Proband har nr.1 LARS, MATS, och LOTTA, pappan har det dubbla numret, mamman numret därpå. Om dubbla numret fattas men numret därpå finns, betyder det att fadern är okänd men mammans namn finns, och vice versa.
[B]=Bouppteckning
[S]=Skilsmässohandlingar
***III***
14. OTTO WILHELM KARLSSON, f 1873-12-02 Krokek
Östergötland, D. 1949-07-29 Kila Ålberga gård (D). Kördräng.
– Gift 1899 med Ulrika Wilhelmina Adamsson f. 1876, d. 1903.
Gift 2: gg med Johanna Mathilda Adamsson, f. 1867, d.
i början av 1930-talet Kila Ålberga gård (D). Ulrika och Johanna är systrar.
Barn med första hustrun:
1. Carl Wilhelm Karlsson, f. 1900 Kila, d. 1900 Kila (D)
2. Gustav Wilhelm Karlsson, f. 1901 Kila, d. 1903 Kila (D)
Barn med andra hustrun:
3. Anna Mathilda Karlsson, f. 1904 Kila, d. 1911 Kila Ålberga
gård (D)
4. Ida Maria Karlsson, f. 1905 Kila Ålberga gård (D), d.
1986. – Gift med Gunnar Emanuel Ehrström, f. 1900, d. 1984. – Sonen Hans, min
Peggys syssling har kontakt med honom och träffats många gånger.
5. Axel Wilhelm Karlsson, f. 1909 Kila Ålberga gård
Södermanlands län, d. 1949 Kila Ålberga gård (D).
Axel Wilhelm dog endast 10 dagar efter sin far den 9 augusti
1949. Han efterlämnade i sin tur hustrun Ruth Dagmar Maria Karlsson, född
Olsson. Axel och Rut fick inga barn.
Barn med min gifta mormor Hilma Lovisa Östergren, gift med
Emil Larsson: Hilma och Otto bodde grannar i Kila vid Ålberga gård.
6. Berta Hildegard Maria Larsson, f. 1917 Kila Ålberga
gård (D), d. 1963-01-07 i Solna.
***IV***
28. JOHAN
PETER CARLSSON, f. 1824-12-22 Kila Lillhälla Södermanlands län, d. 1903-01-11
Lillkälla, Kila (D). – Gift 1847-06-05 i Kila med Maja Greta Karlsdotter född 1822-08-13
Kila (D), d.1869-05-06 i Krokek, Tegelhagstorp (E)
[B]. Första hustrun födde en oäkta dotter 1845 Kyrktagen
den 19 dec. samma år. Johan Peter blir änkling 1869-05-06. Han gifter om sig
1870-12-27 i Krokek (E) med … obs, han gifter sig
senare även en tredje gång med änkan Christina Carlsson född Pettersson.
29. GUSTAVA MALVINA SJÖBERG, f. 1838-07-16 döpt d. 16 juli Otto Reinhold och Gustafva Malvina fadern manufakturi gesällen Gideon Sjöberg modern Johanna Solberg,
(här syns texten lite otydligt men) frånvarande
faddrar Carl Kjellman metallarbetare, Teodor Sjöberg i Wallersta
närvarande faddrar hustru Juliana
Fjellman, Söderman och pastror Olai
Ullström. (fler faddrar finns antecknade) Källa: Katarina CIV:3 1830-1839
Bild 1730/ sid 332.
Östra Kyrkogatan 27, Sthlm Katarina fsm.
(AB). d. 1893-12-08 Tegelhags torp Krokek (E) [B].
– Äntligen är hon
funnen född, och med det en massa anor. Det tackar jag min syssling Kerstin
Andersson för. Så nu gäller det att gå noga fram.
Branden
i Stadsgården 1842 i Stockholm.
Men först står breven så att säga som är inlagda under ana Andreas
Catronius VII 29
Barn med
första hustrun:
1. Lovisa
Mathilda, f 1845-11-02 Kila (hustruns)
2. Karl
Johan Karlsson, f. 1848-01-19 Krokek (E) boendes i
Norrköping vid faderns död 1903.
3. Per
Gustav Karlsson, f. 1850-04-01 Krokek (E) boendes i
Norrköping vid faderns död 1903
4. August
Karlsson, f. 1852 Krokek (E) boendes i Ljusfors Skärblacka vid faderns död 1903
5. Johanna
Maria, f 1853-06-03 Krokek gift med sjökaptenen
Wilhelm Wilhelmsson i Stockholm
6. Anna
Wilhelmina, f 1855-12-28 Krokek, hon finns inte med i
faderns bouppteckning
7. August, f
1858-03-25 Krokek, han finns inte med i faderns
bouppteckning
8. Lovisa,
okänt när hon är född. Gift med fiskaren Johan Andersson i kullen Krokek. – Ev. Hustruns dot.
9. Philip
Karlsson, f 1862 Krokek (E), som vistas å okänd ort,
så står det i faderns test.
10. Otto
Wilhelm Karlsson, f.1865 Krokek (E), d. 1871-05-14 Krokek (E), han finns inte med i faderns bouppteckning.
Död.
Barn med
andra hustrun Gustava Malvina:
11. Hennes
före äktenskapet Anna Gustava, f. 1868-06-21 Kila, men hon står med i
bouppteckningen. Gift med trädgårdsmästaren G. W. Spångberg Loviselund
Eneby.
12. Charlotta Sofia Karlsson, f. 1871-03-25 Krokek (E) (Hennes
sondotter är Kerstin Andersson, Kerstin är också släktforskare och hon har
hjälpt mig med att ta fram uppgifter angående denna släkt) gift med arbetaren
Andersson i Uppsala.
13. Otto Wilhelm Karlsson, (III 14) f.1873-12-02 Krokek, Tegelhags torp (E). Kulltorp,
Björkvik
14. Wilhelmina Desideria Karlsson, f.
1876-05-23 Krokek (E). Bosatt i Stockholm
Johan Petter
var ju bara 69 år! Så den 10/10 1893 (Gustava Malvina
hade inte dött ännu) kom den 27 år gamla pigan Kristina Petersdotter
f. 7/4 1866 i Krokek, till gården med sina 2 oäkta
barn, varav ett var Johan Hjalmar f. 1887-10-07.
Änkan
Kristina Karlsson född Pettersson
15. Rut
Kristina Karlsson, f. 1893-06-05
16. David
Emanuel, f 1896-02-12 (Hans sonson, Stefan Karlsson är också släktforskare,
samt är han min och Kerstins syssling)
17. Anna
Mathilda Josefina, f 1898-07-23
Och så är
det dags igen, fattas bara! Den 2/6 1901 gifter sig Johan Peter med pigan
Kristina och de får en dotter inom äktenskapet.
18. Agda
Maria Linnéa, f 1901-10-31
(pappa
föddes 27/1 1901, alltså ca.9 mån. före sin moster!) Källa: Kerstin Andersson
(min syssling)
– Kerstin,
Stefan och jag träffades förstås via nätet, visst är det underbart. Med alla
dessa barn kanske fler sysslingar dyker upp.
***V***
56. CARL PETER JANSSON, f 1797-08-01 Lunda
Jäder Mellangården (D). d. 1847-10-20 Krokek
Tegelhagstorp (E), dräng. Carl Peter lever kvar på Tegelhagstorp, men dör
den 28/10 1847. Han begravs inte förrän 21/11. ”Fd.
Torparen i Tegelhagstorp, nu tjenande dräng i
Bränntorp, blef död under rusigt tillstånd på
hemvägen efter Väggrusning den 28 Okt. Liket undergått Medicinsk Legal besigtning och blev enligt utslag från domaren i tysthet
begravd. Enkeman. Efterlämnar barn. 1 omyndig son och
2 döttrar. Dödsorsak Fylleri och starka drycker.” Han blev 50 år gammal. – Här kan man
undra varför inte myndige sonen Jan Peter Karlsson är nämnd som myndig son. Och
vad föranledde att faderns kropp skulle undersökas? Blev han skadad, skadade
han sig själv? Varför blev han i tysthet begravd? Här finns förstås mer att
leta efter i domböckerna.
– Gift 1822-12-08 i Kila med …
57. ANNA STINA PERSDOTTER, f 1796-10-27 Kila Högsätter
(D), d. 1843-08-02 Krokek Tegelhagstorp (E).
Barn:
1. Carl född
1820-12-06 Kila, hustruns före äktenskapet.
Barn
tillsammans:
2. Brita
Cajsa Karlsdotter, f. 1823-01-28 Kila (D). Flyttar till Råsätter 1842.
3. Jan Peter
Karlsson (IV 28) f. 1824-12-22 Kila
4. Anna
Lotta Karlsdotter, f. 1828-03-25 Kila
– Sedan flyttar hela familjen till Krokek 23/11 1828 där de tar över Tegelhagstorp och Carl
Petter blir torpare (istället för dräng som hitintills).
Källa:
Kerstin Andersson
5. Erik
Gustav, f. 1833-05-06
58. GIDEON SJÖBERG f. Mariefred-Kärnbo
vid Bränneriet. Gideon f. 1803 d. 2 juni, döpt d. 3 juni far Inspektor Pehr
Otto Sjöberg, modern Fru Britta Cathronius 25 år. Gideon
Faddrar: Brukspatron Herr Magnus Bjuggren, Fru
Aurora Flodin dess dotter Sophia Flodin och Hr. Post Inspektor Daniel Kihlman.
Gideon finns inte med i Mntl. 1820. 1830- (finns ej med i
mntl. året 1840) 1845 Adolf Fredriks fsm. I Sthlm
står Gideon Sjöberg som Gasberedare.
Källa: http://digitalastadsarkivet.stockholm.se/Register/Mantalsregisterepi7.aspx
Under den här tiden gifter sig Gideon med Johanna Solberg och
de får tillsammans tre barn. Två av barnen och hustrun Johanna dör 1841.
Manufakturisten Gideon Sjöbergs hustru Johanna Sohlberg Östra
Kyrkogatan n. 27 Kv. Stenbodarna större. Hon dör i (…)sot. 40 år gammal.
1839 under Katarina fsm. Stenboderne Större Står fabriksarbetaren Gideon Sjöberg
antecknad.
1843 medan Gideon fortfarande befinner sig i Sthlm. gifter
han om sig med Anna Elisabeth Stare född 01-01-1822 i Arboga. Vigseln antecknad
i Arboga lfs., C:4 (1821-1860).
1846-1857
befinner hans sig i Kvillinge Thorshag. Se i volym: Kvillinge AI:19 och 21.
1858-1860
finns Gideon i Maria Norra. Då står han som fabriksarbetar
och senare som arbetskarl hos J Lamm.
1861 finns
han inte
1862 finns
han i Maria Norra. Sedan finns varken han eller hans hustru antecknad.
1683-08-16
dör Gideon. Jernarbetaren Gideon Sjöberg född i Mariefred, bor
Skinnarviksgränd 10-12, bredvid sjukhuset begravd.
Först var
Gideon gift med Annan Catharina Gålbom och
tillsammans med henne hade han dottern
1. Sophia Charlotta Sjöberg f.1829-08-04 Finska Fsm., Stockholm (AB) d. 1842-01-25 Östra Kyrkogatan 27
Katarina fsm.(AB)
Andra gången
gift 1832 med …
59. JOHANNA MARIA SOHLBERG f.
1898-09-30, men blir sedan fel. Så hon står sedan som f. 1801-09-30 Västervik.
Fel årtal men inte fel månad och dag. Fler handlingar har jag som bevisar att
året blivit fel. Stöds även av att hon flyttar från Västervik år 1815 till
Stockholm. Att hon då endast skulle vara 14 år och flyttat ensam är nog inte
heller troligt. 17 år var hon 1815 vilket bekräftas i handlingar. Johanna dör
1841 i hennes test kan man läsa: Manufacturisten Gideon
Sjöbergs hustru Johanna Sohlberg Östra Kyrkogatan 27 kv. Stenboderne
Större. Hon finns med som piga i mntl. 1820 i stadens västra kvarter, den
ende Johanna Solberg, men ej år 1830 eller senare. Antar att hon som gift står
under mannen.
Barn:
2. Elna Maria Sjöberg f. 1833-06-21, d. 1839-11-07 Östra
Kyrkogatan 27, Katarina fsm., Stockholm, (AB).
3. Per Gideon Sjöberg f. mellan 1835 och 1836, d. 1842-01-24
Östra Kyrkogatan 27, Katarina fsm., Stockholm, (AB).
4. Gustava Malvina
Sjöberg (IV 29), f. 1838-07-16 Östra Kyrkogatan 27,
Kvarteret Stenbodarne Större, Katarina fsm, Stockholm, (AB), d. 08-12-1893
Tegelhagstorp, Krokek, (E).
5. Otto Reinhold Sjöberg, f.
1838-07-16 Östra Kyrkogatan 27, Kvarteret Stenbodarne
Större, Katarina fsm., Stockholm, (AB), d.1842-01-22
Östra Kyrkogatan
27, Katarina fsm., Stockholm, (AB).
6. Maria Hildegard Sjöberg. F. omkring 1841-06-19 Östra
Kyrkogatan 27, Katarina fsm., Stockholm, (AB), d.
1841-09-19 Östra
Kyrkogatan 27, Katarina fsm.,
Stockholm, (AB).
– Johanna Solbergs dottersons barn Berta
Maria Hildegard får samma namn som Johanna Solbergs avlidna dotter.
Av ovanstående 6 barn lever endast Malvina till
vuxen ålder
Tredje
gången 1842 gifter sig Gideon med Anna Elisabeth Stare:
7. Emilia Matilda Sjöberg, f.
1843-06-02 Stockholm, (AB).
8. Josefina Rosalie
Sjöberg, f. 1848-07-29 Torshag, Kvillinge, (E).
9. Eugenia Anna Amalia Sjöberg, f. 1851-03-11
Torshag, Kvillinge, (E).
10. Augusta Wilhelmina Wictoria Sjöberg, f. 1854-01-23 Torshag, Kvillinge, (E).
11. Hjalmar Knut Sjöberg f. 1857-06-28 Kvarteret Gropen nr
66, Maria Magdalena fsm., Stockholm, (AB).
12. Otto Gideon Sjöberg f. 1860-11-02 Maria Magdalena fsm., Stockholm, (AB).
– Här flyttar familjen åter till Sthlm. Där
är fadern antecknad från 1858-1860 + år 1862.
***VI***
112.
JAN NILSSON
JOHAN, f. 1766-10-14 Lunda (D), fadern är Ryttaren
Nils Tyblach och Hustrun är Maria Eriksdotters
son Johan Johan dör sedan 1810-05-31 Lunda Grindstugan, smed. Men då han dör står
han som
smeden vid Jäder, fadern var Nils Tyblach och modern
Anna Carlsdotter, vilket förstås är fel för
modern är ju Maria Eriksdotter.
– G 1796-10-23 i Lunda (D) med …
113. BRITTA NILSDOTTER, f. 1767 i Lunda
(D), d. 1843-05-14 Stigtomta Carltorp.
Barn:
1. Carl Peter Jansson (V 56), f.
1797-08-01 Lunda (D)
2. Jan Erik
Jansson, f. 1799 Lunda (D), d. 1799 Jäder mellangård Lunda (D).
3. Johan
Jansson, f. 1801-10-09 Jäder mellangården Lunda (D)
4. Anna
Maria Jansdotter, f. 1805-03-08 Jäder mellangård Lunda
(D)
114.
PETTER LARSSON,
f 1769-12-19 Lunda Kjulshammar,
d. 1812-12-31 Kila Wreta rote (D), dräng.
– Gift
1790-10-10 i Lunda (D) med …
115. CHRISTINA SVENSDOTTER, f. 1768-10-24, d. Kila Wreta rote (D).
Barn:
1. Christina Pettersdotter, f. 1792-03-08 död 1795 i Kila (D)
2. Anna Stina Pettersdotter (V 57), f. 1796 Kila Rogsta (D)
3. Margareta Pettersdotter, f. 1801 Kila Rogsta
(D) – Här bör hon vara född, för familjen kom hit 1798 till Kila, men jag kan
inte finns henne född här då. Men eftersom hon står med j Hfl.
så måste hon ju finnas.
4. Britta Pettersdotter, f. 1806-11-22 Står som född i
Kummelkärrstugan Kila sn. Fast familjen bor och står
ant. i Rogsta Kila sn, vid
tiden (D).
116. PER OTTO SJÖBERG, f. 1776-05-26 Com.
Herr And: Sjöberg Fru Britta Christina Arborelia
Älvdalen.
Faddrar:
Pro: Med: Herr Doct: Pehr Engström Prosten: (här är
inkilat med mycet lite text) rådman Anders Arosenius
fru Lisa Stina Hirschman (så stora bokstäver igen) fru Cath:
Fahlberg Herr Pehr Arborelius Madam: Margareta Wallman.
Inspektor vid Kungliga Bränneriet.
Inspektor, begaf sig till Petersburg och fick employ;
Död. (Uppgift av Kerstin Andersson) 1832 Nya
Ladoga (Novaya Ladoga), Ryssland.
Enl. uppgift af Cantor
"Sälling"
– Gift
1800-11-23 Fristaden Eskilstuna, med …
117. BRITTA STINA CATHRONIUS, f. 1778-11-01 Fristaden, Eskilstuna
(D). Döpt d. 5 Britta Stina, Fristaden
mäster Anders Catronius Hust:
Cajsa Lisa Bock.Faddrar: mäster Johan Öhrn, mäster
Peter Svanberg, mäster Carl Magnus Bergström i Fristaden, Bokhållaren Fredric Basilier, Hustru Lena Stina Spankok
född Strahl. Hustru Benedicta
Jönsdotter, Hustru Anna Cajsa Ståhlberg, född Möller, jungfru Magdalena Lang i
Fristaden.
Källa:
http://www.zenker.se/Historia/Herdaminne/gagnef.shtml#cm15
Barn:
1. Victor Sjöberg f. 1801-07-14.
Bränneriet, Mariefred-Kärnbo, (D)
2. Gideon Sjöberg (V 58) f. 1803-06-02
Bränneriet, Mariefred-Kärnbo, (D)
3. Emilia Sjöberg f. 1806-02-02
Bränneriet, Mariefred-Kärnbo, (D)
4. Gustava
Ottilia Sjöberg f. 1815-10-18 St Petersburg
118. CARL PETER SOHLBERG f. 1767- -16 Västervik Kalmar, borgaren och hofslagaren, d. 1811-06-24 Västervik Kalmar.
– Gift 1794-07-01 Hofslagare
Smed och Jungfru …
119. MARIA ASPLUND f. 1766-09-11
Västervik Kalmar. Död 1829-04-20 Kalmar län.
Hfl. Bild 60 år 1820 – 1825 bor enkan Maria Asplund kvar i Ö – Q 124 tillsammans med dottern
Lena Christina. I anteckningar står det att Lena Christina utflyttar till
Wahlstad 1822 17/12.
Hfl. Bild 120 år 1825 – 1830 bor enkan Maria Asplund (det står att hon är född i
Västervik 1766 11/9 men där har jag inte funnit henne som född) I anteckningar
står det: död d. 20 April 1829.
Barn:
1.
Carl Fredric Sohlberg f. 1796 flyttar år 1715 till Göteborg från Öq - 124
2.
Johanna Maria
Sohlberg (V 59) f. 1798 flyttar samma år 1715 till Stockholm
från Ög – 16 där hon arbetar som barnflicka. Hon
gifter sig 1832 och är då ogift vid moderns död 1829.
3.
Anna Lisa Sohlberg f. 1800 gm Garf Liljelund.
4.
Lena Catharina f. 1802, hon flyttar till Wahlsta
1822-12-17.
- Här verkar sedan inga fler barn finnas.
Fadern dör redan 1811 bara 44 år gammal.
Det stämmer för vid moderns testamente på
flera sidor från 1829 uppges hennes arvingar vara:
Lott
1. sonen Carl Fredrik Sohlberg 33 år. I testamentet ser man att sonen köper
gården för 178 kronor osv. allt som fanns efter modern Maria Asplund.
Lott
2 mågen Carf Liljelund, gift med dottern Anna Lisa 28
år.
Lott
3. dottern Johanna Maria 30 år (vi vet att hon (V 59) gifter sig först
1832 och att hennes födelsedatum 1798-09-30, senare blir fel 1801-09-30, då
skulle hon vara född samma år som sin syster Anna Lisa, så det blir fel någon
gång då hon kommer till Stockholm och flyttar ett par gånger inom staden).
Lott
4. dottern Helena Catharina 26 år. Ännu ogift 1829.
***VII***
224. NILS PERSSON TYBLACHS, f. 1723, ryttare, d. 1788 Grindstugan
i Lunda socken [B]
– Gift med Maria Eriksdotter
före år 1646. Paret finns inte vigda i Lunda trots
att vigselanteckningar finns redan från 1618. Äldste sonen Per Nilsson finns
inte heller antecknad som född i Lunda. Här får man
anta att paret inkommit, men varifrån går inte att utläsa från Hfl: längderna. Så
innan år 1750 har paret/ föräldrarna inkommit till Lunda
sn. Övriga
barn finns antecknad som födda i Lunda. Nils
testamente från 1688 visar att äldsta sonen Per är död och att hans dotter är
Gustava Sofia. Detta barnbarn bor hos farfader. Men varken hennes fars död
eller dotterns födelse står att finna i Lunda. Därför
får man dra slutsatsen att Gustava Sofias föräldrar inte var bosatta i Lunda eller att föräldrarna var vigda i Lunda.
– Nils Persson gifter om sig 1782
d. 4 juli med Britta Andersdotter f. 1761-10-02 från Grindstugan, Lunda i Sörmland.
225. MARIA ERIKSDOTTER, f. 1724 okänt var. Död 1781-10-03 Lunda, ryttaren Tyblacks hustru
död av lungsot 56 och 3/4 år gammal.
Barn med första hustrun Maria Ericsdotter
f. 1724 okänt var.
1. Per Nilsson, f. 1746 (finner honom ej f. i Lunda), död före 1788 efterlämnar dottern Gustafva Sophia.
2. Erik Nilsson, f. 1750-06-03 i Lunda
(D)
3. Britta (Birgitta) Nilsdotter, f. 1752-11-15 i Lunda (D) gift med smeden Ekenberg vid Stavsjö bruk.
4. Nils Nilsson Tyblach,
f. 1756-06-24 i Lunda (D) brännmästare uti Strömstad.
– Jo, här fanns ett brännvinsbränneri i
Strömstad vid tiden.
Inlägg från min bok ”Arvingarna del
2” – Eftersom inget funnet från sökt på soldater i Södermanland så är det värt
att veta vad som händer under denna tid i Sveriges historia. Detta med tanke på
att nästa son, vår ana som föds 10 år senare. –
” Vid mitten av 1750-talet hade skären utanför Helsingfors
blivit Sveriges största arbetsplats med 6000 arbetskommenderade soldater. Detta
efter att Peter den store av Ryssland grundat Sankt Petersburg i finska vikens
östligaste del, på före detta svensk mark. Här behövde Sverige nu en stark
fästning. Med hjälp franska subsidier*) byggdes Sveaborg, vilket arbete
inleddes 1748. Sverige hade närapå blivit ruinerat efter ”Stora nordiska
kriget” (1700 – 1721) och efter ”Hattarnas krig” (1741 – 1743). 1757 upphörde
byggandet, då Sverige som Frankrikes bundsförvant var tvunget att delta i det
Pommerska kriget (1757 – 1762), vilket var en del av det så kallade
sjuårskriget. En klausul i westfaliska freden*) tvingade svenskarna att ta till
vapen mot Preussen. Rädslan att bli till åtlöje gjorde att de inte vågade låta
bli. Byggandet vid Sveaborg fortskred mellan 1762 och 1791 pådrivet av Gustav
III.”
