Uppsala län. på s. 387 ”Sub pastore Domino Petro Arborelius.”

Antar förstås att det är då han ankommer till Säby med familjen.

Alldeles innan år 1745-04-13 får brodern Johan Arborelius och Mad. Margareta Geijer sin son Petrus som

föds i Lindesberg. En av faddrarna var Stud. Peter Aspman.

5. Olof Arborelius f. 1748-05-22 Säby, Uppsala län. Står vid födelse ant. ”Blev slutligen pastor i Rättvik”

RA Bild 168/ Sida 395. Död 1812-06-04

6. Pehr Arborelius 1751-04-27 Säby, Uppsala län. Bild 13/ Sida 8.

Olof Arborelius f. 1748 Olof Ulric Arborelius f. 1791 Olof Arborelius f. 1842 Rudolf Arborelius f. 1861 Lars Rudolf Arborelius f. 1910 Anders Arborelius f. 1949 han blev Cardinal i Rom 2017

Beata Arborelius f. 1743 Petter Otto Sjöberg f. 1776 Gideon Sjöberg f. 1803 Gustava Malvina f. 1838 Otto Wilhelm Karls f. 1873 Charlotta Sofia f. 1871 Berta Hildegard Maria f. 1917 Far Johan Ivar Andersson Peggy Berglind f. 1947 Kerstin Andersson f. 1947

468. HANS ERSSON f. 1713-06-15 Erich Erichssons son i Åsmansbo Test: Gustaf Hansson i Mattsbo, Isac Hansson i Ångemansbo, H. Margareta Ersdotter ibidem, pigan Kerstin Ersdotter ibidem. D. 1748-04-12 Hans Ericsson Gästgifvare vid Åsmundbo född 1713 d. 15 juni, fadren var Eric Ericsson och modern Britta Hansdotter dersammanstädes. Gift åhr 1736 med pigan ärliga Catharina Andersdotter i Giettbo med vilken han hafve sammanlefvat och med henne till världen fordrat 5 barn, 2 söner och 1 dotter lefva ännu, fört en christen, anständig lefnad, de sista åren som socknens gästgifvare, förtjenst all beskedlighet gästgifvare i Åsmundbo. I några dagar swår insätter invärtes ref och obstuerat lif, dog d. 12 april, åldern är 34 åhr och 10 månader. Begrafs Dominie (Miherieordias)- - -

– Gift 1736 med … Hans Ersson i Åsmundbo dräng å 23 år med Pigan Catharina Andersdotter i Gietbo å 20 år

469. CATHARINA ANDERSDOTTER f. 1716-03-09 Karin, Anders Mattssons dotter i Giettebo Test: Per Olsson, Lorens Dejen vid Gietsberg, H. Kerstin Persdotter i Giettsboo, jungfru Annalisa Groot i Finnbo d. 1801-03-01, Enkan Catharina Andersdotter i Åsmansbo f. 1716 9/3 i Getbo, varit 2 gg gift med afledne Hans Ersson i Åsmansbo, sedan med aflidne gästgifvaren Jan Jansson i Åsmanbo, haft 6 barn i första giftet af vilka 1 son och 1 dotter efterlefva och 4 barn i sednare giftet af vilka 2 söner och 1 dotter efterlefva, lefvat anständigt, ålderdom d. 15 febr, 84 år, 10 månader och 15 dagar, död 1 mars.

Catharina gifter om sig 1749 … drängen Johan Johansson i Lerendebo p. 153

Änkan hustrun Catharina Andersdotter p. 356 i Åsmansbo

De fick barnen Johan f.1751, Jacob, f.1754, Christina f.1757 och Carl f.1762.

Sonen Jacob flyttar enligt husförhöret 1770 till Eskilstuna. Han återfanns i dödboken för Eskilstuna, Kloster och Fors 1776-04-29 kallad Jacob Katronius och avled 22 år gammal av ”bröstfeber”.

Det är sålunda Catharinas och brodern Mattias grenar som binder ihop Katronius/Catronius släkterna då några av hennes barn och barnbarn flyttade till andra församlingar och att de tog det ovanliga efternamnet. Sålunda vill jag påstå att detta är bevisen för att alla Katroniusbärare är släkt och att de ursprungligen kommer från Norrbärke.

Catharina bodde kvar i Norrbärke, Åsmunsbo och avled 1801 hos sin son Carl från andra äktenskapet.

Källa: Katronius Personalia, Stefan Jernberg, Kerstin Andersson, samt födelsebok, vigselbok Norrbärke

Barn:

1. Britta Hansdotter f. 1737 Åsmansbo Norrbärke

2. Anders Hansson f. 1739, d. 1746 Åsmansbo Norrbärke

3. Erik Hansson f. 1741 Åsmansbo Norrbärke

4. Andreas Catronius (VII 234) f. 1745-02-16 Åsmansbo Norrbärke, d. 1788-12-30 Fristaden Eskilstuna

5. Cherstin Hansdotter f. 1747 Åsmansbo Norrbärke

6. Hans Hansson f. 1748 Åsmansbo Norrbärke

Med sin andre make fick hon barnen:

7. Johan f.1751

8. Jacob, f.1754, denne broder utflyttar 1770 till till Eskilstuna. Han återfanns i dödeboken för Eskilstuna, Kloster och Fors 1776-04-29

kallad Jacob Katronius och avled 22 år gammal av ”bröstfeber”.

9. Christina f.1757

10 Carl f.1762

470. JOHAN ANDERSSON BOCK f. 1718, klensmed, låssmed, d. 1786-09-08, låssmeden, mästaren, Johan Bock, 68 år gammal, i Fristaden, Eskilstuna.

Gift med Katarina Andersdotter f. 1715, d. 1787-06-14 Johan Bocks änka, ålderdomsbräcklighet, 73 år gammal, i Fristaden, Eskilstuna.

Källa: Eskilstuna-Kloster-och-Fors-C-2-1731-1756-Bild-29-sid-50. Vid parets vigsel 1748-10-09 står deras föräldrar antecknade.

Johan Bocks far: Manufakturisten Anders Bock som död nu är. Modern: Regins Ungerecht ännu lever.

Catharinas far: Anders Ersson i Grönsta. som död nu är. Modern: som än nu lever är Britta Larsdotter.

– Födelsebok för åren 1690 fram till 1730 saknas i Eskilstuna-Kloster-och-Fors, men vi vet genom giftermålet vilka deras föräldrar var.

471. CATHARINA ANDERSDOTTER f. 1715-02-23 Manufakturiet, Eskilstuna (D). d. 1787-06-14 i Fristaden, Eskilstuna. Hon dog av ålderdomsbräcklighet.

Barn:

1. Catharina Elisabeth Bock (VII 235) f. 1750-02-23 Manufakturiet, Eskilstuna (D).

2. Britta Stina Bock f. 1752-11-11 Manufakturiet, Eskilstuna (D). d. 1755-01-02

476. KNUT MÅNSSON Då sonen Johan föds 1744-09-08 i Skälhem Odensvi sn Kalmar län står hans föräldrar som Knut Månsson och modern Maria Persdotter i Skälhem.

Så avlider Knut Månsson i St. Skälhem år 1746-03-16, Knut Månsson född Vespetorp i Hallingeberg i Västerviks kommun. Han efterlämnar sin hustru Maria Persdotter och 1 son med henne. Men Maria är med barn i 6:te månaden och föder sonen Per den 10 september. Då kan man läsa sonen Pär, aflidne Pär Knutssons och hustru Maria Pärsdotter i Skälhem. En fadder är Olof Månsson (bör vara en farbror) – Ja, här har faderns namn blivit Pär Knutsson istället för Knut Månsson. Här har det förstås blivit fel i anteckningen.

– Gift med … Står vigde år 1743 Knut Månsson i Skälhem och ung Anna Pärsdotter.

1744 gifter sig Olof Månsson i Skälhem med Elisabeth Svensdotter.

477. MARIA PERSDOTTER

***IX***

912. SWEN i Norrtorp och hans historia från Mntl.1685

Vi vet att sonen Lars Svensson skall vara född ca: 1674 och troligen är det hans bror Lars som finns enl. Mntl. 1680 i Norrtorp.

Vi vet att Lars Svensson skall vara född ca: 1674. Från Mntl. Norrtorp

Mntl. 1680 Lars B, H samt 1 Ryttare men endast _, H, 1 dräng

Mntl. 1682 Erik 2B, 2H.

Mntl. 1682 - 1683 finns inga Mntl.

Mntl. 1684 finns här Anders Jonsson

Mntl. 1685 finns här Swen (IX 911) B, H

1685 föds Anders dot. Anna 1 aug. i Norrtorp

Mntl. 1686 Norrtorp Swen B, H ant. fattig och bonde

Mntl. 1687 Norrtorp Swen B, H

1687 föds Anders son Jöns 1 6nov. i Norrtorp

Mntl. 1691 Swen B, H

1692 står Anna Larsdotter från Norrtorp fadder.

1692 Swen B, H, 1 dotter, 1693 syns dåligt men Mntl. 1694,95 finns endast Swen B, H, 1 dräng i Norrtorp.

1693 d. 22 okt. 1693 vigs Anders Nilsson skomakare med Anna Larsdotter i Norrtorp

1696 Swen B, H, ant. egen berättelse.

1699 Norrtorp Swen B, H, 1 dräng ant. en man död. – Troligen är Swen död.

1699 föds i Norrtorp Eriks dotter Britta

1701 föds i Norrtorp Anders (han gift med Anna Larsdotter) skomakares dotter Britta d. 30 jan. Vittnen:

Swen skomakare, Lars Swensson i Norrtorp, Jöns hustru i Forsbacka och Johan skomakares hustru Kerstin.

1703 föds Anders Monies lille sin Johan 22/4. Wittnen: Skm. Lars i Norrtorp.

1706 Hällfalla Nils lilla dotter Anna f. d. 6 nov. Vittnen: Lars i Norrtorp, enkian ibidem.

1707 skomakare Anders lilla son Nils f. d. 18 april. Vittnen: Karin Svensdotter i Norrtorp.

1713 Lars Swenssons i Norrtorps lilla dotter Ingrid f. d. 5 april. Wittnen: Anders sockneskomakaren, Bengt Bengtsson i Mogatorp, Nils hustru i Hällfalle och Karin Swensdotter i Norrtorp.

1712 vigs Ingrid Nilsdotter i Hällfallet, hon bör vara dotter till Nils i Hällfalle.

1718 vigs Lars Scharp och Karin Swensdotter i Norrtorp. Fadder är Lars i Norrtorp.

1718 föds Larssons son Swen i Norrtorp, vilket bör vara Lars Swenssons son.

1. Lars Svenssons lilla son Per föds 1723 den 19 augusti i 19 aug i Norrtorp Lunda sn. Strax död.

3. Lars Svensson lille son Lars Larsson (VII 228) föds 1724 den 12 sept. i Norrtorp Lunda sn.

4. Kierstin Larsdotter f. 1727-03-03 i Norrtorp Lunda sn.

5. Pär Larsson f. 1729-03-11 i Norrtorp Lunda sn. – Vilket förstås betyder att sonen Per f. 1723 måste vara avliden.

6. Anders Larsson f. 1731-08-12 i Norrtorp Lunda sn.

7. Elin Svensdotter f. 1733-06-20 i Norrtorp Lunda sn.

1737 vigs Ingrid Larsdotter (föddes 1713) i Norrtorp med drängen Pähr Hansson i Krillen.

– Här bör då modern Karin Pärsdotter vara 52 år gammal. Då yngsta dottern Elin föds1733 skulle modern vara 48 år, vilket verkar vara något gammalt. Men kanske hon var född ca: 1685.

Swän från 1685 finns i Norrtorp, troligen är det han som dör 1699, f. ca: 1645

Lars Swensson f. 1674. 1707 stod Karin Swensdotter fadder. Karin gift 1618 med Lars Scharp.

Anna Larsdotter från Norrtorpet vigs 1693 med skomakaren Anders Nilsson

– Finns Lars i Mntl. från Norrtorp 1680. Annas far kan vara en äldre bror till Swän som sen övertar mantalet åtminstone från 1685.

Dotter Ingrid Larsdotter f. 1613 Son Swen Larsson f. 1718 Son Lars Larsson (VII 228) f. 1724

Från 1722 finns Lars i Norrtorpet.

Det bör vara Lars Swensson

Antavla för Norrtorp

Son Lars f.ca: 1640 Anna Larsdotter f.ca: 1670. Kusiner Maken från 1693 Anders Nilsson sko-makare finns även han sen i Norrtorp.

Son Swen (912) f.ca: 1645 Lars Swensson (VIII 456) f. 1674, systern Karin Svensdotter Dot. Ingrid Larsdotter f. 1713 Son. Swen Larssons? f. 1718 Lars (228) f. 1624 samt flera syskon – se under fader 456.

916. HINDRICH som bör vara född ca: 1656 och …död ca: 1693 el. 1694.

– Gift ca: 1681 med Karin Nilsdotter … grundat på Mntl. Lunda socken

RA Mntl. från år 1681 finns för första gången och då är han gift med Karin Nilsdotter född 1662.

Hindrich i Skiensta B, H

Redan 1685 finns Pär Larsson i Skena en han står inte i Mntl. varför man kan ana ett släktskap med honom och endera Hindrich eller hustru Karin Nilsdotter, för Pär Larsson i Skena får dottern Kerstin f. 1685 d. 13 oct. Sen måste Per Larssons hustru ha avlidit för…

RA Mntl. från Skiena 1694

Hindrich B, H, 1 piga ant. man döder.

RA 28 okt. 1694 vigs Pär Larsson och hustru Karin i Skena, vilken bör vara samma Karin Nilsdotter som finns i Skiensta fram till år 1642. Vidare vet vi att sonen Hindrich Larsson var styvson till Pär Larsson.

Och i Hfl. sid 24 för år 1724 i Skena kan man läsa, se under hustrun …

917. KARIN NILSDOTTER f. 1662 okänt var. Omgift 1694 med Per Larsson som gifter sig med hustrun Karin i Skena. 1742-12-16 dör i Skena salig kyrkovärden Per Larssons änka hustru Karin Nilsdotter död d. 16 december, begravs den 28 dito. 80 år, 4 1/2 månad gammal.

RA Hfl. 1724 Sciena Lunda sn. sid 24

Pär Larsson

Hustru Karin Nilsdotter

Gift 1724, styvsonen Hindrich – Här vet vi att han gifter sig med Anna Persdotter Törsta.

RA Hfl. 1738 Skensta Lunda socken

Karin Nilsdotters salig man Per Larsson dör 11 juni 1739 i Sciena Lunda sn.

Barn:

1. Karin Hindrichsdotter född före mellan 1682-1684 i Skena Lunda sn. För 1709 d. 10 oct. vigs

Per Hansson med Karin Hindrichsdotter i Skena.

2. Anna Hindrichdotter f. 1689 d. 10 oct. döpt d. 13 oct. Skena Lunda sn

3. Nils Hindrichsson f. 1690 d. 31 oct. döpt d. 2 nov. Skena Lunda sn.

4. Hindrich Hindrichsson (VIII 458) f. 1692 d. 1 oct. Skensta Lunda sn.

1738 i Skena Lunda sn

Här finns sedan först dottern Kierstin Persdotter Skiena gift 1725 med Jonas Andersson, han dör redan 1740, 41 år gammal.

Sedan dottern Anna Persdotter i Skiena gift 1730 med Olof Olofsson. Så står det när de vigs men sedan står det i Hfl. för år 1733, 34 att hennes make är Olof Andersson. Samt för år Hfl. 1738 står H. Anna Pärsdotter som gift med Hans Persson. Det senare stämmer för Olof Andersson i Skena dör 1735.

Se sidan 316 år 1738 i RA Hfl.

Barn med Per Larsson, alla dessa födda i Skena.

1. Lars född 1696, men den sonen dör senare år 1804.

2. Marit Persdotter f. 1698 d. 16 aug.

3. Karin Persdotter f. 1701 3 sept. Måste vara avliden.

4. Karin Persdotter igen f. 1705 d. 27 oct. Nu är mor Karin 43 år gammal.

5. Kerstin Persdotter föds 1707 d. 24 nov.

6. Anna Persdotter föds 1711 d. 1 febr. Då är Karin Nilsdotter 49 år gammal.

928. HINDRICH PÅHLSSON i Lunds Domkyrkoförsamling då sonen Otto Henrik föds. Själv dör Hindrich

1746-02-16 Lund

– Gift 1691-01-06 i Dalby med …

929. ANNA OTTOSDOTTER i Lunds Domkyrkoförsamling då sonen Otto Henrik föds 1699. Läser under Rötter och av Magnus Grushage från 2021-06-05

I övrigt vet jag endast om denna familj att Henrik Pålsson var smedmästare i Lund, där han dog 1746 16/2, samt att han sägs vara smed i Sandby (alltså Södra Sandby socken) när han gifter sig 1691 6/1 i Dalby med Anna Ottosdotter (hon dör antagligen 1749 14/1 i Lund som ”Hindrick smedz änka”). Anna Ottosdotter var i sin tur dotter till smeden Otto Printzler (1270) , som en period på 1680-talet var bosatt i Lund men som i övrigt var hovslagarmästare vid Flyinge kungsgård, och hans andra hustru (begravd 1677 10/7 i Dalby; hennes namn omnämns ej i kyrkoboken); Otto Printzlers gravsten finns ännu bevarad i Dalby kyrkas vapenhus, och där man kan läsa att ”Her under huilar Kongli Maijst Hofslagare wid Skånska stalstaten den ereborne oc konstrike mästare salig Ote Hinrich Prentzler som på sit 70 år döde i Dalby den 12 Iuli 1698”. – Min anm: så bör han/morfar vara född kring 1628. Hans dotter Anna gifter sig 1691 så då bör hon vara född kring i slutet av 1660-talet till början av 1670. Den hustru Cecilia Petersdotter född 1661 kan knappast vara mor till Anna Ottosdotter. (Källa: GENI Fredrik Hammar) Cecilia Peterdotters barn med Otto Henrik Printzler är födda på 1680- och 1690-talet. Det var även Cecilias andra gifte hon var först gift med en Prytz. Så vår Anna Ottos dotters mor bör vara som Fredrik Hammar antyder …

”När Printzler gifte sig med Cicilia Petersdotter var han över femtio år enligt gravstenen. Det är därför tänkbart att han varit gift förut. Överst på gravstenen nämns en kvinna vid namn ... tine Matsdatter, född i Lund 1623. Detta skulle kunna vara hans första hustrun. Kanske bör man söka i mitten eller slutet av 1670 talet efter henne i Lunds begravningsbok.” Och jag (Peggy) letar i Dalby kyrkoarkiv och finner under Bild 13 året 1677 d. 10 juli Begravs mäster Ottos hustru i Dalby. Här från 1667 - 1751 står under samma led, christnades, vigs eller begravs, så man får läsa noga.

Barn:

1. Otto Henrik Sjöberg f. (VIII 464) 1699-03-02 Lunds Domkyrkoförsamling.

2. Påhl Hindrichsson f. 1702-07-18 Christnades Hindrich Påhlsson smeds och Anna Olsdotters barn Påhl som föddes d. 7 juli Abraham Hobergers hustru bar honom faddrar voro befallningsman Samsio, rådman Affe Pärsson, Håkan Bagge, Nils Jonssons tullskrifvare, Klintmans hustru, jungfru Hilla Persdotter, jungfru Cicela Håkansdotter.

3. Dorothea Hindrichsdotter f. 1704-11-11 Christnades Hindrichs smeds och Anna Ottosdotters barn Dorothea som föds d. 7 dito om aftonen kl. 9 Arent Prenzlers (modern Annas farbror) hustru bar honom faddr: Voro Anders Snickare, Per Gam, Willhelm Nilsson, Christina Sundh, hustru Anna Hansdotter, Bengts Nilsdotter i Skog.

4. Pål f. 1709-06-11 Lund. – Måste betyda att den först födde Påhl ej blev gammal.

Källor samt min egen forskning:

Rötter och av Magnus Grushage från 2021-06-05. GENI Fredrik Hammar, RA Dalby födda, vigda och begravda. Kerstin Andersson.

930. ANDERS GIERS, organist i Säter, f. 1675-04-18 Säter, d. 1722-01-18 Begravs Rådmannen salig Anders Giers liggandes i sin salig faders grav uti kyrkan, blev 46 3/4 dels år gammal.

– Gift 1703-03-08 i Säter då är Ander 28 år och Margareta är 39 år gammal med …

931. MARGARETA LEMOIN i Staden f. 1664 (hon finns inte med i födda i Säter 1664 så hon bör vara född i Avesta. Där finns ej födda så tidigt), d. 1703-03-98 Säter, d. 1725 den 23 februari Begrofs sahlig Rådmannen Andrs Giers kvarlåtna änka dygdesamma matronan Margareta Lemoine, lades in uti kyrkan i sin mans graf, stora gången nedanför orgelläktaren.

Barn:

1. Anna Giers f. 1703-11-04 Christnades organisten Andres Giers och M. Margareta Lemoins lilla dotter Anna. Faddrar: Högvärdige kyrkoherden Mag. Samuel Terserus, Herr Rådman Jonas Norn, Herr rådman Norns kära H (Margareta Nolting), Rådman Johan Schultz, kära hustrun (Mad. Elisabeth Munktelius), jungfru Catharina Bjurbäck. – Namn efter farmor.

2. Gertrud Margareta (VIII 465) född 1706, då är modern 41 år gammal, så fler barn blev det inte. – Namn efter mor Gertrud och moster Margareta. Modern Margareta Lemoine är nu 42 år gammal.

932. OLOF ARBORELIUS f. 1676 döpt d. 30 januari kristnades Sacellanis O Arborelius lille son Olau, Romfartuna.

Död 11-1732 [48]. Far: 72 Olaus Petri Arborelius. Mor: 73 Susanna Sahlmonius. Olof Arborelius blev högst 56 år. Olof Ol. Arborelius. Född i Romfartuna 26 Jan. 1676. Fadr. Comminist., war på god wäg att blifwa Pastor loci, då han dog. Student 1689, och wistades i Upsala med godt gagn. Pwgd 8 Febr. 1698 och Pastors Adj. i Sundborn. Flyttade 1699 till Prosten i Linde. Rector Sch. 1702–3. Kunskap och duglighet för tjensten fattades honom icke, men han hade ett sträft och egenmäktigt sinne, och gjorde ej mera till saken, än han, efter sin beqwämlighet, behagade. Prosten såsom Inspector Scholæ och tillika Arborelii swåger, hade mycken ledsamhet af sin ställning till honom. Mera af brist på lefnadsordning, än af werklig sjuklighet, blef han ock allt mera oförmögen att sjelf sköta skolan Så wittnade Candid. Jedeur, som wid 1730 war ditsänd, att wara vicarius, och war det inpå andra året. Då kom en Candidat Gezelius med Notariens ad mandatum att wara vicarius. Det föraktade Rector, tog ej mot mannen, och skref ett långt bref till Biskopen, uppfylldt af obehöriga saker och wille sjelf swara för skolan. För sin egensinnighet war han nu nära att förlora tjensten, då hans äldsta son war så för sig kommen, att han kunde förestå tjensten och blef förordnad till v. Rector. Men den gode ynglingen dog redan 12 Aug. 1732 och fadren, som allt mera blifwit förswagad, följde efter i November samma år.

Källa: http://www.zenker.se/Historia/Herdaminne/linde_stadsskola.shtml#re8

– Gift 6 Oct. 1703 med Märta Aspman.

933. MÄRTA ASPMAN f. 1675 Sala. Prosten N. Aspmans i Linde dotter, som länge efterlefde. Hon hade fått löfte på 300 R:dr i morgongåfwa, men så mycket mindre kunde han dem åstadkomma, som han länge ej förmådde betala en öfwergifwen flicka det, hwartill han war lagligen dömd. Hon dör troligen 1757 här mellan 1757- 1774 saknas dödböcker i Lindesberg.

Barn:

1. Anna född 1705-03-27 Vittnen bl.a: Sacellanus Nicolaus Arborelius, Jungfru Emphorsine

Aspman. 1707-05-06 begravs Scholare mästaren Olai Arborelius kära dotter i kyrkan.

2. Nicolaus föds 1707-06-15 Olaus Arborelius H. Märta Aspman. Vittnen bl.a. Mag. Olof

Aspman. Mad. Christina Sigtunia Mad. Anna Fernelia (hustru till Nils Arborelius). Denne son

kan vara död redan samma år för det verkar saknas lite i dödboken bl.a. under dec. månad.

3. Olof Arborelius f. 1708-12-10 Faddrar bl.a. Petter Höjer, Mad. Christina Sigtunia, dygdesam-

ma Matronan Anna Olofsdotter. Olaus dör samma år som fadern Olaus Arborelius i Linde sn.

Död 1732-08-15 till Rector Scholaris i Staden Herr Olaus Arborelius begrafven uti prostens

Aspmans graf i Kyrkian åldern 26 åhr, men det bör vara 24 år. Prosten Aspman var förstås

hans morfar. Olof står även ant. i RA Hfl. i Staden Lindesberg (1727-1747) Bild 111/ Sida 227

Sahlig … Nicol: Arborelius änka Mad. Anna Fernelia. – Inga barn antecknade.