*) Ekonomisk hjälp, kan även vara militärt understöd. Vilket
förstås kunde ställa till bekymmer av annat slag.
5. Jan
Nilsson född 1766-10-12 Lunda (VI 112)
1688 i tjänst vid Rällinge i Lunda
socken. Johan i tjänst vid Rällinge Lunda socken år 1688 vid faderns död.
Andra giftet
1782 med Britta Andersdotter
6. Christina
Nilsdotter f. 1683-11-15 Grindstugan. Hfl. (15/2)
7. Anders Nilsson f. 1687-01-21 Hfl.
(31/1)
226. NILS CARLSSON, f. 1737, d. 1820-01-05 Arnudden
Stigtomta (D) död av rosen 82 år gammal.
– Gift 1764
med … drängen Nils Carlsson på Walinge samt pigan
Anna Pehrsdotter dersammanstädes.
227. ANNA PERSDOTTER, f. 1743, d.
1821-03-05, enkan vid Arnudden Stigtomta (D) av ålderdoms-bräcklighet, 78 år gammal.
Barn:
Pehr
Nilsson, f. 1765-04-07 Sjögärdet Stigtomta
Anna Nilsson,
f. 1766-02-19 Sjögärdet Stigtomta
Britta
Nilsson (VI
113)
f. 1767-11-27 Stigtomta Carltorp (D)
Anna
Christina Nilsdotter, f. 1770-03-13 Stigtomta Skårastugan (D)
Nils
Nilsson, f. 1773-10-21 Stigtomta Skårastugan (D)
Carl
Nilsson, f. 1776-08-02 Stigtomta Löfhäll (D)
Olof
Nilsson, f. 1780-06-29 Stigtomta Löfhäll (D)
Pehr
Nilsson, f. 1784-08-27 Stigtomta Löfhäll (D)
Mellan 1745 och 1783 finns tyvärr inga husförhörslängder, men
1783, hittar jag familjen på Löfhäll, där de sedan
bodde fram till 1780. Då flyttar de till Arnudden. Nils dör den 1820-01-05 av
”rosen”. Anna dör drygt ett år senare, 1821-03-05 av ”ålderdom”. Källa: Kerstin
Andersson hjälpte mig att kolla upp.
– RA Hfl: Stigtomta
1816 - 1820 sid 17 i Arnudden kan man läsa när de båda Nils och Anna är födda
och när de dör. Dock inte var de är födda. Letar efter födelseuppgifter i
Stigtomta men kan inte finna dem. De gifter sig och finns ju båda då i Walinge. Tyvärr fattas in- och utflyttningslängd för tiden.
228.
LARS LARSSON,
f. 1724-09-12 Lunda Norretorp
(D), d 1780 Lunda Fröberga.
– Gift
1752-05-31 med …
229. ANNA HENRIKSDOTTER, f. 1730-01-31 Lunda
Kjulshammar (D), d. 1787-12-24 Skena Lunda sn (D).
Barn:
1. Hindrich Larsson i Fröberga Lunda socken
2. Anders
Larsson i Tibble
3. Christina
Larsdotter gm Jacob Ingmarsson ifrån Björkholmen i Qvarsebo
socken
4. Anna
Cajsa Larsdotter f. 1763
5. Maria
Margareta Larsdotter f. 1765
6. Petter
Larsson (VI 114) f. 1769-12-12 Kjulshammar Lunda socken (D)
230. SVEN SVENSSON, f. 1726, d. 1810-05-14
Gältersta torp Lunda socken
(D).
– Gift med …
231. ANNA LARSDOTTER, f 1730, d 1815 på Lunda Fattighus (D).
Barn:
1. Sven
Svensson, f. 1765 Nykyrka (D)
2. Christina
Svensdotter (VI 115) f. 1768-10-24
Nykyrka (D)
3. Ingrid
Svensdotter, f. 1769-10-24 Nykyrka (D)
4. Christina
Svensdotter, f. 1769-10-24 Nykyrka (D)
232. ANDREAS SJÖBERG f. 1731-05-12 Falu-Kristine, far Ms. Otto Hendrich Sjöberg. Präst. Faddrar: Hans (…) Peter
Stack och H. Olof Siöhrman och hans H.
Andreas Sjöberg. Född i Fahlun 12 Maj 1731 af Guld- och Silfwerarbetaren Otto Sjöberg och G. M. Gers. Sändes med
enskild informator till Upsala acad. 1741, men
begagnade sedan underwisn. i Westerås
till 1750. Pwgd 27 Maj 1759 och då Adj. samt Pædagog i Ore. Flyttade 1765 till Rättwik,
att förestå tjensten efter afl.
Pastor och stadnade hos den följande såsom Adj. Commin. i Elfdalen 4 Juli 1769. Måste deltaga i den
allmänna nöden de följande åren, men blef alltför
lidande deraf. Efter twenne
wal erhöll han transp. till
denna sacellani 17 Nov. 1783, med betydlig
pluralitet, ehuru han wid första walet
fick minsta antalet röster; och då han följande år skulle afträda
hade han återstående lön i Elfdalen, allt efter lindrig räkning, till 3000
daler, icke af de fattiga utan af
dem som kunnat och bordt betala. Han gaf det klagande tillkänna i skrifwelse
till Cons. 14 Febr. 1784, innan han dristade med
lagens twång söka utfå sin rätt. War
derföre icke af de hårda
och egennyttiga. Af slag genom uppstigen gikt död 1 Juni 1795. D. 1795-06-01 Gagnäf: D. Communistern Anders Sjöberg född i Falun den 12 maj 1731
gifte sig år 1700 med efterlevande hustrun Beata Christina Arborelia
8 söner och 1 dotter, levat berömligt, gikt och slutligt slag, dödde i Gagnäf capellan d. 1 juni, blev 63 år, begravd den 14 juni. – Har
endast funnit 7 söner och 1 dotter –
– Gift 1769 -04-01 i Rättvik med Jungfru
Beata Christina Arborelia från Lindesberg …
Hon är Prostens i Rättwik dotter, f. 1743, död 18 Nov. 1801. Barn: Margareta
Christina, g. m. Prosten E. Lindborg i Barkarö; Pehr Otto, f. 1776, Inspektor, begaf sig till Petersburg och fick employ;
Samuel Henric, wald Kyrkoh.
i Grangärde; Carl Gustaf, f. 1782, Bruksbokhållare, död 1820; Johan Olof, f.
1785, Inspektor wid Nisshyttan;
flere döde.
Källa:
http://www.zenker.se/Historia/Herdaminne/gagnef.shtml#cm15
233. BEATA CHRISTINA ARBORELIUS f. 1743 Beata Cristina. Rect:schola
Pet: Arborelius och mad: Britta Stina Hirschman dotter i staden. Faddrar: Bruks
Pat: Carl Öjer i Dakarsbo
H: Paul Slorf, Johan Granberg och dess kiärsta Helena Caisa Anagria Stud: Carl Hirschman i dess ställe Stud:
Samuel Hirschman, mad: Britta Sigtunia, mad: Maria
Berg, georg Ljungmans jungfru Anna Lindmark.
(Källa: Lindesberg CI:5 1729-1743 Bild 255/ sid 252), d.
1801-11-18 Far: Pehr
Arborelius. Mor: Brita Christina
Hirschman. Beata Christina Arborelius blev högst 58 år.
OBS! Jag har ännu inte funnit hennes test. trots sökande i
Gagnef samt flera möjliga ställen.
Barn:
RA Kyrkobyn Älvdalen (1775 – 1785)
sidan 149
Communister Andreas Sjöberg f. 1731 d. 12 maj i
Falun
Hustru Beata Christina Arborelia f.
1743-11-17 Lindesberg
S. Pehr Otto f, 1771-03-30 Elfdlen,
död af rödsot 1773 d. 30 aug
S. Anders Fredrik f. 1772 Elfdalen, död af
rödsot 1773 d. 24 aug
D. Greta Stina f. 1774-07-21 Elfdalen, enfaldig. Död i Västerås
1846-03-18. Ej funnen.
Hon skall enl. uppg. ha varit gift med
Prosten E. Lindborg i Barkarö
S. Per Otto Sjöberg (VI 116) f.
1776-05-26 Elfdalen
S. Anders Fredrik f. 1778-02-13 Elfdalen, död af skarlakansfeber 1782 d. 9 mars
S. Samuel Henrich f. 1779-10-18
Elfdalen
Död 1822-07-10 Grangärde
S. Carl Gustaf f. 1782-02-16 Elfdalen
Död 1820-07-02 av lungsot gm
Johanna Bergsström f. 1791-01-29
Familjen flyttar till
Gagnef 1784.
S.
Johan Olof Sjöberg. Född 1785-04-17 Gagnef *), gift 1807 till nuvarande
Ludvika Gammelgård, som hela 1800-talet hette Sjöbergska
gården, och egd av 3 släktled. RA 1807 Norrbärke Bild 113 studenten Herr Jan Olof Sjöberg
på Smedjebacken, Jungfru Sophia Löfgren hon i Marnäs. Brudgummen har bevis om
hindersprövning från Köping. Bruden har sin förmyndare Lars Pehrsson i Persbos samtycke.
234. ANDREAS CATRONIUS f. 1745-02-16 Åsmansbo Norrbärke, döpt
den 19. Hans Erichsson
och Hust. Catharina Andersdotters son i Åsmansbo. Faddrar: Ingeniuören W.
Melchior Elfström, Per Johansson i (L)aggarbo, H.
Catharina Nilsdotter i Åsmansbo, H. Anna
Anders-dotter i (L)aggarbo. Klensmed. Död 1788
Eskilstuna-Kloster, Klensmeden Anders Catronius i
Fristaden, gift, 44 år, Kallbrand.
Antagligen är denne Andreas även släkt med Stefan Jernberg:
Han skriver på nätet om denne Andreas som antar namnet Catronius
då han flyttar till Fristaden Eskilstuna.
– Gift 1769-03-12 Gesällen Anders Catronius
med Catharina Elisabeth Bock på Carl Gustavs bruk.
För
mer information Vilket min syssling och släktforskaren Kerstin Andersson
forskat fram.
235. CATHARINA ELISABET BOCK f.
1750-02-23, 1750-02-25 föddes klensmeden
och manufakturisten Johan Bocks barn, döptes d. 25 vid namn Catharina
Elisabeth, moderns namn faddrar: (…) Gideon Becker, låssmeden Petter Svänsson, (…) Johan Öhrn, låssmeden Anders Blomberg,
drängen Anders Bock, gesällen Carl Järnberg, (…) (…) Engels Netselius,
Hustru Magdalena Ungerecht, Mattias Fernström, Hustru
Anna Ersdotter.
– Det var
många faddrar må man säga. Och här finns namnet Gideon som Catharinas dotterson
sedan får namn efter.
Barn:
1.
Johan Erik Catronius f. 1769-08-26 Karl Gustafs stad, Eskilstuna (D), d.
1792-07-26 Fristaden, Eskilstuna (D)
2.
Catharina Catronius f. 1772-01-16 Karl
Gustafs stad, Eskilstuna (D), d.1842-07-19 Eskilstuna (D) gift 1:gg med Lars
Zetterberg,
gift 2:gg med Frans Bovin.
3.
Anna Elisabeth Catronius f.
1775-06-10 Fristaden, Eskilstuna (D), d. 1827-03-19 gift 1797-12-10 med Hans
Dahlberg
4. Brita Stina Cathronius (VI 117)
f. 1778-11-01 Fristaden,
Eskilstuna (D)
5. Anders Catronius f. 1781-07-09
Fristaden, Eskilstuna (D), d. 1784-08-26.
236. PETER SOHLBERG, vet att han dör
1794-05-02, begravd d.8 i Västervik. Han är då 69 år gammal vilket gör att han
skulle vara född 1725. Men i RA Hfl. för Västervik år
1771 är han då 48 år gammal, vilket gör att han skulle vara född 1723. Men jag
kan inte finna var han är född.
– Gift med… kan inte
finna var paret gifter sig, vilket bör vara kring 1763, då är Johanna endast 19
år gammal. Första barnet föds då Johanna är 20 år gammal.
237.
JOHANNA TOLF, född 1744-05-02 Bruket Västra Ed. Hennes föräldrar är fadern
Peter Larsson Tolf född i Skoga hammare Svennevad,
osv. Död 1795-03-27 Västervik Kalmar län. Modern är Margareta Kristina Bengtsdotter f. 1713-04-07 i Västra Ed. Och vid födelsen
står hennes föräldrar som far, Bengt Pärsson och mor Margareta Cecilia. Johanna Tolf, smedåldermannens
Pet. Sohlbergs hustru, död 1794-03-22, af Brödtfeber, begr. d. 27, gammal – 50 år.
Barn:
1. Christina
Margareta Sohlberg f. 1764-12-02 Västervik Kalmar län, hon har fått namn efter
sin mormor Margareta Christina fast i
omnämnd ordning. Mormor som lever ända fram till 1780.
Christina Margareta dör sedan i 12
årsåldern, vilket man kan läsa ut av RA Hfl.
Västervik från år 1777.
2. Carl Peter Sohlberg (VI 118) f. 1767 Västervik
Kalmar län
3. Anna Lisa
Sohlberg f. 1773-02-19, döpt 25 febr. död 2 aug 1788 Västervik Kalmar län.
Endast 18 år.
4. Jan
Fredrik Sohlberg f. 1777-02-12, döpt d. 16 Västervik Kalmar, död 1782-04-13.
Endast 5 år.
5. Johanna Sohlberg f. 1780-05-17 Västervik Kalmar län.
– År
1804 (då Johanna Tolf är död sedan 8 år) står
Smeden Carl Fredrik Sohlberg fadder samt gesällen Birger Asplund, Madam Maria
Sohlberg (Carl Peters hustru), Jungfru Gunhild Charlotta Bäckman detta
står i Västervik.
Ett ev. spår. RA Skultuna födda 1697 – 1717,
tidigare födda finns ej antecknade. Modern är född Karin Olofsdotter 1670 och
någon gång kring 1692 är hon gift med Jan Johansson. Så 1698 begrovs Johan
Johanssons barn i Solberga. Och år 1699 den 2 april begravs Johan Johanssons
son vid Solberga. De 2 sönerna måste då vara födda före 1697 för då finns inga
barn födda av detta par i Sohlberga.
Son 1 och son
2 dör båda i slutet av 1690-talet. Då skall man komma ihåg att under det sista
årtiondet under hela 1690-talet rådde svår svält i landet. Övriga barn födda av
Jan Jansson och Karin Olofsdotter.
3. Johan
Johansson f. 1699-05-15 Sohlberga Skultuna
4. Olof
Johansson f. 1701-04-12 Solberga Skultuna Bild 33
5. Daniel
Jansson f. 1703-05-29 Solberga Skultuna Bild 46
6. Lars
Jansson f. 1705-03-23 Solberga Skultuna Bild 57
7. Maria
Jansdotter f. 1708-06-04 Solbärga Skultuna Bild 83
8. Hans
Jansson f. 1710-12-26 Solberga Skultuna Bild 112
Hans
Jansson är bevisligen född i Sohlberga Skultuna av de
föräldrar som uppges i hans test i Skinnskatte-berg den 14 april 1763. Då var
Hans gift med Johanna Christina Wieveg (andra
giftet). Senare samma år 1763 den 24 september föds sonen Carl Fredrik
Sohlberg.
Det finns massor av släkt med smeder i
Skultuna i smedsskivan men inga med namn Sohlberg.
238. JOHAN
KNUTSSON ASPLUND, han är lika gammal som sin hustru Maria född 1743. men kan
inte finna honom född i Västervik eller hans bror Peter. Men så läser jag i
senaste Hfl. i Västervik från är 1816 där jag finner
honom i Norra qvarteret född 1744-09-08 i Odensvi. Så
här finns han född detta datum i Skälhem Odensvi sn. Kalmar län. Så hans föräldrar kan ni läsa om under 476
och 478. Johan dör 1819-10-08 i Västervik, Johan Asplund Tunnbind.
Ålderman legat i 7 år till sängs och varit 25 år rörd af
slag. Begrafs af d. 14, slag, 75 år gammal.
Då dottern Maria
föds 1766, 2 månader efter att föräldrarna gift sig, står fadern som Tunnbindardrängen som Jan
Knutsson och modern Maja Bergesdotter.
Då brodern Johannes föds 1780 står fadern som Tunnbindarmästaren Johan Asplund och modern Maria Bergesdotter.
Ett annat bevis är att, fadern nedan
Peter Asplund är född vid tiden som Johan bör vara född, samt får äldsta sonen
namnet Knut (VIII 476) efter farfar. Finner även brodern Peter är född i Skälhem Odensvi 1746-09-10.
– Samt ett observandum.
Vid tiden börjar man ta sig namn, inte ovanligt från någon by där man är född.
Det var helt enkelt för många med samma namn som det blev lämpligt att ta sig
nya efternamn så att säga.
Johans bror…
RA Hfl. 1790 - 1791 Östrakvarteret
no. 32 Västervik bild 79
Tunnbindaren Pet. Asplund f. 1746
H. Helena Brogren f. 1759
Sönerna Knut f. 1781, Johannes f. 1783, Petter f, 1783
och Sven f. 1791.
Då sonen Knut föds den 25 maj 1781
står hans föräldrar som Tunnbindaren Peter Asplund, mor Helena Brogren.
Då sonen Johannes föds den 26 dec.
1783 står Tunnbindare mästare Johan Asplund8(farbrodern) fadder.
Då sonen Peter föds den 31 dec. 1787
är en av faddrarna Maria Asplund(fastern).
Sven föds 1791 den 23 juni, men han
dör redan 1793 den 8 nov. 2 1/2 år gammal.
– Gift med … Då
föräldrarna gifter sig i juli 1766 står det Johan Knutsson dräng vigs med Maria
Berjesdotter i N. Målbrunnen.
239.
MARIA BERGESDOTTER, hon föds 1743-02-20 i Målsrum
Västervik. Hennes föräldrar angivna som Berge Jansson och mor Ingeborg
Ostensdotter. (Inte att förväxla med Maria Börgesdotter
som var gm Jonas Björklund. Denna Maria Börjesdotter
dör 1799, 55 år gammal). Vår Maria dör 1813 den 4 sept.
Barn: Dessa står i födelseboken och åren då barnen är födda
stämmer inte riktigt med vad som står i Hfl.
1. Maria Asplund (namn efter mamma) (VI 119) f.
1766-09-11 Västervik
2. Carl f. 1769-09-27, då står tunnbindargesällen farbrodern
Peter Knutsson och moster Ingeborg Berges-dotter faddrar.
3. Ingeborg f. 1776-10-04, då är moder Maria 32 år. Sida 76.
4. Berger (efter morfar Berge) f. 1778-04-07, men det står
Börge. En av faddrarna Britta Bö(e)rgesdotter.
5. Johannes f. 1780-05-29, död 1780-06-15. Västervik. Sida
120 stämmer.
6. Johan Peter f. 1785-11-08 Västervik Sid 242, modern 41 år,
stämmer.
- Man får väl anta att
skrivaren kanske inte hörde så noga på vem som var född när och då blev det
lite fel.
Från RA Hfl. Norra qvarteret (1798-1809)
år 1806-1808 Norra kvarteret Västervik nr. 85 Bild 97
Tunnbindafren Johan
Asplund f. 1743
Hustrun Maria Börjesdotter
f. 1743
Dottern Inga(Ingeborg)
Greta(Margareta) f. 1780
Tunnbindaren Börje Asplund f. 1778
Gesällen Magnus Andersson f. 1783
Gesällen Knut Asplund f.
1781, i Norrköping – Knut som är kusin med tunnbindare Bö(e)rje
Asplund och hans syskon. Han får nu sin utbildning hos sin farbror Johan
Asplund.
Gossen Peter Svensson f. 178 dr.
Anders Petter Blomberg f. 1790
***VIII***
450. ERIK ERIKSSON,
Barn:
1. Maria Eriksdotter (VII 225) f. 1724 Tybble
Lunda sn.
456. LARS SVENSSON, f.ca: 1674, d.
1748-07-07 Norrtorp Lunda (D) – Läs mer under fadern Swen (IX 912) –
– Gift med …
457. KARIN PERSDOTTER, f.ca: 1685-10-22
okänt var, d. 1766-02-01 Lunda Norretorp.
Finner dem ju ej som vigda i Lunda sn. Men läs…
Barn:
1. Lars Swenssons i Norrtorps lilla
dotter Ingrid f. 1713 d. 5 april, döpt d. 8 dito. Wittnen: Anders sockneskomakaren (Anders Nilsson skomakare vigs 22 okt.
1693 med Anna Larsdotter i Norrtorp vilket indikerar en tidigare Lars i
Norrtorp. 1680 finns ryttaren Lars i Norrtorp men då lever endast hans hustru.
Så här kan hustrun, Annas far vara kommen från Norrtorp. Samt är Karin Swänsdotter ett av vittnena. Vilket gör att hon bör vara
faster till Ingrid. Samt gifter Karin Swensdotter sig
1718 med Lars Scharp) Eller så kan ryttaren Lars vara äldre broder till Swen som står för Norrtorp 1685. Samt kan förstås flera
syskon ha funnits till Lars och Swen för 1682 finns
här Erik 2B, 2H. 1684 finns Anders i Norrtorp som får barnen Anna 1685, Karin
1686, Jöns 1687 alla födda i Norrtorp. Sen då 1685 står Sven i Norrtorp för
Mntl.
Mntl. saknas för åren 1682 - 1683,
1718-1726.
2. Sven
Larsson f. 1718 bör nog även han vara son, övertar
efter fadern i Norrtorp. Men obs! det står Larssons son i Norrtorp.
3. Lars Svenssons lilla son Per föds
1723 den 19 augusti i 19 aug i Norrtorp Lunda sn. Strax död.
4. Lars Svensson lille son Lars
Larsson (VII 228) föds 1724 den 12
sept. i Norrtorp Lunda sn.
5. Kierstin
Larsdotter f. 1727-03-03 i Norrtorp Lunda sn.
6. Pär Larsson f. 1729-03-11 i
Norrtorp Lunda sn. – Vilket
förstås betyder att sonen Per f. 1723 måste vara avliden.
7. Anders Larsson f. 1731-08-12 i
Norrtorp Lunda sn.
8. Elin Svensdotter f. 1733-06-20 i
Norrtorp Lunda sn. – 1713 skulle Mor Karin vara 28 år,
men då hon får Elin skulle hon vara 48 år vilket verkar lite sent? Så kanske
födelseåret 1685 skall sättas till ca:
458. HENDRICH HENDRICHSSON f. 1692-10-01.
Hindrich son Hindrich i Skiena, död 1746-11-25 Lunda Kjulshammar
– Gift 1724-01-13 med Anna Persdotter i Törsta mellangård …
Då paret gifter sig står det i Skiena för år 1724.
RA Hfl.
1724 Skena Lunda Pär Larsson sid 24, men redan 1722,
1723 står han som styfson till …
Pär Larsson i Skiena.
Per Larsson
Hustru Karin Nilsdotter – antog här
att Karin Nilsdotter var Hindrichs mor, vilket
stämmer.
Gift 1724, styvsonen Hindrich – jo det står faktiskt så i RA Hfl.
för Skiena sid 24 för år 1724.
459. ANNA PERSDOTTER f. 1706-05-06 Pers
lilla dotter i Törsta mellangård. Död 1774-01-13 Lunda
Kjulshammar.
1726 står Hindrich Hindrichsson i Törstad fadder åt
(svågern) Pehr Pehrsson i Törstads son Pähr.
1727 står Hindrich Hindrichssons hustru uti Törstad
fadder. Och samma år flyttar Hindrich och Anna till Kjulshammar.
Barn:
1. Chatarina
(Karin) Hindrichdotter
f. 1726-04-22 Törsta Lunda sn.
gm Olof Olofsson i Nybble.
2. Anna Hendrichsdotter (VII
229) f. 1730-01-31 Kjulshammar
Lunda sn (D)
– Dessa båda systrar firar dubbelbröllop 1747-09-20
3. Pehr Hindrichsson f. Kjulshammar Lunda (D), nämns i Anna Hindrichdotters makes test år
1780.
År 1725 Bild 33/ Sida 39
På platsen nr 2 Kjulshammar dit Hindrich Hindrichsson kommer
sedan efter 1726 finns nu …
Pähr Mattsson
Hustru Anna Jonsdotter
Gossen Lars Nilsson
Pigan Elin Nilsdotter
464. OTTO HENRIK SJÖBERG guld/silversmed
f. 1699-03-27 mars döptes Hendrich Pålssons och Anna Ottosdotters
barn Otto Hendrich född den 2 klockan 8 i ottan: Herr
befallningsmannen kärestaCecilia Samfie
bar honom faddrarna: Christian smed, Arendt smed, Christian Arfwedsson
(… … … …) Cissela Knutsdotter, Margareta Sörensdotter. (Källa:Lunds-domkyrkoförsamling
CI:1 1671-1700 Bild 166/ sid 153), d. 1775-03-07 Falun Dalarna. Han finns i
Falu-Kristine då sonen Andreas Sjöberg föds 1731.
Följande uppgifter har jag fått från min syssling, gode vän
och släktforskare Kerstin Andersdotter.
”Med Dalälven från källorna till havet” sid. 63 (Karl Erik Forsslund) 1939, var Otto Henrik Sjöberg gift med: Härur
framgår att Otto Henrik först var gift med Anna Schörman,
andra giftet med Margareta Barkman, båda äktenskapen var barnlösa. I sitt
tredje äktenskap var han gift med Gertrud och fick med henne 8 barn:
– Gift ca: 1728 med
…
465. GERTRUD MARGARETA GIERS f. 1706-01-14 Säter d. 1774-09-12 Falu Norra.
Barn:
1. Anna
Sjöberg f. 1729-08-06 Falu Norra
2. Andreas
Sjöberg (VII 232) f. 1731-05-12 Falu Norra,
d. 1795-06-01 Älvdalen
3. Anna Greta Sjöberg f. 1732-08-27
Falu Norra (U), d. 1773-06-01 Falu Norra
4. Johan Fredrik Sjöberg f.
1734-08-25 Falu Kristine (U), d. 1782.
5. Henrik Sjöberg f.
1736-06-20 Falu Kristine (U), d. 1692
6. Otto Sjöberg f.
1738-02-24 Falu Kristine (U), d. 1794. Handelsman och riksdagsman för Falun se.
Bg 1719 – 1866 reg.
7. Gustav
Sjöberg f. 1739-12-09 en av faddrarna är Anders Giers.
Hade gård och verkstad på Slaggen.
8. Gertrud
Elisabeth Sjöberg f. 1741-11-29 Falu Kristine
466. PEHR ARBORELIUS f. 1712-06-08 i Linde stad Petrus Dom: Rectoris Olai Arboreli
M. Märta Aspman Testes: Herr brukspatron Isaak van Ostgeest, herr Rådman Thomas Fabricius, Studuosus
Petrus Arborelius, Mad: Magdalena Steens dotter på Dalkarsbo
Hyttan, Mad: Christina Lindgren i Fors hyttan och Jungfru Anna Aspman. (Källa:
Lindesberg CI:4 1708-1728 Bild 48) Fadr. Rector Scholæ. Stud. 1731. Efter sin äldre broders hastiga afgång, wid 20 års ålder sin
faders Vicarius i skolan, fick han snart såsom ordin. efterträda honom i tjensten
1733. Pwgd 14 Maj 1741 och uppehöll ifrån den tiden
tillika gudstjensten wid Wedewågs bruksförsamling. Kyrkoh.
i Säby 1744. Respondens wid
prestmötet 1753 och predikade 1755. Genom Kongl. resol. ingick han på
förslaget till detta pastorat 1766 med uteslutande af
Lectorn och Prosten Carlbaum,
en seger, hwaröfwer han och flere
hans likar synnerligen fägnade sig, då af ålder en
ograduerad Pastor i en ringa landsförsamling knappt kunde komma i jemnförelse med någon Lector.
Waldes och tilltr. 1767. Prost 20 Juni 1770 efter
introd. af Biskopen. Mannen hade godt
hufwud, med skäliga insigter,
men sträf till sinnelag. Deremot
swarade ock det yttre grofwa
och frånstötande. Med Compagni Chefen i församlingen
ofta i strid. Egna barn räddes att nalkas honom. Lefde
wäl, och hans winräkning
uppgick nära till kyrkans. Död 1774-06-09 i Rättvik. Endast Prästen och Kyrkoherden Petrus
Arborelius. Ingen
ålder fast han bör ha varit nästan exakt 62 år gammal.
ARBORELIUS, PETRUS OLAI - PEHR
OLSSON Född i Linde 6
aug 1712, död som kyrkoherde och prost i Rättvik 2 juni 1774, son av rektor vid
Linde skola Olaus Olai A. d.ä. Student 1730, 1 dec 1731 beviljas han venia för
Ramsberg, vice rektor i Linde 28 aug 1732 och 5 aug 1733 förordnad till
rektor där.
– Gift 1738-01-13 (P:s Har inte funnit
var de gifter sig) med …
467. BRITTA CHRISTINA HIRSCHMAN f. 1712 Britta Stina, fodermarsken vid Strömsholm H.
Hirschman Test: Kyrkoherden Mag. Samuel Elfving fältskiär
H. Hilt. Mons. Söderqvist, fodermarskens svärmoder
Mad. Bock (P:s undrar om denna madam Bock är svärmodern? Då skulle ju det vara
hon som var gift med Guntelius) Mäster Carl Trempes änkia (P:s vilken är
Christina Sewenbohm, hon är Brittas farfars hustrus
syster, Carl Tremper dog som vi vet redan 1705),
Jungfru Anna Elfving.
Källa: Kolbäck C:1 1688-1788 Bild 340
Kolbäck AI:1
sid 129 år 1724-1727
Fodermarsken
H. Hirshman
H. Beata Guntelia
D. Britta
Stina
Sen finns
inte Britta Stina hemma hos föräldrarna 1732. Från historiska herdaminnen
Rättvik
http://www.zenker.se/Historia/Herdaminne/raettvik.shtml
så kan man
läsa om hennes andre make Per Arborelius som antecknats i hans test:
Gift 13 Jan.
1738 med Brita Christ. Hirschman, enka
efter Fodermarsken wid Strömsholm, Kongl. Hof-jägaren Baltz. Koufeldt.
Kolbäck AI:1
sid 232 från år 1732
Fodermarsken
Mons. Hart. Hirschman
H. Beata Guntelia
S. Samuel
S. Carl
Brita Christ. Hirschman, enka efter Fodermarsken wid
Strömsholm, Kongl. Hofjägaren
Baltz. Koufeldt f. 1712,
död 21 Febr. 1802. Letar frenetiskt efter hennes dotters dödsannons men finner
den inte men istället finner jag i Älvdalen (1797 - 1806) först i Kyrkbyn sid.
RA sid 165 Prostinnan B. C. Arborelius f. 1712 och död 1802, hon finns då i
dödsregistret som död som siste man/kvinna år 1802. Far Herr Pehr Arborelius i
Rättvik, ålderdomssvaghet, 90 år gammal. Har fortfarande inte funnit var
dottern Beata Christin dör som enligt källorna skall vara avliden 1801-11-18
men var?
Barn:
1. Hartvig Arborelia f. 1738-10-11 Staden Lindesberg, Örebro län. RA Bild
168
2. Märta
Charlotta Arborelia f. 1740-06-28 Staden, Lindesberg,
Örebro Län. RA Bild 205
3. Beata
Maria Arborelia f. 1741-07-23 Staden Lindesberg,
Örebro län. RA Bild 229
4. Beata Christina Arborelia (VII 233) f. 1743-11-17
Staden i Lindesberg, d.
1801-11-18.
– 1745 Maj står det i födelseboken i Säby Uppsala län. på s.
387 ”Sub pastore Domino
Petro Arborelius.”
Antar förstås att det är då han ankommer
till Säby med familjen.
Alldeles innan år 1745-04-13 får brodern
Johan Arborelius och Mad. Margareta Geijer sin son Petrus som
föds i Lindesberg. En av faddrarna var Stud.
Peter Aspman.
5. Olof Arborelius f. 1748-05-22 Säby, Uppsala län. Står vid födelse ant. ”Blev slutligen pastor i Rättvik”
RA Bild 168/ Sida 395. Död 1812-06-04
6. Pehr Arborelius 1751-04-27 Säby,
Uppsala län. Bild 13/ Sida 8.
Olof Arborelius f. 1748 Olof Ulric Arborelius f. 1791 Olof Arborelius f. 1842 Rudolf Arborelius f. 1861 Lars Rudolf Arborelius f. 1910 Anders Arborelius f. 1949 han blev Cardinal i Rom 2017 |
Beata Arborelius f. 1743 Petter Otto Sjöberg f. 1776 Gideon Sjöberg f. 1803 Gustava Malvina f. 1838 Otto Wilhelm Karls f. 1873
Charlotta Sofia f. 1871 Berta Hildegard Maria f. 1917
Far Johan Ivar Andersson Peggy Berglind f. 1947
Kerstin Andersson f. 1947 |
468. HANS ERSSON f. 1713-06-15 Erich Erichssons
son i Åsmansbo Test: Gustaf Hansson i Mattsbo, Isac Hansson i Ångemansbo,
H. Margareta Ersdotter ibidem, pigan Kerstin Ersdotter ibidem. D.
1748-04-12 Hans Ericsson Gästgifvare vid Åsmundbo född
1713 d. 15 juni, fadren var Eric Ericsson och modern
Britta Hansdotter dersammanstädes. Gift åhr 1736 med pigan ärliga Catharina Andersdotter i Giettbo med vilken han hafve sammanlefvat och med henne till världen fordrat 5 barn, 2
söner och 1 dotter lefva ännu, fört en christen, anständig lefnad, de
sista åren som socknens gästgifvare, förtjenst all beskedlighet gästgifvare
i Åsmundbo. I några dagar swår
insätter invärtes ref och obstuerat lif, dog d. 12 april, åldern är 34 åhr
och 10 månader. Begrafs Dominie
(Miherieordias)- - -
– Gift 1736 med … Hans Ersson i Åsmundbo dräng å 23 år med
Pigan Catharina Andersdotter i Gietbo å 20 år
469. CATHARINA ANDERSDOTTER f. 1716-03-09
Karin, Anders Mattssons dotter i Giettebo Test: Per Olsson, Lorens Dejen
vid Gietsberg, H. Kerstin Persdotter i Giettsboo, jungfru Annalisa Groot
i Finnbo d. 1801-03-01, Enkan Catharina Andersdotter i Åsmansbo f. 1716
9/3 i Getbo, varit 2 gg
gift med afledne Hans Ersson i Åsmansbo,
sedan med aflidne gästgifvaren
Jan Jansson i Åsmanbo, haft 6 barn i första giftet af vilka 1 son och 1 dotter efterlefva
och 4 barn i sednare giftet af
vilka 2 söner och 1 dotter efterlefva, lefvat anständigt, ålderdom d. 15 febr,
84 år, 10 månader och 15 dagar, död 1 mars.
Catharina gifter om
sig 1749 … drängen Johan Johansson i Lerendebo p. 153
Änkan hustrun Catharina Andersdotter p. 356
i Åsmansbo
De fick barnen Johan f.1751, Jacob, f.1754, Christina f.1757
och Carl f.1762.
Sonen Jacob
flyttar enligt husförhöret 1770 till Eskilstuna. Han återfanns i dödboken för
Eskilstuna, Kloster och Fors 1776-04-29 kallad Jacob Katronius
och avled 22 år gammal av ”bröstfeber”.
Det är sålunda Catharinas och brodern Mattias grenar som
binder ihop Katronius/Catronius
släkterna då några av hennes barn och barnbarn flyttade till andra församlingar
och att de tog det ovanliga efternamnet. Sålunda vill jag påstå att detta är
bevisen för att alla Katroniusbärare är släkt och att
de ursprungligen kommer från Norrbärke.
Catharina bodde kvar i Norrbärke, Åsmunsbo
och avled 1801 hos sin son Carl från andra äktenskapet.
Källa: Katronius Personalia, Stefan Jernberg, Kerstin Andersson,
samt födelsebok, vigselbok Norrbärke
Barn:
1. Britta
Hansdotter f. 1737 Åsmansbo Norrbärke
2. Anders
Hansson f. 1739, d. 1746 Åsmansbo Norrbärke
3. Erik
Hansson f. 1741 Åsmansbo Norrbärke
4. Andreas Catronius (VII 234)
f. 1745-02-16 Åsmansbo Norrbärke, d. 1788-12-30
Fristaden Eskilstuna
5. Cherstin Hansdotter f. 1747 Åsmansbo
Norrbärke
6. Hans
Hansson f. 1748 Åsmansbo Norrbärke
Med sin
andre make Johan Johansson från Lerendebo fick hon
barnen:
7. Johan f.1751
8. Jacob, f.1754, denne broder utflyttar 1770 till till Eskilstuna. Han återfanns i dödeboken
för Eskilstuna, Kloster och Fors 1776-04-29 kallad Jacob Katronius
och avled 22 år gammal av ”bröstfeber”.
9. Christina f.1757
10 Carl
f.1762
470. JOHAN ANDERSSON BOCK f. 1718,
klensmed, låssmed, d. 1786-09-08,
låssmeden, mästaren, Johan Bock, 68 år gammal, i Fristaden, Eskilstuna.
Gift med Katarina
Andersdotter f. 1715, d. 1787-06-14 Johan Bocks änka,
ålderdomsbräcklighet, 73 år gammal, i Fristaden, Eskilstuna.
Källa:
Eskilstuna-Kloster-och-Fors-C-2-1731-1756-Bild-29-sid-50. Vid parets vigsel
1748-10-09 står deras föräldrar antecknade.
Johan Bocks far:
Manufakturisten Anders Bock som död nu är. Modern: Regins Ungerecht
ännu lever.
Catharinas far: Anders
Ersson i Grönsta. som död nu är. Modern: som än nu
lever är Britta Larsdotter.
– Födelsebok för åren 1690 fram till 1730 saknas i
Eskilstuna-Kloster-och-Fors, men vi vet genom giftermålet vilka deras föräldrar
var.
471. CATHARINA ANDERSDOTTER f. 1715-02-23 Manufakturiet,
Eskilstuna (D). d. 1787-06-14 i Fristaden, Eskilstuna. Hon dog av
ålderdomsbräcklighet.
Barn:
1. Catharina Elisabeth
Bock (VII 235) f. 1750-02-23 Manufakturiet, Eskilstuna (D).
2. Britta Stina Bock f.
1752-11-11 Manufakturiet, Eskilstuna (D). d.
1755-01-02
476.
KNUT MÅNSSON Då sonen Johan föds 1744-09-08 i Skälhem
Odensvi sn Kalmar län står hans föräldrar som Knut
Månsson och modern Maria Persdotter i Skälhem.
Så avlider Knut Månsson i St. Skälhem år 1746-03-16, Knut Månsson född Vespetorp i Hallingeberg i Västerviks kommun. Han
efterlämnar sin hustru Maria Persdotter och 1 son med henne. Men Maria är med
barn i 6:te månaden och föder sonen Per den 10 september. Då kan man läsa sonen
Pär, aflidne Pär Knutssons och hustru Maria
Pärsdotter i Skälhem. En fadder är Olof Månsson (bör
vara en farbror) – Ja, här har faderns namn blivit Pär Knutsson istället för
Knut Månsson. Här har det förstås blivit fel i anteckningen.
– Gift med … Står vigde år 1743 Knut
Månsson i Skälhem och ung Anna Pärsdotter.
1744 gifter sig Olof
Månsson i Skälhem med Elisabeth Svensdotter.
477. MARIA
PERSDOTTER
***IX***
912. SWEN i
Norrtorp och hans historia från Mntl.1685
Vi vet att sonen Lars Svensson skall
vara född ca: 1674 och troligen är det hans bror Lars som finns enl. Mntl. 1680
i Norrtorp.
Vi vet att Lars Svensson skall vara
född ca: 1674. Från Mntl. Norrtorp
Mntl. 1680 Lars B, H samt 1 Ryttare
men endast _, H, 1 dräng
Mntl. 1682 Erik 2B, 2H.
Mntl. 1682 - 1683 finns inga Mntl.
Mntl. 1684 finns här Anders Jonsson
Mntl. 1685 finns här Swen (IX 911) B, H
1685 föds Anders dot. Anna 1 aug. i Norrtorp
Mntl. 1686 Norrtorp Swen B, H ant. fattig och bonde
Mntl. 1687 Norrtorp Swen B, H
1687 föds Anders son Jöns 1 6nov. i
Norrtorp
Mntl. 1691 Swen
B, H
1692 står Anna Larsdotter från
Norrtorp fadder.
1692 Swen
B, H, 1 dotter, 1693 syns dåligt men Mntl. 1694,95 finns endast Swen B, H, 1 dräng i Norrtorp.
1693 d. 22 okt. 1693 vigs Anders Nilsson
skomakare med Anna Larsdotter i Norrtorp
1696 Swen
B, H, ant. egen berättelse.
1699 Norrtorp Swen
B, H, 1 dräng ant. en man död. – Troligen är Swen
död.
1699 föds i Norrtorp Eriks dotter
Britta
1701 föds i Norrtorp Anders (han
gift med Anna Larsdotter) skomakares dotter Britta d. 30 jan. Vittnen:
Swen skomakare,
Lars Swensson i Norrtorp, Jöns hustru i Forsbacka och Johan skomakares hustru
Kerstin.
1703 föds Anders Monies lille sin Johan 22/4. Wittnen:
Skm. Lars i Norrtorp.
1706 Hällfalla
Nils lilla dotter Anna f. d. 6 nov. Vittnen: Lars i Norrtorp, enkian ibidem.
1707 skomakare Anders lilla son
Nils f. d. 18 april. Vittnen: Karin Svensdotter i Norrtorp.
1713 Lars Swenssons i Norrtorps
lilla dotter Ingrid f. d. 5 april. Wittnen: Anders sockneskomakaren, Bengt Bengtsson i Mogatorp,
Nils hustru i Hällfalle och Karin Swensdotter
i Norrtorp.
1712 vigs Ingrid Nilsdotter i
Hällfallet, hon bör vara dotter till Nils i Hällfalle.
1718 vigs Lars Scharp och Karin Swensdotter i Norrtorp. Fadder är
Lars i Norrtorp.
1718 föds Larssons son Swen i Norrtorp, vilket bör vara Lars Swenssons son.
1. Lars Svenssons lilla son Per föds 1723 den 19 augusti
i 19 aug i Norrtorp Lunda sn.
Strax död.
3. Lars
Svensson lille son Lars
Larsson (VII 228)
föds 1724 den 12 sept. i Norrtorp Lunda sn.
4. Kierstin Larsdotter f. 1727-03-03 i Norrtorp Lunda sn.
5. Pär
Larsson f. 1729-03-11 i Norrtorp Lunda sn. – Vilket förstås betyder att sonen Per f. 1723 måste
vara avliden.
6. Anders
Larsson f. 1731-08-12 i Norrtorp Lunda sn.
7. Elin Svensdotter f. 1733-06-20 i Norrtorp Lunda sn.
1737 vigs Ingrid Larsdotter (föddes
1713) i Norrtorp med drängen Pähr Hansson i Krillen.
– Här bör då modern
Karin Pärsdotter vara 52 år gammal. Då yngsta dottern Elin föds1733 skulle
modern vara 48 år, vilket verkar vara något gammalt. Men kanske hon var född
ca: 1685.
Swän från 1685 finns i Norrtorp, troligen är det han som
dör 1699, f. ca: 1645
Lars Swensson f. 1674. 1707 stod
Karin Swensdotter fadder. Karin gift 1618 med Lars
Scharp.
Anna Larsdotter från
Norrtorpet vigs 1693 med skomakaren Anders Nilsson
– Finns Lars i Mntl. från Norrtorp 1680. Annas far kan vara
en äldre bror till Swän som sen övertar mantalet
åtminstone från 1685.
Dotter Ingrid Larsdotter f. 1613 Son Swen Larsson
f. 1718 Son Lars Larsson (VII 228) f.
1724
Från 1722 finns Lars i Norrtorpet.
Det bör vara Lars Swensson
Antavla för Norrtorp
Son Lars f.ca: 1640
Maken från 1693 Anders Nilsson sko-makare finns även han sen i Norrtorp. |
Son Swen (912) f.ca: 1645
Lars
Swensson (VIII 456) f. 1674, systern Karin Svensdotter Dot.
Ingrid Larsdotter f. 1713 Son. Swen Larssons? f. 1718 Lars (228) f. 1624 samt flera syskon – se under fader
456. |
916. HINDRICH
som bör vara född ca: 1656 och …död ca: 1693 el. 1694.
– Gift ca: 1681 med
Karin Nilsdotter … grundat på Mntl. Lunda socken
RA Mntl. från år 1681 finns för
första gången och då är han gift med Karin Nilsdotter född 1662.
Hindrich i Skiensta
B, H
Redan 1685 finns Pär Larsson i Skena
en han står inte i Mntl. varför man kan ana ett släktskap med honom och endera Hindrich eller hustru Karin Nilsdotter, för Pär Larsson i
Skena får dottern Kerstin f. 1685 d. 13 oct. Sen måste Per Larssons hustru ha
avlidit för…
RA Mntl. från Skiena 1694
Hindrich B, H, 1 piga ant. man döder.
RA 28 okt. 1694 vigs Pär Larsson och hustru
Karin i Skena, vilken bör vara samma Karin Nilsdotter som finns i Skiensta fram till år 1642. Vidare vet vi att sonen Hindrich Larsson var styvson till Pär Larsson.
Och i Hfl.
sid 24 för år 1724 i Skena kan man läsa, se under hustrun …
917. KARIN NILSDOTTER f. 1662 okänt var.
Omgift 1694 med Per Larsson som gifter sig med hustrun Karin i Skena. 1742-12-16
dör i Skena salig kyrkovärden Per Larssons änka
hustru Karin Nilsdotter död d. 16 december, begravs den 28 dito. 80 år, 4 1/2
månad gammal.
RA Hfl.
1724 Sciena Lunda sn. sid 24
Pär Larsson
Hustru Karin Nilsdotter
Gift 1724, styvsonen Hindrich – Här vet vi att han gifter sig med Anna
Persdotter Törsta.
RA Hfl. 1738 Skensta
Lunda socken
Karin Nilsdotters salig man Per
Larsson dör 11 juni 1739 i Sciena Lunda
sn.
Barn:
1. Karin Hindrichsdotter
född före mellan 1682-1684 i Skena Lunda sn. För 1709 d. 10 oct. vigs
Per Hansson med Karin Hindrichsdotter
i Skena.
2. Anna Hindrichdotter f. 1689 d.
10 oct. döpt d. 13 oct. Skena Lunda sn
3. Nils Hindrichsson f. 1690 d. 31
oct. döpt d. 2 nov. Skena Lunda sn.