4. Margareta f. 1709-11-02 en av faddrarna var Jungfru Anna Aspman(mostern).

5. Per Arborelius (VIII 466) f. 1712 i Lindesberg.

6. Johan klockare i Linde f. 1715-03-19, vigs 1738-06-27 i Lindesberg Klockaren Johan Arborelius jämte

Jungfru Greta Geijer ifrån Gullsmedshyttan. I Rättvik finns Adjunkt Olof Arborelius född 1739 -07-10 i

Linde gm Madam Anna Daniels dotter från Falun. Ankom till Rättvik 1767 död kring 1778 i Rättvik.

Olof född i Linde 1739-10-10, hans far var Johan Arborelius och moder Margareta Gejer. Deras barn

skall även vara dottern Anna Margareta och son Johan Olof båda födda i Rättvik. Men i Lindesberg dör

Dot. Jungfru Anna Greta i Kopporna 7 år, 1754. Sonen Petrus dör där 1746, 1 år, Far var Johan klockare.

934. HARTVIG HIRSCHMAN, troligen född i Holma Björskogs socken, finns vid Strömsholm i Kolbäck då dottern Britta Stina föds 1712. Enligt Mattias Andersson skriver han på SVAR. Antar att han var son till Petter Hirschman, se fadern i nästa generation. Hartvigs föräldrar gifter sig enligt uppgift 1670, så föds Hartvigs bröder år 1671 och i slutet av år 1672. Här borde sen Hartvig komma efter, men födelse-böckerna saknas från år 1674 efter 25 mars- till februari 1676 i Björskogs socken. Antar att ett par blad här har försvunnit från boken.

935. BEATA GUNTELIA, finns vid Kolbäck då dottern Britta Stina föds 1712.

Barn:

1. Britta Christina Hirschman (VIII 467) f. 1712 Strömsholm Kolbäck

2. Samuel Hirschman f. 1620 Strömsholm Kolbäck, hovkvartermästaren och fodermasken

3. Carl Hirschman f. 1723 Strömsholm Kolbäck, beridare.

936. ERICH ERICHSSON f. 1680-03-28 Åsmundbo Norrbärke sn.

937. BRITTA HANSDOTTER f. 1680

Norrbärke-AI-3-1731-1750-Bild-184-sid-357

Ev. står det 1/4 hemman (…) 1680 (Ja, 1730 var han ju 50 år)

Eric Ersson (framför står det 50)

H. Britta Hansdotter f. 1680-01-19

Son Hans Ersson (VIII 468) f. 1713-06-13 (framför honom står det 18, stämmer med 1731)

Carin Andersdotter in från sidan 389

Son Eric Ersson 358 f. 1715-12-08 (framför honom står det 15, stämmer med 1730)

Carin Nilsdotter 332

Son Anders Ersson f. 1717-01-05 (framför honom står det 14, stämmer med 1731)

Nep. Britta Hansdotter f. 1737-10-25

Nep. Anders Hansson f. 1739-09-27

Nep. Eric Hansson f. 1741-12-18

Nep. Cherstin Hansdotter f. 1747-12-07

Nep. Hans Hansson f. 1748-08-09

938. ANDERS MATTSSON KATT f. 1671-01-15 Stimmerbo Norrbärke, smed.

939. CHRISTINA PERSDOTTER d. 1736 Cherstin Persdotter i Gettbo född 1672 uti Sura Ramnäs sn. trädde i äktenskap 1692 med Anders Mattsson i Gettbo, aflat och fådt med honom 14 barn, 5 söner och 9 döttrar ag hwilka 2 söner och 5 döttrar lefwa. Fördt ett fromt och gudfruktigt lefverne. Blev död af håll och sting d. 11 januari på sitt 64 åhr. Begrovs Dma 3 p Epiphan ---

Barn:

1. Anders Anderson f. 1695-02-02 i Hagge

2. Kerstin Andersdotter f. 1698-07-19 i Gettbo

3. Katarina Andersdotter (VIII 469) f. 1716-03-09 i Giettbo

940. ANDERS BOCK f. låssmed boendes i Manufatoriet, Eskilstuna.

– Gift med …

941. REGINA UNGERECHT angående denna Regina skriver jag dec. 2015 jag till min syssling Kerstin Andersson.

Hej Kerstin!

Försöker så sakteliga skriva in anorna vartefter. Måste redan ut om släktlinjen från Erik Ersson i Osmansbo stämmer. Kommer med mera senare då jag studerat domböckerna lite mer.

Jag gick en 10 poängs kurs här i regional historia angående Eskilstuna. Detta för några år sedan.

Då var litteraturen Eskilstuna inalles tre böcker. I del 2 Eskilstuna historia städerna och landsbygden från 1500- talet till 1830- talet. Författat av Bror-Erik Ohlsson och Ulf Magnusson

Som du kanske vet var Eskilstuna en så kallad fristad. D.v.s. här fick alla arbeta med sitt utom att vara med i ett Skrå. Det var alldeles speciellt. På kallat av Gustav Vasa, som upptäckte att Sverige exporterade järn. Fick sedan köpa tillbaka det som tillverkades för dyra pengar. Han förstod att järnhanteringen/ järnsmidet måste byggas upp här i Sverige. Han bjöd därför in smeder från Tyskland bl.a. för att utveckla den svenska järnindustrin med att tillverka stångjärn och bygga ut hammarsmidet. Här spelade Eskilstuna en framträdande roll.

En av dessa tyskar bör ha varit Daniel Ungerecht. Skriver här av ett citat från boken…

”Smyg- eller tjuvhandel florerade och var ett stort problem, trångboddheten ett annat. I regel bodde två arbetare (mästare) jämte gesäller och gossar i varje gård. Schröder pläderade för att varje byggnad endast skulle hysa en smedfamilj. År 1757 konstaterar han med tillfredsställelse att i varje fall en gård hade fått endast en innehavare (Daniel Ungerecht).”

Det roliga är att dessa arbetarbostäder finns kvar idag i Eskilstuna de s.k. Radermachersmedjorna.

Från smedsskivan fann jag följande:

Men vad var det för märkvärdigt med denne Daniel Ungerecht, jo, han var antagligen släkt med Nr 45 Regina Ungerecht. Regina som var gift med Nr 44 Anders Bock, låssmed boendes i Manufatoriet, Eskilstuna.

Finner vidare att då Klensmeden Daniel Ungerecht barn Lena Stina döps d. 8 febr 1750, modern var Anna Bengtzelia. Ett av dopvittnena var Anna Catharina Ungerescht. Ett annat av dopvittnena vid Catharina Elisabeth Bocks födelse 1750 var Hustru Magdalena Ungerecht.

Barn:

Nr 22 Johan Andersson Bock f. 1718, klensmed, låssmed, d. 1786-09-08 i Fristaden, Eskilstuna.

Gift med Nr 23 Katarina Andersdotter f. 1715, d. 1787-06-14 i Fristaden, Eskilstuna. Hon dog av ålderdomsbräcklighet.

Katarinas föräldrar var Anders Eriksson och Britta Larsdotter i Grönsta Eskilstuna

Barn till Johan och Katharina var:

1. Kataharina Elisabeth Bock f. 1750-02-23 Manufakturiet, Eskilstuna (D). d. 1812-04-26

2. Britta Stina Bock f. 1752-11-11 Manufakturiet, Eskilstuna (D). d. 1755-01-02

Barn:

1. Johan Andersson Bock (VIII 470) f. 1718

942. ANDERS ERSSON Grönsta Eskilstuna

943. BRITTA LARSDOTTER Grönsta Eskilstuna

Barn:

1. Catharina Andersdotter f. 1715 (VIII 471) Grönsta Eskilstuna

***X***

1858. OTTO HINDRIK PRINTZLER, smed f. 1628, d. 1698-06-12 Gravsten i Dalby kyrkas vapenhus, Dalby, Lund i Skåne.

– Gift med nedanstående… andra gången med Cecilia Petersdotter.

1859. NN (… tine Matsdatter), d. 1623 i Lund, död d. 10 juli 1677 begravs smeden Ottos hustru i Dalby.

Barn:

1. Anna Ottosdotter (IX 929) i Lunds Domkyrkoförsamling då sonen Otto Henrik föds 1699. Läser under Rötter och av Magnus Grushage från 2021-06-05

”I övrigt vet jag endast om denna familj att Henrik Pålsson var smedmästare i Lund, där han dog 1746 16/2, samt att han sägs vara smed i Sandby (alltså Södra Sandby socken) när han gifter sig 1691 6/1 i Dalby med Anna Ottosdotter (hon dör antagligen 1749 14/1 i Lund som ”Hindrick smedz änka”). Anna Ottosdotter var i sin tur dotter till smeden Otto Printzler (1858 P:s) , som en period på 1680-talet var bosatt i Lund men som i övrigt var hovslagarmästare vid Flyinge kungsgård, och hans andra hustru (begravd 1677 10/7 i Dalby; hennes namn omnämns ej i kyrkoboken); Otto Printzlers gravsten finns ännu bevarad i Dalby kyrkas vapenhus, och där man kan läsa att ”Her under huilar Kongli Maijst Hofslagare wid Skånska stalstaten den ereborne oc konstrike mästare salig Ote Hinrich Prentzler som på sit 70 år döde i Dalby den 12 Iuli 1698”. – Min anm: så bör han/morfar vara född kring 1628. Hans dotter Anna gifter sig 1691 så då bör hon vara född kring i slutet av 1660-talet till början av 1670.

Den hustru Cecilia Petersdotter född 1661 kan knappast vara mor till Anna Ottosdotter. (Källa: GENI Fredrik Hammar) Cecilia Peterdotters barn med Otto Henrik Printzler är födda på 1682- och 1690-talet. Så vår Anna Ottos dotters mor bör vara som Fredrik Hammar antyder …”När Printzler gifte sig med Cicilia Petersdotter var han över femtio år enligt gravstenen. Det är därför tänkbart att han varit gift förut. Överst på gravstenen nämns en kvinna vid namn ... tine Matsdatter, född i Lund 1623. Detta skulle kunna vara hans första hustrun. Kanske bör man söka i mitten eller slutet av 1670 talet efter henne i Lunds begravningsbok.” Och jag (Peggy) letar i Dalby kyrkoarkiv och finner under Bild 13 året 1677 d. 10 juli Begravs mäster Ottos hustru i Dalby. Här från 1667 - 1751 står, i alla fall i början, under samma led, christnades, vigs eller begravs, så man får läsa noga.

Med sin andra hustru Cecilia Petersdotter får han barnen.

2. Sophia Catharina Prinzler f. 1681-02-27 Lund Skåne

3. Maria Printzler f. 1682-12-03 Lund Skåne, d. 1718

4. Otto Henrik Printzler f. 1685-01-04 Lund Skåne

5. Casten Christian Printzler f. 1692-03-13 Dalby, Lund, Skåne, d. 1740-03-24.

1860. ANDERS GIERS f. 1628, d. 1682-12-28 Säter och lades in i kyrkan under (orgarna, bör vara stora gången nedanför orgelläktaren som det står då sonhustru Margareta Lemoin dör 1717) 54 1/2 år.

Källa: Säter C:1 1664-1687 b 103. Han blev inte så gammal och han var både organist och rådman…

1679 Anders Giers dopvittne ensam 2 ggr

1679 Anders Giers och hans hustru 4 ggr

1680 Rådman Anders Giers dopvittne ensam 3 ggr

1680 Organist Anders Giers dopvittne

1680 Anders Giers och hustru dopvittne 3 ggr

1681 Anders Giers och hans hustru dopvittne, se sista barnet för året.

1681 Anders Giers hustru dopvittneensam 2 ggr

1681 Anders Giers dopvittne ensam 4 ggr

1681 Rådman Anders Giers dopvittne 1 gång, samt en gång står endast Anders Giers dopvittne.

1861. ANNA MÅRTENSDOTTER, f. ca: 1636, d. fjärdedag jul 1717-12-28 4: dag jul begravs salig organisten och Rådman Anders Giers efterlåtna änka. Hustru Anna Mårtensdotter här hon lades in i kyrkan i sin salig mans grav.

Barn:

1. Mårten Giers f. 1664-12-01 Anders Giers organist och H. Annas dotter i Säter.

2. Anders Giers f. 1667-03-25 Anders Giers organist och H. Annas dotter i Säter. Död 6 oct. 1667 Säter

3. Britta Giers f. 1668-08-23 Anders Giers organist och H. Annas dotter i Säter.

4. Anna Giers f. 1671-03-26 Anders Giers organist och H. Annas dotter i Säter. Död 18 juni 1671 Säter

5. Chierstin Giers f. 1672-05-19 Anders Giers organist och H. Annas dotter i Säter.

6. Anders Giers (IX 930) f. 1675-04-18 Säter. Nu är modern Anna 39 år gammal. Och namnet Anna ger sonen Anders till sin första dotter senare född 1703.

1862. BALZAR LEMOINE f. ca: 1620. År 1645 står han fadder i Norberg åt Per körares barn Baltzar.

Mntl. Säters församling Nisshyttan 1656, jodå efter ännu en genomgång finner jag honom för detta året men då står endast 1 bonde, 2 drängar och 2 pigor. Så det lönar sig att leta. Men det betyder att paret Baltzar och Gertrud bör ha gift sig år 1657. Vilket gör att Baltzar kan ha varit född något senare kring 1620-1625.

Mntl. Säters församling Nisshyttan 1657 – 1659 B, H, 2 drängar, 1 piga

Mntl. Säters församling Nisshyttan 1660 B, H, 2 pigor

Mntl. Säters färsamling Nisshyttan 1661 B, H, 1 dräng, 2 pigor

Mntl. Säters församling Nisshyttan 1662, här får man vara uppmärksam på vad som står högst uppe på lista/sidan Bonde, Hustru, Son, Dotter, Dräng, Piga, Soldat, Inhyses.

Då kan man läsa att här finns en Bonde (Baltzar), en Hustru (Gertrud), 1 piga samt endera en soldathustru eller en inhyses. Om det står H. framför Elisabeth, så här kan man nog anta att Elisabeth inte är hustru till Baltzar utan till en frånvarande soldat eller så står det inhyses jungfru (Jmf. 6 rader ovan där det står Hust. Men vid Elisabeth står endast ett J. Lisbeth vilket det mest liknar som.

Källa: Se RA Mntl. Säters landsförsamling Bild154/ Sida 898.

Under mästersmeder Mntl. i Avesta återfinns fadern Nicolaus Lemoin 2 pers. i samma Mntl. står Baltzar som smed.

Finner inte Baltsar i varken Säter eller Avestafors för år 1663, så här vet man inte vad som händer men…

När Baltzar kommer in till Avestafors f.f.g. 1664 måste hans son Hindrich redan vara vuxen 1664 troligen samma år som han blir myndig, varför man inte kan finna honom som son i Mntl. Säter 1662. Han följer inte med sina föräldrar till Avestafors. Baltzar Lemoin finns för första gången i Avestafors mantals-längd 1664. Då skall hans dotter Margareta vara född samma år och här finns då B, H och 1 piga.

Mntl. Avestafors (under Avesta)1670 – 1674 B, H och 1 piga. Mntl. Avestafors 1675 endast H och 1 piga. Mntl 1676 – 1683 Endast H, men nu 1 dotter och 1 piga.

Mntl. 1684 Endast Baltzar Lemoins änka, inte dottern så då befinner sig dottern troligen hos sin moster Margareta Nolting i Säter. Mntl. 1685 Avestafors Här finns nu endast Baltzars hustru/änka samt 1 dotter, 1 piga. Tre steg längre ner Hindrich Baltzarsson Lemoin men ingen person endast hans namn.

1686 Mntl. Baltzar Lemoins Ä samt 1 piga. Dottern hos mostern i Säter.

1686 Mntl. Tre steg längre ner Hindrich Baltzarsson endast 1 hustru.

1687 Mntl. endast hustru och en piga

1687 Mntl tre steg längre ner Hindrich Baltzarsson men inga personer antecknade.

1688 Mntl. Baltzar Lemons änka endast hon och 1 piga. Ingen Hindrich Baltzarsson.

1689 Mntl. Finns varken Hindrichs änka eller Baltzars änka kvar och Baltzars dotter bor ju nu i Säter hos sin moster. Man kan väl anta här att änkan/ modern samt sonen Hindrich nu är döda.

Vi vet också att åren 1690 fram till 1700 drabbades Sverige av svältår. Man kan se i dödböckerna det stora antalet avlidna under dessa år, framförallt var det så många små barn som dog.

Anar här att även hustrun förmodade Gertrud Nolting är död vid tiden 1688. Undrar om Baltzar var gift med någon Elisabeth, utan han kan ha varit endast – Gift med …

1863. GERTRUD NOLTING död kring 1688-89 i Avesta. Hon finns ju med i Mntl. 1688 RA Bild 54/ Sida 3248. Ingen dotter står skriven hos henne endast hon som H. och 1 piga. Här kan ju pigan vara för dottern Anna som då bör vara 13 år.

Barn:

1. Hindrich Baltzarsson Lemoin f. ca: 1645 för han bör vara vuxen kring 1663 – 64 då föräldrarna flyttar. Död kring 1685 i Avesta. Ändring här

2. Margareta Lemoin (IX 931) f. ca: 1664, enl. test då hon avlider 1725 i Säter 61 ½ år gammal.

3. Anna Baltzarsdotter Lemoin f. 1673 - 08 Avesta, gm Petter Eckman. 1751 7/7 begrovs aflidne

Brukspatronen Herr Peter Eckmans enka madame Anna Lemoine, född uti Avesta 1673 uti augusti månad. Trädde i äktenskap 1700 levde däruti till 1732. Aflat 12 barn, 6 söner och 6 döttrar af vilka 3 söner och 1 dotter lefva. Dog stilla och blev 78 år på Norrhammar. RA Heds ka. Bild 55.

Denna sistnämnda dotter hade jag ingen aning om förrän jag läste Anna Nybloms i RÖTTERs forskning, men jag kollade förstås även i dödboken i Heds socken, vilken klart och tydligt visar hennes släktskap helt klart. Jo, Anna Nyblom undrar vem som tog hand om Anna och det kan man ju fråga sig för först dör ju fadern 1675 och sedan finns modern kvar enl. Mntl. 1688 i Avesta som H, samt 1 piga, om den sistnämnde ev. kunde vara hennes dotter. Mntl. 1689 finns inte Gertrud med längre och då är ju Anna bara 14 år gammal.

1864. OLAUS PETRI ARBORELIUS f. 1641-06-01 i Arboga, d. 1682 i Romfartuna.

I Arboga krönika av Dr. G Bergström kan man läsa på s. 137 … släkter som från Arboga tagit sitt namn, äro Arbogensis, Arbman, Arborelius osv. Och det kan vi se att Olaus Petri ovan benämnde har gjort.

Olaus Petri Arborelius. Född i Arboga 1 Juni 1641. Fadr. Peder Hansson, Handlande. Modr. Anna Ols-dotter. Lärde mycket i Arboga skola, som den tiden hade skickliga lärare. Stud. i Ups. 1663. För sin kunskap och stadighet sattes han straxt till Capellan här, då han 16 Maj 1669 blifwit pwgd. Wann stort förtroende i församlingen och blef allt mera en nödig person för sin aftagande Pastor och swärfader. Då denne war alldeles oförmögen och sängliggande, uppgjordes förslag, att Capellanen skulle antaga pastoratet emot betingad afgift, men det blef icke afgjordt förrän den unge mannen dog 24 April 1682. Begrofs med predikan 7 Maj. Kallas i Cons. prot. "en meriterad man", hwilkens hus borde upprättas.

Gift 26 Sept. 1669 med Susanna Sahlmonius, dotter af Pastor loci Petrus Andreæ.

Hur var det då i skolan vid tiden i Arboga där som Olaus tillbringade sina första skolår…

I Arboga Känning på sid 23 går att läsa: Ni vet här där Olaus lärde mycket i Arboga skola…

”Till ännu större förnögelse omgifwer wäster och söder alt thetta såsom en mur, thet ganska stora och höga Brattberget, Sign hwilket med skog och siö. Bete, fogel och djur rikerligt wälsignat.

Thetta berg upstiger i Nerike och Öby sockn; går sedan fram om Arboga til Kongsör, o.s.w. Uppå thess högd kan man med nögie beskåda Södermanland, Westermannaland och Nerike. Thes klackar hafwa åtskillige namn. The förnemste äro Diekneklinten, hwarest Arboga Scholæ-Diekner tilförne wid liufliga tider sig och andra, med åtskillig instrumental- och Vocal. Musique förnögde.”

1865. SUSANNA SAHLMONIUS f. 1650 familjen finns i Björksta 1648 och sen i Sala stad 1650 så här bör Susanna vara född. Efter att Susanna blivit änka gifter hon om sig 1683-05-22 med Laurentius Sibælius confirmerat pastor loci och hustru Susanna Pärsdotter. Susanna dör sedan efter 1696.

Susanna blev så att säga conserverad. Gift 22 Maj 1683 med Susanna Sahlmonius, företrädarens dotter och Commin. O. Arborelii enka, f. 1650. En synnerligen rådig och oförsagd qwinna, som, ehuru hon råkade i nya och ännu swårare bekymmer, dock efter mannen gaf till kyrkan en silfwerkanna om 103 lod. Af 4 barn i detta gifte dogo de flesta snart. Församlingen sökte hos Konungen att ännu en gång få henne med sina många barn conserverad wid pastoratet genom gifte med v. Pastorn Mag. J. Bergman, men ny Kyrkoherde war redan förordnad och ansökningen förgäfwes. Enkan sökte då behålla Wiggby och gjorde nye Pastorn flera intrång, så att både Biskop och Landshöfding måste förswara hans rätt. Susanna dör 1696 i Romfartuna. Den 4 april 1696 bisattes Magister (bör vara sonen Johan) Arborelius i Västerås domkyrkoförsamling. Den 13 april bisattes i körkia här enkan uti Romfartuna magister Arborelius moder. 1696 saknas dödbok i Romfartuna. Men eftersom sonen Johan Arborelius dör såsom adjunkt bör det vara han och hans moder, tillika änkan efter Olaus Petri då som gravsattes.

Barn:

1. Petrus Arborelius f. 1670-10-09, han står fadder 1704, samt Sacellani N. Arborelius hustru

Margareta fadder. åt Inspector Dahlsckoug etc.

2. Johan Arborelius f. 1671-08-22, Romfartuna Phil. Mag. och dog såsom Adjunct. Bisatt 4 april 1696.

3. Katarina Arborelia f. 1675-01-06 Romfartuna

4. Olof Arborelius (IX 932) f. 1676-01-26 Romfartuna

5. Maria Arborelia f. 1679-02-24 Romfartuna

6. Susanna Arborelia f. 1681-03-01 Romfartuna

- Alla kollade och klarlagda enligt födelseboken i Romfartuna. Dessa barn dessa makar emellan.

RA Romfartuna 1684 – 1697 i Wiggeby Bild 122/Sida 108 1684-1697 finns här…

Sahlig kyrkoherdens

Enkia – hon finns med fram till 1696

Döttrarna

Susanna, vet vi är född 1681, alldeles innan fadern dör.

Anna f. 1684-03-20, vilken förstås är pastoris Laurentius Sibelius dotter

Pigan Karin

1866. NICOLAUS INGEL ASPMAN, hans test finns i Lindesberg från år 1706 mars d. 18. Hans ervärdighet Prosten höglärde Herr Nicol. Aspman denna församling berömliga prost och kyrkoherde begrafven i sin graf från wid funten i kyrkan.

Samtidigt Jungfru Anna Brita Kyrkoherdens Herr höglärde Mag. Dom. Olai Aspmans kära dotter begravdes i samma grav dess ålder 1 år och 2 månader. – Ingen ålder finns på kyrkoherden Nicolaus.

Källa: RA Lindesberg kyrkoarkiv, födda, vigde och döda 1678 – 1707 Bild 260/ Sida 245.

– Gift 1669 med …

1867. ANNA OLOFSDOTTER DALECARLIA f. 1645 enl. test. Rättvik. Död 1724 -05-31 Fru prost-innan Anna Olofsdotter Dalecarla salig prostens Herr Nicolai Aspmans enka, en mycket heder-värd, from och gudfruktig matrona begrafen i Kyrkan fram vid altarets östra sida, dess ålder 79 år och 1 månad.

Barn:

1. Olof Aspman f. 1673-05-16 i Sahlberget den 16 maj. Gift i Febr. 1704 med Christina Sigtunius, prosten i Arboga Mag. J. Sigtuniis dotter, f. 1685. Då makarna firade sitt guldbröllop 7 Febr. 1754 höll Biskop Troilius ett tal, som trycktes. Deras dotter Anna Britta föddes 1705, hon dör samma år som sin farfar 1706 och begravs samma dag den 18 maj. Se farfar Nicolaus död 1706. 1708 föds sonen Nicolaus f. 1708-07-04 Faddrar bl.a. Olaus Arborelius, Mad. Anna Fernelia, Jungfrun Emphorsinia Aspman. Denna son dör sam-ma år 1708 den 16 juli. Så han levde endast i 12 dagar. Sonen Johannes föds 1711 i Lindesberg. En fadder var Jungfru Britta Sigtunius. Olof Aspman dör 1755-05-05 i Lindesberg av ålderdomsbräcklighet, begravs den 15 maj.