4. Hindrich Hindrichsson (VIII 458) f. 1692 d. 1 oct. Skensta Lunda sn.
1738 i Skena Lunda
sn
Här finns sedan först dottern Kierstin Persdotter Skiena gift
1725 med Jonas Andersson, han dör redan 1740, 41 år gammal.
Sedan dottern Anna Persdotter i Skiena gift 1730 med Olof Olofsson. Så står det när de vigs
men sedan står det i Hfl. för år 1733, 34 att hennes
make är Olof Andersson. Samt för år Hfl. 1738 står H.
Anna Pärsdotter som gift med Hans Persson. Det senare stämmer för Olof
Andersson i Skena dör 1735.
Se sidan 316 år 1738 i RA Hfl.
Barn med
Per Larsson, alla dessa födda i Skena.
1.
Lars född 1696, men den sonen dör senare år 1804.
2.
Marit Persdotter f. 1698 d. 16 aug.
3.
Karin Persdotter f. 1701 3 sept. Måste vara avliden.
4.
Karin Persdotter igen f. 1705 d. 27 oct. Nu är mor Karin 43 år gammal.
5.
Kerstin Persdotter föds 1707 d. 24 nov.
6.
Anna Persdotter föds 1711 d. 1 febr. Då är Karin Nilsdotter 49 år gammal.
928.
HINDRICH PÅHLSSON i
Lunds Domkyrkoförsamling då sonen Otto Henrik föds. Själv dör Hindrich
1746-02-16 Lund
– Gift 1691-01-06 i
Dalby med …
929. ANNA OTTOSDOTTER i Lunds
Domkyrkoförsamling då sonen Otto Henrik föds 1699. Läser under Rötter och av
Magnus Grushage från 2021-06-05
I övrigt vet jag endast
om denna familj att Henrik Pålsson var smedmästare i Lund,
där han dog 1746 16/2, samt att han sägs vara smed i Sandby
(alltså Södra Sandby socken) när han gifter sig 1691
6/1 i Dalby med Anna Ottosdotter (hon
dör antagligen 1749 14/1 i Lund som ”Hindrick smedz änka”). Anna Ottosdotter
var i sin tur dotter till smeden Otto Printzler (1270)
, som en period på 1680-talet var bosatt i Lund men som i
övrigt var hovslagarmästare vid Flyinge kungsgård, och hans andra hustru (begravd 1677 10/7 i Dalby; hennes namn
omnämns ej i kyrkoboken); Otto Printzlers gravsten finns ännu bevarad i
Dalby kyrkas vapenhus, och där man kan läsa att ”Her
under huilar Kongli Maijst Hofslagare wid Skånska stalstaten den ereborne oc konstrike mästare salig
Ote Hinrich Prentzler som på sit 70 år
döde i Dalby den 12 Iuli 1698”. – Min anm: så bör han/morfar vara född kring 1628. Hans dotter
Anna gifter sig 1691 så då bör hon vara född kring i slutet av 1660-talet till
början av 1670. Den hustru Cecilia Petersdotter född
1661 kan knappast vara mor till Anna Ottosdotter.
(Källa: GENI Fredrik Hammar) Cecilia Peterdotters barn med Otto Henrik
Printzler är födda på 1680- och 1690-talet. Det var även Cecilias andra gifte
hon var först gift med en Prytz. Så vår Anna Ottos
dotters mor bör vara som Fredrik Hammar antyder …
”När
Printzler gifte sig med Cicilia Petersdotter
var han över femtio år enligt gravstenen. Det är därför tänkbart att han varit
gift förut. Överst på gravstenen nämns en kvinna vid namn ... tine Matsdatter, född i Lund
1623. Detta skulle kunna vara hans första hustrun. Kanske bör man söka i mitten
eller slutet av 1670 talet efter henne i Lunds begravningsbok.” Och jag
(Peggy) letar i Dalby kyrkoarkiv och finner under Bild 13 året 1677 d. 10 juli
Begravs mäster Ottos hustru i Dalby. Här från 1667 - 1751 står under samma led,
christnades, vigs eller begravs, så man får läsa
noga.
Barn:
1. Otto
Henrik Sjöberg f. (VIII 464)
1699-03-02 Lunds Domkyrkoförsamling.
2. Påhl Hindrichsson
f. 1702-07-18 Christnades Hindrich
Påhlsson smeds och Anna Olsdotters barn Påhl som föddes d. 7 juli Abraham Hobergers
hustru bar honom faddrar voro befallningsman Samsio,
rådman Affe Pärsson, Håkan Bagge, Nils Jonssons tullskrifvare,
Klintmans hustru, jungfru Hilla Persdotter, jungfru Cicela Håkansdotter.
3. Dorothea Hindrichsdotter f.
1704-11-11 Christnades Hindrichs
smeds och Anna Ottosdotters barn Dorothea som föds d.
7 dito om aftonen kl. 9 Arent Prenzlers (modern Annas
farbror) hustru bar honom faddr: Voro Anders
Snickare, Per Gam, Willhelm Nilsson, Christina Sundh,
hustru Anna Hansdotter, Bengts Nilsdotter i Skog.
4. Pål f. 1709-06-11 Lund. – Måste betyda att den först födde
Påhl ej blev gammal.
Källor
samt min egen forskning:
Rötter och av Magnus Grushage från 2021-06-05. GENI
Fredrik Hammar, RA Dalby födda, vigda och begravda. Kerstin Andersson.
930. ANDERS GIERS, organist i Säter, f.
1675-04-18 Säter, d. 1722-01-18 Begravs
Rådmannen salig Anders Giers liggandes i sin salig
faders grav uti kyrkan, blev 46 3/4 dels år gammal.
– Gift 1703-03-08 i
Säter då är Ander 28 år och Margareta är 39 år gammal med …
931. MARGARETA LEMOIN i Staden f. 1664
(hon finns inte med i födda i Säter 1664 så hon bör vara född i Avesta. Där
finns ej födda så tidigt), d. 1703-03-98 Säter, d. 1725 den 23 februari Begrofs sahlig Rådmannen Andrs Giers kvarlåtna änka
dygdesamma matronan Margareta Lemoine,
lades in uti kyrkan i sin mans graf, stora gången nedanför
orgelläktaren.
Barn:
1. Anna Giers f. 1703-11-04 Christnades organisten Andres Giers
och M. Margareta Lemoins lilla dotter Anna. Faddrar:
Högvärdige kyrkoherden Mag. Samuel Terserus, Herr
Rådman Jonas Norn, Herr rådman Norns kära H
(Margareta Nolting), Rådman Johan Schultz, kära
hustrun (Mad. Elisabeth Munktelius), jungfru
Catharina Bjurbäck. – Namn efter farmor.
2. Gertrud Margareta (VIII 465) född 1706, då är
modern 41 år gammal, så fler barn blev det inte. – Namn efter mor Gertrud och
moster Margareta. Modern Margareta Lemoine är nu 42
år gammal.
932. OLOF ARBORELIUS f.
1676 döpt d. 30 januari kristnades
Sacellanis O Arborelius lille son Olau, Romfartuna.
Död
11-1732 [48]. Far: 72 Olaus Petri Arborelius. Mor: 73 Susanna Sahlmonius. Olof Arborelius blev högst 56 år. Olof Ol. Arborelius. Född i Romfartuna
26 Jan. 1676. Fadr. Comminist.,
war på god wäg att blifwa Pastor loci, då han dog.
Student 1689, och wistades i Upsala med godt gagn. Pwgd 8 Febr. 1698 och
Pastors Adj. i Sundborn. Flyttade 1699 till Prosten i Linde. Rector Sch.
1702–3. Kunskap och duglighet för tjensten fattades
honom icke, men han hade ett sträft och egenmäktigt
sinne, och gjorde ej mera till saken, än han, efter sin beqwämlighet,
behagade. Prosten såsom Inspector Scholæ
och tillika Arborelii swåger,
hade mycken ledsamhet af sin ställning till honom.
Mera af brist på lefnadsordning,
än af werklig sjuklighet, blef han ock allt mera oförmögen att sjelf
sköta skolan Så wittnade Candid.
Jedeur, som wid 1730 war ditsänd, att wara vicarius, och war det inpå andra året.
Då kom en Candidat Gezelius med Notariens ad mandatum
att wara vicarius. Det
föraktade Rector, tog ej mot mannen, och skref ett
långt bref till Biskopen, uppfylldt
af obehöriga saker och wille
sjelf swara för skolan. För
sin egensinnighet war han nu nära att förlora tjensten, då hans äldsta son war
så för sig kommen, att han kunde förestå tjensten och
blef förordnad till v. Rector. Men den gode ynglingen
dog redan 12 Aug. 1732 och fadren, som allt mera blifwit förswagad, följde efter i
November samma år.
Källa:
http://www.zenker.se/Historia/Herdaminne/linde_stadsskola.shtml#re8
– Gift 6 Oct. 1703 med Märta Aspman.
933. MÄRTA
ASPMAN f. 1675 Sala.
Prosten N. Aspmans i Linde dotter, som länge efterlefde.
Hon hade fått löfte på 300 R:dr i morgongåfwa, men så
mycket mindre kunde han dem åstadkomma, som han länge ej förmådde betala en öfwergifwen flicka det, hwartill
han war lagligen dömd. Hon dör troligen 1757 här mellan 1757- 1774
saknas dödböcker i Lindesberg.
Barn:
1.
Anna född 1705-03-27 Vittnen bl.a: Sacellanus Nicolaus Arborelius, Jungfru Emphorsine
Aspman. 1707-05-06 begravs Scholare mästaren Olai Arborelius
kära dotter i kyrkan.
2.
Nicolaus föds 1707-06-15 Olaus Arborelius H. Märta Aspman. Vittnen bl.a. Mag.
Olof
Aspman. Mad. Christina Sigtunia
Mad. Anna Fernelia (hustru till Nils Arborelius).
Denne son
kan vara död redan samma år för det verkar
saknas lite i dödboken bl.a. under dec. månad.
3.
Olof Arborelius f. 1708-12-10 Faddrar bl.a. Petter Höjer, Mad. Christina Sigtunia, dygdesam-
ma Matronan Anna
Olofsdotter. Olaus dör samma år som fadern Olaus Arborelius i Linde sn.
Död 1732-08-15 till Rector Scholaris i Staden Herr Olaus Arborelius begrafven uti prostens
Aspmans graf i Kyrkian
åldern 26 åhr, men det bör vara 24 år. Prosten Aspman
var förstås
hans morfar. Olof står även ant. i RA Hfl. i Staden Lindesberg (1727-1747) Bild 111/ Sida 227
Sahlig … Nicol: Arborelius änka Mad. Anna Fernelia.
– Inga barn antecknade.
4.
Margareta f. 1709-11-02 en av faddrarna var Jungfru Anna Aspman(mostern).
5.
Per Arborelius
(VIII 466) f. 1712 i Lindesberg.
6. Johan klockare i Linde f.
1715-03-19, vigs 1738-06-27 i Lindesberg Klockaren Johan Arborelius jämte
Jungfru Greta Geijer ifrån Gullsmedshyttan. I Rättvik finns Adjunkt Olof Arborelius född 1739 -07-10 i
Linde gm Madam Anna Daniels dotter från
Falun. Ankom till Rättvik 1767 död kring 1778 i Rättvik.
Olof född i Linde 1739-10-10, hans far var
Johan Arborelius och moder Margareta Gejer. Deras
barn
skall även vara dottern Anna Margareta och
son Johan Olof båda födda i Rättvik. Men i Lindesberg dör
Dot. Jungfru Anna Greta i Kopporna 7 år, 1754.
Sonen Petrus dör där 1746, 1 år, Far var Johan klockare.
934. HARTVIG HIRSCHMAN, född 1679 i Holma
Björskogs socken, finns vid Strömsholm i Kolbäck då dottern Britta Stina föds
1712. Hartvigs far gifter sig enligt uppgift 1670, så föds Hartvigs bröder Efrik år 1671 och i slutet av år 1672 Petter. Här borde sen
Hartvig komma efter, men födelseböckerna saknas från år 1674 efter 25 mars-
till februari 1676 finns sen födelsebok först år 1688 i Björskogs socken. Antar
att ett par blad här har försvunnit från boken. Fadern Petters första hustru
Elisabeth Andersdotter död enl. Mntl. Björskog 1676. Fadern gifter om sig ca:
1678, för sonen Hartvig föds 1679, detta enligt senare uppgift från…
RA Hfl. Munktorp (1751-1765b) Bild
35 Afhulter står att Hartvig skulle vara född 1679,
vidare står endast att han är död. Här kan man bli lite betänksam då denne
Hartvig får sitt namn för om han är född vid den tiden har han troligen fått
namnet Hartvic efter sin morfar. – Mntl. Munktorp
1759 Bild 50/ Sida 88 Gamle fodermarsken Hirschman död i stallet, siälf i Strömsholm. Men sen kan jag inte finna hans test,
skulle väl vara i Munktorp eller Kolbäck. Likaså står det i samma Hfl. att hans hustru Beata Guntelia
är född 1682 och att hon står som död i densamma volymen år 1753. Finner inte
heller hennes test.
935. BEATA GUNTELIA, finns vid Kolbäck då
dottern Britta Stina föds 1712.
Kolbäck AI:1 sid 129 år 1724-1727 Fodermarsken H. Hirshman
- Eftersom Beata är H. här bör hon vara mor till |
Kolbäck AI:1 sid 232 från år 1732 Fodermarsken Mons. Hart. Hirschman H. Beata Guntelia S. Samuel S. Carl |
Återfinner paret i Munktorp
och Afhulter RA Munktorp Hfl.
(1751-1765) b Bild 35 Afhulter
Fodermarsken
Hartwic Hirschman, här står han endast som död
H. Beata Guntelia, hon står som död 1693
Finner ingen
av dessa i test, men se nedan…
Källa från
RA Munktorp Mantalslängder
Mntl. 1749
Bild 66/Sida 124 Fodermarsken Hirschmans folk 3 pers
Mntl. 1750
Bild 69/Sida 124 Fodermarsken Hirschmans folk 3 pers
Mntl. 1751
Bild 84/ Sida 130 Hartvik Hirschman verkar som han är
här nu bonde men ingen hustru.
Mntl. 1752
Bild 61/ Sida 111 Fodermarsken Hartvik Hirschman 1
bonde samt tjänstefolk 6 personer
Mntl. 1753
Bild 57/ Sida 108 Fodermarsken Hartvik Hirschman han
eller sonen 1 dräng Jonas samt pigorna Maja och Anna. 5 personer
Mntl. 1754
Bild 56/ Sida 99 Hartvik Hirschman 1 per trol son, 2 drängar Per, Jonas, 2 pigor Margareta och Maja.
5 personer
Mntl. 1755 Fodermarksen Hartvik Hirschman 1
dräng Anders 20 år, 2 pigor Margareta och Greta.
Mntl. 1757
Bild 53/ Sida 92 Fodermarsken Hartvik Hirschmans folk
1 dotter, 1 dräng, 2 pigor
Mntl. 1759
Bild 50/ Sida 88 Gamle fodermarsken Hirschman död i stallet. Siälf i Strömsholm.
Hartvik
Hirschman folk 1 dräng Eik, 2 pigor Cajsa och Anna.
Mntl. 1760
Bild 50/Sida 88 finns i Avhulta fodermarsken Samuel
Hirschmans folk 2 drängar och 2 pigor.
I Hfl. Munktorp 1765-1775b Bild 39/ Sida 60 finns Håfkvarters mästaren Samuel Hirschmans folk här i Afhulta i Stafs roten.
Då 1756 års förhörsbok påbörjas finns föräldrarna
inte här, men då vet vi att de bor i Afhult i
Munktorps socken. I stället lever de båda yngsta sönerna här i Kolbäck,
beridaren Karl Hirschman, f. 1723, och hov-kvartermästaren och fodermasken
Samuel Hirschman, f. 1720. Men vet även att då föräldrarna avlider i Afhulta i Munktorps socken övertar sonen Samuel det.
Samuel
Hirschman står sedan skriven för Stafs roten Afhulta
i Munktorps socken.
RA Hfl. (1765 - 1775)
Bils 39/ Sida 60 men här finns/bor bara drängar och pigor så det verkar vara en
gård som Samuel liksom far och farfar får betalt av i form av avkastning. Denna
gård som farfar Petter inhand-lade år 1687. Se farfar
Petter Hartvigsson.
Barn:
1. Britta
Christina Hirschman (VIII 467) f.
1712 Strömsholm Kolbäck
2. Samuel Hirschman f. 1720 Strömsholm Kolbäck, fodermarsken
Hirschmans barn. Testes:
Hoffegaren Hedenbohm, en sadelmakare
ifrån Stockholm, kyrkioherdens hustru i Svedevi; Madam Sevenbohm. Jungfru
Gunila Guntelia (P:s
lite underligt för hon är ju Samuel Hirschmans mor?).
3. Carl Hirschman f. 1723-03-03 Strömsholm Kolbäck, Fodrmarsken Hartvig Hirschmans Testes:
Wähl.borne Stallmästaren Gustaf Wattrang i dess
ställe bokhandlaren Wattrang communister Loui Dry Johannes Termenius,
Trädgårdsmästaren Carl Morin, Mad. Chatarina Elfing
Jungfru Maja Hirschman.
Läser i RA (1627-1690) Kolbäck
Men här på Bild 91 från år 1780 står att läsa: - Ja, det står
faktiskt 1780 fast boken står (1627-1690)
År 1780 Skänkte H. Håfqvartersmästaren
Hirschman och dess Fru Johanna Winter vid Strömsholm ett vackert, med guld och
silke på hvitt Atlas broderat och med gullspetsar beprydt Bok-dyna eller Hyende på altaret och ett grönt Sidenöferdrag med silfver hestar: Årtal 1780 namn B.C.H. som betyder ofannämnda samma år af. Doter Beata Charlotta Hirschman. Dito en med grönt sammet
överdragen och med silvergalon omgifven Pall för
Altaret. Skänkt af de sama
vid sama tilfälle.3. Carl Hirschman f. 1723 Strömsholm Kolbäck, beridare.
936. ERICH ERICHSSON f. 1680-03-28 Åsmundbo Norrbärke sn. Här behövs
en lång förklaring angående Erich Erikssonsons far och mor.
Själv anser jag att denne Erich Erichsson som
är född 1680-03-28 år son till Erik Seffredsson i Huggarbo och modern är Elisabeth Jöransdotter.
Läs mer under Eriks föräldrar Erik Seffringsson (IX
1872) och hans hustru Elisabeth Jöransdotter (IX
1873).
– Gift 1712 i juni med …
937. BRITTA HANSDOTTER f. 1680-02-29 Mattsbo Norrbärke.
Båda dessa ovanstående avlider 1740-03-19 i Osmundbo Norrbärke RA döda Norrbärke (1718-1750) Bild 119.
47 och 48. Eric Ericsson i Åsmundsbo
är född 1682 uti febr. (P:s Detta sista stämmer inte, kanske det var
för att han var född oäkta han inte ville påtala detta. Det föds en Erik
Eriksson i Hagen den 19 februari vilkens far var Erik Halfvardsson
från Österbo, sen till Hagen. Här kan även prästen skrivit fel för denne Erich
Halvardsson var gm Britta Göransdotter från Hagen.)
trädde i äktenskap med pigan Brita Hansdotter i Mattsbo
1712 och haft med henne 4 söner och 1 dotter, af
vilka 1 son och 1 dotter äro död. Först ett kristerligt
och stilla lefverne. Afsomnade
af den gångbara sjukdomen håll och sting d. 24 mars
sedan hans lifstid varit uthi
58 åhr. Begrovs med sin hustru Britta Hansdotter i Åsmundsbo är född i Mattsbo 1680
d. 29 februari blef gift med denne näst förnämnde sin man Eric Eriksson i äktenskap 1712 och födt som berättats 5 barn med honom. Lefat
keisterligt och af håll och
sting och salig dödde den 19 mars sedan hon
lefvat uti 60 år och 3 veckor begrofs tillika med sin man denna Palmsöndag på
kyrkogården.
Sönerna som överlever är Hans, Erik och Anders.
Barn:
1. Hans Ersson (VIII
468)18 år f. 1713-12-06 Åsmundbo gm Carin
Andersdotter
2. Erik Ersson f. 1715-08-12
RA Norrbärke (1705-1734) Bild 96/ Sida 81
3. Anders Ersson f.
1717-05-01 RA Norrbärke (1705-1734) Bild 111/ Sida 95
Dessa tre söner som lever vid
föräldrarnas bortgång.
Norrbärke-AI-3-1731-1750-Bild-184-sid-357
Ev. står det 1/4 hemman (…) 1680 (Ja, 1730 var han ju 50 år)
Eric Ersson
(framför står det 50) – Alltså är de lika gamla.
H. Britta
Hansdotter f. 1680-01-19
Son Hans
Ersson (VIII 468) f. 1713-06-13
(framför honom står det 18, stämmer med 1731)
Carin
Andersdotter in från sidan 389
Son Eric
Ersson 358 f. 1715-12-08 (framför honom står det 15, stämmer med 1730)
Carin
Nilsdotter 332
Son Anders
Ersson f. 1717-01-05 (framför honom står det 14, stämmer med 1731)
Nep. Britta
Hansdotter f. 1737-10-25
Nep. Anders
Hansson f. 1739-09-27
Nep. Eric
Hansson f. 1741-12-18
Nep. Cherstin Hansdotter f. 1747-12-07
Nep. Hans
Hansson f. 1748-08-09
938. ANDERS MATTSSON KATT f. 1671-01-15 Stimmerbo Norrbärke, smed. Död 1752.
Anders Mattsson Katt skomakare ifrån Gietbo,
född i Stimmerbo d. 12 jan. 1671, gift första gången
med Kerstin Persdotter ifrån Ramnäs socken 1692, aflade
med henne 14 barn, 5 söner och af 9 döttrar af vilka 1 son och 5 döttrar som lefer
… 2 gången 1736 med pigan Ingeborg Andersdotter med vilken han haft inga barn.
Alltid levat wackert. Dog af
ålderdomsbräcklighet. Den 6 dec begrovs den 20 dito, så har hann lefvat 81 år, 10 månader.
– Gift 1692 med …
939. CHERSTIN PERSDOTTER d. 1736 Cherstin Persdotter i Gettbo
född 1672 uti Sura Ramnäs sn.
trädde i äktenskap 1692
med Anders Mattsson i Gettbo, aflat
och fådt med honom 14 barn, 5 söner och 9 döttrar ag hwilka 2 söner och 5 döttrar lefwa.
Fördt ett fromt och gudfruktigt lefverne.
Blev död af håll och sting d. 11 januari på sitt 64 åhr. Begrovs Dma 3 p Epiphan ---
Barn:
1. Brita Andersdotter f.1693-09-03 Anders Mattssons i Mattsbo Test: Petter Stråle och hans H. H. Susanna
Hansdotter i Mattsbo. Olof Johansson i By, H. Britta
(Halfvardsdotter) Hans Nilssons (X 1874) i Mattsbo. RA Norrbärke dopbok 1688-1704 Bild 46/ Sida 37.
2. Mattias Anders Mattssons i Matsbo
f.1696-02-29 Test: Hans Nilsson i Matsbo och hustrun
Britta Halfvardsdotter. Mats Giöstafsson
(Britta Halvardsdotters morbror) till Tjänst
hos mons. Stråle H. Elisabeth Segerstadia sacellani … RA Norrbärke dopbok 1688-1704 Bild 71/ Sida 61.
- Mattias Katronius Vikströms barn:
a. Christina
Matsdotter Katronius f.1723, Grangärde
b. Johan Katronius
Matsson Wikström f.1731, Ljusnarsberg
c. Petrus Reinhold Katronius
Wikström f.1735, Grangärde
3.