2. Märta Aspman f. 1675 (IX 933) i Sala – namn efter farmor.

3. Petrus Nicolai Aspman f. 1680, 1716 Pastor i Ramnäs och Sura. Från Arboga känning s. 66

Han var gift med Britta Sigtunius, syster med Christina Sigtunius. Petrus Aspman, gammal öfverliggare i Uppsala, kom vid 36 års ålder, utan examen, hit som rektor 1716 till 1729, då han blef pastor i Ramnäs och Sura. † 1732. Var måg till prosten Sigtunius. Källa: XII. Arboga skola: A. Rektorer.

4. Emphorsinia/Emfred Aspman senare gm Sacellan Ant. Anagrius.

5. Nils Aspman Lindsberg, rådman i Linde.

6. Margareta Aspman, ogift.

7. Anna Aspman, ogift.

1868. PETTER HIRSCHMAN f. 1638 i Linköping (E) studerade vid Linköpings skola, levde 1667 i Holma, Björskogs (U). Levde vid giftet 1670 i Holma, Björskogs (U). Levde som friridare (dopvittne) 1671, 1672 man med hustru, dopvittne 1672 till hejderidaren Petter Hertzman allt i Holma, Björskogs (U). Ägde gård 1673, 1675 i Holma, Björskogs (U). 1676 levde han ogift i Holma, Björskogs (U). Jägmäster 1676, fortfarande ogift 1677, 78, ägde gård 1679, 81, 82. Var dopvittne 1689 i Strömsholm Kolbäck (U). Levde som fodermarsk (dopvittne) 1694 i Strömsholm Kolbäck (U). Begravd 1704-05-05

– Gift 1670-02-27 med …

1869. ELISABETH ANDERSDOTTER

Barn:

1. Everth, Petter Hirschmans son f. 1671 d. 12 februari. Testes: Baron Evrech Horn översteleutnant, Erik Arwidsson Ragg (1008)*) kapten vid Graffen, Peder (…) man befallningsman, H. borgmästar Magni i Köping, H. Magdalena pastoris i Björkskog, H. Gertrud Hysing i Köping.

2. Petter Petter Hertzmans son f. 1672 i Holm. Pastor Tobias Björk, ung Barchius i Arboga Testes: Tomas i Arboga, H. Magdalena pastorska, fru Catharina Her Krafts i Eksjö, jungfru Jern*) i Säby och Säterbo.

Ovanstående 2 bröder har jag funnit i Björskog födda där.

3. Hartvig Hirschman dopvittne flera gånger mellan 1701-1717 i Strömsholm Kolbäck (U), vilket betyder att han bör ha varit född före 1676, då fadern då var ogift, får man förmoda änkling. Levde som fodersmars 1731 i Strömsholm Kolbäck (U). Hartvig övertar Petters tjänst vid faderns död.

*) Här är min mormors anor från Säby i Sätterbo. Erik Arwidsson Rogge (1008), som var gift med Gunilla Christophersdotter Jerner (1009). Gunillas föräldrar var Christopher Andersson Jerner (2018) och modern var Margareta Haraldsdotter Stara (2019). De är dessa två som pryder bokomslaget till Min bok Hilma Lovisa Östergrens bok Del 1. Christopher Andersson Jerner arbetade vid färdigställandet av Hjälmare slussar. Svärsonen Erik Arvidsson Ragge var gift med deras dotter Gunilla Jerner. Deras barn 8 söner deltog alla i Karl XII armé. Läs mer om boken på hemsidan.

Den jungfru Jerner som nämns vid Petters födelse1672, kan ha varit endera Beata Jerner g 1674 med Andreas Lebestadius, eller Elsa Jerner g 1682(3) med Hans Wattrang.

Här möts min mormors anor med min morfars anor i Björskog. Kan det bli mer spännande. Att jag tolkar det till att Erik Arvidsson finns vid Graven beror på att den kallades så slussen vid Hjälmaren. Se Arboga Känning under 3 § Om Arboga Slyβa eller Graf.

1872. ERICH SVENSSON Åsmundbo Norrbärke

– Gift med …

1873. KARIN LARSDOTTER f. 1646 Persbo Grangärde sn.

1876. MATTS ANDERSSON KATT (OÄ) f. 1635 Stimmerbo Norrbärke

– Gift med …

1877. ANNA JÖNSDOTTER f. 1632 okänt var

1882. VINCENT UNGERECHT f. 1630-09-12 i Schmalkalden i Tyskland. Denna släkt har utförligt utretts av Martin Andersson. Dels alla anor som kommer hit med Vincent. I smedsskivan skriver han:

Smedsforskaren 4/2009).Vincent kom till Eskilstuna 1660. Ett rekommendationsbrev utfärdades 1660-01-10 av staden Schmalkaldens råd inför mästerVincent Yngerechts resa till Sverige. Originalet i privat ägo (Thomas Söderberg). I brevet berättas att Vincent varsylsmedsgesäll och ämnade sig till Eskilstuna i Sverige. Vincentnämns i 1671 års förteckning och i 1683 års mantalslängd. Bodde i Eskilstuna.

Vår Regina Ungerechts son Johan är född 1718-10-09 (födelsebok saknas vid tiden i Eskilstuna Kloster och Fors) här finns han sedan med i dödboken1786-09-08 och står då som att han var 68 år gammal. Vincent Ungerechts son Johan funderade jag på skulle kunna vara far till Regina. Johan Ungerecht gifter sig 1701 med Katharina Persdotter Fleida f. 1672. Hon dör i Eskilstuna 1750, 75 år gammal och bör då vara född 1675 och hon står som änka efter Johan Ungerecht. Död före 1750. Mästare i Eskilstuna 1710, 1711, 1721 och 1725 (räkenskaper H:2, 3) (ÖH)

Johan heter ju sonen Bock f. 1718, så tänkte jag att deras son Petter skall vara född 1705, så då kan ju vår Regina vara född kanske 1702, men då skulle hon bara vara 16 år då sonen Johan Bock föds vilken verkar lite otroligt. Så efter som hon befinner sig i Eskilstuna anar jag att hon istället är syster med Vincentsbarnen. Barn:

1. Hans Georg Ungerecht, vilken nömns som dopvittne redan 1689, han gifter sig med Magdalena Andersdotter Raaf f. 1691. Deras barn är sedan födda 1721 – 1730.

2. Christina Ungerecht första barn föds 1699 – 1715 i Arboga

3. Johan Ungerecht och då hans hustru dör Katharina Persdotter Fleida dör 1750 står att hon är 73 år gammal och bör då vara född 1677. Johan var mästare i Eskilstuna 1710, 1711, 1721 och 1725 (räkenskaper H:2, 3) (ÖH) och bör väl vara född vid ungefär samma tid och de gifter sig 1701 och deras son Petter föds 1705.

4. Elisabeth Vincentsdotter Ungerecht. G m Hans Johansson Spankou

5. Maria Vincentdotter Ungerescht, g. 1689 med Peter Johansson Spankou

6. Reinhold Ungerecht Dopvittne i Eskilstuna 1679-03-30.

7. Hans Vincent Ungerecht Dopvittne 1686 30/10.

8. David Ungerecht gift med Maria Persdotter f. 1685. Alla deras barn föds i Björstorp, Dunke 1710 -1731.

9. Vår ana Regina Ungerecht (IX 941) som var gift med Anders Bock (IX 940) och har sonen Johan född 1718 gör att hansmor bör vara en Wincentiusdotter.

För alla er som är intresserad av Ungerecht släkten rekommenderar jag …

Martin Andersson har gjort ett jättearbete med denna släkt Ungerecht ända ner till 1500-talet vilket han skriver om i Anbudet Eskilstuna – Strängnäs Släktforskarförening

Informationsblad för Eskilstuna-Strängnäs Släktforskarförening Nr 3 år 2009

På sidorna 15 och 16 har han skrivit denne Martin Andersson och det kan ni läsa mer om på nätet.

***XI***

3724. NICOLAS LEMOINE f. 1600 St Jaques De Dieppe, France, död strax efter ca: 1663.

Nicolas finns i Sverige från omkring 1630. Kolkörare 1632-11-01 i Norrköping och är då Kolkörare 1632 j Flögfors, Ramsbergs. Året efter tar han anställning hos Jacob de la Gardie vid Högfors och blir bruksföreståndare. (Högfors bruk var 1639 det största av de la Gardieska verken). Han arrenderade Högfors på 10 år, från och med 1633 till den 1 okt. 1641, då han måste avstå tre månader i förtid, antagligen för att han inte kunde fullgöra sina förbindelser. (Kontraktet finns i de la Gardiska samlingarna i Lunds universitetsbibliotek). Bruksföreståndare mellan 1634 och 1637 i Sigulskvarn i Harakers socken.

Se https://www.ub.lu.se/hitta/digitala-samlingar/de-la-gardieska-arkivet. Gå att läsa på nätet.

3. Räkenskaper för 1637–1639 rörande Axholm, hemman i Haraker och Fläckebo (arrenderade av Nicolas Lemoine, se inbundna brev härom av Jakob De la Gardie och Lemoine), Högfors, Sigulskvarn m.m. Se registret i volymen.

10. Räkenskaper för 1642. Haraker, Skärviken, Bockhammar, Högfors, Körtinge i Närke m.m. Arrende-kontrakt med Lemoine på Högfors och Nordansjö bruk m.m.

Mellan 1638 och 1642 i Högfors bruk, Västerfärnebo. Mellan 1638 och 1642 i Nordansjö masugn Norberg. 1645 ger Nicolaus Lemoin föräringar till kyrkan i Norberg i form av tackjärn. Samt 1649 ger han penningar i föräringar till Kyrkan i Norberg igen.

– (Peggys) År 1645 i mars står sonen Baltzar Lemoine fadder i Norberg åt Per körares barn Baltzar. 1647 den 28 mars står Francia, Nicolai Leomoins dotter fadder, till Johan Rålambs barn wid Werlingsberg, Erik födelse i Norberg. Wittnen: Bothvid klensmed och Francia, Nicolai Lemoins dotter. – Källa: RA Norberg födda 1643-1671 sidorna 59 och 63.

Samt 1649 ger Nicolaus penningar i föräringar till Kyrkan i Norberg. Vidare mellan 1649 och 1650 finns han i Avestafors, Avesta. Under mästersmeder Mntl. i Avesta återfinns Nicolaus Lemoin 2 pers, han och hans hustru. I samma Mntl. Baltzar (bör vara sonen) står som smed, 1 person. I Mntl. Avesta för år 1651 står en Nils Lemoin, vilken bör vara densamme Nicolaus men nu endast 1 person. Tolkar det som att hustru nu är död detta år 1651. –

Bruksföreståndare 1657-06-15 i Kengis Pajala. Dito 1657 och 1659 i Svappavara, Jukkasjärvi. Bruks-föreståndare 1663 i Skärviks bruk, Skinnskatteberg. Jo, här finns en Nicolaus Lemoin Hytte dräng endast bonde ingen hustru. Se Mntl. Skinnskatteberg 1663 vid Skärviksbruk Bild 89/ Sida 91. Så här antar jag att hans hustru Maria har varit död redan 1651 i Avesta. Källa: Med hjälp av det som funnits på nätet har jag själv kunnat kontrollera förutom min egen forskning.

– Gift med …

3725. MARIA BERNAIL f. ca: 1600-05, död omkring 1651 i Norberg.

– Att detta var Nicolaus hustru vet jag inte hur man fastställt, men det verkar troligt. Det som finns…

Noteringar

3633. Maria Bernail
C: Baltzar Lemoine (*1620, approximately, †1676, approximately, Avesta, W); Gustaf Lemoine (Bruks- fogde /mill bailiff 1661 at Kengis); Francoise. H: Jean(Johan) Bernail, employed by Nicolaus Lemoine in Flögfors, and Martin Bernail, who inmigrated to Sweden in 1633, could be brothers to (or in some other way related to) Maria Bernail

S: Ulla Nordenstam, 2003; Kjell Lindblom, Vallonsläkter under 1600-talet, Del I, pp.47-54

(Annika Svensson, 2003)

Barn:

1. Baltasar Lemon (Lemoil) bruksförvaltare (X 1862). f. ca: 1620 Död mellan 1674 och 1765 begravd i kyrkan i Avesta. Han står fadder i mars 1645 åt Per körares barn i Werlingsberg Norberg faddrar: Baltzar Lemoin, och H. Malin Botvid smeds. – Vid samma tid finns även fadern Nicolaus Lemoin i Norberg enl. mntl. 1649 - 1650. Sen flyttar fadern till Avesta efter moderns död kring 1651. Kanske fadern Nicolas flyttar med sonen och hans familj till Avesta vid hustruns död då sonen enl. mntl. bör vara gift före 1657. Men att fadern sedan avviker till Kengis Pajala och blir bruksföreståndare där. Baltzar sonen kvar i Avesta. Han finns sedan med i mntl. vid Nisshyttan i Säter från år 1657 – 1662 bonde och hustru, så 1657 år han gift enl. Mntl. Säter Nisshyttan. För Mntl. Nisshyttan i Säter 1656 finns endast Baltzar Lemoine 1 bonde, 2 drängar, 2 pigor.

2. Francia Lemoin år 1647 är Francia, Nicolai Leomoins dotter vittne d. 28 mars åt Johan Rålambs barn wid Werlingsberg Norberg då sonen Erik föds. Wittnen: Bothvid klensmed och Francia Nicolai Lemoins dotter.

3. Gustav Lemoine, se not. 3633. Eftersom fader Nicolaus flyttar 1657-06-15 till Kengis Pajala och sedan den yngre sonen Gustav Lemoin blir bruksfogde 1661 i Kengis så kan man väl ana att det kan stämma. Sonen följde med fadern upp till Kengis.

3726. JOHAN NOLTING, Borgmästare i Säter f. och död före år 1664 i Säter.

– Gift med …

3727. Ev. MARGITA NILSDOTTER. Hustrun dör i Säter 1674-04-26, 63 1/2 år gammal, vilket gör att hon bör vara född ca: 1611. Namn saknas på hustrun, men RA salig Johans Noltings änka i Säter dör den 26 april 1674, 63 1/12 dels år gammal, vilket gör att hon bör vara född kring 1611. Och då får man förstås anta att mannen kan vara i samma ålder, eller något äldre.

Barn:

1. Daniel Nolting, f.ca: 1631 gift med Carin Eriksdotter Scribera: Daniel dör 1664 den 16 oct. 31 ½ år gammal. Dot. Britta f. 19 maj 1664 Säter. Pigan Margareta Danielsdotter Nolting f. 1662 står fadder 1679, samt 1680 och 2 ggr 1681.

2. Johan Nolting f. ca: 1633. Han bör vara far till jungfru Margareta Nolting som vigd den 14 oct. 1683 av mäster Anders i Skedewi Johan Schedvin med jungfru Margareta Nolting. Sidan 2 i Hfl. 1689 – 1704.

Bild 109. Samt Bild 114 men då står det Cop. Her Johan Skädwin och Jungfru Margareta Nålting i Säters stad. Det står alltså samma sak på 2 olika sidor. Men då är hennes faster Margareta Nolting (f. 1638) redan gift 1677.

3. Elsa Nolting f. 1634, dör 1674 den 9 augusti i Säter. Salig Jungfru Elsa Nolting, blev 40 år gammal.

4. Gertrud Nolting f. ca:1636 (X 1863) f. Säter Dalarna, hon blir änka 1675 och död kring 1689. Antar att Gertrud föds här emellan då det är 4 år mellan systrarna Elsa och Margareta.

5. Margareta Nolting f. 1638. Margareta Johansdotter Nolting vigs 1677 (39 år gammal). Den Margareta Nolting som var gift 1677 med Jonas Norn (27 år gammal) dör 1719-05-14 begravd 18 maj. Rådman Herr Jonas Norn hustru madam Margareta Nolting begravs på förnämnda datu lades in i kyrkan i sin egna grav, hon blev 81 år och 3 månader gammal. Hennes make dör 1721, begrafs salig Rådman Herr Jonas Norn lades in i kyrkian i sin grav hans ålder war 71 år 10 månader och 10 dagar. Så han var född 1650 och tolv år yngre än sin maka.

Det är hos denna moster, Margareta Nolting, systerdottern Margareta Lemoin sedan kommer till. Modern Gertrud blir änka kring ca 1675.

Hfl: Säter 1689 – 1704 s. 2

Sacellanus Johan Schedvin – han är dopvittne 1681

Hustrun Margareta Nolting – f. 1662, d. 1723.

Dotter Lisken Johansdotter

– Denna man Johan Schedvin född i Sundborns sn. var gift d. 14 oct. 1683 med Margareta Danielsdotter Nolting, dotter till fältsecreteraren D. Nolting och Christina Scribera.

Säter Hfl. 1689 - 1704 sid 3

Jonas Norn – vigda 1677

H. Margareta Nolting – f. 1636 är även faster till H. Margareta Danielsd. Nolting f. 1662 från sidan 2.

Johannes Norn – föds i februari 1677

Petrus Norn – föds i december 1679 Jonas Pettersson Moreaus och H. Margareta Notlings son.

Vittnen: Gillius Gejer och H. Mattias … och Margareta Lemoin.

Gustav Norn – f. februari 1681. Så står det skrivet: denne wackre man blef bergsmästare i Wermland, men dödde 1718. Hans lik fördes till Säter. Så Margareta får sitt tredje barn då hon är 43 år gammal.

J.( Jungfru) Margareta Lemoin – Här finns hon hos sin moster i Hfl. 1689 vid tiden då hennes mor Gertrud dör och hon gifter sig först 1703 vet vi ju.

3728. PEDER HANSSON kanske var han densamme bokhandlaren Per Hansson i Arboga landsförsamling – Gift före 1641 med…

3729. ANNA OLSDOTTER

Barn:

1. Olaus Petri Arborelius (X 1864) f. 1641 Arboga, d. 1682 i Romfartuna

2. Jon Persson f. gm Sigrid Jonsdotter.

Deras son var …

10. Petrus Arborelius. Född i Arboga 1 April 1677. Hans fader, Borgaren Jon Pehrsson war broder till Commin. och des. Pastor i Romfartuna Ol. Arborelius, ifrån hwilken sistnämde alla nu warande med detta namn härstamma. Modr. Sigrid Jonsdotter. Stud. 1701. Stadgad man då han blef Pwgd 20 Dec.1712 och blef passande Adj. hos den stolte Prosten Dahlborg i Stora Tuna. Hade i St. Tuna så stort anseende, att då den stolte Prosten Dalborg i socknestämma beklagade sig, att han måste resa till riksdagen och lemna församlingens wård, försäkrade bönderne, att då herr Pehr blef hemma, skulle allt gå lika wäl i sin ordning. War en utmärkt predikant i den stora kyrkan, och då Commin. Kohlbeckius på stället war en stor ryttare, uppkom det talet: "När Herr Olof rider och Herr Pehr predikar, då går det med fas." Blott 7 års prest blef han befordrad till Kyrkoh. här 1719, och den kraftfulle mannen swarade emot församlingens behof och förhoppning. Länge omtalades han såsom en utmärkt Pastor i lära och lefwerne, i disciplin och wälgörande, äfwen såsom föresyn i åkerbruk. Ett stort kärr gjorde han frugtbärande, men det lades i lägerwall efter honom. Så gick det ännu en gång långt efter hans tid. På herrgårdarne en wälkommen gäst, och wanligen ställdes en bout. Portugis för hans couvert. Bidrog till fattigskolans stiftelse af en Fröken Kraus. Stod i mycken gunst hos Biskop Kallsenius, som i sin likpred. efter honom yttrade det omdöme, med sidohugg på hans grann-Pastor: "Han war ingen fuchsswansare, som strök folk om munnen med räfrompor." I prestmötet 1714 war han Orator, 1719 Opponens och predikade 1721. Död 22 Nov. 1742.

Gift i Maj 1719 med Sara Lundius, Kyrkoh. Lundii i Barkarö dotter, förut g. m. sin faders efterträdare Troilius och Tulenius. Fick med henne tre styfsöner, men förlorade till bitter sorg på ett år twå af dem, som gåfwo bästa hopp. Enkan dog 28 Aug. 1762, 88 år gammal.

3. Nicolaus Petri Arborelius, f. 1658 d. 1710 hans efterlefverska änkian salig madam Anna Fernelia fördt en ärbar och berömlig vandel begravd i kyrkan på Norra gången åldern obekant. Hon dog 1732 den 27 jan. Källa: RA Lindesbergs kyrkoarkiv. 1729 - 1743. Bild 70

Nils Arborelius f. 1658. Cappellanen Nils Arborelius H. Mad Anna Fernelia får sonen Daniel år 1707 i Lindesberg. Deras dotter Margareta föds 1710-09-04 Lindesberg, men hon dör sen 4 veckor gammal. Samma år 2 veckor senare dör denne Sacellanus Herr Nicolaus Arborelius, i denna församlings berömlige Själasörjare fördt en mycket ährbar och sitt stånd fröjderlig wandel, begraven i kyrkan i dess grav uti … folksbänkarna vid Norra … dess ålder – men ålder ej angiven

3730. PETRUS ANDREAE IHRESTADIUS. F. 1614 Olsta by, Ihrsta socken.

16. Petrus Andreæ Ihrestadius. Född i Ihrsta och Olsta by 1614. Fadren Anders Månsson, Rusthållare. Läste i Westerås så, att han af Biskopen hedrades med namn af Philos. Candidat. Pwgd 1640 och sänd till By att bistå den åldrige Pastorn. Återkom till Westerås och blef Secund. Collega i skolan 1643. Rector Pædagogii 1644. Capellan i Björksta 1648 och dito i Sala stad 1650. In synodo sacellanorum1657, då han hade partes, frågade han "nomine Cleri, huru en skall skicka sig i socknebud denna pestilentstid? Resp.: I städerna skall dertil sättas en wiss prest. Eljes i gemen lagar hwar och en så, att församl. beredes förut och icke fåfängt gifwer sig i faran. Hwar och en göre sin plickt efter bästa förstånd och försigtighet. Han kan ingen wiss modus föreskrifwas." Med twå lärde män föreslagen hit 1664 behagade han församlingen och ankom följ. år. Så länge förmågan warade stod allt wäl till, och han gagnade äfwen bostället med utwerkande af Lagmansdom 1671, att prestbordet skall njuta gammal häfd i Gunnesta skog. Snart förswagad hade han godt biträde af sin måg, Commin. Arborelius, och det war frågan, att med församlingens och Consist. samtycke uppdraga pastoratet till den kraftfulle mannen; men han dog förrän saken blef afgjord. Pastor förföll allt mera, församlingen blef missnöjd, i synnerhet hade Öfwerste Sparfwenfeldt på Åbylund mycket att säga och wälwiljan för huset war alltför liten. Ändtligen infann sig en skicklig man, som antogs att upprätta både det ena och andra, och sedan den gamle sjuke mot wissa förbehåll till honom afstått lägenheten, afled han s. år 1683 12 Dec. Begrofs i kyrkan.

– Gift 1649 med

3731. CATHARINA ANDERSDOTTER MUNCK f. 1613, d. 1677-04-22 Romfartuna prästgård. Hon var först gift med borgmästare Anders Öhrling i Enköping, men denne dör 1648. 1649 gifter hon sig med Petrus Andreæ Ihrestadius. Då är Catharina redan 35 år gammal. Huruvida borgmästare Öhrling och Catharina ha-

de några barn tillsammans kan jag inte finna, men läs nedan… Deras son Isak Salmonius föds då Catharina är 42 år gammal.

Catharina dör 1677-04-22 begrovs R:D. Pastoris hustru den ehreborne matronan Catharina Andersdotter Munck, 64 år gammal. Detta i Romfartuna.

Barn:

Petrus Andreæ, födda i första giftet 1638 med Susanna Andersdotter Björk

1. Salomon Persson f. 1639 Björksta, enligt uppgift, ej bekräftat av mig

2. Susanna Persdotter f. 1641 Björksta, enligt uppgift, ej bekräftat av mig

3. Katarina Karin Persdotter f. 1643 Björksta, enligt uppgift, ej bekräftat av mig

Andra giftet 1649 med Katharina Andersdotter Munk. Obs!