Anders Andersson Katt f.1698 Matssons på Matsbo Test:
Gustav Hansson (Hans Nilsson i Mattsbos son) ibid. H. Anna Mats Matssons
i By, pigan Brita Hansdotter (IX 937) i Matsbo.
RA Norrbärke dopbok 1688-1704 Bild 89/ Sida 78
4. Anna Andersdotter f.1701, finner inte henne pga. skadade
sidor
5. Cherstin Andersdotter f.1704,
finner inte henne pga. skadade sidor.
6. Maria Andersdotter f.1710-11-05 Anders Mattssons i Giettbo. Test. Mickael Persson i Wästersjö, … Thorberg ifrån Prästgården, H. Carin Mattsdotter i
Wästersjö, H. Elisabeth Pehrsdotter i Giettbo.
RA Norrbärke dopbok 1705 - 1734 Bild 60/
Sida 46.
7. Chatarina Andersdotter (VIII 469) f. 1716 Karin, Anders
Mattsons dotter i Giettbo. Test: Per Olsson ibidem.
Lorens Dejen vid Giesbärg. H.Cherstin Pehrsdotter i Giettboo.
Jungfru Anna Lisa Groot i Finnbo.
RA Norrbärke dopbok 1705 - 1734 Bild 101/ Sida 86.
Mer barn …
Nedanstående stämmer se RA Norrbärke
kyrkoarkiv, födelse och dopbok 1705 - 1734 Bild 165/ Sida 148
De oäkta barnen står sist under året
1624.
Ett tillfällighetsfynd från Stefan
Jernberg visade att Matts Andersson Catronii från Getbo var far till en oäkta dotter Chierstin
i Norrbärke 1724-03-22. Modern var Margareta Pehrsdotter i By, Norrbärke
församling. Den oäkta dottern avled 1725-01-26 i Norrbärke. Denna koppling Catronii – Andersson – Norrbärke är viktig då det är enda
gången dessa namn förekommer samtidigt. Sålunda fanns ytterligare en koppling
till Norrbärke förutom
födelseangivelsen i husförhörslängden från Grangärde där det står Mattsbo, Norrbärke.
RA Norrbärke dödbok (1718 – 1750) Bild 44
Cherstin drängens Matts Andersson Catronius i Gietsbo och Konan
Margareta Persdotter u By oäkta barn född i Bråfallet d. 22 mars 1725(P:s ?
Man kan inte dö innan man föds lilla pastorn) derpå
döpt hos Kh. Eric Termenius
d. 24 ejudem, sjuknade i mickaeli
tid af håll och sting d. 26 januari 1525 och begrovs
… … 1725.
940. ANDERS BOCK f. låssmed boendes i Manufatoriet, Eskilstuna.
– Gift med …
941. REGINA UNGERECHT angående denna
Regina skriver jag dec. 2015 jag till min syssling Kerstin Andersson.
Hej Kerstin!
Försöker så sakteliga skriva in
anorna vartefter. Måste redan ut om släktlinjen från Erik Ersson i Osmansbo stämmer. Kommer med mera senare då jag studerat
domböckerna lite mer.
Jag gick en 10 poängs kurs här i regional historia angående Eskilstuna.
Detta för några år sedan.
Då var litteraturen Eskilstuna inalles tre böcker. I del 2 Eskilstuna
historia städerna och landsbygden från 1500- talet till 1830- talet. Författat
av Bror-Erik Ohlsson och Ulf Magnusson
Som du kanske vet var Eskilstuna en så kallad fristad. D.v.s. här fick
alla arbeta med sitt utom att vara med i ett Skrå. Det var alldeles speciellt.
På kallat av Gustav Vasa, som upptäckte att Sverige exporterade järn. Fick
sedan köpa tillbaka det som tillverkades för dyra pengar. Han förstod att
järnhanteringen/ järnsmidet måste byggas upp här i Sverige. Han bjöd därför in
smeder från Tyskland bl.a. för att utveckla den svenska järnindustrin med att
tillverka stångjärn och bygga ut hammarsmidet. Här spelade Eskilstuna en
framträdande roll.
En av dessa tyskar bör ha varit Daniel Ungerecht. Skriver här av ett citat från
boken…
”Smyg- eller tjuvhandel florerade och var ett stort problem,
trångboddheten ett annat. I regel bodde två arbetare (mästare) jämte gesäller
och gossar i varje gård. Schröder pläderade för att varje byggnad endast skulle
hysa en smedfamilj. År 1757 konstaterar han med tillfredsställelse att i varje
fall en gård hade fått endast en innehavare (Daniel Ungerecht).”
Det roliga är att
dessa arbetarbostäder finns kvar idag i Eskilstuna de s.k. Radermachersmedjorna.
Från smedsskivan fann jag följande:
Men vad var det för märkvärdigt med denne Daniel Ungerecht, jo, han var antagligen släkt med Nr 45 Regina Ungerecht.
Regina som var gift med Nr 44 Anders Bock, låssmed boendes i Manufatoriet,
Eskilstuna.
Finner vidare att då Klensmeden Daniel Ungerecht
barn Lena Stina döps d. 8 febr 1750, modern var Anna Bengtzelia. Ett av dopvittnena var Anna Catharina Ungerescht. Ett annat av dopvittnena vid Catharina
Elisabeth Bocks födelse 1750 var Hustru Magdalena Ungerecht.
Barn:
Nr 22 Johan Andersson
Bock f. 1718,
klensmed, låssmed, d. 1786-09-08 i Fristaden, Eskilstuna.
Gift med Nr 23 Katarina Andersdotter f. 1715, d.
1787-06-14 i Fristaden, Eskilstuna. Hon dog av ålderdomsbräcklighet.
Katarinas föräldrar var Anders Eriksson och Britta
Larsdotter i Grönsta Eskilstuna
Barn till Johan
och Katharina var:
1. Kataharina Elisabeth Bock f. 1750-02-23 Manufakturiet,
Eskilstuna (D). d. 1812-04-26
2. Britta Stina Bock f.
1752-11-11 Manufakturiet, Eskilstuna (D). d.
1755-01-02
Barn:
1. Johan Andersson Bock (VIII
470) f. 1718
942. ANDERS ERSSON Grönsta
Eskilstuna
943. BRITTA LARSDOTTER Grönsta Eskilstuna
Barn:
1. Catharina Andersdotter f. 1715 (VIII 471) Grönsta Eskilstuna
***X***
1858.
OTTO HINDRIK PRINTZLER, smed f. 1628, d. 1698-06-12 Gravsten i Dalby kyrkas
vapenhus, Dalby, Lund i Skåne.
– Gift med nedanstående… andra gången med Cecilia Petersdotter.
1859.
NN (… tine Matsdatter), d.
1623 i Lund, död d. 10 juli 1677 begravs smeden Ottos hustru i Dalby.
Barn:
1. Anna Ottosdotter
(IX 929) i Lunds Domkyrkoförsamling då sonen Otto Henrik föds 1699.
Läser under Rötter och av Magnus Grushage från 2021-06-05
”I
övrigt vet jag endast om denna familj att Henrik Pålsson var smedmästare i Lund,
där han dog 1746 16/2, samt att han sägs vara smed i Sandby
(alltså Södra Sandby socken) när han gifter sig 1691
6/1 i Dalby med Anna Ottosdotter (hon
dör antagligen 1749 14/1 i Lund som ”Hindrick smedz änka”). Anna Ottosdotter
var i sin tur dotter till smeden Otto Printzler (1858
P:s) , som en period på 1680-talet var bosatt i Lund men som i
övrigt var hovslagarmästare vid Flyinge kungsgård, och hans andra hustru (begravd 1677 10/7 i Dalby;
hennes namn omnämns ej i kyrkoboken); Otto Printzlers gravsten finns
ännu bevarad i Dalby kyrkas vapenhus, och där man kan läsa att ”Her under huilar Kongli Maijst Hofslagare
wid Skånska stalstaten den ereborne oc konstrike mästare
salig Ote Hinrich
Prentzler som på sit 70
år döde i Dalby den 12 Iuli 1698”. – Min anm: så bör han/morfar vara född kring 1628. Hans dotter
Anna gifter sig 1691 så då bör hon vara född kring i slutet av 1660-talet till
början av 1670.
Den hustru Cecilia Petersdotter
född 1661 kan knappast vara mor till Anna Ottosdotter.
(Källa: GENI Fredrik Hammar) Cecilia Peterdotters barn med Otto Henrik
Printzler är födda på 1682- och 1690-talet. Så vår Anna Ottos dotters mor bör
vara som Fredrik Hammar antyder …”När Printzler gifte sig med Cicilia Petersdotter var han över
femtio år enligt gravstenen. Det är därför tänkbart att han varit gift förut.
Överst på gravstenen nämns en kvinna vid namn ... tine
Matsdatter, född i Lund 1623. Detta skulle kunna vara
hans första hustrun. Kanske bör man söka i mitten eller slutet av 1670 talet
efter henne i Lunds begravningsbok.” Och jag (Peggy) letar i Dalby kyrkoarkiv och finner
under Bild 13 året 1677 d. 10 juli Begravs mäster Ottos hustru i Dalby.
Här från 1667 - 1751 står, i alla fall i början, under samma led, christnades, vigs eller begravs, så man får läsa noga.
Med
sin andra hustru Cecilia Petersdotter får han barnen.
2.
Sophia Catharina Prinzler f. 1681-02-27 Lund Skåne
3.
Maria Printzler f. 1682-12-03 Lund Skåne, d. 1718
4.
Otto Henrik Printzler f. 1685-01-04 Lund Skåne
5.
Casten Christian Printzler f. 1692-03-13 Dalby, Lund, Skåne, d. 1740-03-24.
1860. ANDERS GIERS f. 1628, d. 1682-12-28
Säter och lades in i kyrkan under (orgarna,
bör vara stora gången nedanför orgelläktaren som
det står då sonhustru Margareta Lemoin dör 1717) 54 1/2 år.
Källa: Säter
C:1 1664-1687 b 103. Han
blev inte så gammal och han var både organist och rådman…
1679 Anders Giers
dopvittne ensam 2 ggr
1679 Anders Giers
och hans hustru 4 ggr
1680 Rådman Anders Giers dopvittne ensam 3 ggr
1680 Organist Anders Giers dopvittne
1680 Anders Giers och hustru dopvittne 3 ggr
1681 Anders Giers och hans hustru dopvittne, se sista barnet för året.
1681 Anders Giers hustru dopvittneensam 2 ggr
1681 Anders Giers dopvittne ensam 4 ggr
1681 Rådman
Anders Giers dopvittne 1 gång, samt en gång står
endast Anders Giers dopvittne.
1861.
ANNA MÅRTENSDOTTER, f. ca: 1636, d. fjärdedag jul 1717-12-28 4: dag jul begravs salig organisten och Rådman Anders Giers efterlåtna änka. Hustru Anna Mårtensdotter
här hon lades in i kyrkan i sin salig mans grav.
Barn:
1. Mårten Giers f. 1664-12-01 Anders Giers
organist och H. Annas dotter i Säter.
2. Anders Giers f. 1667-03-25 Anders Giers
organist och H. Annas dotter i Säter. Död 6 oct. 1667 Säter
3. Britta Giers f. 1668-08-23 Anders Giers
organist och H. Annas dotter i Säter.
4. Anna Giers f. 1671-03-26 Anders Giers
organist och H. Annas dotter i Säter. Död 18 juni 1671 Säter
5. Chierstin Giers f. 1672-05-19
Anders Giers organist och H. Annas dotter i Säter.
6. Anders
Giers
(IX 930) f. 1675-04-18 Säter. Nu är modern Anna 39 år gammal. Och namnet
Anna ger sonen Anders till sin första dotter senare född 1703.
1862.
BALZAR LEMOINE f. ca: 1620. År 1645 står han fadder i Norberg åt Per körares
barn Baltzar.
Mntl. Säters församling Nisshyttan 1656, jodå efter ännu en genomgång finner jag
honom för detta året men då står endast 1 bonde, 2 drängar och 2 pigor. Så det
lönar sig att leta. Men det betyder att paret Baltzar och Gertrud bör ha gift
sig år 1657. Vilket gör att Baltzar kan ha varit född något senare kring 1620-1625.
Mntl. Säters församling Nisshyttan 1657 – 1659 B, H, 2 drängar, 1 piga
Mntl. Säters församling Nisshyttan 1660 B, H, 2 pigor
Mntl. Säters färsamling
Nisshyttan 1661 B, H, 1 dräng, 2 pigor
Mntl. Säters församling Nisshyttan 1662, här får man vara uppmärksam på vad som
står högst uppe på lista/sidan Bonde, Hustru, Son, Dotter, Dräng, Piga, Soldat,
Inhyses.
Då kan man läsa att här finns en
Bonde (Baltzar), en Hustru (Gertrud), 1 piga samt endera en soldathustru eller
en inhyses. Om det står H. framför Elisabeth, så här kan man nog anta att
Elisabeth inte är hustru till Baltzar utan till en frånvarande soldat eller så
står det inhyses jungfru (Jmf. 6 rader
ovan där det står Hust. Men vid Elisabeth står endast
ett J. Lisbeth vilket det mest liknar som.
Källa: Se RA Mntl. Säters
landsförsamling Bild154/ Sida 898.
Under mästersmeder Mntl. i Avesta återfinns fadern Nicolaus Lemoin 2 pers. i samma Mntl. står Baltzar som smed.
Finner inte Baltsar i varken Säter eller Avestafors
för år 1663, så här vet man inte vad som händer men…
När Baltzar kommer in till Avestafors f.f.g. 1664 måste hans
son Hindrich redan vara vuxen 1664 troligen samma år
som han blir myndig, varför man inte kan finna honom som son i Mntl. Säter
1662. Han följer inte med sina föräldrar till Avestafors.
Baltzar Lemoin finns för första gången i Avestafors mantals-längd 1664. Då skall hans dotter
Margareta vara född samma år och här finns då B, H och 1 piga.
Mntl. Avestafors
(under Avesta)1670 – 1674 B, H och 1 piga. Mntl. Avestafors
1675 endast H och 1 piga. Mntl 1676 – 1683 Endast H, men nu 1 dotter och 1
piga.
Mntl. 1684 Endast Baltzar Lemoins änka, inte dottern så då befinner sig dottern
troligen hos sin moster Margareta Nolting i Säter.
Mntl. 1685 Avestafors Här finns nu endast Baltzars
hustru/änka samt 1 dotter, 1 piga. Tre steg längre ner Hindrich
Baltzarsson Lemoin men
ingen person endast hans namn.
1686 Mntl. Baltzar Lemoins Ä samt 1 piga. Dottern hos mostern i Säter.
1686 Mntl. Tre steg längre ner Hindrich Baltzarsson endast 1
hustru.
1687 Mntl. endast hustru och en piga
1687 Mntl tre steg längre ner Hindrich Baltzarsson men inga
personer antecknade.
1688 Mntl. Baltzar Lemons änka endast hon och 1 piga. Ingen Hindrich Baltzarsson.
1689 Mntl. Finns varken Hindrichs änka eller Baltzars änka kvar och Baltzars dotter
bor ju nu i Säter hos sin moster. Man kan väl anta här att änkan/ modern samt
sonen Hindrich nu är döda.
Vi vet också att åren 1690 fram till 1700 drabbades Sverige av svältår. Man kan se i dödböckerna det stora antalet avlidna
under dessa år, framförallt var det så många små barn som dog.
Anar här att även hustrun förmodade
Gertrud Nolting är död vid tiden 1688. Undrar om
Baltzar var gift med någon Elisabeth, utan han kan ha varit endast – Gift med …
1863. GERTRUD NOLTING död kring 1688-89 i
Avesta. Hon finns ju med i Mntl. 1688 RA Bild 54/ Sida 3248. Ingen dotter står
skriven hos henne endast hon som H. och 1 piga. Här kan ju pigan vara för dottern
Anna som då bör vara 13 år.
Barn:
1. Hindrich Baltzarsson
Lemoin f. ca: 1645 för han bör vara vuxen kring 1663
– 64 då föräldrarna flyttar. Död kring 1685 i Avesta. Ändring här
2. Margareta Lemoin (IX 931)
f. ca: 1664, enl. test då hon avlider 1725 i Säter 61 ½ år gammal.
3. Anna Baltzarsdotter Lemoin f. 1673 - 08 Avesta, gm Petter Eckman. 1751 7/7 begrovs aflidne
Brukspatronen
Herr Peter Eckmans enka madame Anna Lemoine, född uti Avesta 1673 uti augusti månad. Trädde i
äktenskap 1700 levde däruti till 1732. Aflat 12 barn,
6 söner och 6 döttrar af vilka 3 söner och 1 dotter lefva. Dog stilla och blev 78 år på Norrhammar.
RA Heds ka. Bild 55.
Denna sistnämnda dotter hade jag ingen aning
om förrän jag läste Anna Nybloms i RÖTTERs forskning,
men jag kollade förstås även i dödboken i Heds socken, vilken klart och tydligt
visar hennes släktskap helt klart. Jo, Anna Nyblom undrar vem som tog hand om
Anna och det kan man ju fråga sig för först dör ju fadern 1675 och sedan finns
modern kvar enl. Mntl. 1688 i Avesta som H, samt 1 piga, om den sistnämnde ev.
kunde vara hennes dotter. Mntl. 1689 finns inte Gertrud med längre och då är ju
Anna bara 14 år gammal.
1864. OLAUS PETRI ARBORELIUS f. 1641-06-01
i Arboga, d. 1682 i Romfartuna.
I Arboga krönika
av Dr. G Bergström kan man läsa på s. 137 … släkter som från Arboga tagit sitt
namn, äro Arbogensis, Arbman,
Arborelius osv. Och det kan vi se att Olaus Petri ovan benämnde har gjort.
Olaus Petri Arborelius.
Född i Arboga 1 Juni 1641. Fadr. Peder Hansson,
Handlande. Modr. Anna Ols-dotter.
Lärde mycket i Arboga skola, som den tiden hade skickliga lärare. Stud. i Ups. 1663. För sin kunskap och stadighet sattes han straxt
till Capellan här, då han 16 Maj 1669 blifwit pwgd. Wann
stort förtroende i församlingen och blef allt mera en
nödig person för sin aftagande Pastor och swärfader. Då denne war alldeles
oförmögen och sängliggande, uppgjordes förslag, att Capellanen
skulle antaga pastoratet emot betingad afgift, men
det blef icke afgjordt
förrän den unge mannen dog 24 April 1682. Begrofs med
predikan 7 Maj. Kallas i Cons. prot. "en
meriterad man", hwilkens hus borde upprättas.
Gift 26 Sept. 1669 med Susanna Sahlmonius, dotter af Pastor loci Petrus Andreæ.
Hur var det då i skolan
vid tiden i Arboga där som Olaus tillbringade sina första skolår…
I Arboga Känning på sid 23 går att läsa: Ni
vet här där Olaus lärde mycket i Arboga skola…
”Till ännu större förnögelse omgifwer wäster
och söder alt thetta såsom en mur, thet ganska stora och höga Brattberget, Sign
hwilket med skog och siö. Bete, fogel och djur rikerligt wälsignat.
Thetta berg upstiger i Nerike och Öby sockn;
går sedan fram om Arboga til Kongsör, o.s.w. Uppå thess högd kan man med nögie
beskåda Södermanland, Westermannaland och Nerike. Thes klackar hafwa åtskillige
namn. The förnemste äro Diekneklinten, hwarest Arboga Scholæ-Diekner tilförne
wid liufliga tider sig och andra, med åtskillig instrumental- och Vocal.
Musique förnögde.”
1865. SUSANNA SAHLMONIUS f. 1650 familjen
finns i Björksta 1648 och sen i Sala stad 1650 så här bör Susanna vara född.
Efter att Susanna blivit änka gifter hon om sig 1683-05-22 med Laurentius Sibælius confirmerat pastor loci och
hustru Susanna Pärsdotter.
Susanna dör sedan efter 1696.
Susanna blev så att säga conserverad. Gift 22 Maj 1683 med Susanna Sahlmonius, företrädarens dotter
och Commin. O. Arborelii enka, f.
1650. En synnerligen rådig och oförsagd qwinna, som,
ehuru hon råkade i nya och ännu swårare bekymmer,
dock efter mannen gaf till kyrkan en silfwerkanna om 103 lod. Af 4 barn i detta gifte dogo de flesta snart. Församlingen sökte hos Konungen
att ännu en gång få henne med sina många barn conserverad
wid pastoratet genom gifte med v. Pastorn Mag. J.
Bergman, men ny Kyrkoherde
war redan förordnad och ansökningen förgäfwes. Enkan sökte då behålla
Wiggby och gjorde nye Pastorn flera intrång, så att
både Biskop och Landshöfding måste förswara hans rätt. Susanna dör 1696 i Romfartuna.
Den 4 april 1696 bisattes Magister (bör vara sonen Johan) Arborelius i
Västerås domkyrkoförsamling. Den 13 april bisattes i körkia
här enkan uti Romfartuna
magister Arborelius moder. 1696 saknas dödbok i Romfartuna.
Men eftersom sonen Johan Arborelius dör såsom adjunkt bör det vara han och hans
moder, tillika änkan efter Olaus Petri då som gravsattes.
Barn:
1. Petrus
Arborelius f. 1670-10-09, han står fadder 1704, samt Sacellani
N. Arborelius hustru
Margareta fadder. åt Inspector
Dahlsckoug etc.
2. Johan
Arborelius f. 1671-08-22, Romfartuna Phil. Mag. och
dog såsom Adjunct. Bisatt 4 april 1696.
3. Katarina Arborelia f. 1675-01-06 Romfartuna
4. Olof Arborelius (IX 932) f. 1676-01-26 Romfartuna
5. Maria Arborelia f. 1679-02-24 Romfartuna
6. Susanna Arborelia f. 1681-03-01 Romfartuna
- Alla kollade och
klarlagda enligt födelseboken i Romfartuna. Dessa
barn dessa makar emellan.
RA Romfartuna 1684 – 1697 i Wiggeby
Bild 122/Sida 108 1684-1697 finns här…
Sahlig kyrkoherdens
Enkia – hon finns med fram till 1696
Döttrarna
Susanna, vet
vi är född 1681, alldeles innan fadern dör.
Anna f.
1684-03-20, vilken förstås är pastoris Laurentius
Sibelius dotter
Pigan Karin
1866. NICOLAUS INGEL ASPMAN, hans test finns
i Lindesberg från år 1706 mars d. 18. Hans ervärdighet
Prosten höglärde Herr Nicol. Aspman denna församling
berömliga prost och kyrkoherde begrafven i sin graf
från wid funten i kyrkan.
Samtidigt Jungfru
Anna Brita Kyrkoherdens Herr höglärde Mag. Dom. Olai
Aspmans kära dotter begravdes i samma grav dess ålder 1 år och 2 månader. –
Ingen ålder finns på kyrkoherden Nicolaus.
Källa: RA Lindesberg
kyrkoarkiv, födda, vigde och döda 1678 – 1707 Bild 260/ Sida 245.
– Gift 1669 med …
1867. ANNA OLOFSDOTTER DALECARLIA f. 1645
enl. test. Rättvik. Död 1724 -05-31 Fru
prost-innan Anna Olofsdotter Dalecarla salig prostens
Herr Nicolai Aspmans enka, en mycket heder-värd, from
och gudfruktig matrona begrafen i Kyrkan fram vid
altarets östra sida, dess ålder 79 år och 1 månad.