Jodå, hon hade också dottern Britta Örling f. 1643 d. 9 april. Finner hennes test från år 1715 i Fränsta Romfartuna socken. Fann detta av en händelse då jag letar efter annat:

Tillägg från Romfartuna 1715 sid 46A

2. Wår salig christendomssyster, dygdesamma Modren Hustrun Britta Örling ifrån Fränsta är född 1643 d. 9 April och Stockholm på Södermalm, fadren lovärd inspektorn af Långholms källarne och der jämte borgmästare uti Encköping; modren dygdesamma Matronan Högvärd Catarina Munck, dessa hennes kära föräldrar hafve strax och utan uppehålld låtit hennes … till love och christendoms, samt efter årens tilltagande hon låtit uti sin christendoms … informera så hon sedan samt sine kära föräldrar med alle dotterlig lydnad tillsamma gått. Till år 1667 d. 14 april insolverade hon sig till ett christerligt äktenskap med Capitainen under Kongl. Dahlregementet slig Jöns … med honom levde uti 5 åhr och 3 månader dock utan lifsfrukt. Lefde alltsedan en sörjande änka uthi 2 åhr, då hon sedan år 1673 d. 14 okt. inträdde äkta förbund med sin nu efterlevande andre man Daniel Widickson i Fränsta med vilken hon varit giftuti 42 åhr och några månader, och under samma tid gud dem välsignat med 4 barn, 3 söner och 1 dotter. Deraf 2 söner lefver. Blef död d. 2 januari 1715 åldern 72 åhr och några månader.

Finner familjen i Romfartuna Fränsta på Bild 18/ Sida 4 år 1684-1685

Fränstad Daniel Widichsson

H. Britta

Dotter Catharina Danielsdotter

Dr. Johan Classon

Dr. Mats Olsson

Gossen Johan Andersson

Pigan Annicka

År 1695 finns familjen i Fränsta Bild 136/ Sida 122

Daniel Widichsson

Hustrun modern

Anders son – han bör vara en av sönerna som lever 1615

Systerdottern Britta

Samt sedan hans drängar…

Tillsammans med Petrus Andreæ Ihrestadius, hans från parets äktenskap 1649.

4. Susanna Sahlmonius (X 1865) f. 1650 Sala. – Då är modern 37 år gammal.

5. Samuel Salmonius f. 1651-10-28 Salberga

6. Abraham Salmonius f. 1654-11-28 okt Sala

Abraham Salmonius, född 1654-11-28 i Sala. Student i Uppsala² 1675-02-17. Prästvigd 1684-09-18. Bataljonspredikant vid Västmanlands regemente s. å. Filosofie magister 1685. Hovpredikant vid Kungsör 1686. Kyrkoherde i Fellingsbro pastorat av Västerås stift 1688-05-22. Död 1706-03-30 och ligger jämte sin hustru begraven i Fellingsbro kyrka, där deras och deras barns avbildningar i gips på deras epitafium ses. Gift 1688 med Maria Christiernin, född 1667-11-14 i Säter, död 1709, dotter av prosten och kyrkoherden i Fellingsbro Johannes Christierni Christierninus (farfarsfar till konteramiralen Harald Christiernin, adlad af Cristiernin) och Magdalena Simonia (systerdotter till assessorn Paul Rudbeck, adlad Rudebeck.

Abraham Salmoon, adlad Tornérhielm, född 1692-04-05 i Fellingsbro prästgård. Student i Uppsala² 1705-02-10. Kvartermästare vid livregementet till häst 1709-10-00. Kornett därst. 1711-06-19. Regementskvartermästare vid Upplands femmänningskavalleriregemente s. å. 6/11. Ryttmästare därst. 1714-05-24. Konfirm. fullm. 1715-05-25. Adlad 1719-09-08 (introd. 1720 under nr 1655). Sekundkapten vid Nylands dragonregemente 1720. Premiärkapten därst. 1721-11-04. Död 1730-04-09 på Styrestad i Lännäs socken, Örebro län och begraven i föräldrarnas grav i Fellingsbro kyrka. 'Han bevistade bland annat slaget vid Hälsingborg den 28 febr. 1710 och 1718 års norska kampanj.' Gift 1716 med Magdalena Törne, född 1691, levde 1734, dotter av inspektören vid Norrköpings sjötull Matts Hansson Törne och Magdalena Signac samt syster till generalmajoren Peter Törne, adlad von Törne.

Se adliga ätten Tornérhjelm nr 1655

7. Isaac Salmonius f. 1655 Sala

Wälärewördige och Höglärde H:r Isaac Petri Salmonius är son till kyrkoherden i Romfartuna s:n. i Västmanland Petrus Andreæ Ihrestadius född 1614 i Irsta s:n. i Västmanland, † 1683 på Romfartuna prästgård, Västmanland och Catharina Andersdotter Munk född 1613, † 1677. Det var i Romfartuna som Gustav Vasa mönstrade sina trupper inför anfallet på Västerås under det svenska Befrielsekriget 1521. Han var student i Uppsala 1675 och tog magisterexamen 1685 och prästvigdes samma år. Isaac Salmonius var huspredikant hos assessoren i Kammarkollegiet Joel Gripenstierna och hos det karolinska kungliga rådet Erik Lindschöld innan han 1686 efterträdde sin svärfar prosten Petrus Livonius som kyrkoherde i Färentuna. Samma år fick judar, turkar, morianer och hedningar tillåtelse att bo i Sverige om de döptes i kyrkan. Han kom att efterträdas som kyrkoherde i Färentuna av sin efterlevande maka Christina Livonias andra make Sven Serenius. Bild: Isaac Salmonius brorson premiärkaptenen vid Nylands dragonregemente Abraham Salmoon adlades Tornérhielm 1719. - Modern Catharina är nu 42 år gammal.

3732. INGEL NILSSON, f. kring 1600 Björsarvet Sundborn. Ingel Nilsson finns i Landskapshandlingarna för Warggården Mntl. Kopparberg 1642, då Ingel Nilsson 4 personer. Hit kom han då han gifter sig med Jacob Knutssons dotter Märta. Dito fram till 1650 både Bonde och Hustru 4 pers, året därpå är det enbart 3 pers, så då bör Märta ha avlidit vid tiden 1651. Men Ingel gifter om sig 1653 med Catharina Columba, som blev de två barnens styvmor. I det äktenskapet föddes mest troligen dottern Susanna och sonen Jonas Columbagrius, 1658—92, vilken skall ha avlagt en slags examen. Catharina Columba är ändå släkt med släkten via sin moder Elisabeth Tomasdotter Barchia, vilkens far var Tomas Hindricho Barchius (XIV 26908) läs mer under min farmor Gerda Augusta Svedling (III 13).

Själv avlider Ingel Nilsson från Kopparberget i mars 1661. Enligt min forskning i alla fall död 1661.

RA Mntl. Wargården Kopparberg 1650 Ingel Nilsson 4 pers

RA Mntl. Wargården Kopparberg 1650 faderns broder Carl Jacobsson 4 pers

RA Mntl. Wargården 1651 Ingel Nilsson 4 pers

RA Mntl. Warggården Kopparberg1652 Ingel Nilsson nu 3 personer. – Här avlider hans första H. Märta.

RA Mntl. Warggården Kopparberg 1653 B, _, 1 dräng, 1 piga

1653 Husby sn. vigs Ingel Nilsson på Warggården Stora Kopparberget med pig Karin Jonaesdotter

Columba.

RA Mntl. Warggården Kopparberg 1654 B, H, 1 dräng, 1 piga

RA Mntl. 1657 i Wargården Ingel Nilsson B, H, 2 drängar, 2 pigor

RA Mntl. 1660 Wargården i Stora Kopparberg Bild 25/ Sida 38

Ingevahl Nilsson B, H, 1 son, 1 dotter, 1 dräng, 2 pigor = 7 personer

RA Mntl. 1661 i Wargården Bild 29/ Sida 567

Antar att det står salige Ingevall Nilsson ingen bonde, ingen hustru men 1 son.

Så här kan man förstås undra vart hustrun Catharina då tar vägen, hon och hennes då enda dotter som lever, bör vara Susanna. Catharina förblir ju sedan ogift fram till år 1666 då hon gifter sig med Nils Hansson.

Från projekt Runeberg – vilket ligger på nätet.

Sonen Jacob Ingelssons berättelse om Stora Kopparbrg år 1716

Sid 47 och 48

Lundmossan (Lönmossa i Wika Sochn) har warit ett gammalt Her(re)godz, som en har ägt, som het Broor Andersson på Strömsholm,? hwilken war fadren till H:r Clas Rålamb, som och war fadren till H:r Hans Rålamb. På detta hemman har en Bergzman bot, som het Måns Erichsson (XIII 14928) i Lundmossa har och hafft några söner. En hete Erich Månsson på Barkarbacka i Aspeboda; en (annan) har het Daniel Månsson i Aspeboda (och) en son har het Nils Månsson (XII 7464) i Biörssaret. Denne Nils Månsson war fader till min sal. fader Ingel Nilsson (XI 3732) i Wargården, som ägde 2 söner/bröder till mig. Den äldsta min bror het Nicolaus Aspman och war Prost och Kiörckioherde i Lindzåhs (= Lindesberg) och jag der nest, som nu ähr på mitt 77 ålerds (ålders) åhr. Den yngre min bror het Mag: Jonas Columbagrius (halvbror) ner han dödde war han skolmestare i Kiöping. En syster hade iag, som och war kiörkioherde hustro i Berg Sochn wed Westerås.

Viktigt testamente efter Ingel Nilssons andra hustru, för här läser man hennes historia:

De bor sedan i Duvåker Husby sn. Och här dör Karin 1709 i augusti och efter henne finns ett långt test:

Hustru Catharina Columba, fordom cronobeffallningsmanens öfver Näsgårdhen, nu i herranom salig gamle Nils Hanssons efterlemnade änkia, hwilkens fader war den Högerwärdige och Höglärde herren Mag Jonas Columbus en widsberömd och förnäm professor wid det kungliga universitetet i Uppsala, samt sedermera uti 33 åhr mycket bevislig och nytänkande körkioherde öfwer dänna Husby församling.

Denne saliga matronan är till världen född d. 5 april 1636 uti Husby prästgård. Åhr 1653 d. 28 aug. inträdde hon i äktenskap med Ingell Nilsson ifrån Warggården, en af de 24 äldsta wid stora Koppar-bergsgruvan, och lefde tillsammans med honom in på 7:de året. Deras äktenskap wälsignade gud med 3 söner och 3 döttrar af hwilka allenast en dotter lefwer.

Åhr 1666 blef denne saliga modren åter igen försädder med en mycket hederwärd och förnäm man, näm-

ligen cronobefallningsmannen öfver Näs gård län, nu i Gud hwilande, salig Nils Hansson. Detta deras äktenskap warade till år 1678, och wardt wälsignat med 7 barn 2 söner och 5 döttrar af hwilka 1 son och 3 döttrar lefwer.

Denna salige moders lefwerne hafver warit gudfruchtigt, ährbart, fromt och dygdigt. Sjukdomen anlägenhet den så kallade modren hwar ofta ansatt, såsom denna passion jämte håll och sting tilskyndade henne döden, den 12 sistlidne januari, sedan hon d 6 jan. eller trettonde dag jul, i Herrens huus och tempel uti största andakt, Herrens högvärdige nattvard hade begått. Här i Wärlden hafver hon lefvat 72 åhr, 9 månader och några dygn.

3733. MÄRTA JACOBSDOTTER, död kring 1651 i Warggården.

[Peggys anm: Vet att första hustrun skall vara en Jacobsdotter efter att ha läst angårnde Varggården, Bergsmän och Hyttor. Tänker sen att eftersom sonen Nicolaus Aspmans äldsta dotter fått namnet Märta så kanske hans mors namn var Märta. Letar så i RA Stora Kopparberg 1644 - 1795 och tar 2 kopior. Den första på Bild 10 där det står Anno 1644 den 26 Augusti hölts Räkenskapning om Qvinnofolket i Bänkier … så på nästa Bild 11 under nr 12 läser jag Hustru Märta, Ingels i Warggården. Då blir hon ju Märta Jacobsdotter. Märta och Jacob heter ju sedan två av barnen. Äldste sonen får namn av sin farfar Nils/Nicolaus. Läs sedan mer under angående dottern Susanna.

Läser vidare från Varggåden, Bergsmännen och Hyttor…

Den sistnämnde (?) var själv en ättling till Biörn i Varggården (P:s anm. via sin moder), f. här 1641 och … 1729 - Ingel Nilsson gifte sig hit med en dotter till Jacob Knutsson (se ovan (XII 7466)), men gifte om sig 1653 med Karin Columba (hon g. 2:o gg 1666 med kronofogden Ingel Hansson), dotter av den berömde Uppsalaprofessorn, sedermera prosten i Husby Jonas Columbus och syster till skalderna Johan och Samuel C. — »den senares anstälning i Antiqvitets-Collegium under landsmannen Georg Sticrnhielms direktorat hade troligen inflytande på systern Karins (Catharina Columbas) styvson Jacob Ingelssons lust att samla ’gambla Documenter och handlingar om hwad som här i Bergzlagen wore passerat’». Hans bröder blevo också lärda män, Nicolaus Aspman kyrkoherde i Linde och prost, Jonas Columbagrius rektor i Köping, systern Susanna äktade kyrkoherden i Berg Lars Iiabenius, och Jacob Ingelssons egen hustru Helena var dotter till kyrkoherden i Sundborn Olaus Andreæ Hellenius…]

Mntl. Wargården Kopparber 1642. Här finns nu 11 personer.

Överst finns en Hans Jacobsson. Denne bör nog vara son till Jacob Hansson från ÄL. 1614

Längre ner står efter varandra…

Carl Jacobsson (gm Kerstin Bänk ind. 1644), Knut Knutsson och Ingel Nilsson, vilka bör vara släkt. Carl och Märta barn till Jacob Knutsson och Knut Knutsson förstås son till Knut Knutsson d.ä. Jodå de finns båda med i Landskapshandlingar. 1629

Lsh. 1629 finns …

Bs. Knuts Knutsson i Wargården 4 pers. Enl. Bänkindel. 1644 var han gm Barbro.

B. Knut Knutsson i Wargården 5 pers. – kanske finns här dottern Märta och mågen Ingel Nilsson

Enligt bänkind. 1644 finns Karin Knutsdotter i Wargården vilken bör vara syster med Knut d.y.

Barn:

1. Nicolaus Ingelsson (X 1866) f. ca 1630 Aspeboda

2. Jacob Ingelsson f. ca: 1639/1641 Aspeboda, han som sedan berättar om sin far, farfar och farfars far. Han får en stjärna i himlen av mig för det han berättat om sina anor till mig Peggy. Men det finns mer om honom skrivet än vad jag skriver nedan, men då får ni gå in på nätet och läsa under…

Äldre och nyare märkwärdigheter wid Stora Kopparberg. Förf. Erik Hammarström 1789.

Wid Kopparberget. 2. Saml. 88, 89

G. Johan Jönssons i Waragården. Det är troligt att denne Graf fordom tillhört Knut Persson i Warggården, som lefde uti Konung Erics och Johans tid och warit Befallningsman öfwer hela Dalarne; om hwilken Rådm. J. Ingelsson berättar, at han bodt på Borens hyttegård och brukat Warggården, såsom et dertil lydande hemman; at han haft en stor Björn, som alltid fölgt honom. Hans Contrefait har fått uppå den gamla Prediktstolen; som borttogs A:O 1618, och hade sit bänkerum där fordom Landshöfdingens Bänk warit, derwid och hans Graf är belägen.

I Stora Korsgången bakom stora fruntimmers Raden äro 2 Grafwar utan hällar.

H. H. Michel Knutsson i Jemtebo. Öfwer honom har profeten Arhufius år 1684 hollit lif=predikan i anledning af Joh. 3:16 och Herr Uno Petræus Utfärds Predikan *)

Pfalm. 73: 25.

*) Utfärde Predikan kallades i forna tider det tal, som Presterna höllo på gården för den dödes wänner och efterlefwandes förr ön lifwet utbars af huset. Denna plägsed afskaffades 1686.

† Se dess lefwernes beskrifning ibalnd Kyrkowäedarne.

I. I. Jacob Ingelsson i Warggården.

Då denne Jacob Ingelsson † begrafdes den 27 Julii eller 8 Sönd. Efter Trin. År 1729 och

Lif=Predikan hölls i anledning af Jobs 5: 26, fants en Graffekrift lagd i Bänkarne, hwars Auctor är

obekant; men förmenes wara Framledne Bergsmästaren,sedermera Bergs= Rådet Herr Anders Svab,

den indde således: Då…

Sid 89

Då Senioren och Rådmannen St. Kopparberge Grufwe- och Bergs: Rätt, Jacob Ingelsson i Warggården, på sitt 89 ålders år, slöt år 1729 sin lefnad, sammanskrefwos dessa släta Rim, ingom til förargelse, men allom til uppbyggnad och lärdom af S.E.A.

Jacob Ingelsfon en långer man,

Åldrig, skarp och mager war han,

Om dess lefnad jag något wil rima,

Innan han lägges i jordens gima,

Kopparberget är dess födelse ort

Innan nån Stad i falun blef gord.

Äldre han är än wår nya Kyrka,

På åldern kan Staden ej honom yrka,

Han mindes när på wår gator stod skog,

Och när Prästttägten war ängar och slog.

Längre tilbakars han kundskap kund gifwa,

Det han dels sade dels månde upskrifwa.

I Scholan han gådt och läst ut sin bok,

Bättre än mången lärder tok.

Något han rest, men ej uti Pryssen,

Ide heller gort tjenst hos Ryssen.

I wälmagten hade han krusigt hår

Brustopp han derför ej heta får:

Det namnet måga de behålla,

Som trätor och oenigheter wålla

Min fädernes ort han genom for,

Hörde wäl huru man där swor,

Hwad kropp och fjäl där hollas wårde;

I lydor och länker de honom ej snärde,

Han årlig, Gidfruktig och tyster war

Och flydde allt ondt och lögnenes Far.

Det följe och de som med ondt wilja stifta

Med…

Sid 90

Mer om Jacob Ingelsson på ytterligare ett par sidor. Ni får då gå in på nätet…samt läs mer under hans morfars, farmors farfar Björn (XVIII 477840) i Warggården.

Källa: svenska adelns ättartavlor- avd 1, sid 332, finns på nätet under projekt Runeberg.

Dessa tre ovanstående barn och deras anor berättar sonen Jacob Ingelsson om…att dessa 3 syskon genom sin moder Märta Jacobsdotter är släkt med Björn i Wargården. Men Jacob berättar även år 1716 vid 77 års ålder vem som är barnens far och farfar.

Del från Från projekt Runeberg – vilket ligger ute på nätet.

Delar från bok 4 stora kopparbergs socken och där ur Warggårdens historia. Den som berättar allt detta är vår ana Nicolai Ingel Aspmans (X 1866) broder Jacob Ingel Aspman f. 1639 i Aspeboda och då han berättar historien är han år 1716, 77 år gammal.

LUSTHUS FRÅN 1700-TALET VID LÖVBERG.

Den sistnämnde (Den som berättar är Jacob Ingel Aspman f. 1639/40 Aspeboda) var själv en ättling till Biörn i Varggården via sin moder Märta Jacobsdotter. – Hans far Ingel Nilsson gifte sig hit med en dotter till Jacob Knutsson (P:s anm. Vet tack vare bänkindelning i Stora Kopparbberg 1644 att hennes namn är Märta (P:s anm. vilket namn även sondottern får, vår Märta Aspman (IX 933)) Ingels hustru i Wargården,

Hustrun Märta dör kring 1651 i Wargården. Ingel gifte om sig 1653 med Karin/Chatarina Columba (hon g. 2:o ni. kronofogden Nils Hansson), dotter av den berömde Uppsalaprofessorn, sedermera prosten i Husby Jonas Columbus och syster till skalderna Johan och Samuel C. — »den senares anställning i Antiqvitets-Collegium under landsmannen Georg Sticrnhielms direktorat hade troligen inflytande på systern Karins styvson Jacob Ingelssons lust attsamla ’gambla Documenter och handlingar om hwad som här i Bergzlagen wore passerat’». Hans bröder blevo också lärda män, Nicolaus Aspman kyrkoherde i Linde och prost, Jonas Columbagrius rektor i Köping, systern Susanna äktade kyrkoherden i Berg Lars Iiabenius, och Jacob Ingelssons egen hustru Helena var dotter till kyrkoherden i Sundborn Olaus Andreæ Hellenius2) — de hade 4 döttrar och 3 söner, bland dem Johan Aspman, f. 1689, t 1750, kyrkoh. i Lima 1746. En mångbetrodd och märklig man var Jacob Ingelsson, slutligen bergsrådman och flera gånger bergsmännens sändebud till kungs. Främst lever hans minne tack vare den Berättelse om Stora Kopparberget, som han 1716 ingav till Gruvrätten 3), en guldgruva som flitigt anlitats även för denna bok liksom för närmast föregående och efterföljande Dalälvs-böcker. När han begrovs, fanns enl. Hammarström »en Grafskrift lagd i Bänkarne, hwars Auctor är obekant; men formenes wara Framledne Bergmästaren, sedermera Bergs-Rådet Herr Anders Svab», enl. överskriften »släta Rim» af »S. C. A.» — en ofantligt lång dikt, delvis dråplig meninnerligt välmenad: »Jacob Ingelsson en långer man, Åldrig, skarp och mager war han,Om dess lefnad jag något wil rima, Innan han lägges i jordenes gima» ( — gap) — —»I årender war han beskedlig och god, Foglig och stilla till sinne och mod» — och slutet: »Gud gifwe Grufwan det ädla stycke Må blifwa Swerjes smycke, Och sidst at Bergslagens trogna män, Som ännu finnas och lefwa igen, Må få så många ålders åhr, Som Jacob Ingelsson hade grå hår!»

Äktenskap med Catharina Columba.

3. Susanna Ingelsdotter — Laurentius N kol al, Raibyeiisls, f. 1631; Prest 1608; Hospitals-Syssloman i Westerns 1672; Kyrkoherde i Bergs socken i Westmanland 1682; jr 1692 M /, a . Gift 1672 2 /| med Susanna Ingelsdotter; syster till Prosten och kyrkoherden Nils Aspman i Linde.

Son Ingellus Laurenti Rabenius f. 1677-04-17 Västerås.

– En liten undran. Kan hon vara Catharina Columbas dotter, gift vid 18 års ålder? Jo, är det några som gifter sig tidigt så är det prästdöttrar. Men det är namnet Susanna jag tänker på. Modern Catharina dör 1709 och då lever en av hennes 3 döttrar hon fått med Ingel Nilsson, vilken bör vara Susanna. Sonen Jonas Columbaris är hennes och Ingels son men han dör 7 år före sin mor. Susannas mormor var Elisabeth Tomasdotter Barchia. Elisabeths bröder var Per och Tomas Tomassöner och den senares dotter var Susanna Tomasdotter. Elisabeth Tomasdotters och hennes bröder Per (XIV 13454) och Tomas Tomassöners mormor var Susanna Andersdotter Kilenia. Läs mer nedan*)

Catharinas morfar var Tomas Hindricho Barchius (XIV 26908), se under Gerda Augusta Svedling (III 13)

*) Denna Susannas mormor Elisabet Thomasdotter Barchia. Född i Söderbärke. Död 1647-04-05 i Husby, Husby kbfd. I sinnessvaghet sökte hon 1646 dränka sig i Dalälven, men räddades av sin dräng. Hon hade ej mindre än 18 barn. – 6 år efter moderns död gifter sig hennes dotter Catharina Columba med Ingel Nilsson.

4. Jonas Columbagrius, 1658—92, f. 1658 i Warggården men hans efternamn betyder »från Duvåker» — han hade tydligen bildat det efter moderns namn; magister, prästvigd, rektor i Köping, förf. till 2 tryckta latinska disputationer, g. m. Margaretha Rogman, dotter av Mag. Claudius Erici R., 1629—74, kyrkoh. i Söderbärke, som tagit sitt namn från sjön Rog.

Jacob Ingel Aspmans historia om Björn i Wargården, läs under ana Björn (XVIII 477840) i Wargården.

3734. OLAUS ANDREAE DALECARLUS

7. Mag. Olaus Andreæ Dalekarlus. Född i Orsa wid medlet af 1570-talet. Son af nästföregående (Läs hos fadern). Underbyggd i studier af en Joh. Benedicti, El. Terserus m.fl. i Westerås skola, begaf han sig 1599 till Upsala acad. och blef 15 Febr. a Beano absolutus. For efter ett par år utrikes till de Tyska universiteter och uppehöll sig 1605 i Wittenberg, der han troligen undfick Magister-wärdigheten. Om hans befordran i stiftet må den gamle Biskop Bellini ord upptagas af hans egenh. skrifwelse 1614 till Rättwiks församling, som begärt honom till Pastor, att "sedan M. Olof ifrån sin wandring (1607) hemkom, hade han warit wid Westerås Domkyrka och dess Capitel, nu för en Skolemästare, nu sedan för en Lectore Theologiæ eller Läsemästare uti den hel. Skrift, jemwäl en Poenitentiarius och warit med Biskopen uti Capitels råd och visiteringar, hwarföre Bisk. och de andre gode män honom icke umbära kunde. Dock samtyckte Bisk. att han, efter Rättwiks förs. enhälliga vocation och hans egen hog, måtte ibm blifwa Pastor efter sin salige fader." Han ditflyttade således och blef Prost öfwer Österdalarne efter M. Elof Terserus 1618. Hade i hela landet ett stort anseende, så att allmänheten kallade honom "Dal-Bispen." Höll skarp tillsyn öfwer sina underhafwande församlingar och prester. Besörjde Boda capells uppbyggande. Wisade sin lärdom i flera prestmöten och war Riksdagsman i Stockholm 1631. Död 7 Sept. 1648.

Gift 1.gg med Margareta, Biskop Erasmi Arboga. dotter, förut g. m. Rector Scholæ Mag. Joh. Benedicti, död 16 Maj 1628. 2.gg med Gudelina, Kyrkoh. i Husby Mag. Steph. Bellini dotter, död 20 Maj 1635. 3. gg med Emfred Unosdotter ifrån Leksand, hon omgift med efterträdaren. Med dem hade han 8 söner och 7 döttrar. Kände äro: Andreas, Krigshöfwitsman, död i Polen; Carl, Kronolänsman i Rättwik; Johan, Lagläsare i Finland; Olof, Commin. loci; Margareta, g. m. Pastor i Swedwi Joh. Henrici; Anna, g. m. Prosten N. Aspman i Linde; Elisabeth, g. m. nedanst. N:o 9; Samuel, säges blifwit Klockare i denna församling, och flera barn ingingo i bondeståndet.

– Gift med …

3735. EMFRED UNOSDOTTER TROILIA

Barn:

Med första hutrun Margareta Erasmusdotter f. 1570 i Västerås som dör 1628 har han barnen:

1. Carl Olofsson Dalecarlus f. 1609-1679 gm Sigrid Hansdotter. Carl blev Kronolänsman i Rättwik.

2. Kerstin Olofsdotter Dalecarla f. 1615-1675 gm Nils Persson f. 1602-1675

3. Margareta Olofsdotter Dalecarla f. 1616-1698, g. m. Pastor i Swedwi Joh. Henrici; 

Med sin andra hustru Juliana Gudelina Bellina f. 1605 Husby socken, d. 1635-05-20

4. Stefan Dalecarlus f. 1631-1632, död endast 1 år gammal

5. Andreas Dalecarlus f. 1632- 1654 krigshövitsman död i Polen

6. Sara Dalecarla f. 1633-1635 – Antar att modern Gudelina dör här vid förlossningen liksom dottern Sara.

Tredje hustrun Emfred Unosdotter Troilia f. 1623 i Leksand

7. Olaus Olofsson Dalecarlius communister loci, f. 1641- 1712, han gm Sara Salenia f. 1651-1727.

De har sonen Samuel Dalecarlius som Samuel, säges blifwit Klockare i denna församling, och flera barn ingingo i bondeståndet.

8. Elisabeth Olofsdotter f. 1644 i Rättvik, g 1664 med Gustav Johannis Elvius, hans andra äktenskap. Elisabeth d. 1715-10-16 Rättvik Dalarna. Barn Anna Elvia f. 1664 - 1741.

9. Anna Dalecarlia (X 1867) f. 1645 i Rättvik, g 1669 m, d. 1724-05-32

Så 8 söner och 7 döttrar skall ha funnits.

Vad som återstår av ovanstående är om man räknar bort Stefan, Sara och troligtvis även Andreas.

Finns enligt ovanstående sönerna Carl, Olaus samt döttrarna Kerstin Margareta, Elisabeth och Anna.

Men så skall även finnas Johan, Lagläsare i Finland; - Bör vara denne Johan Olai Dalecarlus men vilken hustru var i så fall hans moder?

3764. GEORG UNGEREST f. 1600, skräddare, d. 1635-08-17 av pesten.

– G 1628-02-04 i Schalmalkalden med…

3765. ANNA HÖRCHNER, hon gifter senare om sig13 november 1644 med Michel Happich. Anna Hörchner begravdes sedan den 10 mars 1660, alltså på dagen två månader efter att sonen Vincent lämnat staden för att resa mot Eskilstuna. Källa: Martin Andersson.

Barn:

1. Vincent (X 1882) f. 1630 Schalmalkalden

2. Anna död 1633 av pesten

3. Johannes, vilken blev hovslagare och ännu 1682 levde kvar utanför Weidebrunner Tor, strax bakom det gamla hospitalet i Schmalkalden.

***XII***

7450. Stamfar BERNAIL född ca: 1570 Vallonien i Belgien.

Vallonsläkt från Belgien:

Stamfar Bernail född omkring 1570 Vallonien i Belgien. Släktens tidigaste medlemmar i Sverige ägnar sig åt hjul och vagnsmakar yrket, medan andra generationen tycks ha blivit kolare. Om man skall förmoda något om släktskapet mellan nedanstående individer, så kan Jean och Martin vara bröder. Michael, Mårten och Johan är måhända söner till Martin, eftersom denne säkert hinner få fler barn än Jean, som avlider tidigt. Källa: Vallonsläkter under 1600-talet av Kjell Lindblom.

Barn:

1. Jean Bernail f. ca: 1600

2. Martin Bernail f. ca: 1602

3. Maria Bernail (XI 3725) f. ca: 1605 död kring 1651 i Avesta. Se vidare Maria.

7460. ANDERS MÅNSSON. I volym RA Irsta Kyrkoarkiv 1619 - 1650 Bild 33 finns Anders Månsson vid bänkindelningen 1644 nr. 7 i Olsta by Irsta sn. Vidare under Lik RA nedre hörnet till hö 11. År 1652 nr 22 dör Anders Månsson i Olsta torp.

Barn:

1. Petrus Andreæ Ihrestadius (XI 3730) född 1614 i Olsta by Irsta sn. Prästvigd 1640. Kollega i Västerås 1643. Rektor därst. 1644. Komminister i Björksta förs. av Västerås stift 1648 och i Sala 1650. Kyrkoherde i Romfartuna pastorat 1665. Död 1683-12-13 i Romfartuna prästgård. Gift 1:o med Susanna Andersdotter, dotter av kyrkoherden i Björksta Anders Gregorii. Gift 2:o 1649 med Catharina Andersdotter Munk i hennes 2:a gifte (gift 1:o med borgmästaren i Enköping N. N. Öhrling), född 1613, död 1677-03-29 dotter av kyrkoherden Andreas i Frösthults pastorat av Uppsala ärkestift.

Rector Scholae. Petrus Jonae Irestadius 1642. Död i Westerås. S. 66 i Arboga Känning av Lohman.

7462. ANDREAS MUNK, f.ca 1582 kyrkoherde i Frösthult – Gift med Anna Olsdotter.

7463. ANNA OLOFSDOTTER enligt uppgift.

Barn:

1. Catharina Andersdotter Munk (XI 3731) f. 1613, troligen från Olsta by Irsta sn.

7464. NILS MÅNSSON f.ca: 1570 Lundemossa i Wiks socken. Men sen hamnar han i Sundborn, (Här kan man tänka att han gifter sig dit, kanske med en Matsdotter? Ingen son verkar finns efter honom i Björsarvet) och i Björsarvet där. Men Sundborn socken blev eget först år 1620, så Nils Månsson återfinns i …

RA ÄL 1614 under Svärdsjö socken på Bild 110 och där kan man läsa…

Björsarfvet

Nils Månsson 2 pers, 1 dräng, 1 piga

Anders Mattsson 2 pers

Inga fler personer antecknade i Björsarfvet.

Mntl. 1645 i Björsarvet då i Sundborn sn. Återfinns…

Anders Mattsson 4 pers.

Erik Andersson 2 pers.

Barn:

1. Ingel Nilsson (XI 3732) f.ca: 1600 i Björsarvet Sundborn, men då tillhörde Sundborn Svärdsj sn. Fram till 1620 enl. uppg. Wikipedia. Och i Svärdsjö ÄL finns fadern Nils Månsson i Björsarvet Sundborn i Svärdsjö socken. Själv blev sedan Ingel Nilsson gift till Warggården Stora Kopparberg.

7466. JACOB KNUTSSON f.ca.1550, lever 1629 men ej 1642 Warggården Stora Kopparberg

– Gift med Britta i alla fall år 1622, det står att läsa under bänkindelningen då …

RA Stora Kopparberg Kyrkoarkiv 1604 – 1630 Bild 30

VI

H. Britta, Jacob Knutssons i Warggården

7467. BRITTA

Barn:

1. Hans Jacobsson f.ca: 1600 i Wargården St. Kopparberg i Wargården RA Lhl. 1629 Bild 10.

2. Carl Jacobsson f. ca: 1603 i Wargården Stora Kopparberg

3. Märta Jacobsdotter (XI 3733) f. ca: 1605 i Wargården Stora Kopparberg

7468. ANDREAS LIXANDER NICOLAI DALECARLUS f. ca: 1540 Hjortnäs i Leksands sn.

Kyrkoherde i Orsa senare i Rättvik. Samt var han riksdagsman.

6. Andreas Nicolai Dalekarlus. Född i Hjortnäs by, Leksands socken, der fadren Nils Andersson hade en hemmansdel. Ifrån Capellanstjensten i Orsa 1581 befordrad hit, blef han en hederlig och aktad Pastor. Biskop Bellinus visiterade hos honom 1592. Följande år bewistade Andreas religionsmötet i Upsala och underskref dess beslut. S. år fick han frihet ifrån alla utlagor för sitt hemman Kerfråsen, som han dels ärft, dels inköpt. Riksdagsfullmägtig 1594 i Upsala, då han bekräftade presterskapets obligation och försäkring. Förekommer alls icke i de torftiga Consistorii-protocollerna. Död 26 Juli 1614.

Gift med Christina, dotter af en förmögen bergsman Peder Pedersson? i Wibberboda, Hedemora sn, död 12 Aug. 1629. Hade 8 barn, som utgrenat sig i många slägter: Nils, Klockare i denna förs., bodde i Backa (hans dotter Kerstin g. m. Herr Hans, Pastor i Grangärde, blef stammoder för flera prestslägter) Olaus (XI 3734), som straxt förekommer; Daniel, Commin. loci; Israel, Pastor i Wenjan;  Johannes, Commin. i Gagnef*); Sara, 4:de gången g. m. Prosten Matthias Nicolai i Köping [uppges där vara dotter till O. Dalekarlus]; Brita, g. m. Prosten Drivius i Arboga; Anna, g. m. Daniel Johannis, Pastor i Linde.

– Gift med …

7469. CHRISTINA PEDERSDOTTER HEDEMORENSIS

Andreas Nicolai var son till bonden Nils Andersson som hade en del av ett skattehemman i Hjortnäs i Leksand. Andreas hade också arvedel i skattehemmanet Kerfråsen. Han var kapellan i Orsa socken, när han utsågs till kyrkoherde i Rättviks socken 1581.

Andreas deltog vid Uppsala möte och var en av mötesbeslutets undertecknare. Han var fullmäktig och undertecknare vid riksdagen 1594.

Hans hustru Christina var dotter till en bergsman i Vibberboda (?). Barnen upptog namnet Dalekarlus. Under en period var tre av hans söner klockare, kapellan och pastor i socknen. – som sagts ovan. –

Ja, var hennes far Peder Jönsson på Wikmanshyttan i Hedemora eller Peder Svensson i Vibberbo.

Peggy: Återkommer…

Barn:

1. Nils Andersson som skall ha blivit klockare i denna församling, måste då vara…

Från Projekt Runeberg Första serien första bandet Tab. 2 sid 296 Svedelius

Nils Andersson (son af Andreas Nicolai Dalecarlus, Lexandensis, Tab. 1); Klockare i Rättvik; Bodde i Backa. Var klockare i nämnda församling på samma gång som hans bröder Olaus var pastor och Daniel var kapellan derstädes, så att hela kyrkstaten utgjordes af gamla kyrkoherden Andreg söner. —- Gift, men hustruns namn obekant. Barnen var… Christina eller Kjerstin Nilsdotter. Gift 16380 /; med Kyrkoherden i Grangärde Johannes Olai Folkernius?) † 1664. Flere Barn dessutom, Söner och Döttrar, som stannade i bondeståndet, men från hvilka flere prestslägter skola härstamma, likasom den kända dottern blef stammoder för åtskilliga bergsmansslägter inom Grangärde.

2. Olaus Andre Dalecaelius (XI 3734) f. 1577 Orsa i Dalarna. Se hos honom från dito Projekt Runneberg

Tab. 3.

3. Daniels Andersson f. 1580 Orsa, d. 1635 gm Margareta Larsdotter Beronia.

Tab. 4.

Daniel Andre & Dalecarlus (son af Andreas Nicolai Dalecarlus, Lexandensis, Tab. 1), f. 1580 i Orsa Kapellansgård; Skolpilt i Westerås; Prestvigd 1610 och Domestikus, troligen i Elfdalen; Tjenstgjorde äfven i Rättvik, bos sin fader, samt i Ore;Kapellan i Rättvik 1612; † 16386 !?/.. Omtalas som en behaglig och synnerligen älskad prest, hvilken domkapitlet gerna befordrat till bättre lägenhet, om hans lifstid blifvit längre; uppodlade, med prostens, sin broders tillstånd, på kyrkoherdeboställets skog en trakt,
som kallades Sveden, och efter hvilken odling eller intaga hans äldsta sons barn sedermera antogo slägt-namnet Svedelius.

Gift med Margaretha Larsdotter, † 1678 ”/,,; dotter af Kyrkoherden i Falun Laurentius Beronius
Helsingius, af en namnkunnig Björn Jonssons slägt i Helsingland, samt gift 1:o med Anna, Kyrkoherde-dotter från Mora, och 2:o med Elisabeth, Kyrkoherdedotter ifrån Orsa, men hvilken af dem som var moder till Dalecarh hustru är icke kändt.

”Enda bekanta exempel på, att Pastor (Olaus), Capellan (Daniel) och Klockaren (Nils), således hela kyrkobetjeningen, på samma tid utgjordes af bröder. Äfwen hade Pastor mest en beslägtad till Adjunct.”

4. Israel Andreæ f. …

2. Israel Andreæ Rättvicensis, Kyrkoh. Andreæ Nicolai son och broder till Prosten Mäster Olaus i Rättwik, hade endast i Westerås skola hemtat sin kunskap, då han 1612 blef pwgd. Såsom hjelpprest kallas han Exspectant i uppsatsen på Clerus 1616. Blifwer i acterna nog swår att skilja ifrån Herr Israel, som kom till Ohre. Wisst är dock, att han 1617 war Capellan i Björskog. Synes ock warit derstädes, då han 1627 sattes till Pastor här, med collationsbrefwet 7 Mars genom Not. Capituli Mag. O. Salamontani hand, och gifte sig med företrädarens enka. Omtalas ej widare i prot. än att, då Biskopen visiterade hos honom 1631, måste han "plikta en daler för elak räkenskap." Död 20 Aug. 1639. Troligen gift äfwen förrän han hit kom, men ingendera hustrun nämnes.

5. Johannes Andreæ Rättvicensis, död 1628

4. Johannes Andreæ Rättvicensis. Son af Pastor i Rättwik Andreas Nicolai. Finnes icke i Upsala stu-dentmatrikel, ehuru prestsöner gerna "wille absolveras a Beano." Pwgd 1614 och tjente först på sin födel- seort. Under Pastor Knuts suspension hitsänd att wara Vicarius 1619. Ordin. Commin. 1620. För sin ägtenskapshandel emot Episcopi och hela slägtens förbud måste han länge plikta med prubban och 10 daler till Capitlet. Nämnes icke efter 1626, då han predikade i Capellansmötet, och war säkert död 1628.

”Hustrun kallas "en illa berycktad kona med mång annor lyten."

6. Britta Andersdotter Dalecarla, Britta död 29 april 1648 i Arboga. Hon gift med…

2. Drivius hustru Brita var dotter till kyrkoherden i Rättvik Andreas Nicolai Dalekarlus. Petrus Erici Drivius, död 25 oktober 1642 i Arboga, var en svensk kyrkoman och riksdagsman.

7. Anna Andersdotter Dalecarlia f. 1590, gm Daniel Johannis Glanshammarensis, pastor i Linde, Anna d. 6 april 1649.

7470. UNO TRULSSON TROILIUS år 1586-09-12, Backa gård Hylltinge bruk. 1664 – Gift 1618-09-20 med …

7471. MARGARETA HANSDOTTER SAEBROSYNTHIA (I alla fall skall hon vara kommen från Säbro) och hon kom att kallas för stormor i Dalom för sitt goda hjärtas skull. Hon dör 1657.

Efter dessa båda finns ett Epifatium i Leksands kyrka över ätten von Troils anfader Uno Troili Troilius. (1586-1664), kyrkoherde i Leksand ca: 1618-1664, och hans hustru Margareta Hansotter Säbroensis, ”Stormor i Dalom (1594-1657).

Barn:

1. Samuel Troilius f. 1619. prost i Leksand, d.1666-03-08. Gift 8 August 1654 lördag, Leksand med

Margareta Jacobsdotter Guthraea 1639-1675. Son var Jacob Troilius f. 1657

2. Margareta Troilia f. 1619, d. 1654. Hon var gift med Johannes Petri Arbogensis (1608-1654).

3. Ericus Unosson Troilius f. 1620. D. genom drunkning 1647.

4. Anna f. 1621 i prästgården, Leksand, d. 1666. Hon var gift 1642 med borgmästare i Falun Henric Mårtensson Teet (1585-1657) och gift 2:gg med biskopen i Västerås Nicolaus Rudbeckius (1622-1676) Västerås. Anna död 1666-03-17 i Stora Tuna. Att hon skulle ha varit gift 1634, då 13 år gammal med Laurentius Nicolai Blackstafius (1590-1640) verkar mindre troligt, om nu inte äktenskapet skedde 5, 6 år senare.

Finns notering av annan, mor Kerstin Zynthia. Gifter sig 16 år gammal med Elaus T, 40 år äldre än henne. 3 barn med mannen Elaus Terserus. Alla nådde vuxen ålder. Styvmor till hans 8 barn med förra hustrun (Anna Danielsdotter Svinhufvud till vilkens barn Stormor i Daloms dotter dotters Anna Dalicarlias man Nicolaus Ingel Aspmans styvmors Catharina Columbas far Jonas Svenonis var informator åt Elaus barn*). 11 barn med mannen Uno T.

5. Zacharias f. 1621 i Leksand (1621-1693) borgmästare i Falun, d. 1693 i Falun.

6. Emfred Unosdotter Troilius (XI 3735) f. 1623 Leksand, gm Olaus Andreæ Dalecarlus (1623 – 1697). Emfred dör efter 1697 i Rättvik. Hon gifte sedan om sig med Petrus Johannis Schottenius

7. Elisabeth Troilia f. 1624 Leksand, d.1655. Hon gifter 1650 sig med Johannes Terserus (1605-1678). Han var ju son till Elaus Ingelberti Terserus, så Elisabeth och Elaus är fostersyskon.

8. Grimborg Troilia en dotter föds 1627 och dör samma är.

9. Gunborg (1627 – bör ha varit tvilling med Grimborg

10. Sara Unosdotter Troilia f. 1635 Leksand, d. 1667. Hon var gift med prästen i Vingåker Marcus Simming (1621-1690).

- Här undrar man förstås, kan modern ha varit 47 år. Samt är födelsedatumen verifierade. Två tvillingpar skall finnas enligt ovanstående, ev. tre? Jag P: vill bara säga att detta med flera tvillingfödslar av samma mor har jag stött på några gånger tidigare i min släktforskning

***XIII***

14928. MÅNS ERIKSSON f.ca: 1540 Lundemossa, död vid Björsarvet

Från projekt Runeberg – vilket ligger på nätet

Jacob Ingelssons berättelse om Stora Kopparbrg år 1716

Sid 47 och 48

Lundmossan (Lönmossa i Wika Sochn) har warit ett gammalt Her(re)godz, som en har ägt, som het Broor Andersson på Strömsholm,? hwilken war fadren till H:r Clas Rålamb, som och war fadren till H:r Hans Rålamb. På detta hemman har en Bergzman bot, som het Måns Erichsson i Lundmossa har och hafft några söner. En hete Erich Månsson på Barkarbacka i Aspeboda; en (annan) har het Daniel Månsson i Aspeboda (och) en son har het Nils Månsson i Biörssaret. Denne Nils Månsson war fader till min sal. fader Ingel Nilsson i Wargården, som ägde 2 söner (alias/bröder) till mig. Den äldsta min bror het Nicolaus Aspman och war Prost och Kiörckioherde i Lindzåhs (= Lindesberg) och jag der nest, som nu ähr på mitt 77 ålerds (ålders) åhr. Den yngre min bror het Mag: Jonas Columbagrius (och) ner han dödde war han skolmestare i Kiöping. En syster hade iag, som och war kiörkioherde hustro i Berg Sochn wed Westrås.

Barn:

1. Erik Månsson på Barkarbacka i Aspeboda

2. Daniel Månsson i Aspeboda

3. Nils Månsson (XII 7464) f.ca: 1570 i Biörsarvet

Samt ett tillägg att fundera över…som undrar över om Måns Erikssons far kan vara en Erik Nilsson? Av intresse är att från Stora Kopparbergs Bergslags aktiebolags museum i Falun. ”Kopparvågen”, som förutom ett antal …

Bergzfogdar och befallningsmän i Berhzlagen och Dalerne.

Nils Månsson f. ca 1480 i Aspeboda, bergsfogde 1508.

1. Son Erik Nilsson 2. Son Måns Nilsson även han sen

Bergsfogde under nr. 7 detta bevisats.

Måns Eriksson f.ca 1540 vars två söner Erik och Daniel båda sedan är bosatta i Aspeboda men sonen, Nils Månsson, Ingel Nilsson f. ca 1600, far kom till Björsarvet.

6. Sonen Måns Nilsson (kommer före och f.ca: 1510) i Aspeboda blev sedan bergsfogde, och som nummer 7. Knut Pedersson (f.ca. 1520) i Warggården. (Samtida, alltså var man redan bekanta)

Kan denne Måns Nilsson haft en broder Erik Nilsson f.ca 1510, för Måns Eriksson f.ca. 1540 vars söner Erik och Daniel båda är bosatta i Aspeboda men sonen, fadern Ingel Nilsson f. ca 1600 kom till Björsarvet i Sundborn.

Min undran, kan vår Måns Erikssons farfar ha varit Nils Månsson i Aspeboda f. ca: 1480 och bergsfogde i Aspeboda 1507?

14932. KNUT PERSSON f.ca: 1520 i Wariegården. Återfinner honom i Stora Kopparberg Wargegården Lhl. 1571, bergsfogde efter nr. 6. Måns Nilsson nr. 7 Knut Persson i Warggården.

Bild 28. Gamble gårdsbygden

Knut Persson

Hans Jönsson

Hustru Kerstin

Vidare efter det…

Björn i Hagen

Påvel på gamble berget

Simon Mårtensson

Lasse … sedan svart, jag menar av bläckfläck…

Samt ÄL 1571 Kopparberg Dalarnas län

Skattning reg. efter mntl. och längden av …

Björn i Hagen Bild 39/ Sida 15

Knut i Wargården Bild 40/ Sida 16 – endast han och det är förstås Knut Persson, död före 1604 sedan.

Lhl. Från år 1604 Waregårds Bygden

Per Knutsson - bör vara äldste son till Knut Persson

Knut Knutsson – bör vara son till Knut Persson

Christopher Olsson

Lasse Andersson

Hans Jönsson

Mårten Mickelsson

Jöns Knutsson

Hustru Kirstin

Björn i Hagen

Hindrich Nilsson

- Här finns inte Jacob Knutsson antecknad men läs mer nedan…

RA Stora Kopparberg Kyrkoarkiv 1604 - 1630 Bild 18

Anno 1608 den 26 Juni.

Sattes ny kyrkovärd till Christopher Olofsson i Noor, Jacob Knutsson uthi Wariegården, uthi salig Nils Pärssons Stedh opå fremdesbacka, hwilken afsomnade den 5 may 1608. Och på samma dagh Inwenterade uthi kopparbergs kyrkio föbenemnde Christopher Olsson och Jacob Knutsson kyrkoverdarna tillhanda uthi desse ehrlige och gode mäns närwaro…

Bild 20, Anno 1612. Den 25 mars inwerderades i Kopparbergs kyrka uthi ährlige och förståndige Nils Börilssons fogdens närvaro. Och sattes då kyrkans föreståndae och sexmän.

H Hans i Kamparwe

Christopher Olsson i Noor

Jonas Hansson i Wariegården

Hans Jönsson i Slowsmyra

Knut Knutsson i Wariegården

Lasse Hansson i Pilsarwuet

Till kyrkiowärdar:

Jacob Knutsson (XII 7466) i Wariegården

Måns Larsson i Husarfwe

Även en Jöran Hindersson finns i Wariegården

1614 finns i Waregården

Jonas i Wargården efter sin hustru

Knut Knutsson i Wargården efter sitt…

Jacob Knutsson

Jöran Eriksson i Wargården förärat

Men här emellan Älvsborgs lösen Dalarnas län 1614 Bild 85

Wargårds bygden

Knut Knutsson 2 Jacob Hansson 2 (Mitt P:s Ja, det står så, kan det ha blivit fel?)

Son 1 Pär Olsson 2

Dotter 1 Mads i Lillegården 2

Erik Hansson 2

Erik Eriksson 2

Drängar 2

Piga 1

Päder … ssons hustru 1

Dräng 1

Piga 1

1620 winpengar

Carl Eriksson, Knut Knutsson, Jacob Knutsson, Wallen Eriksson, Jöran Eriksson

RA Stora Kopparberg räkenskaper för kyrka och församling (1622-1629)

1622

Efter Knut Knutssons barn i Wargården – 3 daler

1624, 1627

H. Barbro, Knut Knutssons i Wargården – Bör vara Knut Knutsson d.y. hustru

H. Britta, Jacob Knutssons i Wargården

Lhl. 1629 finns …

Bs. Knuts Knutsson i Wargården 4 pers.