Barn:
1. Olof Aspman f. 1673-05-16 i Sahlberget den 16 maj. Gift i
Febr. 1704 med Christina Sigtunius, prosten i Arboga
Mag. J. Sigtuniis dotter, f. 1685. Då makarna firade
sitt guldbröllop 7 Febr. 1754 höll Biskop Troilius ett tal, som trycktes. Deras
dotter Anna Britta föddes 1705, hon dör samma år som sin farfar 1706 och
begravs samma dag den 18 maj. Se farfar Nicolaus död 1706. 1708 föds sonen
Nicolaus f. 1708-07-04 Faddrar bl.a. Olaus Arborelius, Mad. Anna Fernelia, Jungfrun Emphorsinia
Aspman. Denna son dör sam-ma år 1708 den 16 juli. Så
han levde endast i 12 dagar. Sonen Johannes föds 1711 i Lindesberg. En fadder
var Jungfru Britta Sigtunius. Olof Aspman dör 1755-05-05 i Lindesberg av
ålderdomsbräcklighet, begravs den 15 maj.
2. Märta Aspman f. 1675
(IX 933) i Sala – namn efter farmor.
3. Petrus Nicolai Aspman f.
1680, 1716 Pastor i Ramnäs och Sura. Från Arboga känning s. 66
Han var gift med Britta Sigtunius,
syster med Christina Sigtunius. Petrus Aspman,
gammal öfverliggare i Uppsala, kom vid 36 års ålder,
utan examen, hit som rektor 1716 till 1729, då han blef
pastor i Ramnäs och Sura. † 1732. Var måg till prosten Sigtunius.
Källa: XII. Arboga skola: A. Rektorer.
4. Emphorsinia/Emfred
Aspman senare gm Sacellan Ant. Anagrius.
5. Nils Aspman Lindsberg, rådman i
Linde.
6. Margareta Aspman, ogift.
7. Anna Aspman, ogift.
1868. PETTER HIRSCHMAN
f. 1638 i Linköping (E) studerade vid Linköpings skola, levde 1667 i Holma,
Björskogs (U). Levde vid giftet 1670 i Holma, Björskogs (U). Levde som friridare (dopvittne) 1671, 1672 man med hustru, dopvittne
1672 till hejderidaren Petter Hertzman allt i Holma,
Björskogs (U). Ägde gård 1673, 1675 i Holma, Björskogs (U). 1676 levde han
ogift i Holma, Björskogs (U). Jägmäster 1676,
fortfarande ogift 1677, 78, ägde gård 1679, 81, 82.
Att de lever som gifta kan utläsas i
Björskogs sn. då födelseant,
börjar 1685 då och vidare från Kolbäck då födelseant.
börjar där 1688. Men ännu har de bara ett barn sonen Hartvig född 1679.
Men redan 1685 Bild 10 Björskogs sn. (1685-1733) Christina, Mons. Ebbling
Shillings systerbarn, hvars moder var kommen från
Riga, där hon säges vara äktad och lagligen gift, til
besöka sin broder i Holma der hon imedlertid
födde.
Wittnen: Fodermarsken vid Strömsholm Hirtzman, moderbrodern Ebbling
Schilling i Holma, mormodern från Riga och Hirtzmans
hustru.
Samma år Bild 10. Den 15 okt. föds Henrich, Ebbeling Shillings i
Holma
Wittnen. Wählb. Häradshöfdingen Herr Aaron Silvius,
Capten vid Graffen (P:s Hjälmate slussar min mormor Hilma Lovisa Östergrens ana)
Gl. Erik Arfidsson (Ragge
(IX 1008), Petter Hertzhman fodermarsk på
Strömsholm, Hartvich Sewembom
stallskrivare ibidem, … Järnfelt Capi.
Krafferts, Hustr. Justina
Staffans dotter, Pastoris Hans Hendrich,
Trumelens hustru i Arboga Anna Hertzman.
Samt var paret dopvittne 1688, 1689 i
Strömsholm Kolbäck (U).
– Gift 1670-02-27 med
första hustrun Elisabeth RA Björskogs socken Vigda 1670 volym (1627-1681) Bild
193/ Sida 178. Hon dör sedan kring 1876 enl.
RA Mntl.
1676 Björskog Bild 36/ Sisa 64 Under fördels hemman Holma
Peter
Hirschman B, _, 2 dräng, 1 piga – 3 personer
… Han gifter sedan
om sig före 1679 med Marit Sevenbohm.
Levde
som fodermarsk (dopvittne) 1694 i Strömsholm Kolbäck (U).
Hans
testamente börjar som så…
Kohlbäck 1704 Maij 8 Petter Hischman
fodermarsk wijd Strömsholm och tilhörde
under jägmästare der föd i Linkiöping
Stad 1638 d 27 Maij fadern Börje Olsson handehlsman,
modern Christina Hendriksdotter,
gådt i Lindkiöping schola, 1652 igän sin Broders Cammarskrifvarens Olof Börjesson lefe
dene til Krigs Collegie Secreterare Baltzar Thil*) som sedan kallades Gyllenhåf*)
och blef Lanshöfdinge i Wästerås; ifrån här till Baron Adam (…)mästare sedan följde
han 1655 Ambassadören H. Gustaf Bielke**) och den
Svenska Legation til Ryssland ifrån Riga Wolmar, Wender, dorpat, (P:s Syftet med Sveriges anfallskrig mot Polen
är något dunkelt. Här vill Svenskarna utvidga sitt rike på Polens bekostnad. Så
1654 beslutar Sverige att inleda ett anfallskrig mot Polen. Här fortsätter
sedan kriget i Polen. Men mitt under kriget med Polen förklarar Ryssland
Sverige krig1656.) …, …. Ther möter rysk… som ...
convoien skulle igenom Pletschou
dher dhe med proff upptogs och införde och Tracterades
i 3 dygn, therifrån till stora (…)gården hvars regemente mötte han convojerde
till Marsches
medtogos sedan med en fri paus i december månad.
Manskapsslag bestående theres logemente
… … footfolk ulf… intill Rydersmässe då … hemkom ifrån Smålensk, hwilka af …med stoor solennikt
är hämptades ther … … uppbygd Theater … åskåda, några
dagar der efter jagh
Audiens och sedan Conferenser, men som ärendet icke föll
zaren i betracker höll i
öronen, ty aftogos der all gebuds och undfaldes med fängelse
uthi Sibirien i lifstid,
kom om en måger storfursten Gardie ***) åder
flygande fann upbrinnande lantre
och endaste rykte dem alla utur logementet och fördes till spektakel Slättesfroby, till Sadalnick adelsmans gård uti hwilken rikliga alt folket kvävdes af Pester och ansätter med ett helt regemente therföre uthi 6 veckor under bar
himmel blifva mäste tid i
husen her en stark stank: hedbeladhe
anbeffaldes at ingen af desse döde, men af … 12 till 14
personer hwar natt om sider rörsede
affhafande såsom att de there
flytta kundhe. (P:s 1658 ingår Ryssland och
Sverige ett stillestånd i byn Valisear.)
P:s Efter första kriget
mot Danmark och freden i Roskilde 1658, vidare det andra Danska kriget fram
till 1660. Alla dessa krig under Karl X:s tid. Läs vidare under Herman
Lindqvist om ni är intresserade om vad som hände under dessa krig.
Under tiden 1680 fram
till det Stor Nordiska kriget bryter ut 1700 var läget något lugnare i Sverige.
Tycker mig utläsa att
sen fördes alla hästar till Moskva. Vidare verkar det som han faktiskt är ute i
strid vid sin död. Då 1704 pågår ju det stora nordiska kriget från år 1700. De
sista barnen föds ju 1699. Och omsider igen Ungeresch
ledsagades till slovenska gränsen. Tycker se ambeffalles
aff överste Leutn. Bock marcherades öfver … salig. Så här antar jag att Petter fick
gå ut i kriget fast han var över 60 år gammal och dör här. Så avslutas med att
han var 2 resor gift 3 söner, döttrar…
1869. MARIT SEVENBOHM. Första hustru
Elisabeth Andersdotter RA Mntl. 1676 Björskog Bild 36/ Sida 64 Under fördels
hemman Holma. Peter Hirschman B, _, 2 dräng, 1 piga – 3 personer. Här är hustru
Elisabeth död. När sedan denna Marit Sevenbohm dör
har jag inte lyckats finna.
Barn
med första hustrun Elisabeth Andersdotter:
1.
Everth, Petter Hirschmans son f. 1671 den 12
februari. Testes: Baron Evrech
Horn översteleutnant, Erik Arwidsson Ragg (1008)*) kapten vid Graffen,
Peder (…) man befallningsman, H. borgmästar Magni i Köping, H. Magdalena pastoris
i Björkskog, H. Gertrud Hysing i Köping.
Källa: RA Björskog-C-1-1626-1685-Bild-151-sid-147.jpg
Fadder var bl.a. vår ana på Erik
Arvidsson Ragge (IX 1008) Capitän vid graven (Läs
under Hilma Lovisa Östergren. Visar att min morfar Otto Willhelm
Karlsson ana Efrick Hirschman var bekant med mormor
Hilma Lovisa Östergren, vars mor var född Lovisa Carolina Rogge).
2. Petter Hirschman f. 1672-11-21 Holma RA Björskogs sn (1626-1685) Bild 164/ Sida 151.
Ett av vittnena var Jungfru Jern i Säby och Säterbo sn (Vilket bör vara
Beata senare g 1674 med Andreas Lebestadius eller
systern Elsa Järner g kring 1682 - 83 med Hans
Wattrang. Denna Jungfru Jern i Säby och Säterbo var
syster med Gunilla Järner (IX 1009) som var gm
Erik Arwidsson Ragge. Så än en gång så ser jag att min morfar Otto
Wilhelm Karlssons släkt var vänner med min mormors Hilma Lovisa Östergrens anor.)
Barn: Med hustru Marit Sevenbohm.
Äktenskapet med sin andra hustru Marit Sävenbom. Allt om hennes syskon, se hos
hennes far. Att man kan så att säga säkerställa sonen Hartvig är förstås att
han får namnet efter sin morfar Hartvig.
3. Hartvig
Hirschman (IX 934)
f. 1679. Enl. RA Hfl. Munktorp (1751-1765b) Bild 35 Afhulter står att Hartvig skulle vara född 1679, vidare
står endast att han är död. Här kan man bli lite betänksam då denne Hartvig får
sitt namn för om han är född vid den tiden har han troligen fått namnet Hartvic efter sin morfar. –
Mntl. Munktorp 1759 Bild 50/ Sida 88 Gamle fodermarsken Hirschman död
i stallet, siälf i Strömsholm. Men sen kan jag
inte finna hans test, skulle väl vara i Munktorp eller Kolbäck. Likaså står det
i samma Hfl. att hans hustru Beata Guntelia är född 1682 och att hon står som död i densamma
volymen år 1753. Finner inte heller hennes test. – Läs vidare under sonen
Hartvig.
Här emellan verkar det
sedan vara tomt med barn under 1680-talet fram till …men Petter Hirschman finns
med som vittne både under året 1685 i Björskog, 1688 och 1689 o Kolbäck.
Vad händer här emellan? Först från Petters tjänst under
tiden…
Man skall veta att det inte är som idag att lön betalas ut
per automatik. Soldater och soldatänkor fick själva skriva och be om att få
betalt för sina tjänster.
Min ana Gunnilla Jerner fick efter sin makes död försöka få ut lön
för sina söner…
Läser från min bok ”Arvingarna del 2” den finns hos Libris.
Går att få låna, läs mer på min hemsida.
I ”Kungl.
Lifregementet till hästs historia” V delen Band 1. Af A. Braunerhjelm. Boken
lånade jag på Stockholms universitetsbibliotek. Enl. mntl. är Majoren död 1689,
så brevet bör vara skrivet kring 1712.
Här skriver Gunilla Järner om sin
sedan 23 år avlidne make Eric Arfvidsson Ragge (IV1008).
Hon skriver om alla deras 8 söner, förutom sina döttrar. Alla söner som gjort
tjänst hos Konungen under det Stora nordiska kriget 1700-1721. 4 söner som blev
adlade, 1 son dog före adelskapet och av de adlade blev en arkebuserad i
Bender. o.s.v. med en hel sida till.
Här gällde det att försöka få hem vad man kunde för
krigstjänster som alla sönerna utfört. Så var det för både soldater och annat
manskap…
3 av Gunilla Jerners
och Erik Arvidsson Ragges söner blev fångna i Ryssland från 1709 fram till
freden 30 augusti 1721 i Nystad med Ryssland. Karl XII dog d. 30 nov. 1718.
Freder slöts med länder man fört krig mot men freden med Ryssland drog ut på tiden.
Här tänkte man att det var bättre att se tiden an för att få bättre
fredsvillkor. Men Peter den store tröttnade på Sverige och i juli 1719 sänder
han ut ryssar som invaderar och härjar längst Sveriges kust. Detta med att fred
inte löstes på grund av de i Sverige styrande betydde ju även att de som satt
fångna i Ryssland inte heller kunde friges. Men till slut slöts fred i Nystad
med ryssarna d. 30 aug. 1721, nästan 3 år efter Karl XII blev skjuten. Vilket
betydde att äntligen blev sonen Alexander Ragge (VIII 504) och hans
bröder Erik och Carl fria och kunde bege sig hem. De var ändå lyckosamma, alla
tre överlevde och att de kom hem efter den långa tiden.
Så många blev adlade under 1600-talet. Man kan säga
kortfattat att under tiden byggdes en statsapparat upp. Kungen kunde inte ta
hand om allt själv som Gustav Vasa på sin tid hade gjort. Så om man skulle få
en tjänst måste man vara adlig och det kunde man då bli, om man ansågs vara bra
för tjänsten eller så kunde man göra karriär inom det militära. Man myntade
uttrycket ”pennan eller svärdet”. Eftersom det vara så många som blev adlade
fick de inga förläningar. Däremot kunde man få avkastning från en gård eller
som jag anar Petter Hirschman gjorde, han vill ha ut sin lön för sina år i
tjänst och för de inhandlar han Afhulter i Munksunds
socken där hans son Hartvig Hirschman med sin hustru Beata Guntelia
bosätter sig och efter dem deras son Samuel Hirschman övertar efter sin far.
Under hela 1680-talet verkar sedan inga barn födas för Petter
och Marit Sävenbohm. Men eftersom familjen är bosatta
i Kolbäck och här finns födelseböcker först från år 1688 så vet man inte om
fler barn föds då. Att vi vet att sonen Hartvig Hirschman är född då får vi
veta många år senare då han är bosatt vid Afhulta i
Munksunds sn. Detta afhulta
som fader verkar ha inhandlat Ahulta i Munksunds
socken. Här finns mycket folk vid Afhulta. Anar att Avhulta var där man fick sin inkomst ifrån.
Kammarkollegiet
Ämnessamlingar, Beställningar vid Stallstaten efter 1680, SE/RA/522/16/22/1 Bild
241.
Fodermarsk
Den 26 Feb: 1687 bekommit Kongl. Majts. Bref till Kongl. Cammar Collegium och blifa för os optat och framtiden
för de 207:1: 16 1/7 # sölf: med: som han skulle
betala för hemmanet Afhulta.
Transum af Hejderidaren Petter Hiertsman Supplikare till hans Kongl. Majts.
Och den skulden som Kongl. Cansl. Collegium fordrar, så bönfaller jagh
alldra underdånigste, Eder Kongl. Majts nådige beklagan afser, det jagh tiänt hafver för Hejderidare uti
8 åhrs tidh och för 5 åhr, som stiger till 600 Cm S.mt. Hafier
jag ingen löön bekommit i hwilket
anseende Ers. Konung. Majts af
hägt och Kunglig Nåde, … fattige man denna Konglige Collegie fodran, räntir och rester gifwe …
Källa: Detta har min syssling Kerstin Andersson forskat fram
från Kammarkollegiet.
4.
Christina Hirschman född 1690 d. 20 maj på Holma gård i Björskogs sn. Fadern välaktade Petter Hirschman fodermarsk vid Kungliga
Stallstaten vid Strömsholm Modern dygdesamma H. Märta Seven-bohm,
mor renata ifrån den 19 juli sistlidne af allehanda krämpor, deras dotter blev 1 år. 8 månader och
14 dagar gammal hon blir begravd i sin morfars grav. – Den vet vi ligger i
Kolbäck och här i Hartvic Seven-bohms
grav, liksom morbrodern Hartvic Hartvicksson Sevenbohm även han kommer att göra då han dör 1694.
Graven som skall ligga innanför kyrkiodörrarna
vilar hon. Hon dör 1692. Då föds systern …
5. Hebbela f.
1692-07-31 död 1694 16 jan. Fodermarsken Petter Hirschmans och Märta Sävenbohms dot-ter.
Har samtalat med kyrkovaktmästaren
Stefan i Kolbäck d. 1 okt. 2022 som informerade om att alla grav-plattor som
legat ex. vis innanför kyrkdörrarna i kyrkan har flyttats framvid koret. Men
att texten är ganska otydlig. Men om någon känner för det så går det ju bra att
fara dit och försöka leta upp släkten Hartvig Sevenbohms
gravsten.
6. Gustav Hirschman f. 1693-08-01 Strömsholm Kolbäck far. Päder Hirschman, mor Marita Sevenbom.
RA Bild 16. Då han föds är följande
Faddrar: Hartviq Sevenbohm
(morbror), Carl Tremper (blivande ingifta morbrodern,
gift med moderns syster Christina), Samuel Normark, Hustru Anna Husbergia och Jungfru Kerstin Sevenbohm
(Troligen en kusin).
7. Dottern Sophia Ulrica föds
1694-08-01 men hon dör redan 1696. RA Bild 18. Här står modern som Marita Hartvicsdotter Sevenboms dotter
vilket förstås stämmer.
8. Dottern Catarina föds 1697-03-03 men
denna dotter dör redan samma år. RA Bild 20.
9. Maja Hirschman f. 1699
10. Maria Hirschman f. 1699 gift med Her.
Löjtnant Olof Gillberg som är 17 år äldre men då deras son Hartvig Gillberg.
Född 1729-05-12 i Holma Västergård, Björskog. Döpt 1729-05-13.
Faddrar: fältväbel Daniel Streng. ryttare Erik Falk. hustru
Catharina Sewenbom (moster), jungfru Beata
Guntelia. 1725 år hon 33 år, f. 1692. –
Varför Jungfru Beata Guntelia? Hon ät ju gift med
Hartvig Hartvigs-son Hirschman.
Minns här
svältåren under 1690-talet. Se nedan och skriv in.
Ja, så här kan man grotta sig in i familjerna. Men man skall
veta vid tiden 1690-talet så råder stor hungersnöd i landet. Och just vid tiden
då dessa barn föds, även Marit och Petters döttrar Christina f. 1690, Hebbela f. 1692, Sophia Ulrica född 1694 och Catharina född
1697 dör tidigt. När man läser under födda vid tiden står många barn som
avlidna alldeles vid då de föds. Jodå, jag har försökt beskriva i mina böcker
om den förfärliga hungersnöden i Sverige och ser om det även är så i våra
bygder.
De sista svåra åren
under 1690-talet har jag skrivit och berättat om från Testamente i Järna sn i min bok om ”Arvingarna del 1” sidan 312 - 315. Detta
svältens år 1696 dör 88 personer i Dala-Järna socken. Så, jo visst dog de även
i de socknar som våra anfäder bodde i.
” Värst skall åren
1695 - 1700 ha varit på grund av missväxt. Vilket man klart märker för år 1696
var det värsta året i Dala-Järna under 1690-talet.”
1716 var det sedan
på grund av extrem kyla, missväxten som blev lika svår som de senaste åren
under 1600-talet. P.g.a. kriget var det nu också svårt näst intill omöjligt att
importera spannmål. Även saltet blev en bristvara. Här fick myndigheterna för
att lindra svälten införa tullfrihet och maxpris på salt, sill och spannmål.
Och vad kan man då ha förväntat sig att kyrkan skulle bidra med? Jo, genom
kyrkan fick svenska folket klargörandet att det var deras eget fel för Gud
vredgades över folkets svåra synder så pest, stupade och tillfångatagna
soldater, missväxt och allt annat elände var Guds rättmätiga straff. Om bara
folket slutade med att synda skulle allt ordna sig. Och hur stod det till med
kyrkans räkenskaper för år 1694 om bl.a. inköp av vin. Så gavs pengar till
kyrkan för var och en som dog. Alltså de fattiga gav till de fattiga ... -
Fortsättning får ni reda på genom att läsa min bok som finns att låna på
bibliotek.
Källa: ”Arvingarna del 1” ISBN nummer 978-91-639-7680-3
1872. ERICH
SEFFREDSSON i Huggarbo Norrbärke sn.
f. kring 1644, 45 enl. Hfl. Erik dör 1698 Bild 11 räkenskaper för
kyrka och församling (1696-1742) SE/ULA/11109/L I a/4.
Här står inte ens var han bor, men man skall komma ihåg att
stor svält råder och Erik dör 1698.
Enligt Hfl. (1794 - 1704) Bild 240/
Sida 220 inte bara Erik Seffringsson står som död
även hans bror, uppsyningsmannen Per Seffringsson
står som död på samma sida. Men sedan står denne Pehr Siffringsson
som död 1719, 69 år gammal viket gör att han skall vara född 1649.
– Gift 1680-06-02 med … alltså gifter de sig
nästan 4 månader efter att sonen Erik har fötts.
Erik Seffringsson med Lisbarh Jöransdotter sågare. Anar att denna Lisbeth inte mådde så
bra efter förlos-sningen. Denna Lisbeth och hennes
syster Anna Göransdöttrar.
1873. LISBETH/
Elisabeth GÖRANSDOTTER sågare. Något obestämt när hon är född. Enl. Hfl. 1664, 1665. Dör gör hon 1731-02-21, hon bor då hos sin
dotter Malin (Maria) och mågen Lars Larsson. Då uppges hon vara 71 år gammal
och då vara född 1660, anar att det är där Kjell Wadfors
får sin uppgift. Samt Elisabeth Göransdotter i Huggarbo, född i Hagge 1660 gift med Erik Seffringsson i Huggarbo 1680. Aflat tillsammans 8 barn, 5 söner och 3 döttrar, vilka
allenast 3 döttrar lefva. Begrafs
… … … (3 ord på latin) på kyrkogården.
Hon bor då hos sin dotter Malin(Maria) och där finns även dottern Anna. Men
sonen Erik lever ju. Att hon fått 5 söner stämmer med inte den Erik som är
antecknad hos familjen i Huggnora.
Ra
Hfl Norrbärke (1671-1693) Bild
120 Huggarbo åren 1671 – 1691
Christi (År) Atatis (Ålder)
Huggarbo
Söffring Söffringsson
H.
Malin
Johan
Söffringsson
År
1674, 28 år gammal Lit. Pähr Säffringsson
– Här är han lika gammal som sin hustru.
År
1674, 28 år gammal H. Britta Persdotter – Här är Britta lika gammal som sin
make.
Anders
Söffringsson- mortus
Jonas
Söffringsson i Stockholm
År
1674, 29 gammal Erich Söffringsson – vilket betyder
att han skulle vara född ca: i alla fall 1645
År
1674, 17 gammal år Lit. Kerstin Söffringsdotter nu i Backbyggebo
Anna
Jöransdotter
F
Elisabeth Jöransdotter Erichs
Helena
Persdotter
Elisabeth
Andersdotter i …
Johan
Persson
Malin
Persdotter
Ja, varför hamnade flickorna Lisbeth
och Anna Jörans döttrar här?
Man får anta ändå att Lisbeth är född
1660, detta innan födelseböcker finns. Systern Anna Göransdotter
är född 1666-10-07 vilket stämmer enligt födelseboken far Jöran Mattsson vid Huggarbo bruk.