B. Knut Knutsson i Wargården 5 pers. – kanske finns här dottern Märta och mågen Ingel Nilsson

Bänkindelning 26 Augusti 1644 Bild 10

H. Märta Ingells i Wargården Bild 11

H. Karin Carl Jacobssons i Wargården Bild 13

Bänkindelning 9 september 1644 Bild 16

Karin Knutsdotter i Wargården Bild 12 – hon bör vara gamle Knut Perssons sondotter.

2. Eftersom det finns 2 Knut Knutsson och båda lever 1629.

RA mntl. 1642 finns endast en Knut Knutsson. Här kan man tolka det så att …

Märta Jacobsdotter bör vara född kring 1605 och den ende som då bär namnet Jacob är Jacob Knutsson med H. Britta från 1624, 1627. Jacob och hans bröder bör då vara födda kring 1570 och deras far Knut Persson vara född ca: 1540.

Antar att dessa barn är födda kring 1560 - 80 i Wargården.

1. Per Knutsson från 1604, Bild 60

2. Knut Knutsson d.y. från 1604, gm Barbro

1629 finns Knut Knutsson 4 pers. en Knut Knutsson 5 pers. En bonde och en bondeson. Samt 1629 RA Lhl. Bild 12 Knut Knutsson i Wargården 5 personer.

3. Jöns Knutsson från 1604, gift med Britta

4. Jacob Knutsson (XII 7466) från 1608, gm Britta (XII 7467)

14936. NILS ANDERSSON f.ca: 1500 bonde han hade en del av ett skattehemman i Hjortnäs i Leksand.

RA Landskapshandlinga, Dalarnas handlingar, SE/RA/5121//5121/.10/1559:8 (1559) Här på Bild 61 finns Hjortnäs

Hustru Ingrid

Så står tillsammans Olof, Jöns Erssöner samt Henrich U:

P Ersson

Erik Ersson

Tillsammans: Per Mattsson, Erik Jonsson

Samt tillsammans Erick Nilsson, en broder? – Kan vara en bror till ovan även kallas ”Anders Nilsson”.

och P. Jonsson, den siste svår att läsa vad där står men det är inte Nils Andersson.

Barn:

1. Erik Nilsson bor i Hjortnäs 1559 enl. Lhl. Kan vara en ev. broder.*)

2. Andreas Lixandensis Nicolai Dalecarlus (XII 7468) f. ca: 1540 även kallad ”Anders Nilsson”.

6. Andreas Nicolai Dalekarlus. Född i Hjortnäs by, Leksands socken, der fadren Nils Andersson hade en hemmansdel. Ifrån Capellanstjensten i Orsa 1581 befordrad hit, blef han en hederlig och aktad Pastor. Biskop Bellinus visiterade hos honom 1592. Följande år bewistade Andreas religionsmötet i Upsala och underskref dess beslut. S. år fick han frihet ifrån alla utlagor för sitt hemman Kerfråsen, som han dels ärft, dels inköpt. Riksdagsfullmägtig 1594 i Upsala, då han bekräftade presterskapets obligation och försäkring. Förekommer alls icke i de torftiga Consistoriiprotocollerna. Död 26 Juli 1614.

*) Inte ovanligt att äldste sonen tar över hemmanet och näste sonen studerar till präst.

14938. PEDER JOENSSON bergsman i Vikmanshyttan i Hedemora. Han finns här 1539, 1543 så han bör vara den som kan stämma in som far till syskonen Hedemorensis.

För att krångla till det ytterligare:

ÄL: 1613 Vikmanshyttan Hedemora

Bild 31

De fyra första personerna är Perssöner,

Hans p _____ 2

Dräng p _____1

Piga p _____1

Erik p _____2

Piga _____1

Christopher p ____ 2

Piga p _____ 1

Olof p _____ 2

Som jag sagt tidigare kan personerna bo på ett annat ställe men ha rätt att bruka vid hyttan.

Erik och Hans Persson finns ju både på Wibberboda och vid gruvan.

Här finns sedan ytterligare 4 par med drängar och pigor.

Wibberboda Bild 34

Johan hammarsmed p____ 2

Hans Persson p _____2

Erik Persson enkling p_____ 1

Piga p _____ 1

Mats Eriksson ogift. p____ 1

Piga p _____ 1

Barn:

1. Christina Pedersdotter Hedemorensis (XII 7469) F.ca:1550 i Vikmanshyttan, Hedemora.

Död 1629-08-12 i Rättvik

2. Olaus Petri Hedemorensis (Dalekarlus). f.ca: 1560 på Wikmanshyttan i Hedemora.

g. 1590 i Rättvik med Margareta Hansdotter.

8. Olaus Petri Hedemorensis. Född (ca: 1560) på Wikmanshyttan, Hedemora Socken. Fadr. Peder, en Bergsman, war son af den namnkände Peder Swensson i Wibbarboda, som i Kon. Gustafs tid war en tapper Höfwitsman ibland Dalknecktarne. Herr Olofs broder war Mag. Carolus Petri, som war Pastor i Stockholms Storkyrkoförsamling och dog i pesten 1603. Anledning är, att han först tjenat i sin födelseort, men 1593 war han Commin. i Rättwik och underskref Upsala mötes beslut. Kyrkoh. här 1610, och war ännu i sin raska ålder då han dog ifrån en talrik och behöfwande familj 3 Juni 1616.

Gift med Margareta Hansdotter, också ifrån Hedemora, död 2 Dec. 1612. Barn, som öfwerlefde föräldrarna: Johan f. 1596-02-27 Hökebacken Rättvik, blef slutl. HofRåd, adlad Stiernhök; Petrus Olai f. 1601, Domprost i Westerås; Carl, f. 1607, död i Westerås 1635; Sara, f. 1591-08-17 Rättvik, ses nedanföre; Elisabeth, g. m. Pastor i Kungsåra Olaus Matthiæ; Christina, g. m. Pastor i Björskog Christopher Nicolai; Margareta, förekommer ock nedanföre; Brita, g. m. Pastor i Fleckebo M. Muræus.

3. Mag. Carolus Petri, pastor i Sthlms Storkyrkoförsamling. f. ca: 1555

13. CAROLUS PETRI HEDEMORENSIS 1600—1603. Född på Vikmanshyttan i Hedemora landsförsamling, okänt när. Död i Stockholm 1603 11.7 i pesten, begr. i Storkyrkan. Son av bergsmannen Per Jönsson och hans hustru N. N. samt farbror till ”den svenska lagfarenhetens fader” Johan Stiernhöök. Student i Jena 1590, i Wittenberg 1594 och mag. ibid. Hovpredikant hos hertig Carl 1590—1597. Skolmästare i Stockholm 1595—1598. Poenitentiarius ibid. 1598 12.3. Kyrkoherde i Nikolai och Solna 1600. Gift med N. N.
Barn funnos, men hur många är okänt, liksom deras öden.

*) Läser man Munktells herdaminne (också publicerad på 1840-talet) så skriver han på s. 395 att Olaus Petri Hedemorensis fader hette Peder och var i sin tur son till Peder Svensson i Vibberbo.
(Red anm: Munktell var arkitekten Fr Ekmans källa när krönikan skrevs i början av 1930-talet.)
Ekströms Herdaminne (publicerad på 1970-talet) påstår istället att Olaus Petri Hedemorensis var son till Peder Jönsson på Vikmanshyttan i Hedemora socken. – P:s anm: Hit verkar det stämma – det I Elgenstierna påstås att kopplingen mellan Olaus Petri Hedemorensis och Peder Svensson i Vibbebo genom Peder Pedersson är påhittad för att ge mer glans åt Johan Olofsson Dalkarl (adlad Stiernhöök), som var son till Olaus Petri Hedemorensis.

Avslutningsvis Ärkebiskop Johan Olof Wallins antavla av Torsten Berglund publicerad här på Rötter samt i Svenska Antavlor nr 249: 102 Olaus Petri Hedemorensis (=41:1598 o 243:1790), f. i Hedemora sn, d. 1616 i Bro sn, komminister i Rättvik sn 1576, kyrkoherde i Bro sn 1608. - G 1590 m 204 Peder Joensson (=41:3196 o 243:3580), nämnd 1573 - 1601, bergsman i Vikmanshyttan, Hedemora sn. 408 Joen Svensson (=243:7160), nämnd 1539 - 68, bergsman i Vikmanshyttan, Hedemora sn.

Enligt uppgift skall Olaus Petri Hedemorensis vara född vid Vikmanshyttan.

Fortsätt läs under fadern Jöns Persson … (XIV 29876)

14940. TRULS LARSSON f. ca: 1555(8) Backgården Hyltinge socken i Södermanland. Död 1618 Tidö säteri Rytterne socken. Han var landbofogde på Tidön i Mälaren hos hertig Carl av Södermanlands fürstl. råd Åke Johansson Bååt.Han dör 1616 eller 1618 vid Hyltinge i Södermanlnad. En annan källa säger att han var död arbetande vid Tidö säteri Rytterne sn.

Från sidan 95 i min bok ”Arvingarna del 1” och sidan 95 i kap 2.

Vågpengarna innefattade förutom järn även avgifter för koppar, mässing, och viktualiteter. Vågen hade ursprungligen tillhört Kronan, 1641 fastslogs dock att vågen skulle tillhöra och övertas av Västerås stad. En avgift för stadens innevånare och en för främmande. För staden var vågpengarna en av de viktigaste inkomsterna, kring 1680 stod de för 70 % av stadens inkomster. Ex. 1654 fanns 59 invägare (P:s anm. faktorieombud för andra kopparleverantörer) för koppar, 1655, 11 stycken, höll sig under 1700-talet mellan 5 - 10. Kopparen för Västerås del hade störst betydelse under medeltiden.

Kumlien anger på sidan 520 i sin bok ”Västerås till 1600.talets början”. En vår ana Truls Larsson (XIII 14940) från Hyltinge i Södermanland, står under som ”Invägt för Västeråsbor vid Kopparberget 1608 – 10” för Råkoppar år 1610 6:19 och för Plåtkoppar 1:1 år 1610. Kumlien anger DalH 1608:8, 1609:8 och 1610:15 i KA. Denne Truls sondotter var Emfred Unosdotter Troilia (3735) hon föddes 1623 i prästgården i Leksand och hennes mor var Margareta Hansdotter Saebrosynthia (7471) (P:s I alla fall var hon från Säbro) även känd som stormor i Dalom. Över Västerås försågs Bergslagen med livsmedel och andra förnödenheter. Bergsmännen fick varor istället för kontanter när handelshusen köpte järnet. Handelshuset kunde tillhandahålla bergsmannen med råvaror och även lämna nödvändiga krediter. Detta sätt att förhandla kallades för förlagssystem.

Men mer om bönderna från ett manuskript på Skövde bibliotek på sidan 188 läser jag följande: ”Under 1600-talet var de ledande grupperna i samhället få. Bönderna användes som arbetskraft till adelns uppbyggnad och drivande av sina gods. Ofta fick godsägaren sig anslaget skatten från flera byar kring godset. Denna utveckling oroade bönderna, deras ställning höll på att undermineras. Den oron avspeglas i den berömda repliken från 1650 - års riksdag. ”Vi vet i andra land är allmogen träl. Det befara vi skall övergå oss, där vi likväl är födda fria folk.” Det rådde också hungersnöd i landet. En diktare berättar att bönderna sökte sitt bröd i skogen, ”av rötter och knopp, av drav och bark, som ringa till föda duger”. Vägarna var fulla av tiggare. Den värmländske studenten Petris Gyllenius berättar i sin dagbok att mycket folk svalt ihjäl: ”Folk lågo på vägarna och annorstädes hopetals döda av hunger.” I en annan dikt, som spreds över landet, knöt en okänd författare samman hungersnöden med det adliga förtrycket: ”Somliga slösa i lättja de armas silver och guld. Med brask de brusa i kättja. De fattiga ligga omkull.” Då bönderna vid denna riksdag beredde sig på den stora kraftmätningen, fann de att de inte var ensamma. Stämningen var upphetsad. De hade meningsfränder hos borgarna och prästerna. Freden hade äntligen kommit efter det långa kriget och frågan gällde om många eller bara några få skulle få glädje av den. Bönderna, borgarna och prästerna, alla var de eniga om att adelns herravälde måste brytas och att deras donerade jordar borde indras till kronan. - Adeln hade inte köpt sina gårdar utan fått dem av staten. Axel Oxenstierna var en human husbonde, men här drevs han att bli talesman för den maktägande adeln. Året innan hade den engelske kungen Karl I avrättats i London. Han var rädd för att revolutionen skulle bli lösningen här som i Oliver Cromwells England. Man vet inte vem som var den egentlige ledaren för oppositionen. Tydligt är att Stockholms borgare spelat en stor roll liksom, prästeståndet. Biskop Johannes Tersérus (1605-1678) var en av ledarna för oppositionen. Här måste jag (Peggy) inflika. Denne Johannes var född i Leksands prästgård. Hans far var Elaus Ingeberti Terserus också han kyrkoherde och modern var Anna Danielsdotter Svinhuvud. 1618 var Jonas Svenonis Columbus (7466) not 1. informator åt Elaus barn och då troligen till den senare biskopen Johannes. Då modern Anna dog gifte Elaus om sig 1610 med den 40 år yungre Margareta Hansdotter (XII 7471). Hon kallades för Stormor i Dalom för sitt goda hjärtas skull. Hon gifter sedan om sig med Elaus efterträdare Uno Troilius 1586 - 1664 (XII 7470) vars dotter var Emfred Unosdotter Troilia (XI 3735) gift med Olaus Andreae Dalecarlus (XI 3734). Deras dotter Anna Daelecarlia (X 1867) född 1645 i Rättvik var gift med Nicolaus Ingel Aspman (X 1866), vars far var Ingel Hansson Nilsson (XI 3732) not 2. bergsbrukare från Varggården och han var i sitt andra gifte, gift med Catharina Columba (3733) not 1, dotter till Jonas Svenonis Columbus (7466) not 1. Elisabeth Thomasdotter Barchia (7467) not 1. – Alla dessa anor undet min morfar Otto Wilhelm Karlssons (14) antavla. Ingel Nilsson var först gift med Märta Jacobsdotter (XI 3733).

Not 1. Denna Catharina Columba var alltså inte släkt med vår släkt men hennes morbror var Per Tomasson ana (XIII 13454) under vår ana Gerda Augusta Svedling (13) som är min farmor. Så hon och hennes föräldrar var ändå släkt med släkten.

Not 2. Nicolaus Ingel Aspman far var efter min forskning Ingel Nilsson. Se ana (XI 3732) Ingel Nilsson där jag lagt in hans andra hustrus Catharina Columbas testamente.

Truls Larsson var – Gift före 1580 med …

14941. EMFRED EMSA UNOSDOTTER HELSING f. 1556 Vålsta Forsa Hälsingland. Död 1618 Tidö säteri Rytterne men kan väl även ha varit vid Backa gård Hylltinge i Södermanland för där kan även ma-ken ha avlidit. Ja, de är båda i alla fall döda i Södermanland.

Barn:

1. Ingrid Magdalena Trulsdotter (ca: 1580 - 1662) hon skall ha varit gm Petrus Petri Petreus Olandensis, dä. Mor till Petrus Petri Petrus, dy. - P:s någonstans står att hon var född 1570 och då kan förstås inte fadern vara född 1555. Så jag sätter henne född ca: 1580 i enlighet med flera forskare.

2. Uno Troili Troilus (ca:1586 – 1664) (XII 7470)

14942. JOHANNES LAURENTI (Hans Larsson) 1548 – 1603 G 1582 m… sägs inte ha varit gift tidigare?

Här stöder jag mig på följande forskning av Carl Szabad:

” Ur tryckta bearbetningar Carl Szabad anger i sitt komplement till Bygdéns herdaminne för Härnösands stift om honom bland kyrkoherdar i Själevad: ”Johannes Laurentii (1588 P:s 14942) kallar sig varken Sæbrosynthius eller Bure. Han har troligen haft tjänst i Arnäs innan, eftersom han först av misstag anger Arnäs, som han sedan ändrar till Själevad, som församling när han 25 november 1588 undertecknar tiondelängden för 1589. Troligen hade han ingen tjänst som kyrkoherde utan är endast nådårspredikant, eftersom han skriver sig ’kyrkotjänare’.” Szabad (2001), s. 247 f

Carl Szabad anger i sina kompletteringar till Bygdéns herdaminne för Härnösands stift under kyrkoherdar i Säbrå: ”Johannes Laurentii (1590–1603) kvitterar 10 juni förstnämnda år spannmål som ersättning för det från pastoratet avstyckade Stigsjö kyrkbord [...] Sonen Jakob Hansson ’samt flera mina medsyskon bekänner oss på vår moders Anna Sigrids(!)dotters vägnar att hava efter vår salig faders död, Hans Laurentii uppburit ... spannmål .., datum Säbrå 1 februari 1603’ [som källa anges kvittens i Ångermanlands handlingar 1603:84, Riksarkivet]. Johannes avlider således innan dess, inte 26 april (...) G.<ift> m.<ed> Anna Segersdotter. Den enligt Bygdén angivna första hustrun Kerstin Zynthia torde aldrig ha existerat”. För den sistnämnda uppgiften hänvisar Szabad till Släkt och Hävd 1952 respektive 1953. Szabad (red.) (2004), s. 254 f. – Ja, här kan man ju inte vara för säker men för mig verkar detta mest rätt (Peggy).

14943. ANNA SEGERSDOTTER 1560 – 1632 verkar stämma att hon är 22 år vid vigseln. Men…?

Anna Segersdotter och barnen ärvde efter Johannes Laurentii: 14 3/4 Seland i Helgum, 13 1/2 Seland i Brunnäs, 7 1/2 Seland i Åm, 3/4 Seland i Berglägden. – Om mannen i varit gift tidigare så är dessa i alla fall de barn nedan som noterats.

Barn: – Följande angående släkten har jag inte forskat på. Mer säkert är förstås från Stormor i Dalum för här finns bevis från kyrkan i Leksand

1. Jacob Johannis, född 1582-11-17, död 1642-07-09 i Strängnäs. Biskop i Strängnäs. Fick ett hemman på Åbord i Högsjö sn (Y) i morsgåva av modern Kerstin Zynthia som tidigare ärvt ett hemman Fil mag. Professor Uppsala 1612 Kyrkoherde Vendel 1616 Kyrkoherde Storkyrkoförsamlingen 1624 Biskop Strängnäs 1639 7 barn i sitt äktenskap med Katarina Nilsdotter Gift 1614 ca i Uppsala med Katarina 1507 Nilsdotter. – Ovan tycker jag (Peggy) mig sakna källa till morsgåvan? Så även följande…

Sonen Jakob Hansson ’samt flera mina medsyskon bekänner oss på vår moders Anna Sigrids(!)dotters vägnar att hava efter vår salig faders död, Hans Laurentii uppburit ... spannmål .., datum Säbrå 1 februari 1603’ [som källa anges kvittens i Ångermanlands handlingar 1603:84, Riksarkivet]. Den enligt Bygdén angivna första hustrun Kerstin Zynthia torde aldrig ha existerat”. För den sistnämnda uppgiften hänvisar Szabad till Släkt och Hävd 1952 respektive 1953. Szabad (red.) (2004), s. 254 f.– Ja, här får man väl söka vidare. Jag har här själv inte gått in i den senaste angivna källan.

2. Lars Hansson död 1621 i Brunnäs, Säbrå sn (Y). Bosatt i Brunnäs, Säbrå sn (Y). Ärvde Åm, Berglägden och Brunnäs.

3. Christopher Hansson f. 1589-03-10. Herdaminne. Christoffer Hansson räkenskaper. från år 1635. "att den jord jag borde ärva efter vår salige moders moder hustru Gertrud i Nätra. (avseende Gertrud Ulf). Carl Sazbad forskning om modern Anna Segersdotter, till Margareta Hansdotter Bure "Stormor i dalom ".
4. Kristin Hansdotter f. 1592 ca i Helgum, Säbrå sn (Y). Gift med Måns Eriksson. Gift med Karl Persson. Landsskrivare Ångermanland. 

5. Margareta Hansdotter (XII 7471) f. 1594 Säbrå stämmer väl bra.

– Modern Anna Segersdotter gifter om sig efter makens död 1608 med Olaus Martini född Olof Mårtensson (1560-1624) när hon blev änka för andra gången år1625 efter Olof Martini flytta hon tillbaka till Helgum.i Säbrå, där hon afled 3/6 1632. Men innan dess får paret en dotter 1809 i Nordingrå. Då skulle Anna vara 49 år vilket nog betyder att Anna snarare bör vara f. ca: 1664 och då hon varit 18 år vid första giftet. Då blir hon 45 år vid födseln av sitt sista barn, viket nog är mer överensstäm-mande med verkligheten. Hennes far Seger säges vara född 1530 i Nensjön i Gudmundrå sn.

– Om man inte är säker på när en person är född eller gift är det bättre som Kjell Wadfors har gjort, han skriver född ca: för då vet man om det inte stämmer exakt med verkligheten så ligger det i närheten. Annars är det lätt att man fastnar i det som skrivs som varande helt fastställt.

***XIV***

29864. PER ANDERSSON, måg i Warggården, f.ca: 1480 okänt var. Död före Lhl. 1539, för då står hustrun Anna Olofsdotter för mantalet. – Gift med …

29865. ANNA OLOFSDOTTER f. ca: 1490 i Warggården Stora Kopparberg. Död före 1558 för då står sonen Knut för mantalet.

Barn:

1. Erik Persson f.ca: 1516 (enl. uppgift: trolig far till Jöran Eriksson som deltog i kalabaliken vid Korgsarvet 1598.) Men har inte funnit något bevis för det ännu.

2. Olof Persson f.ca: 1518 Warggården i Stora Kopparberg

3. Knut Persson (XIII 14932) f.ca: 1520 Warggården i Stora Kopparberg.

29876. JÖNS PERSSON f.ca: 1490 i Wibberboda Hedemora socken enl. Lhl. 1539. Om han var son av Pers Svensson i Wibberboda frågar man sig?

Lhl. År 1548 på samma sid finns bild 94

Till vänster Jöns Persson jord på Wibberboda

Till höger Joghen på Wikmanshyttan

Peder Svensson f.ca: 1460 stödde även Gustav Vasa 1527 då Daljunkern reste runt i Dalarna för att piska upp folket under Andra dalupproret.

Fabian Månsson skriver: - Detta från min bok om Bergsmännen från 2020 på sidan 241.

Denne Jöns (Persson från Söderbärkes Vibberboda) är ej att förväxla med den Jöns Persson (f.ca: 1490), vilken Fabian Månsson skriver om i sin bok ”Sancte Eriks gård” sidan 58 … det hela utspelar sig på prästmötet i Mora mellan slagen vid Vedla 1517 och slaget vid Brännkyrka 1518. ” – Nå, Garpenbergs-fogden Peder Svensson i Vibberboda, han går väl med i år? Det är en mäkta karsk och rask man, åtminstone var han det förr i världen. – Han är så än. Den yngsta, Peder Pedersson är nu i Vikmanshyttan, där han gift sig till en gruvlott. Den äldre, Jöns Pedersson, går hemma på Garpeberget och väntar att ärva faderns fogdesyssla.”

Befrielsekriget 1521-1523.

Gustav röner nu stora framgångar, han delar in sin armé i tre delar, en följer honom till Hälsingland och Gästrikland, de båda andra stannar i Dalarna under befäl av Lars Olofsson och Peder Svensson i Vibberboda. Peder Svensson var bergsman från Falun. Nästa steg är att inta Västerås, men nu förstår Christians regering att det är allvar och de sänder åter en styrka norrut. Denna styrka förs av biskopens bror, Henrik Slagheck, bröderna Henrik och Berendt von Mehlen. Regeringsstyrkan består inte bara utav danskar utan även av legoknektar från Tyskland, Skottland och Frankrike. Olof Bonde lämnar över sin styrka till Peder Uggla för att själv ta sig till Dalarna och varsko att regeringsstyrkan är på väg. Bondearmén under Peder Svenssons styrka vinner stort över regeringsarmén och Peder Svensson låter inte danskarna retirera utan ett våldsamt slag utspelar sig i Sunnbohed där de återstående danskarna förföljs ända in i Västmanland.

Lhl. 1539 Hedemora Bild 80. Och kan denne vara nedanstående Jöns Persson vara far till Peder Jönsson i Wikmanshytta från ÄL. 1571.

En annan sak, man kunde bo på en gård men bruka Wikmanshyttan. Denne Peder Jönsson skall dock bo i Wästanå i Hedemora.

Lhl. 1539 Hedemora Bild 84.

Bergsman Lasse Halvardsson

Jöghen … … (kan det stå istället stå Jöns Persson smed) gör aff sin del

Wikmanshyttan och bönder där bruka

Peder Jönsson i Westanå

Olof Jonsson … Hekiärabyn

Lasse Andersson i …ev står det Byre göre han af sin pant

Bild. 80 i samma volym 1539.

Wibberboda Frälse

{

Detta hemman hafver Jöns Persson under frelse och borde det göres utaff markegeld. Följes 3 rader av Z --------- (…) Insatt --------- (...) Håller -------- (…)

Fadern Peder Svensson f.ca: 1460-65 avliden efter år 1523.

Sonen Jöns Persson ärver fogdesysslan av fadern och finns i Wibberboda 1539.

Sonen Peder Persson får del i Wikmanshyttan genom giftermål, detta redan före år 1517.

Så här kanske man inte helt kan utesluta att Peder Jönsson farfar kan ha varit Peder Svensson från Wibberboda i Hedmora socken. Man får även komma ihåg att man hade oftast arv efter far och mor, samt svärfar och svärmor vilket kan komplicera det hela. Peder Swensson från Vibberboda kan så att säga innehaft flera gårdar.

Min slutsats blir då att sonen Peder Jönsson f.ca 1520 bör vara den som var far till…

Christina Pedersdotter f.ca: 1550 i Wikmanshyttan.

Olaus Peders bör vara född kring 1560 och mer troligen son till Peder Jönsson vars far är Jöns Persson från Wibberbo. Denne Jöns Persson bror Peder Persson bör vara född kring samma tid 1480 g redan 1517 och mindre trolig som far till Olaus Petri, Carolus Petri och Christina Persdotter, dessa syskon som bör ha varit födda i mitten och kanske något senare på 1550 - 1560 talet. Vilket gör att dessa barn skulle vara födda mer än 30 år senare än då Peder Persson gifter sig för då bör ju barnbarnen komma så att säga.

Samt sonen Carolus Petri Hedemorensis f. ca: 1655 som säges vara bror med Olaus Petri Hedemorensis och hans far var Peder Jönsson.

Peder Svensson f. ca: 1460

Vibberbo är en by i Hedemora kommun, alldeles nära Olshyttan, i Garpenbergs socken. Peder Svensson, hövitsman över Gustav Vasas styrkor vid slaget vid Brunnbäcks färja mot danskarna 1521, kom från Vibberbo. Wikipedia

sönerna

Jöns Persson i Wibberboda f. ca: 1490 Per Persson i Wikmanshyttan f. ca: 1492

Peder Jönsson f.ca: 1520, han finns i Wikmanshyttan ÄL 1571 och dottern Christina f. Ca: 1550 och sönerna Olaus och Carolus Petri lite senare. Här kan förstås Peder Pedersson från Wikmanshyttan redan 1517 vara farfar till Olaus (då med en son Peder Persson). Men med detta sagt så tycker jag inte att man helt kan utesluta att vår ana Christina Pedersdotter Hedemorensis som ana till Peder Svensson i Wibberboda som var med i slaget vid Vedla 1517 och vidare hans medverkan i befrielsekriget 1521-1523.

ÄL 1571, SE/RA/5116//19

Orginalhandlingar, Hedemora sn, Bild 291

ÄL 1571 Hedemora

Wickmanshyttan Bild 318

Peder Joensson

Penningar 200

Sölfer 225 lod

Koppar 14#

Ten 2 #

Bil 319

Samt skattar han för 29 kor i olika ålder, 12 får, 15 getter och 8 swin

Peder Joensson f.ca: 1520 – denne bör vara Christinas far. Här letar jag efter Wibberbo i Hedemora socken både i original och avskrift men kan inte finna Wibberbo. Wibberbo skall enligt Wikipedia ligga i Garpenberg.

Dessa övriga på samma sida 319 Wikmanshyttan deklarerar samtliga sina värden.

Joen bergsman

Lasse Larsson

Hans Hansson

Benkt Hansson

Johan stålsmed

Barn:

1. Peder Jönsson (XIII 14938) f.ca: 1520 Wikmanshyttan ÄL. 1571

Jag tar tacksamt emot kommentarer om det är något som ni tycker inte stämmer eller har ett bättre alternativ.

29880. LARS LARSSON frälsebonde och landbofogde i Back- eller Bogården i Hyltinge socken i Södermanland. Denne man blir jag ju förstås nyfiken på om jag nu kunde finna någon Lars Larsson i Backa i Hyltinge socken. Han skrivs ju som född 1526 (ev. skall det vara ca:) sonen Truls Larsson skall enligt uppgift vara född i Backa Hyltinge socken i Södermanland. Då jag går in på Landskapshandlingarnas (Finns från 1530 – 1630) för Södermanland. De första åren är sidorna dåliga så här får jag inte ut så mycket. Men om sonen Truls som enl. uppgift skall vara född 1555 el. 1558 står lite olika i olika källor. Men om han nu är född kring tiden så bör Truls far finnas här kring tiden Truls är i yngre tonåren så jag börjar se i …

RA Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Södermanlands handlingar, E/RA(5121/5121.02/1572:10 /(1572) under frälse i Hyltinge socken sidan 9 (iboken) Bild 14. Ev. här en av 3 Lasse. Vidare vid hyttan i Hyltinge socken finns ingen Lasse.

RA Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Södermanlands handlingar, E/RA(5121/5121.02/1573:10 /(1573) under frälse i Hyltinge socken Bild 122 och i nästa Bild 123 under frälsebönder finns Lars i endera Bacgården eller Boogården.

RA Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Södermanlands handlingar,SE/RA(5121/5121.02/1574:10 /(1574) under frälse i Hyltinge socken Bild 5 med register står då sid 103 men det är på sidan 104, Bild 114 under frälse finns återigen Lasse i Boo eller Bacgården.

RA Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Södermanlands handlingar,SE/RA(5121/5121.02/1576:10 /(1576) under frälse i Hyltinge socken. Här finns åter Lasse i Bacgården Bild 91 men nu står framför honom Öde. – Här kan sonen Lars ta över efter fadern Lars sen? Namnet skulle ju vara Lasse Larsson.

RA Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Södermanlands handlingar, E/RA(5121/5121.02/1578:10 /(1578) under frälse i Hyltinge socken så står Bild 96 åter Lasse under frälset i Bogården. – Då skulle sonen Truls vara ca: 20 år gammal och kanske det var fadern som då tagit över efter sin far. Ja, vem vet. Om Tryls är född kring 1555, så brukar jag sätta 30 år mellan generationerna. Då skulle farfar vara född kring 1495 och fadern vara född kring 1525 och då kan det ju knappast vara fadern som kan finnas i de första handlingarna i landskapshandlingarna. Det är alltid trevligt att försöka finna det som bör finnas.

Men återigen: Det är bättra att skriva troliga, ca: födelseår viket Kjell Wadfors alltid har gjort då han inte vet säkert, för om någon sätter ett årtal utan att sätt ca: före så befäster man årtalet, detta gäller speciellt för kvinnor som kan få barn då de nästan är 50 år gamla och då får man se upp.

Barn:

1. Truls Larsson (XIII 14940) f. ca: 1555(8) Bo-eller Backgården Hyltinge socken i Södermanland, där han enligt uppgift skall ha varit landbofogde.

29882. UNO OLOFSSON HELSING f.ca: 1530 Forsa Hälsingland. Han skall ha varit Länsman i Vålsta Forsa sn Hälsingland. Här har jag (Peggy) inte kunnat se någon källa till det. Men om han var länsman bör det ha funnits något tycker man.

29883. BRITTA OLOFSDOTTER f.ca: 1532 Backa gård Hyltinge Södermanland. Hon måste väl ha dött i Vålsta i Forsa sn. 1556, vilket är samma år som dottern Emfred Emsa Unosdotter föds.

Barn:

2. Brita Unonis, gift med Olaus Erici Gestrinius, Pastor i Tjula i Södermanland, Stammoder för Olive-cransar, Renhjelmar, Grabbar, Lagerfeltar, m. m.» – Läs not 1 under ana Olof (XV 59764).

1. Emfred Unosdotter (XIII 14941) f. 1556 Vålsta i Forsa Hälsingland. Här föds dottern Emfred samma år som modern dör. Här kan man förstå att modern kan ha dött vid förlossningen.

29884. LAURENTIUS SVENONIS kyrkoherde i Säbrå pastorat (Ångermanland). Han hette inte Bure. Han hade i sin ungdom inte varit klosterbroder i Bure och sedan altarist i domkyrkan. Han var sannolikt inte född i Barkesta i Hamrånge eller i Birsta i Sköns sn (Medelpad). Han var inte gift med en frälsekvinna Margareta Janzonia.

Barn:

1. Sven Larsson Nämns i Johan Bures släktbok som den äldste av herr Lars söner. Han brukar 1566 det hemman i Gissjö i Gudmundrå sn. (Ångermanland) som fadern tidigare förvärvat.

2. Engelbertus Laurentii (Engelbrekt Larsson) f. 1542, d. 1621, kyrkoherde i Säbrå pastorat (Ångerman-land) 1579 – 1590 (Ifrån 1568 äv. o det nygrundade Härnösand); kyrkoherde i Själevad 1590 – 1613, kyrkoherde i Luleå 1613 – 1621; riksdagsman 1594 och 1595. Jan kallade sig inte Bure. G. m. Bureättlingen Elisabeth Andersdotter från Bure i Skellefteå sn (Västerbotten).

3. Per Larsson Nämns i Johan Bures släktbok som den tredje i åldersordning i syskonskaran.

4. Johannes Laurenti (Hans Larsson) (XIII 14942) nämns i Johan Bures släktbok som den fjärde i ålders-ordningeb i syskonskaran f. 1548, d. 26 april 1603. Troligen präst i Amnäs sn (Ångermanland) innan han 1589 skriber under tiondelängden för Själavad, ydligen som nådårspredikant. Kyrkoherde där 1590 – 1603, tillika kyrkoherde i Härnösand ca 1596. Han kallar sig inte Bure, inte heller Saebrosynthius, som felaktigt uppges i äldre litteratur. Han var sannolikt inte gift en första gång med Kerstin Zynthia. Gift med Anna Segersdotter (levde i februari 1603). Hennes far var inte knape, dvs. adelsman, och modern tillhörde inte frälsesläkten Ulf.

29886. SEGER OLOFSSON f. 1530 i Nänsjö Gumundrå socken – G med

29887. GERTRUD ULF född i Nätran.

Barn:

1. Anna Segersdotter (XIII 14943)

***XV***

59730. OLOF JOENSSON f.ca: 1460 i Wargården Stora Kopparberg. Vuxen man 1505 d. 21 Sept.

Läs brevet från 1505 d. 21 Sept hos farfars far Björn (XVIII 477840) i Warggården stora Kopparberg. I detsamma brevet även nämns hans bror Hans Joensson.

Barn:

1. Anna Olofsdotter (XIV 29865) f. ca: 1490 d. 1539 gm mågen Peder Andersson (XIV 29864) skall ha 1560 löst igen Wariegården.

2. Anders Olofsson f. ca: vid tiden kring systern Anna föds i Warggården Stora Kopparberg

3. Jöns Olofsson f. ca: vid tiden kring systern Anna föds i Warggården Stora Kopparberg

59752. PEDER SVENSSON f. ca: 1460 i Vibberbo Hedemora socken.

Denna ana inte helt bekräftad men nedanstående verkar vara klart. Om nu denna sonen Jöns Persson var Peder Svenssons son och far till vår Peder Jönsson ÄL. 1571 i Wikmanshyttan. Han kan ha sin del i Wibberbo men får bruka sin malm i Wikmanshyttan på del där brodern äger?

Fabian Månsson skriver: Detta från min bok om Bergsmännen från 2020 på sidan 241.

Denne Jöns (Persson från Söderbärkes Vibberboda) är ej att förväxla med den Jöns Persson (f.ca: 1490), vilken Fabian Månsson skriver om i sin bok ”Sancte Eriks gård” sidan 58 … det hela utspelar sig på prästmötet i Mora mellan slagen vid Vedla 1517 och slaget vid Brännkyrka 1518. ” – Nå, Garpenbergsfogden Peder Svensson i Vibberboda, han går väl med i år? Det är en mäkta karsk och rask man, åtminstone var han det förr i världen. – Han är så än. Den yngsta, Peder Pedersson är nu i Vikmans-hyttan, där han gift sig till en gruvlott. Den äldre, Jöns Pedersson, går hemma på Garpeberget och väntar att ärva faderns fogdesyssla.”

Barn:

1. Jöns Persson (XIV 29876) f.ca: 1490

Lhl. 1539 Hedemora Bild 80. Och kan denne vara far till Peder i Wibberbo …

Wibberboda Frälse

{

Detta hemman hafver Jöns Persson under frelse och borde det göres utaff markegeld. Följes 3 rader av Z --------- Insatt --------- Håller --------

Lhl. 1559:3

Bild 42 Wikmanshyttan Oluff Garpens, endast han.

Bild 52 Wibberbodha, Jöns Persson

Lhl. 1545-1547, 1554, 1561-1564, 1566-1567 saknas samt är många Hhl. Som finns antagligen brända för alla hörn verkar vara avbrända vilket gör att alla sidor inte är läsbara.

Lhl. 1565:13 Bild 103

Wiberboda Garpenbergs sn

Anders

2. Peder Persson f. ca 1495 har del i Wikmanshyttan redan 1517.

Enl. släkttavlan Tab.XXXII. i Projekt Runeberg. Anar jag att det har blivit fel. Enl. Carolus Petri skall hans far vara Peder Jönsson och denne vara son, antar jag till Jöns Persson och vars far var Peder Svensson. Likaså i Olaus Petri Hedemorensis test står att faderns namn var Peder. Men här tror jag att det tillika med var Jöns Pederssons son Peder Jönsson. Så släkttavlan av Munktell kan man säga saknas Jöns Perssons son Peder Jönsson. Så om man byter ut Peder Persson som far till prästsönerna och istället tar med Jöns Perssons son Per Jönsson så blir det rätt. Om brodern Peder Persson gift redan 1517 och med det fått en del i Wikmanshyttan så kan det ju även ha gynnat hans broder Jöns Persson att få bruka hyttan men vara bofast annorstädes t.ex. i Wibberboda frälse 1539.

Peder Persson Jöns Perssons broder är gift redan 1517 att han då skulle vara far till barnen som bör vara födda kring 1550 - 1560 talet 30 - 40 år senare verkar mindre troligt. – Detta mitt antagande.

Bild 94 th. Lhl. 1548 finns Joghen på Wikmanshyttan samt Pär Halvardsson. Sen står efter det Swen Hemmingsson på Pedershyttan och under honom Jöns Swensson dito. Bild 57 år 1570 finns Joens Bergsman i Wikmanshyttan,

59764. OLOF… f. ca: 1500 i RA Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Hälsinglands handlingar SE/RA/5121/5121.12/ 1544: 1 (1544) – Forsa Tingslag Bild 67. (s. 55 i Forsa tingslag efter Skiöll) och på Bild 68 under Wålsta skiäl tv. Och sist under Wålsta skiäl. Ser ut som det står Olof Mickelsson (den enda Olof i Vålsta). För den som är intresserad så gå in och se själva. Här finns många förslag om vem denne Olof egentligen var, men läs följande…

Så här bör Olof då vara ca: 44 år gammal och ha sonen Uno som skall vara född ca: 1530. Så kanske Uno Olofsson var äldst, bör då ha varit den som skulle överta gården. Sen kom Nicolaus Olai Helsingus och då passade det bra att han kunde bli präst och sist brodern Olaus Olai som säges vara stamfar för adliga ätten Peringsköld. – Letar i Lhl. Från år 1539 fram till 1616 efter först Olof och sedan Uno men kan inte läsa något som stämmer med dem från Wålsta i Forsa sn. Hälsingland.

Olaus Helsing som anges på sidan 36 under Projekt Runeberg Personhistorisk tidskrift / Sjätte årgången 1904 /sidan 36, samt notering 1-3 efter.

Vidare redogörs för dennes sonsons son Uno Troilius f. 1586 på Backa gård vid Hyltinge bruk.

IV.[1] Uno Troilius. P. P. i Lexand, hade flere döttrar.

1. Anna Troilia, f. 1622 d. 1666. Hon var 3 g:r gift, 1. med Probsten Blackstadius i Falun, hvars dotter dotter Catharina blef gift med Dom Probsten Olaus Dalecarlus [2] min Moders Farfar. Se n:o I. 2. Gift med Borgmästaren Henric Theet. 3. Gift med Biskop Nils Rudbeckius i Westerås. Han var också 3 g:r gift, 1. Cath. Nenzelia d. 1662, 2. Anna Troilia d. 1666, 3. 1668 Er. Laurelia d. 1668. – Catharina Blackstadias syster Anna Blackstadia g. 1643 m. Prosten i Tuna Laur. Petri d. 1673, moder til Borgmästaren Bark i Hedemora och Riksrådet Grefve Samuel Bark. Se v. Stiernmans Matrikel, Gref. N. 81.

2. Emfred. Gift 1. med Prost Ol. Dalecarlusd. 1648, 2. 1650 m. Schotterus.
3. Elisabet. Gift med Biskop Jöns Terserus, hvars Dotter fick Erkebisk. Math. Steuchius.
4. Sara. Gift med Prosten Marcus Simming i Vingåker i dess 1. gifte.
5. Greta. Gift med Prosten Joh. Arbogensis i Sahla.
6. Gunborg.[3]

– Mer angående dessa barn under Ana (XII 7470) som skiljer sig lite från detta. Jämmför sen gärna. –

1] I den andra uppteckningen finnes under n:o IV infördt följande: »Olaus Helsing, Stamfader för den så kallade Tjulaslägten. Dess Son Uno Olai. Dess Dotter Emfred Unonis, gift med Fogden Troilius Larsson. Deras Son Uno Troilius P. P. i Lexand». Sedan dennes barn anförts utan de fullständiga uppgifter, som hemtats från randanteckningar i det här följda exemplaret, följer slutligen: »Olof Helsing hade ock en Son Nicolaus Olai, Biskop i Strengnäs d. 1585, hvars Dotter hade Hinric Gadolænus, Professor i Upsala.

Tredje Olof Helsings Son Olaus Olai, hade en Son, Jonas Olai, hvars Son Torsten Jonæ var Pastor i Sundswall, och en Dotter, Brigitta Olai, gift med en Eric, hvilkas Son, Laurentius Erici, Fogde i Dalarne, d. 1620, hvars Son, Ericus Laurentii Runell, adlades under namn af Palmsköld. Ofvannämndem Emfred Unonis hade en Syster, Brita Unonis, gift med Olaus Erici Gestrinius, Pastor i Tjula im Södermanland, Stammoder för Olivecransar, Renhjelmar, Grabbar, Lagerfeltar, m. m.»

[2] Bör vara Petrus Olai Dalecarlus,(Jfr ofvan). Den motsägande uppgiften förekommer i båda uppteck-ningarna.
[3] Anteckningen om hennes giftermål är utskrapad.

Barn:

1. Nicolaus Olai Helsingus, som var student i Leipzig universitet 1545, magister vid Wittenburg 1550, då kanske kaplan til den blivande konung Erik XIV.  Senare kom han bli rektor vid Strängnäs skolan och då från 1555 kyrkoherde i Gävle och prost över Gästrikland.  Då kom han bli biskop i Strängnäs stift cirka augusti/september 1563.  Han dog 16 sept. 1585.  Enligt Strängnäs stifts herdaminne (1964,) av Magnus Collmar, var han aldrig kyrkoherde i Rappestads och Sjöstads församlingar. Och det är denna Nicolas Olai Helsingus som har alltid uppgivits vara bror till länsmannen Uno Olofsson i Forsa sn och också till Olaus Olai, som var anfader till adlig ätten Palmsköld i Sverige. – Läs mer under länken nedan.

https://sok.riksarkivet.se/sbl/mobil/Artikel/8882

2. Uno Olofsson (XIV 29882) f. ca: 1536 i backa Hyltinge socken Södermanland, länsman i Valsta. Se även ovan från projekt Runeberg och hans antecknade barn där.

3. Olaus Olai var anfader till adlig ätten Palmsköld i Sverige. Tredje Olof Helsings Son Olaus Olai, hade en Son, Jonas Olai, hvars Son Torsten Jonæ var Pastor i Sundswall, och en Dotter, Brigitta Olai, gift med en Eric, hvilkas Son, Laurentius Erici, Fogde iDalarne, d. 1620, hvars Son, Ericus Laurenti i Runell (f. 1608), adlades under namn af Palmsköld. – Läs mer under länken nedan.

http://runeberg.org/hernosandh/3/0236.html sonen Jonas Olai och sonsonen Torstanus Jonæ osv.

59766. OLOF NICOLAUS BERTILSSON f. ca: 1500, borgare i Backa Hyltinge socken Södermanland.

Ev, skall fadern ha varit Olof i Norrgårdens frälse år 1574. End. läst på nätet (Peggy).

Barn:

1. Britta Olofsdotter (XIV 29883) f.ca: 1532-1556 Backa gård Hyltinge Södermanland.

59768. SVEN läser från Wikipedia om honom: Han var inte Bureättling. Han var inte underlagsman i Hälsningland. Han var inte bosatt i Nirsta i Sköns sn (Medelpad) och sannolikt inte heller i Barkesta i Hamrånge. Här finns många som skriver om släktskap bakåt i tiden, men det verkar än så länge inte helt klarlagt så det får vara så länge.

Barn:

1. Laurentius Svenonis (Lars Svensson) (XIV 29884) kyrkoherde i Säbrå pastorat (Ångermanland). Han hette inte Bure. Han hade i sin ungdom inte varit klosterbroder i Bure och sedan altarist i domkyrkan. Han var sannolikt inte född i Barkesta i Hamrånge eller i Birsta i Sköns sn (Medelpad). Han var inte gift med en frälsekvinna Margareta Janzonia.

2. Den broder som anges som Jon Svensson hövitsman, ”över 100 år gammal”. Han nämns endast i en bevisligen förfalskad släkttavla av Johan Bures mödernekusin Anders eller Jonas Bure, upprättad senast 1611. Det är tvivelaktigt om han överhuvudtaget existerat; han verkar vara tillagd i släkttavlan för att ge den förfalskade genealogin med påstådd Bure-härstammning från senast 1611 mer auktoritet i egenskap av åldrig sagesman. Han hade inte berättat om sin härstammning på fädernet från en av Olof Härsessons i Bure söner. Wikupedia.

59772. OLOF NILSSON

59773. INGRID

Barn:

1. Seger Olofssons (XIV 29886) född 1530 i Nänsjö, Gudmundrå sn. Han var knape och bosatt i Nänsjö, Gudmundrå sn. Gift med Gertrud NN Född i Nätra sn. Anna Segersdotter var dottern av Knapen Seger Olofsson i Nänsjö, av samma knape släkt och gift med Gertrud Ulf. Anna var gift i första giftet 1582 med Johannes Laurentii född Hans Larsson (1548-1603) och i andra giftet 1608 med Olaus Martini född Olof Mårtensson (1560-1624) när hon blev änka för andra gången år år 1625 efter Olof Martini flytta hon tillbaka till Helgum.i Säbrå, där hon afled 3/6 1632.

59764. OLOF från Vålsta i Forsa sn. Hälsingland. Här försöker jag finna något om denne Olof…

RA Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Hälsinglands handlingar SE/RA/5121/5121.12/ 1544: 1 (1544) – Forsa Tingslag Bild 67. (s. 55 Forsa tingslag efter Skiöll) och på Bild 68 under Wålsta skiäl tv. Och sist under Wålsta skiäl. Ser ut som det står Olof Mickelsson (den enda Olof i Vålsta). För den som är intresserad så gå in och se själva. Här finns många förslag om vem denne Olof egentligen var, men läser så följande…

Så här bör Olof då vara ca: 44 år gammal och ha sonen Uno som skall vara född ca: 1530. Så kanske Uno var äldst, bör då ha varit och var den som skulle överta gården. Sen kom Nicolaus Olai Helsingus och då passade det att han kunde bli präst och sist brodern Olaus Olai som skall vara stamfar för släkten adliga ätten Peringsköld.

Olaus Helsing som anges på sidan 36 under Projekt Runeberg Personhistorisk tidskrift / Sjätte årgången 1904 /sidan 36, samt notering 1-3 efter.

Vidare redogörs för dennes sonsons son Uno Troilius f. 1586 på Backa gård vid Hyltinge bruk.

IV.[1] Uno Troilius. P. P. i Lexand, hade flere döttrar.

1. Anna Troilia, f. 1622 d. 1666. Hon var 3 g:r gift, 1. med Probsten Blackstadius i Falun, hvars dotter dotter Catharina blef gift med Dom Probsten Olaus Dalecarlus [2] min Moders Farfar. Se n:o I. 2. Gift med Borgmästaren Henric Theet. 3. Gift med Biskop Nils Rudbeckius i Westerås. Han var också 3 g:r gift, 1. Cath. Nenzelia d. 1662, 2. Anna Troilia d. 1666, 3. 1668 Er. Laurelia d. 1668. – Catharina Blackstadias syster Anna Blackstadia g. 1643 m. Prosten i Tuna Laur. Petri d. 1673, moder til Borgmästaren Bark i Hedemora och Riksrådet Grefve Samuel Bark. Se v. Stiernmans Matrikel, Gref. N. 81.