Flickornas far Jöran Mattsson sågare avlider
1669-04-04 i Hagen. Man kan anta att flickorna hamnade här hos sin släkt, ja
för det var så det gick till man skulle hålla sig till sin släkt. Men det
behövde inte betyda att man var nära släkt. Men läs sedan mer under Lisbeth Göransdotters far Göran Mattsson sågare (XI 3746)
Barn:
1. Erik Eriksson
(IX 936) född 1680-03-28 Huggarbo, han är då
oäkta så att säga…
1680-03-28 Erik. Erik Söffredsons i Huggarebo, är aflad genom oloflig beblandelse
lovat äkta henne då hon kommit till hälsan/: natus 25
Källa: RA Norrbärke f. 1680-03-28 Bild 49/ Sida 38*)
Denna son kommer vi sedan att finna
hos Erik Svenssin skräddare som troligen var gift med
änkan efter Göran Mattsson sågare …
2. Anders f. 1682-02-19 Erik Seffringssons
i Huggarbo. RA föd.b. Bild
55/ Sida 43 (1661-1688)
3. Peder f. 1688-07-03 Erik seffringssons
i Huggarbo RA föd.b. Bild
13/ Sida 4 (1688-1704)
4. Jöran f. 1690-01-19 Erik Seffringssons
i Huggarbo Ra föd.b. Bild 20/ Sida 11 (1688-1704)
Någon son Erik född 1694 finns inte att finna i födelseboken. Men Erik Ersson föds
då med detta datum den 3 juli 1694 men står då som son till Erik Ersson på Wäderbacken vilket Kjell Wadfors
skrivit in. Men densamme Erik har även skrivits in under Erik Siffridsson vilket inte stämmer hans Erik är ju född 1680.
Alldeles efter denne Erik f. 1694 står Susanna f. 6 juli född
av Per Seffringsson i Huggarbo,
vilket stämmer. Och Susanna är förstås kusin med Erik Seffringssons
barn.
5. Maria f. 1693-05-09 Erik Seffringsson Huggarbo Norrb. RA föd.b. (1688-1704) Bild
42/ Sid 33
6. Anna f. 1696 men inte den 3 april utan den 5 april. Inte
mindre än 3 Anna föds denna dag men
I RA föd.b.
(1688-1704) finns hon på Bild 72/ Sida 62.
1874. HANS NILSSON f. 1641 i Backbyn Norrbärke, d. 1701-12-28 Mattsbo
Norrbärke.
RA Mntl.
1700 Norrbärke
Hans Nilsson 4 pers. B, H, 1 son, 1 dotter
RA Hfl. Norrbärke (1694-1704) Mattsbo
Bild 239/ Sida 219
Uppsyningsman
Hans Nilsson död
H. Brita Halfvardsdotter sjuk, död 1716-07-29
Se vidare på
RA nätet…
RA Hfl. 1702 Norrbärke finns nu i Mattsbo…Bild 239/ Sida 219
Hans Nilsson död
H. Britta Halfvardsdotter
Petter Stråhle
Hans Nilssons änka, 3 söner och 1 dotter
Anders Swensson
Anders Mattsson B, H
Så Hans Nilsson dör 1701.
1875. BRITTA
HALFVARDSDOTTER, f 1651 Mattsbo Norrbärke d. 1716-97-29
efter Britta Halvardsdotter i Mattsbo.
Står inte hur gammal hon blev men från
första Hfl. 1671 - 1691 skall hon vara 7 år yngre än
sin man. Från Hfl 1692 - 93 kan man utläsa att hon
kan vara 10 år yngre än i sin man. Så hon kan vara född 1648-1651.
Barn:
1. Nils Hansson f. 1671-11-19 Hans Nilssons i Mattsbo RA Norrbärke (1661-1688) Bild 38/ Sida 27
RA Special år 1672 dör Hans Nilssons barn i Backbyn. Antar att det är denne sonen Nils som dör 1672.
2. Anna Hansdot. f. 1673-07-02 Hans
Nilssons Mattsbo RA Norrbärke (1661-1688) Bild 41/
Sida 30
3. Gustaf Hansson f. 1675-12-05 Hans Nilssons Mattsbo RA Norrbärke (1661-1688) Bild 43/ Sida 32
Står antecknat att han dör 1739.
4. Anders Hansson f. 1678-02-10 Hans Nilssons Mattsbo RA Norrbärke (1661-1688) Bild 46/ Sida 35
5. Britta Hansdotter (IX 937) f.
1680-02-29 Hans Nilssons Mattsbo RA Norrbärke
(1661-1688) Bild 49/ Sida 38.
6. Hans Hansson f. 1682-01-22 Hans Nilssons Mattsbo RA Norrbärke (1661-1688) Bild 53/ Sida 42
7. Peder Hansson f. 1683-11-11 Hans Nilssons Mattsbo RA Norrbärke (1661-1688) Bild 58/ Sida 46
8. Halfvard Hansson f. 1685-02-15
Hans Nilssons Mattsbo RA Norrbärke (1661-1688) Bild
60/ Sida 48
9. Mattias Hansson f. 1690-03-02 Hans Nilssons Mattsbo RA Norrbärke (1688-1704) Bild 21/ Sida12
Nu har man börjat skriva in faddrar: Peter Stråle
bruksföreståndare ibid. Olof Gustafsson i By. Hustru Kerstin ibid. Hustru Carin
ibid.
10. Kerstin Hansdotter f. 1691-11-24 RA Norrbärke (1688-1704)
Bild 31/ Sida22 Faddrar: Phär Hermansson i Mattsbo, Mats Orre i y, hustru kerstin…jans
hustru i By, Kerstin …dotter i Mattsbo.
1876. MATTS ANDERSSON
KATT (OÄ) f. 1635 Stimmerbo Norrbärke. Död 23 april
Mats Katt soldat i Stimmerbo. SE RA Norrbärke special
(1661-1691) Bild 164.
– Gift med …
1877. ANNA JÖNSDOTTER
f. 1632 okänt var
1882. VINCENT
UNGERECHT f. 1630-09-12 i Schmalkalden i Tyskland. Denna
släkt har utförligt utretts av Martin Andersson. Dels alla anor som kommer hit
med Vincent. I smedsskivan skriver han:
Smedsforskaren
4/2009).Vincent kom till Eskilstuna 1660. Ett rekommendationsbrev utfärdades
1660-01-10 av staden Schmalkaldens råd inför mästerVincent Yngerechts resa
till Sverige. Originalet i privat ägo (Thomas Söderberg). I brevet berättas att
Vincent varsylsmedsgesäll och ämnade sig till
Eskilstuna i Sverige. Vincentnämns i 1671 års
förteckning och i 1683 års mantalslängd. Bodde i Eskilstuna.
Vår Regina Ungerechts son Johan
är född 1718-10-09 (födelsebok saknas vid tiden i Eskilstuna Kloster och Fors)
här finns han sedan med i dödboken1786-09-08 och står då som att han var 68 år
gammal. Vincent Ungerechts son Johan funderade jag på
skulle kunna vara far till Regina. Johan Ungerecht
gifter sig 1701 med Katharina Persdotter Fleida f. 1672.
Hon dör i Eskilstuna 1750, 75 år gammal och bör då vara född 1675 och hon står
som änka efter Johan Ungerecht. Död före 1750.
Mästare i Eskilstuna 1710, 1711, 1721 och 1725 (räkenskaper H:2, 3) (ÖH)
Johan heter ju sonen Bock
f. 1718, så tänkte jag att deras son Petter skall vara född 1705, så då kan ju
vår Regina vara född kanske 1702, men då skulle hon bara vara 16 år då sonen
Johan Bock föds vilken verkar lite otroligt. Så efter som hon befinner sig i
Eskilstuna anar jag att hon istället är syster med Vincentsbarnen. Barn:
1. Hans Georg Ungerecht, vilken nömns som dopvittne redan 1689, han gifter sig med
Magdalena Andersdotter Raaf f. 1691. Deras barn är
sedan födda 1721 – 1730.
2. Christina Ungerecht första barn föds
1699 – 1715 i Arboga
3. Johan Ungerecht och då hans
hustru dör Katharina
Persdotter Fleida dör 1750 står att hon är 73 år
gammal och bör då vara född 1677. Johan var mästare i Eskilstuna 1710, 1711,
1721 och 1725 (räkenskaper H:2, 3) (ÖH) och bör väl vara född vid ungefär samma
tid och de gifter sig 1701 och deras son Petter föds 1705.
4. Elisabeth Vincentsdotter Ungerecht. G m Hans Johansson Spankou
5. Maria Vincentdotter Ungerescht, g. 1689 med Peter Johansson Spankou
6. Reinhold Ungerecht
Dopvittne i Eskilstuna 1679-03-30.
7. Hans Vincent Ungerecht Dopvittne 1686 30/10.
8.
David Ungerecht gift med Maria Persdotter f. 1685.
Alla deras barn föds i Björstorp, Dunke
1710 -1731.
9. Vår ana Regina Ungerecht (IX 941)
som var gift med Anders Bock (IX 940) och har sonen Johan född 1718 gör
att hansmor bör vara en Wincentiusdotter.
För alla er som är intresserad av Ungerecht
släkten rekommenderar jag …
Martin Andersson har gjort ett
jättearbete med denna släkt Ungerecht ända ner till
1500-talet vilket han skriver om i Anbudet Eskilstuna – Strängnäs
Släktforskarförening
Informationsblad för
Eskilstuna-Strängnäs Släktforskarförening Nr 3 år 2009
På sidorna 15 och 16 har han skrivit denne Martin Andersson
och det kan ni läsa mer om på nätet.
***XI***
3724. NICOLAS LEMOINE
f. 1600 St Jaques De Dieppe, France,
död strax efter ca: 1663.
Nicolas finns i Sverige från omkring 1630. Kolkörare
1632-11-01 i Norrköping och är då Kolkörare 1632 j Flögfors,
Ramsbergs. Året efter tar han anställning hos Jacob de la Gardie vid Högfors
och blir bruksföreståndare. (Högfors bruk var 1639 det största av de la Gardieska verken). Han arrenderade Högfors på 10 år, från
och med 1633 till den 1 okt. 1641, då han måste avstå tre månader i förtid,
antagligen för att han inte kunde fullgöra sina förbindelser. (Kontraktet finns
i de la Gardiska samlingarna i Lunds
universitetsbibliotek). Bruksföreståndare mellan 1634 och 1637 i Sigulskvarn i Harakers socken.
Se https://www.ub.lu.se/hitta/digitala-samlingar/de-la-gardieska-arkivet.
Gå att läsa på nätet.
3. Räkenskaper för 1637–1639 rörande Axholm, hemman
i Haraker
och Fläckebo
(arrenderade av Nicolas Lemoine, se inbundna brev härom av Jakob De la Gardie
och Lemoine),
Högfors, Sigulskvarn m.m. Se registret
i volymen.
10. Räkenskaper för 1642. Haraker,
Skärviken, Bockhammar, Högfors, Körtinge
i Närke m.m. Arrende-kontrakt med Lemoine på Högfors
och Nordansjö bruk m.m.
Mellan 1638 och 1642 i Högfors bruk, Västerfärnebo.
Mellan 1638 och 1642 i Nordansjö masugn Norberg. 1645 ger Nicolaus Lemoin föräringar till kyrkan i Norberg i form av tackjärn.
Samt 1649 ger han penningar i föräringar till Kyrkan i Norberg igen.
– (Peggys) År 1645 i
mars står sonen Baltzar Lemoine fadder i Norberg åt Per körares barn Baltzar. 1647
den 28 mars står Francia, Nicolai Leomoins
dotter fadder, till Johan Rålambs barn wid Werlingsberg, Erik födelse i Norberg. Wittnen:
Bothvid klensmed och Francia,
Nicolai Lemoins dotter. – Källa: RA Norberg födda 1643-1671
sidorna 59 och 63.
Samt 1649 ger Nicolaus penningar i föräringar till
Kyrkan i Norberg. Vidare mellan 1649 och 1650 finns han i Avestafors,
Avesta. Under mästersmeder Mntl. i Avesta återfinns Nicolaus Lemoin 2 pers, han och hans
hustru. I samma Mntl. Baltzar (bör vara sonen) står som smed, 1 person.
I Mntl. Avesta för år 1651 står en Nils Lemoin,
vilken bör vara densamme Nicolaus men nu endast 1 person. Tolkar det som
att hustru nu är död detta år 1651. –
Bruksföreståndare
1657-06-15 i Kengis Pajala. Dito 1657 och 1659 i Svappavara, Jukkasjärvi. Bruks-föreståndare 1663 i Skärviks bruk, Skinnskatteberg. Jo, här finns en Nicolaus
Lemoin Hytte dräng endast bonde ingen hustru. Se
Mntl. Skinnskatteberg 1663 vid Skärviksbruk Bild 89/ Sida 91. Så här antar jag
att hans hustru Maria har varit död redan 1651 i Avesta. Källa: Med hjälp av det som funnits på nätet
har jag själv kunnat kontrollera förutom min egen forskning.
– Gift med …
3725. MARIA BERNAIL f.
ca: 1600-05, död omkring 1651 i Norberg.
– Att detta var Nicolaus hustru vet jag inte
hur man fastställt, men det verkar troligt. Det som finns…
Noteringar |
3633. Maria Bernail S: Ulla Nordenstam,
2003; Kjell Lindblom, Vallonsläkter under 1600-talet, Del I, pp.47-54 (Annika Svensson, 2003) |
Barn:
1. Baltasar Lemon (Lemoil)
bruksförvaltare (X 1862). f. ca: 1620 Död mellan 1674
och 1765 begravd i kyrkan i Avesta. Han står fadder i mars 1645 åt Per körares
barn i Werlingsberg Norberg faddrar: Baltzar Lemoin, och H. Malin Botvid smeds.
– Vid samma tid finns även fadern Nicolaus Lemoin i
Norberg enl. mntl. 1649 - 1650. Sen flyttar fadern till Avesta efter moderns
död kring 1651. Kanske fadern Nicolas flyttar med sonen och hans familj till
Avesta vid hustruns död då sonen enl. mntl. bör vara gift före 1657. Men att
fadern sedan avviker till Kengis Pajala och blir
bruksföreståndare där. Baltzar sonen kvar i Avesta. Han finns sedan med i mntl.
vid Nisshyttan i Säter från år 1657 – 1662 bonde och
hustru, så 1657 år han gift enl. Mntl. Säter Nisshyttan.
För Mntl. Nisshyttan i Säter 1656 finns endast
Baltzar Lemoine 1 bonde, 2 drängar, 2 pigor.
2. Francia Lemoin år 1647 är Francia,
Nicolai Leomoins dotter vittne d. 28 mars åt Johan
Rålambs barn wid Werlingsberg
Norberg då sonen Erik föds. Wittnen: Bothvid klensmed och Francia
Nicolai Lemoins dotter.
3.
Gustav Lemoine, se not. 3633. Eftersom fader Nicolaus
flyttar 1657-06-15 till Kengis Pajala och sedan den
yngre sonen Gustav Lemoin blir bruksfogde 1661 i Kengis så kan man väl ana att det kan stämma. Sonen följde
med fadern upp till Kengis.
3726. JOHAN NOLTING, Borgmästare
i Säter f. och död före år 1664 i Säter.
– Gift med …
3727. Ev. MARGITA
NILSDOTTER. Hustrun dör i Säter 1674-04-26, 63 1/2 år gammal, vilket gör att
hon bör vara född ca: 1611. Namn saknas på hustrun, men RA salig Johans Noltings änka i Säter dör den 26 april 1674, 63 1/12 dels
år gammal, vilket gör att hon bör vara född kring 1611. Och då får man
förstås anta att mannen kan vara i samma ålder, eller något äldre.
Barn:
1. Daniel Nolting, f.ca: 1631 gift
med Carin Eriksdotter Scribera:
Daniel dör 1664 den 16 oct. 31 ½ år gammal. Dot.
Britta f. 19 maj 1664 Säter. Pigan Margareta Danielsdotter
Nolting f. 1662 står fadder 1679, samt 1680 och 2
ggr 1681.
2. Johan Nolting f. ca: 1633. Han
bör vara far till jungfru Margareta Nolting som vigd
den 14 oct. 1683 av mäster Anders i Skedewi Johan Schedvin med jungfru Margareta Nolting.
Sidan 2 i Hfl. 1689 – 1704.
Bild 109. Samt Bild 114 men då står det Cop.
Her Johan Skädwin och
Jungfru Margareta Nålting i Säters stad. Det står
alltså samma sak på 2 olika sidor. Men då är hennes faster Margareta Nolting (f. 1638) redan gift 1677.
3.
Elsa Nolting f. 1634, dör 1674 den 9 augusti i Säter.
Salig Jungfru Elsa Nolting, blev 40 år gammal.
4. Gertrud Nolting f. ca:1636 (X 1863) f. Säter Dalarna, hon blir änka
1675 och död kring 1689. Antar att Gertrud föds här emellan då det är 4 år
mellan systrarna Elsa och Margareta.
5. Margareta Nolting f. 1638.
Margareta Johansdotter Nolting vigs 1677 (39 år
gammal). Den Margareta Nolting som var gift 1677 med
Jonas Norn (27 år gammal) dör 1719-05-14 begravd 18
maj. Rådman Herr Jonas Norn hustru madam Margareta Nolting begravs på förnämnda datu lades in i kyrkan i sin egna grav, hon blev 81 år och
3 månader gammal. Hennes make dör 1721, begrafs salig
Rådman Herr Jonas Norn lades in i kyrkian
i sin grav hans ålder war 71 år 10 månader och 10
dagar. Så han var född 1650 och tolv år yngre än sin maka.
Det är hos denna
moster, Margareta Nolting, systerdottern Margareta Lemoin sedan kommer till. Modern Gertrud blir änka kring ca
1675.
Sacellanus
Johan Schedvin – han är dopvittne 1681
Hustrun Margareta Nolting
– f. 1662, d. 1723.
Dotter Lisken
Johansdotter
– Denna man Johan Schedvin född i Sundborns sn. var gift d. 14 oct. 1683 med Margareta Danielsdotter Nolting, dotter
till fältsecreteraren D. Nolting
och Christina Scribera.
Säter Hfl. 1689 -
1704 sid 3
Jonas Norn
– vigda 1677
H. Margareta Nolting
– f. 1636 är även faster till H. Margareta Danielsd. Nolting f. 1662 från sidan 2.
Johannes Norn
– föds i februari 1677
Petrus Norn
– föds i december 1679 Jonas Pettersson Moreaus och H. Margareta Notlings son.
Vittnen: Gillius
Gejer och H. Mattias … och Margareta Lemoin.
Gustav Norn
– f. februari 1681. Så står det skrivet: denne wackre
man blef bergsmästare i
Wermland, men dödde 1718. Hans lik fördes till Säter.
Så Margareta får sitt tredje barn då hon är 43 år gammal.
J.( Jungfru) Margareta Lemoin – Här finns hon hos sin moster i Hfl. 1689 vid tiden
då hennes mor Gertrud dör och hon gifter sig först 1703 vet vi ju.
3728. PEDER HANSSON kanske var han
densamme bokhandlaren Per Hansson i Arboga landsförsamling – Gift före 1641
med…
3729. ANNA OLSDOTTER
Barn:
1.
Olaus Petri Arborelius (X 1864) f.
1641 Arboga, d. 1682 i Romfartuna
2. Jon
Persson f. gm Sigrid Jonsdotter.
Deras son var …
10. Petrus Arborelius. Född i Arboga 1 April
1677. Hans fader, Borgaren Jon Pehrsson war broder
till Commin. och des. Pastor i Romfartuna
Ol. Arborelius, ifrån hwilken
sistnämde alla nu warande
med detta namn härstamma. Modr. Sigrid Jonsdotter.
Stud. 1701. Stadgad man då han blef Pwgd 20 Dec.1712 och blef
passande Adj. hos den stolte Prosten Dahlborg i Stora Tuna. Hade i St.
Tuna så stort anseende, att då den stolte Prosten Dalborg i socknestämma
beklagade sig, att han måste resa till riksdagen och lemna
församlingens wård, försäkrade bönderne,
att då herr Pehr blef hemma, skulle allt gå lika wäl i sin ordning. War en
utmärkt predikant i den stora kyrkan, och då Commin. Kohlbeckius på stället war en
stor ryttare, uppkom det talet: "När Herr Olof rider och Herr Pehr
predikar, då går det med fas." Blott 7 års prest
blef han befordrad till Kyrkoh.
här 1719, och den kraftfulle mannen swarade emot
församlingens behof och förhoppning. Länge omtalades
han såsom en utmärkt Pastor i lära och lefwerne, i
disciplin och wälgörande, äfwen
såsom föresyn i åkerbruk. Ett stort kärr gjorde han frugtbärande,
men det lades i lägerwall efter honom. Så gick det
ännu en gång långt efter hans tid. På herrgårdarne en
wälkommen gäst, och wanligen
ställdes en bout. Portugis för hans couvert. Bidrog till fattigskolans stiftelse af en Fröken Kraus. Stod i mycken gunst hos Biskop Kallsenius, som i sin likpred.
efter honom yttrade det omdöme, med sidohugg på hans grann-Pastor: "Han war ingen fuchsswansare, som
strök folk om munnen med räfrompor." I prestmötet 1714 war han Orator,
1719 Opponens och predikade 1721. Död 22 Nov. 1742.
Gift i Maj 1719
med Sara Lundius, Kyrkoh. Lundii i Barkarö dotter, förut g. m.
sin faders efterträdare Troilius och Tulenius. Fick
med henne tre styfsöner, men förlorade till bitter
sorg på ett år twå af dem,
som gåfwo bästa hopp. Enkan
dog 28 Aug. 1762, 88 år gammal.
3. Nicolaus Petri Arborelius, f. 1658 d. 1710 hans efterlefverska änkian salig madam
Anna Fernelia fördt en
ärbar och berömlig vandel begravd i kyrkan på Norra gången åldern obekant. Hon
dog 1732 den 27 jan. Källa: RA Lindesbergs kyrkoarkiv. 1729 - 1743. Bild 70
Nils Arborelius f. 1658. Cappellanen
Nils Arborelius H. Mad Anna Fernelia får sonen Daniel
år 1707 i Lindesberg. Deras dotter Margareta föds 1710-09-04 Lindesberg, men
hon dör sen 4 veckor gammal. Samma år 2 veckor senare dör denne Sacellanus Herr Nicolaus Arborelius, i denna församlings
berömlige Själasörjare fördt en mycket ährbar och sitt stånd fröjderlig wandel, begraven i kyrkan i dess grav uti … folksbänkarna vid Norra … dess ålder – men ålder ej angiven
3730. PETRUS ANDREAE
IHRESTADIUS. F. 1614 Olsta by, Ihrsta
socken.
16. Petrus Andreæ
Ihrestadius. Född i Ihrsta
och Olsta by 1614. Fadren Anders Månsson,
Rusthållare. Läste i Westerås så, att han af Biskopen hedrades med namn af
Philos. Candidat. Pwgd 1640
och sänd till By att bistå den åldrige Pastorn. Återkom till Westerås och blef Secund. Collega i skolan 1643.
Rector Pædagogii 1644. Capellan
i Björksta 1648 och dito i Sala stad 1650. In
synodo sacellanorum1657, då han hade partes, frågade han "nomine Cleri, huru en skall skicka sig i socknebud
denna pestilentstid? Resp.: I städerna skall dertil sättas en wiss prest. Eljes i gemen lagar hwar och en så, att församl.
beredes förut och icke fåfängt gifwer sig i faran. Hwar och en göre sin plickt efter
bästa förstånd och försigtighet. Han kan ingen wiss modus föreskrifwas."