2. Emfred. Gift 1. med Prost Ol. Dalecarlusd. 1648, 2. 1650 m. Schotterus.
3. Elisabet. Gift med Biskop Jöns Terserus, hvars Dotter fick Erkebisk. Math. Steuchius.
4. Sara. Gift med Prosten Marcus Simming i Vingåker i dess 1. gifte.
5. Greta. Gift med Prosten Joh. Arbogensis i Sahla.
6. Gunborg.[3]

– Mer angående dessa sondotterns barn under Ana (XII 7470) som skiljer sig lite från detta. Jämför sen gärna. –

1] I den andra uppteckningen finnes under n:o IV infördt följande: »Olaus Helsing (XV 59764), Stamfader för den så kallade Tjulaslägten. Dess Son nr 1. Uno Olai (XIV 29882). Dess Dotter Emfred Unonis (XIII 14941), gift med Fogden Troilius Larsson (XIII 14940). Deras Son Uno Troilius P. P. i Lexand». Sedan dennes barn anförts utan de fullständiga uppgifter, som hemtats från randanteckningar i det här följda exemplaret, följer slutligen: »Olof Helsing hade ock en Son nr 2, Nicolaus Olai, Biskop i Strengnäs d. 1585, hvars Dotter hade Hinric Gadolænus, Professor i Upsala. Tredje Olof Helsings Son nr 3. Olaus Olai, hade en Son, Jonas Olai, hvars Son Torsten Jonæ var Pastor i Sundswall, och en Dotter, Brigitta Olai, gift med en Eric, hvilkas Son, Laurentius Erici, Fogde i Dalarne, d. 1620, hvars Son, Ericus Laurentii Runell, adlades under namn af Palmsköld. Ofvannämndem Emfred Unonis hade en Syster, Brita Unonis, gift med Olaus Erici Gestrinius, Pastor i Tjula im Södermanland, Stammoder för Olivecransar, Renhjelmar, Grabbar, Lagerfeltar, m. m.»

[2] Bör vara Petrus Olai Dalecarlus,(Jfr ofvan). Den motsägande uppgiften förekommer i båda uppteck-ningarna.
[3] Anteckningen om hennes giftermål är utskrapad.

Barn:

1. Nicolaus Olai Helsingus, som var student i Leipzig universitet 1545, magister vid Wittenburg 1550, då kanske kaplan til den blivande konung Erik XIV.  Senare kom han bli rektor vid Strängnäs skolan och då från 1555 kyrkoherde i Gävle och prost över Gästrikland.  Då kom han bli biskop i Strängnäs stift cirka augusti/september 1563.  Han dog 16 sept. 1585.  Enligt Strängnäs stifts herdaminne (1964,) av Magnus Collmar, var han aldrig kyrkoherde i Rappestads och Sjöstads församlingar. Och det är denna Nicolas Olai Helsingus som har alltid uppgivits vara bror till länsmannen Uno Olofsson i Forsa sn och också till Olaus Olai, som var anfader till adlig ätten Palmsköld i Sverige.

Läs mer under länken…

https://sok.riksarkivet.se/sbl/mobil/Artikel/8882

2. Uno Olofsson (XIV 29882) f. ca: 1536 i backa Hyltinge socken Södermanland, länsman i Valsta. Se även ovan från projekt Runeberg och hns antecknade barn där.

3. Olaus Olai var anfader till adlig ätten Palmsköld i Sverige. Tredje Olof Helsings Son Olaus Olai, hade en Son, Jonas Olai, hvars Son Torsten Jonæ var Pastor i Sundswall, och en Dotter, Brigitta Olai, gift med en Eric, hvilkas Son, Laurentius Erici, Fogde iDalarne, d. 1620, hvars Son, Ericus Laurenti i Runell (f. 1608), adlades under namn af Palmsköld. – Här får jag Peggy inte riktigt ihop det? Men läs nedan under

http://runeberg.org/hernosandh/3/0236.html sonen Jonas Olai och sonsonen Torstanus Jonæ osv.

***XVI***

119460. JÖNS OLOFSSON i Warggården f.ca: 1430 Warggården Stora Kopparberg.

Barn:

Son Måns Jönsson f. ca: tiden kring 1460 i Warggården Stora Kopparberg

Son Olof Joensson/Jönsson (XV 59730) f.ca: 1460 i Warggården Stora Kopparberg

Son Hans Joensson f. ca: tiden kring 1460 i Warggården Stora Kopparberg. Denne son benämns sedan i brevet 1505.

***XVII***

238920. OLOF BJÖRNSSON f.ca: 1400 i Warggården Stora Kopparberg

Diplomatarium Dalecarlikum 1431 d. 2 sept. Tuna. Här finns Olof Björnsson i Warggården

Läs brevet från 1431 hos fadern Björn i Warggården (XVIII 477840) angående Warggårdens historia.

Barn:

1. Jöns Olofsson (XVI 119460)

***XVIII***

477840. BJÖRN i Wargården. f.ca: 1370 åren efter pestens år.

Från projekt Runeberg – vilket ligger ute på nätet.

Delar från bok 4 stora kopparbergs socken och där ur Warggårdens historia. Den som berättar allt detta är vår ana Nicolai Ingel Aspmans (X 1866) broder Jacob Ingel Aspman f. 1639 i Aspeboda och då han berättar historien är han år 1716, 77 år gammal. Jacob var Björns sonsons sondotters sonsons dotterson.

Min, Peggys anteckning: Har läst hur många dombrev som helst och har känslan av att man gör upp sina affärer när man känner att döden nalkas. Man vill så att säga ha ordning på sina saker. För en annan sak är att det kan ta hur många år som helst innan man gör upp saker men då är det dags. Samt skulle man sälja till någon om inte egna barn fanns till någon annan närstående i släkten.

Eljest står i regel endast Varggården eller dylikt utan närmare bestämning — så på 1718 års karta Vargården, på Nova Del. Wargårdsbygden/Wariegården. Det torde därför vara svårt eller omöjligt att avgöra, i vilken av gårdarna den bergsmannen eller den släkten bott.

— År 1500 omtalas väpnaren Måns Jönsson på Wargagården T), son till bergmästaren Jöns Iliansson Swinhufwud på Höjen2) — således även här en medlem av Swinhufwudätten! Men längre tillbaka träffas en annan släkt: Biörn i Wargården tror Jacob Ingelsson (Jacobs bror till vår ana Nicolaus Ingel Aspman (X 1866)) warit den första, som der bot »för 250 åhr sedan», alltså på 1460-talet (P:s anm. Då var han troligen redan död). Hans son Olof Biörnsson på Wargegården erhöll 1481 (Ps anm: skall vara 1431, se brev nedan) av 10 Tunabor bekräftelse på nyttjanderätten av »allan sin fångna skog» för sina hyttor vid Spjutön (se förut sid 54) ; hans son Jöns Olsson hade sönerna Hans (omnämnd i brevet 1505 d. 21 sept.), till omkr. 1505, och Oluff Joensson (ionson, Jönsson) i varghiegaardhen, som 1505 utfärdade ett salubrev och senare pantsatte en gård i Longsiö i Tuna till Stig Hansson, men hans måg Peder Andersson 5) löste igen den 1560, och den tilldömdes 1562 dennes ena son Knut Pedersson (andre sonen Erik Persson var troligen far till Jöran Eriksson som deltog i kalabaliken vid Korgsarvet 1598). Ovanstående (enligt Helmer Lagergren) g. m. Olof Joenssons dotter Anna, änka 1539 och troligen syster till fogden Anders Olsson i Varggården, båda fjärdepartsegare liksom Jöns Olsson i Wargaalen, nämnd även 1528 och 1542 — då fick Jöns Olsson i Wargegården och hans arvingar Gustaf I:s öppna brev på 2/3 i berörde hemman. Han var antagligen 0) son av bergsm. Olof Persson på Gammelberget och g m Karin, syster till Christopher Olssons på Rottneby hustru Anna, Nils i Huseby (Nicolaus, kyrkoh. i Husby 1541), vars son Peder i Vika och Klingsbo i St. Skedvi.

Björn i Wargården f. ca: 1370 kring. 1431-talet var han troligen redan död, då sonen Olof Björsson står för Warggården.

Son Olof Björnsson f. ca: 1400 erhöll, på Wariegården 1431 av 10 Tunabor, var vuxen 1431, se brev.

Son Jöns Olofsson f. ca: 1430 Wariegården, f. ca: 1430.

Hans söner Måns Jönsson, Hans Joensson och Olof Joensson f. ca: 1460 i Wariegården, vuxen 1505, se brev nedan 21 sept 1505, här finns även brodern Hans Joensson i Warggården antecknad.

Olof Joenssons barn födda kring 1485 i Wariegården, vuxen 1505, se brev.

1. Anna Olofsdotter d. 1539 gm mågen Peder Andersson löste igen 1560 i Wariegården,

Son Knut Persson f. ca: 1515, han död 1680. Finns med i Äl 1571 samt Lhl. Samma år 1571.

Bröder till Knut Persson skall vara Erik Persson och Olof Persson

Son Jacob Knutsson f.ca: 1560, vars dotter var Märta f.ca 1600 Enl. bänkindelning

1644. ”Märta Ingels i Warggården.

Son Knut Knutsson, vilkens son var Knut Knutsson gm Barbro enl. bänkind. 1644.

2. Anders Olofsson f. ca: 1500

3. Jöns Olofsson

… han en storkarl (bör vara Knut Persson förstås), vars sigill pryder en handling från 1556 *) — befallningsman öfwer hela detta landshöfdingedöme i Konung Erich och Konung Johans tidh, har mestadelen bott på Kungsgården med Borwins Hyttegård [i Falun] och hade Wargården till ett hemman, skriver (sondotterns son) Jacob Ingelsson: han berättas haft en stor hemtambder Biörn som fölgde honom, hwart han gick, och lopp för honom när han kom till Byss; en storkornlada stod länge kvar efter honom, större än någon här på orten. Han hade sitt Bänkerum i gambla Kiörckian, der nu Landzhöfdingens bänk är, och sin graf der wedh med liksten samt sitt conterfeij på gambla Predikstoln, som togs bort 1618. Han dog 1580, skulle skynda undan en regnskura, men war en stor och tiock man, då har han stulpit om kull och blef dödh, för än han fram kom. Sveriges rikaste bergsman 1571, hade guld, silver ocli övriga metaller, 1500 mark penningar och alla slags kreatur utom svin, allt värderat till 3688 V2 niark. Samma år skattade i Yarregården K. M:ts landbonde Hinriick Nilsson, Mortthin Mickilsson, Hans Jönsson och H:u Kirstin. Och 1612: Jöran Ersson (se ovan 1598), Jonas i Wiargården, Carl ibid., Unge Knut Knutsson (sölfskiedh, sölflenkeringh förgylt — hans far) Knut Knutsson (sölfskie-dar 2, Ett 4 dalers gull), Jacob och Jöns Knutsson, de tre sista Knut Pederssons söner — han hade 7, de andra voro Hans i Lunsta, Pähr i Wargården och Anders i Hedmor a (far till rådman Johan Andersson därstädes, f 1697) — samt 3 döttrar, av vilka Malin (f 1595) blev g. m. Christopher Olsson i Noor och Margareta med kyrkoh. Michael Michaelis i Svärdsjö2) — Boethiusar och Swedenborgar kunna sålunda bland sina anfäder räkna också Knut Pedersson och gamle Biörn i Warggården. Knut Knutsson, g. m. en dotter till domaren Albrecht Hansson Swinlmfwud i Aspeboda, var bisittare i Gruvrätten och kyrkovärd liksom bröderna Jacob och Pehr. Den senare en stark man: han var en gång i sin hytta på Gammelberget, de begynte träta om hyttan, då tog han hyttbälgen på axeln och bar den hem och lät dem träta. Han blev ihjälslagen av två bröder på en källare i Falun3), de måste giva hans målsegare 8 skeppund Plåt-Kopar, »desse plåtar woro så tillseendes som stora tegelstenar». Han hade en dräng Carl Erichsson, som när han körde efter den döde tog nycklarna utliurhans bycksäck och gick hem och tog en stor hop-penningar i hans kista; han blev sedan en stor bergsman [fjärdepartsegare 1640], som brukade i Damshyttan och kallades Svadden i Roteboo, ty han inlöste av Konung Gustaf Adolf detta hemman (sydöst om Käll-slätten, sedan tillhörigt bokhåll. Swabs arvingar). »Men huru gick det till ändes med denne Swadden i Roteboo?» Han lurade några herrar i Berg-Bergscollegium. att det var ettmalmstreck i hans källare, det var lögn, han måste kwista gatulop föromaket. Han blef på sistone så owolen, att han på Constans Colwins Kiällare söp up samma hemman i öl och win, gick sedan med en korg på armen och giorde korfstickor åt qwinfolken och blef omsider döder uthi en hytta. Hans måg Hans Carlsson Plogbilen gav sin svärfar en örfil och måste därför sätta halsen till. Allt enligt Jacob Ingelsson, levande tidsbilder.

LUSTHUS FRÅN 1700-TALET VID LÖVBERG.

Den sistnämnde (Jacob Ingel Aspman f. 1639 Aspeboda) var själv en ättling till Biörn i Varggården,
– Hans far Ingel Nilsson gifte sig hit med en dotter till Jacob Knutsson (se ovan), men gifte om sig 1653 med Karin/Chatarina Columba (hon g. 2:o ni. kronofogden Nils Hansson), dotter av den berömde Uppsalaprofessorn, sedermera prosten i Husby Jonas Columbus och syster till skalderna Johan och Samuel C. — »den senares anställning i Antiqvitets-Collegium under landsmannen Georg Sticrnhielms direktorat hade troligen inflytande på systern Karins styvson Jacob Ingelssons lust attsamla ’gambla Documenter och handlingar om hwad som här i Bergzlagen wore passerat’». Hans bröder blevo också lärda män, Nicolaus Aspman kyrkoherde i Linde och prost, Jonas Columbagrius rektor i Köping, systern Susanna äktade kyrkoherden i Berg Lars Iiabenius, och Jacob Ingelssons egen hustru Helena var dotter till kyrkoherden i Sundborn Olaus Andreæ Hellenius2) — de hade 4 döttrar och 3 söner, bland dem Johan Aspman, f. 1689, t 1750, kyrkoh. i Lima 1746. En mångbetrodd och märklig man var Jacob Ingelsson, slutligen bergsrådman och flera gånger bergsmännens sändebud till kungs. Främst lever hans minne tack vare den Berättelse om Stora Kopparberget, som han 1716 ingav till Gruvrätten 3), en guldgruva som flitigt anlitats även för denna bok liksom för närmast föregående och efterföljande Dalälvs-böcker. När han begrovs, fanns enl. Hammarström »en Grafskrift lagd i Bänkarne, hwars Auctor är obekant; men formenes wara Framledne Bergmästaren, sedermera Bergs-Rådet Herr Anders Svab», enl. överskriften »släta Rim» af »S. C. A.» — en ofantligt lång dikt, delvis dråplig meninnerligt välmenad: »Jacob Ingelsson en långer man, Åldrig, skarp och mager war han,Om dess lefnad jag något wil rima, Innan han lägges i jordenes gima» ( — gap) — —»I årender war han beskedlig och god, Foglig och stilla till sinne och mod» — och slutet: »Gud gifwe Grufwan det ädla stycke Må blifwa Swerjes smycke, Och sidst at Bergslagens trogna män, Som ännu finnas och lefwa igen, Må få så många ålders åhr, Som Jacob Ingelsson hade grå hår!»

I sin Berättelse nämner han Wargårds mellan hyttan wid Gamleberget såsom då aldeles öde. År 1640 brukade Lars Mårthensson i Wargården (son till Mortthin Michillsson 1571?) ensam sin hytta vid Gambia Bärjet med Bengt Michillsson i Wargården och Albrecht Månsson vid gruvan till smältare. Carl Jacobsson i Wargården (son till Jacob Knutsson?) blåste också i en hytta vid Gammelberget, (hans bror?) Hans Jacobsson i Warrgården i Gamble Nors hytta i Falun, Knut Mårthensson och Michill Larsson i Wahrgården voro smältare i Faluhyttor. Jöran Ersson och Johan Carlsson fjärdepartsegare Hyttor funmos då även på närmare håll: öffre Wargårds hytta låg ödhe men två andra gingo höst och vår, Wargårds hytta med 3 råsthuus, brukad av Unge Knut Knutsson ensam (råstwändare var Hans Oluffsson i Tååtächten - var låg den?), och Kårare hytta i Wargårds hytte bäcken med 3 råsthuus, »Erich Persson i Kårare och Ingill Nielsson i Waargården bruka och smältta sielffue der vthj».

BILD 195. GAMLA STUGANS PORTAL.

LÖVBERG.
Nu dra vi vidare västerut — där är ett landskap för sig, mörkare och tyngre än herrgårdsbygderna norr och öst om Falun. Kanske möta vi där den långe magre blide hävdatecknaren Jacob Ingelsson eller hans anfader den digre befallningsmannen Knut Peders son, ättling av Biörn i Warggården (P:s anm. via sin mor Anna Olofsdotter som var gm mågen Peder Andersson, Knut Perssons fader), där han går omkring med sin hemtamda björn i dessa bergiga vildmarkers stor skogar, som än idag fylla hela denna västra del av socknen med dess spridda smågårdar — vilka dock förr voro ännu fler och större, delvis myndiga bergsmans- och frälsegårdar långt bort i omarken.

Följande 2 brev som jag tagit kopior på kan jag inte få in. Men om ni är nyfikna så kan ni gå in själva på

Diplomatarium Dalecarlikum. Då jag inte fått in bilderna har jag nu skrivit av breven.

Vidare, Diplomatarium Dalecarlikum d. 2 sept. 1431 Tuna. Här finns Olof Björnsson i Warggården

79.* 1431 d. 2 September. Tuna.

Någre Tuna-boers öfverlåtelse af en skogstrakt till Bergsmannen OLOF BJÖRNSSON i Warg-

gården vid Kopparberget.

Skall thet witterligit wara för alla the Dandemän som thetta bref

Händer före at komma, at wij östan Elfsmän 10 Tuna Sochens byggiare. Jers

— 79 —

i Kärby, Peder ibid. Larentz i Domarfvet, hustru Brita i Kodiligäfwet, Biörn

ibid. Nils Ingelsson, Mats Laurentson, Johan i Nyckelby, Peder i Alsbäck,

Mats i Skomsarby, Laurent Torbiörson ibid. Hans Nilsson, Anders Jönsson,

Anders Bengtson, Olof Laurentson, Simon Bertillsson finne, Päder Laurentz-

Son i Skomarby; fullkommeliga tillstäm denne brefwisare Olof Biörnsson i

Wargegården på Kopparberget, om allan sin fångna skog till hans Hytto

hafva legat sedan först begynnat byggiande at han lof af os hafver honom

bruka efter sinom egnom wilja, at honom ingom förfång therutinnan giör

eller giöra låter, dock tå så at wi sielfwa hafvom wår fångaskog och fiske-

watn i benämnbde skog om oss thet behof giörs. Till thess yttermera visso

och thes wittnesbörd och brefvets sanning bedie wij wår beskedeliga Mans

Herre Päders wår Kyrckoherdes insegel för thetta bref, som skrifvit är i

Tuna Anno Domini MCDXXXI Dominica proxima post Ægidii.

(Efter orginalet Peggy Berglind 2022-08-03)

Anm: MCDXXXI = MD = 1500 C = 100 står före D blir ett minus = 1400 + 3 X = 30 + 1 = Blir år 1431

Vidare sonsonen 74 år senare i Warggården…

Vidare, 199. Diplomatarium Dalecarlikum 1505 d. 21 sept. Fahlun.

Salubref utfärdat af Kyrkoherden på Kopparberget Knut Pedersson och Olof Jonsson i Warggården …

199. 1505 d. 21 September. Fahlun.

Salubref utfärdat af Kyrkoherden på Kopparberget KNUT PEDERSSON och OLOF JONSSON

i Warggården till förre Höfvidsmannen och Riddaren NILS CLAESSON till Wik, på

fastigheter inom Bälinge Socken i Upsala Biskopsdöme.

Membr. Orig.

Alle men thesse breff See eller höre læse Helser Jag Knwd pædher-

son Kirkeherre paa koperberghet och olwff ionson i varghiegaardhen kerli-

ghen mz vorom herre Kwndgiörom vij mz thesse vor opno breffwe ath vij

haffwe fotnögth och betaletth Erlig och velbyrdig man her Niels claweson

Riddher i viig en vor gaard som oss meth rett arffwe tillfallen er liggandes

i opsale biscopss dömme i belinghe sokn hether Syndenbro giffwer aarligen

aarss till landgille XX spen korn Och eth ödheboll som fordom haffwer bygdt

vareth liggendes i samme sokn hether mwlestade giffwer aarlighe aarss till

Dipl. Dal. 49

— 194 —

landgille XIIII spen korn hwilke fornepnde gotss vij kenne oss ath haffwe

betalett for:de Her niels claweson for tiwghe mark och hwndredhe som vor

brodher hans ionson gud hans siell naadhe for:de her niels claweson rett

geld skyldog hwilke for:de gotss vij affhendhe oss och vaare arfwinghe till

for:de her niels claweson och hans arffwinghe Ath han them till ewerdhelig

eye beholle skal l for saadanne geld for:de vor brodher hans ionsson hanom

skyldig war Meth saadanne skell och forordh om vij eller noghre vaare arff-

winghe teckess löse forneffndhe gotss igen for saa monghe penninghe som

forscreffwet staar ath vij eller vaare arffwinghe tha fwlmaktt haffwe for:de

gotss i genlöse vthen nogher gensegilse Till ythermere visse och höghre vit-

nesbyrdh henghe vij begges vaare indsigle næthen for thesse vor opne breffwe

Tilbedende erlighe velfornwmstighe men Cristoffer olsson bergxfoghet Och

Hans jeppeson domare ath the henge theress indsigle hoss vaare screffwet

paa fallen sanetj mathej dag ewangelisthe Aar epther gutss byrd twsendhe

fem hwndrett paa thet fempthe.

Brefvet har fyra sigiller på pergamentsremsor. De trenne första, tryckta i grönt

vax på gult, äro mycket skadade. N:o 4, i brunt vax på gult, visar i skjölden ett åt

höger vändt uppgapande svinhufvud, och på hjelmen ett dylikt, som är upprätt stäldt. Om-

skriften är: S. hans. jeppesson.

(Efter Orginalet, ibland Kongl. Vitterhets- Historie- och Antiqvitets Akademiens

Samlingar.) Samt nu min avskrift Peggy Berglind 2022-08-03

Barn:

1. Olof Björnsson (XVII 238920) f. ca: 1400

En intressant iakttagelse från år 1396.

Angående privilegiebreven… se sidan 32 i senaste upplagan av Bergsmännen från år 2020.

Det andra privilegiebrevet är utfärdat 1347 för Kopparberget av kung Magnus Eriksson.

Falu koppargruva var tidigt Sveriges största koppargruva. Gruvan som lär vara äldre än det svenska riket började bearbetas redan mot vikingatidens slut. När gruvan för första gången träder fram i skrivna dokument mot slutet av 1200-talet hade den redan blivit ett riksintresse. Arbetet bedrevs i ett slags bolag där andelar i gruvan kunde köpas och säljas. De första kända privilegierna fick Kopparberget av kung Magnus Eriksson år 1347 och koppargruvan bidrog under medeltiden till mer än hälften av Europas kopparproduktion. Gruvan kallades under medeltiden för Tiskasjöberg. Man kan uttyda från detta brev att åtminstone två tidigare förordningar utfärdats för kopparbergverket.

Till skillnad från bergsmännen i Norberg fick de vid Kopparberget bära svärd och sköld, järnhatt och vapenhandskar. De fick också till skillnad från bergsmännen i Norberg, så vitt man vet, fritt besöka alla köpstäder för att där göra inköp till bergets gagn. Däremot kallas hyttägarna, mästermän, både vid Kopparberg och vid Norberg. Denna titel försvinner så småningom och ersätts av bergsbrukare, bergsmän eller helt enkelt bonde.

Enligt Raven von Barnekows räkenskaper från 1360-talet betalade vart och ett av Dalajärnberget en viss

skatt i järn, men att härtill kom andra avgifter. Kjell Kumlien kommer fram till att kronans inkomster från järnbergen uttogs efter samma principer 1365 som 1540. Jordskatten omvandlades till hyttskatt, jordfrälse mot bergstjänst.

Längre ner på samma sida i Bergsmännen …

Vid mitten av 1300-talet härjade digerdöden eller pesten. Smittan kom från Kina och spred sig därifrån över Asien till Europa. Från ett skepp i Bergen, med död besättning, kom pesten över till Sverige kring 1350. Från gård till gård spred den sig med fasanfull kraft. Man hann på vissa håll inte begrava de döda. Kanske så många som en tredjedel av Sveriges befolkning dog, eller som andra tror att det var 2/3 som dog ut. I vissa trakter och byar dog hela samhällen ut.