Med twå lärde män föreslagen hit 1664 behagade han
församlingen och ankom följ. år. Så länge förmågan warade
stod allt wäl till, och han gagnade äfwen bostället med utwerkande af Lagmansdom 1671, att prestbordet skall njuta gammal häfd
i Gunnesta skog. Snart förswagad
hade han godt biträde af
sin måg, Commin. Arborelius, och det war frågan, att med församlingens och Consist.
samtycke uppdraga pastoratet till den kraftfulle mannen; men han dog förrän
saken blef afgjord. Pastor
förföll allt mera, församlingen blef missnöjd, i
synnerhet hade Öfwerste Sparfwenfeldt
på Åbylund mycket att säga och wälwiljan
för huset war alltför liten. Ändtligen
infann sig en skicklig man, som antogs att upprätta både det ena och andra, och
sedan den gamle sjuke mot wissa förbehåll till honom afstått lägenheten, afled han s.
år 1683 12 Dec. Begrofs i kyrkan.
– Gift 1649 med
3731. CATHARINA ANDERSDOTTER
MUNCK f. 1613, d. 1677-04-22 Romfartuna prästgård.
Hon var först gift med borgmästare Anders Öhrling i Enköping, men denne dör
1648. 1649 gifter hon sig med Petrus
Andreæ Ihrestadius. Då är
Catharina redan 35 år gammal. Huruvida borgmästare Öhrling och Catharina ha-
de några barn tillsammans kan jag inte finna, men
läs nedan… Deras son Isak Salmonius föds då Catharina
är 42 år gammal.
Catharina dör 1677-04-22 begrovs R:D. Pastoris
hustru den ehreborne matronan Catharina Andersdotter
Munck, 64 år gammal. Detta i Romfartuna.
Barn:
Petrus Andreæ, födda i första giftet 1638 med
Susanna Andersdotter Björk
1. Salomon
Persson f. 1639 Björksta, enligt uppgift, ej bekräftat av mig
2. Susanna
Persdotter f. 1641 Björksta, enligt uppgift, ej bekräftat av mig
3. Katarina
Karin Persdotter f. 1643 Björksta, enligt uppgift, ej bekräftat av mig
Andra giftet 1649 med Katharina Andersdotter Munk. Obs!
Jodå, hon hade också dottern Britta Örling f. 1643 d. 9
april. Finner hennes test från år 1715 i Fränsta Romfartuna socken. Fann detta av en händelse då jag letar
efter annat:
Tillägg från Romfartuna
1715 sid 46A
2. Wår
salig christendomssyster, dygdesamma Modren Hustrun Britta Örling ifrån Fränsta
är född 1643 d. 9 April och Stockholm på Södermalm, fadren
lovärd inspektorn af Långholms källarne och der jämte borgmästare uti Encköping;
modren dygdesamma Matronan Högvärd
Catarina Munck, dessa hennes kära föräldrar hafve
strax och utan uppehålld låtit hennes … till love och
christendoms, samt efter årens tilltagande hon låtit
uti sin christendoms … informera så hon sedan samt sine kära föräldrar med alle
dotterlig lydnad tillsamma gått. Till år 1667 d. 14
april insolverade hon sig till ett christerligt äktenskap med Capitainen
under Kongl. Dahlregementet slig Jöns … med honom levde
uti 5 åhr och 3 månader dock utan lifsfrukt.
Lefde alltsedan en sörjande änka uthi
2 åhr, då hon sedan år 1673 d. 14 okt. inträdde äkta
förbund med sin nu efterlevande andre man Daniel Widickson
i Fränsta med vilken hon varit giftuti
42 åhr och några månader, och under samma tid gud dem
välsignat med 4 barn, 3 söner och 1 dotter. Deraf 2
söner lefver. Blef död d. 2
januari 1715 åldern 72 åhr och några månader.
Finner familjen i Romfartuna
Fränsta på Bild 18/ Sida 4 år 1684-1685
Fränstad Daniel Widichsson
H. Britta
Dotter Catharina Danielsdotter
Dr. Johan Classon
Dr. Mats Olsson
Gossen Johan Andersson
Pigan Annicka
År 1695 finns familjen i Fränsta Bild 136/ Sida 122
Daniel Widichsson
Hustrun modern
Anders son – han bör vara en av
sönerna som lever 1615
Systerdottern Britta
Samt sedan hans drängar…
Tillsammans
med Petrus
Andreæ Ihrestadius, hans
från parets äktenskap 1649.
4. Susanna Sahlmonius (X 1865) f. 1650 Sala. – Då
är modern 37 år gammal.
5. Samuel Salmonius f. 1651-10-28 Salberga
6. Abraham Salmonius f. 1654-11-28 okt Sala
Abraham Salmonius, född 1654-11-28 i Sala. Student i Uppsala2 1675-02-17.
Prästvigd 1684-09-18. Bataljonspredikant vid Västmanlands regemente s. å.
Filosofie magister 1685. Hovpredikant vid Kungsör 1686. Kyrkoherde i
Fellingsbro pastorat av Västerås stift 1688-05-22. Död 1706-03-30 och ligger
jämte sin hustru begraven i Fellingsbro kyrka, där deras och deras barns
avbildningar i gips på deras epitafium ses. Gift 1688 med Maria Christiernin, född 1667-11-14 i Säter, död 1709, dotter
av prosten och kyrkoherden i Fellingsbro Johannes Christierni
Christierninus (farfarsfar till konteramiralen Harald
Christiernin, adlad af
Cristiernin) och Magdalena Simonia
(systerdotter till assessorn Paul Rudbeck, adlad Rudebeck.
Abraham Salmoon,
adlad Tornérhielm, född 1692-04-05 i Fellingsbro
prästgård. Student i Uppsala2 1705-02-10. Kvartermästare vid
livregementet till häst 1709-10-00. Kornett därst.
1711-06-19. Regementskvartermästare vid Upplands femmänningskavalleriregemente
s. å. 6/11. Ryttmästare därst. 1714-05-24. Konfirm. fullm. 1715-05-25. Adlad 1719-09-08 (introd. 1720
under nr 1655). Sekundkapten vid Nylands dragonregemente 1720. Premiärkapten därst. 1721-11-04. Död 1730-04-09 på Styrestad i Lännäs socken, Örebro län och begraven i föräldrarnas grav
i Fellingsbro kyrka. 'Han bevistade bland annat slaget vid Hälsingborg
den 28 febr. 1710 och 1718 års norska kampanj.' Gift 1716 med Magdalena
Törne, född 1691, levde 1734, dotter av inspektören vid Norrköpings sjötull
Matts Hansson Törne och Magdalena Signac samt syster
till generalmajoren Peter Törne, adlad von Törne.
Se adliga ätten Tornérhjelm nr 1655
7. Isaac Salmonius
f. 1655 Sala
Wälärewördige och Höglärde H:r Isaac
Petri Salmonius är son till kyrkoherden i Romfartuna s:n. i Västmanland Petrus Andreæ
Ihrestadius född 1614 i Irsta s:n. i Västmanland,
† 1683 på Romfartuna prästgård, Västmanland och Catharina
Andersdotter Munk född 1613, † 1677. Det var i Romfartuna
som Gustav Vasa mönstrade sina trupper inför anfallet på Västerås under det
svenska Befrielsekriget 1521. Han var student i Uppsala 1675 och tog
magisterexamen 1685 och prästvigdes samma år. Isaac Salmonius
var huspredikant hos assessoren i Kammarkollegiet
Joel Gripenstierna och hos det karolinska kungliga
rådet Erik Lindschöld innan han 1686 efterträdde sin
svärfar prosten Petrus Livonius som kyrkoherde i Färentuna. Samma år fick judar, turkar, morianer och
hedningar tillåtelse att bo i Sverige om de döptes i kyrkan. Han kom att
efterträdas som kyrkoherde i Färentuna av sin
efterlevande maka Christina Livonias andra make Sven Serenius. Bild: Isaac Salmonius brorson premiärkaptenen vid Nylands
dragonregemente Abraham Salmoon adlades Tornérhielm 1719. - Modern Catharina är nu 42 år gammal.
3732. INGEL NILSSON, f. kring 1600 Björsarvet
Sundborn. Ingel Nilsson finns i Landskapshandlingarna för Warggården Mntl. Kopparberg
1642, då Ingel Nilsson 4 personer. Hit kom han då han gifter sig med Jacob
Knutssons dotter Märta. Dito fram till 1650 både Bonde och Hustru 4 pers, året därpå är det enbart 3 pers,
så då bör Märta ha avlidit vid tiden 1651. Men Ingel gifter om sig 1653
med Catharina Columba, som blev de två barnens
styvmor. I det äktenskapet föddes mest troligen dottern Susanna och sonen Jonas Columbagrius, 1658—92,
vilken skall ha avlagt en slags examen. Catharina Columba
är ändå släkt med släkten via sin moder Elisabeth Tomasdotter Barchia, vilkens far var Tomas Hindricho Barchius (XIV 26908) läs
mer under min farmor Gerda Augusta Svedling (III 13).
Själv avlider Ingel Nilsson från
Kopparberget i mars 1661. Enligt min forskning i alla fall död 1661.
RA Mntl. Wargården Kopparberg 1650 Ingel
Nilsson 4 pers
RA Mntl. Wargården Kopparberg 1650 faderns
broder Carl Jacobsson 4 pers
RA Mntl. Wargården 1651 Ingel Nilsson 4 pers
RA Mntl. Warggården Kopparberg1652 Ingel Nilsson nu 3 personer. – Här
avlider hans första H. Märta.
RA Mntl. Warggården Kopparberg 1653 B, _, 1 dräng, 1 piga
1653 Husby sn. vigs Ingel Nilsson på
Warggården Stora Kopparberget med pig Karin Jonaesdotter
Columba.
RA Mntl. Warggården Kopparberg 1654 B, H, 1 dräng, 1 piga
RA Mntl. 1657 i Wargården Ingel Nilsson B, H,
2 drängar, 2 pigor
RA Mntl. 1660 Wargården i Stora Kopparberg
Bild 25/ Sida 38
Ingevahl Nilsson B, H, 1 son, 1 dotter, 1
dräng, 2 pigor = 7 personer
RA Mntl. 1661 i Wargården
Bild 29/ Sida 567
Antar att det står salige Ingevall
Nilsson ingen bonde, ingen hustru men 1 son.
Så här kan man förstås undra vart
hustrun Catharina då tar vägen, hon och hennes då enda dotter som lever, bör
vara Susanna. Catharina förblir ju sedan ogift fram till år 1666 då hon gifter
sig med Nils Hansson.
Från projekt Runeberg – vilket ligger på nätet.
Sonen Jacob Ingelssons
berättelse om Stora Kopparbrg år 1716
Sid 47
och 48
Lundmossan (Lönmossa i Wika Sochn) har warit ett gammalt Her(re)godz, som en har ägt, som het Broor Andersson på Strömsholm,? hwilken war fadren till H:r Clas Rålamb,
som och war fadren till H:r Hans Rålamb. På detta hemman har en Bergzman bot, som het Måns Erichsson (XIII
14928) i Lundmossa har och hafft några söner. En hete Erich Månsson på Barkarbacka i Aspeboda; en (annan) har het Daniel Månsson i Aspeboda (och)
en son har het Nils
Månsson (XII 7464) i Biörssaret. Denne Nils
Månsson war fader till min sal. fader Ingel
Nilsson (XI 3732) i Wargården, som ägde 2 söner/bröder till mig. Den äldsta min bror het Nicolaus
Aspman och war Prost och Kiörckioherde i Lindzåhs (=
Lindesberg) och jag der nest,
som nu ähr på mitt 77 ålerds
(ålders) åhr. Den yngre min bror het Mag: Jonas Columbagrius (halvbror) ner han dödde war han skolmestare i Kiöping. En syster hade iag, som
och war kiörkioherde hustro i Berg Sochn wed Westerås.
Viktigt testamente efter Ingel
Nilssons andra hustru, för här läser man hennes historia:
De bor sedan i Duvåker
Husby sn. Och här dör Karin 1709 i augusti och efter
henne finns ett långt test:
Hustru Catharina Columba, fordom cronobeffallningsmanens
öfver Näsgårdhen, nu i herranom
salig gamle Nils Hanssons efterlemnade änkia, hwilkens fader war den Högerwärdige och Höglärde
herren Mag Jonas Columbus en widsberömd
och förnäm professor wid det kungliga universitetet i
Uppsala, samt sedermera uti 33 åhr mycket bevislig
och nytänkande körkioherde öfwer
dänna Husby församling.
Denne saliga matronan är till världen född d. 5 april 1636 uti Husby
prästgård. Åhr 1653 d. 28 aug. inträdde hon i
äktenskap med Ingell Nilsson ifrån
Warggården, en af de 24 äldsta wid
stora Koppar-bergsgruvan, och lefde tillsammans med
honom in på 7:de året. Deras äktenskap wälsignade gud
med 3 söner och 3 döttrar af hwilka
allenast en dotter lefwer.
Åhr 1666 blef denne
saliga modren åter igen försädder
med en mycket hederwärd och förnäm man, näm-
ligen cronobefallningsmannen
öfver Näs gård län, nu i Gud hwilande, salig Nils
Hansson. Detta deras äktenskap warade till år 1678,
och wardt wälsignat med 7
barn 2 söner och 5 döttrar af hwilka
1 son och 3 döttrar lefwer.
Denna salige moders lefwerne hafver warit gudfruchtigt,
ährbart, fromt och dygdigt. Sjukdomen anlägenhet den så kallade modren hwar ofta ansatt, såsom denna passion jämte håll och sting tilskyndade henne döden, den 12 sistlidne januari, sedan
hon d 6 jan. eller trettonde dag jul, i Herrens huus
och tempel uti största andakt, Herrens högvärdige nattvard hade begått. Här i Wärlden hafver hon lefvat 72 åhr, 9 månader och
några dygn.
3733. MÄRTA JACOBSDOTTER, död kring 1651 i Warggården.
[Peggys anm:
Vet att första hustrun skall vara en Jacobsdotter
efter att ha läst angårnde Varggården, Bergsmän och
Hyttor. Tänker sen att eftersom sonen Nicolaus Aspmans äldsta dotter fått
namnet Märta så kanske hans mors namn var Märta. Letar så i RA Stora Kopparberg
1644 - 1795 och tar 2 kopior. Den första på Bild 10 där det står Anno 1644 den
26 Augusti hölts Räkenskapning
om Qvinnofolket i Bänkier …
så på nästa Bild 11 under nr 12 läser jag Hustru Märta, Ingels
i Warggården. Då blir hon ju Märta Jacobsdotter.
Märta och Jacob heter ju sedan två av barnen. Äldste sonen får namn av sin
farfar Nils/Nicolaus. Läs sedan mer under angående dottern Susanna.
Läser vidare från Varggåden, Bergsmännen och
Hyttor…
Den sistnämnde (?) var själv en ättling till Biörn i Varggården (P:s anm. via sin moder), f.
här 1641 och … 1729 - Ingel Nilsson
gifte sig hit med en dotter till Jacob Knutsson (se ovan (XII
7466)), men gifte om sig 1653 med Karin Columba
(hon g. 2:o gg 1666 med kronofogden Ingel Hansson),
dotter av den berömde Uppsalaprofessorn, sedermera prosten i Husby Jonas
Columbus och syster till skalderna Johan och Samuel C. — »den
senares anstälning i Antiqvitets-Collegium under
landsmannen Georg Sticrnhielms direktorat hade
troligen inflytande på systern Karins (Catharina Columbas)
styvson Jacob Ingelssons lust att samla ’gambla
Documenter och handlingar om hwad
som här i Bergzlagen wore
passerat’». Hans bröder blevo också lärda män, Nicolaus
Aspman kyrkoherde i Linde och prost, Jonas Columbagrius
rektor i Köping, systern Susanna äktade kyrkoherden i Berg Lars Iiabenius, och Jacob Ingelssons egen hustru Helena var
dotter till kyrkoherden i Sundborn Olaus Andreæ
Hellenius…]
Mntl. Wargården
Kopparber 1642. Här finns nu 11 personer.
Överst finns en Hans Jacobsson.
Denne bör nog vara son till Jacob Hansson från ÄL. 1614
Längre ner står efter varandra…
Carl Jacobsson (gm Kerstin Bänk
ind. 1644), Knut Knutsson och Ingel Nilsson, vilka bör vara släkt. Carl och
Märta barn till Jacob Knutsson och Knut Knutsson förstås son till Knut Knutsson
d.ä. Jodå de finns båda med i Landskapshandlingar. 1629
Lsh. 1629 finns …
Bs.
Knuts Knutsson i Wargården 4 pers. Enl. Bänkindel. 1644 var han gm Barbro.
B.
Knut Knutsson i Wargården 5 pers. – kanske finns här
dottern Märta och mågen Ingel Nilsson
Enligt
bänkind. 1644 finns Karin Knutsdotter i Wargården vilken bör vara syster med Knut d.y.
Barn:
1. Nicolaus Ingelsson (X 1866)
f. ca 1630 Aspeboda
2. Jacob Ingelsson f. ca:
1639/1641 Aspeboda, han som sedan berättar om sin far, farfar och farfars far.
Han får en stjärna i himlen av mig för det han berättat om sina anor till mig
Peggy. Men det finns mer om honom skrivet än vad jag skriver nedan, men då får
ni gå in på nätet och läsa under…
Äldre och nyare märkwärdigheter wid Stora
Kopparberg. Förf. Erik
Hammarström 1789.
Wid Kopparberget.
2. Saml. 88, 89
G.
Johan Jönssons i Waragården. Det är troligt att denne
Graf fordom tillhört Knut Persson i Warggården, som lefde
uti Konung Erics och Johans tid och warit
Befallningsman öfwer hela Dalarne;
om hwilken Rådm. J.
Ingelsson berättar, at han bodt på Borens hyttegård och brukat Warggården, såsom et dertil lydande hemman; at han haft en stor Björn, som
alltid fölgt honom. Hans Contrefait
har fått uppå den gamla Prediktstolen; som borttogs
A:O 1618, och hade sit bänkerum
där fordom Landshöfdingens Bänk warit,
derwid och hans Graf är belägen.
I Stora Korsgången bakom stora fruntimmers
Raden äro 2 Grafwar utan hällar.
H. H. Michel Knutsson i Jemtebo. Öfwer honom har profeten
Arhufius år 1684 hollit lif=predikan i anledning af Joh.
3:16 och Herr Uno Petræus Utfärds Predikan *)
Pfalm.
73: 25.
*) Utfärde
Predikan kallades i forna tider det tal, som Presterna
höllo på gården för den dödes wänner
och efterlefwandes förr ön lifwet
utbars af huset. Denna plägsed afskaffades
1686.
† Se dess lefwernes beskrifning ibalnd Kyrkowäedarne.
I. I. Jacob Ingelsson i Warggården.
Då denne Jacob Ingelsson † begrafdes den 27 Julii eller 8 Sönd. Efter Trin.
År 1729 och
Lif=Predikan hölls i anledning af Jobs 5: 26, fants en Graffekrift
lagd i Bänkarne, hwars Auctor är
obekant; men förmenes
wara Framledne Bergsmästaren,sedermera Bergs= Rådet Herr Anders Svab,
den indde
således: Då…
Sid 89
Då Senioren och
Rådmannen St. Kopparberge Grufwe- och Bergs: Rätt, Jacob Ingelsson i Warggården,
på sitt 89 ålders år, slöt år 1729 sin lefnad, sammanskrefwos dessa släta Rim,
ingom til förargelse, men allom til uppbyggnad och lärdom af S.E.A.
Jacob Ingelsfon en
långer man,
Åldrig, skarp och
mager war han,
Om dess lefnad jag
något wil rima,
Innan han lägges i
jordens gima,
Kopparberget är dess födelse ort
Innan nån Stad i
falun blef gord.
Äldre han är än wår
nya Kyrka,
På åldern kan Staden
ej honom yrka,
Han mindes när på
wår gator stod skog,
Och när Prästttägten
war ängar och slog.
Längre tilbakars han
kundskap kund gifwa,
Det han dels sade
dels månde upskrifwa.
I Scholan han gådt
och läst ut sin bok,
Bättre än mången
lärder tok.
Något han rest, men
ej uti Pryssen,
Ide heller gort
tjenst hos Ryssen.
I wälmagten
hade han krusigt hår
Brustopp han derför
ej heta får:
Det namnet måga
de behålla,
Som trätor och oenigheter wålla
Min fädernes ort han genom for,
Hörde wäl
huru man där swor,
Hwad
kropp och fjäl där hollas wårde;
I lydor och
länker de honom ej snärde,
Han årlig, Gidfruktig
och tyster war
Och flydde allt ondt
och lögnenes Far.
Det följe och de som med ondt wilja stifta
Med…
Sid
90
Mer om Jacob Ingelsson på ytterligare
ett par sidor. Ni får då gå in på nätet…samt läs mer under hans morfars,
farmors farfar Björn (XVIII 477840) i Warggården.
Källa: svenska adelns ättartavlor-
avd 1, sid 332, finns på nätet under projekt
Runeberg.
Dessa tre ovanstående barn och deras anor berättar sonen Jacob Ingelsson
om…att dessa 3 syskon genom sin moder Märta Jacobsdotter
är släkt med Björn i Wargården. Men Jacob berättar
även år 1716 vid 77 års ålder vem som är barnens far och farfar.
Del från Från
projekt Runeberg – vilket ligger ute på nätet.
Delar från bok 4 stora kopparbergs
socken och där ur Warggårdens historia. Den som berättar allt detta är vår ana
Nicolai Ingel Aspmans (X 1866) broder Jacob Ingel Aspman f. 1639
i Aspeboda och då han berättar historien är han år 1716, 77 år gammal.
LUSTHUS FRÅN 1700-TALET VID LÖVBERG.
Den sistnämnde (Den som
berättar är Jacob Ingel Aspman f. 1639/40
Aspeboda)
var själv en ättling till Biörn i Varggården
via sin moder Märta Jacobsdotter. – Hans far Ingel
Nilsson gifte sig hit med en dotter till Jacob Knutsson (P:s anm.
Vet tack vare bänkindelning i Stora Kopparbberg 1644
att hennes namn är Märta (P:s anm. vilket namn även sondottern
får, vår Märta Aspman (IX 933)) Ingels
hustru i Wargården,
Hustrun Märta dör kring
1651 i Wargården. Ingel gifte om sig 1653 med
Karin/Chatarina Columba (hon g. 2:o ni. kronofogden
Nils Hansson), dotter av den berömde Uppsalaprofessorn, sedermera prosten i
Husby Jonas Columbus och syster till skalderna Johan och Samuel C. — »den
senares anställning i Antiqvitets-Collegium under
landsmannen Georg Sticrnhielms direktorat hade
troligen inflytande på systern Karins styvson Jacob Ingelssons lust attsamla ’gambla Documenter och handlingar om hwad
som här i Bergzlagen wore
passerat’». Hans bröder blevo också lärda män, Nicolaus
Aspman kyrkoherde i Linde och prost, Jonas Columbagrius
rektor i Köping, systern Susanna äktade kyrkoherden i Berg Lars Iiabenius, och Jacob Ingelssons egen hustru Helena var
dotter till kyrkoherden i Sundborn Olaus Andreæ
Hellenius2) — de hade 4 döttrar och 3 söner, bland dem Johan Aspman, f. 1689, t
1750, kyrkoh. i Lima 1746. En mångbetrodd och märklig
man var Jacob Ingelsson, slutligen bergsrådman och flera gånger bergsmännens
sändebud till kungs. Främst lever hans minne tack vare den Berättelse om
Stora Kopparberget, som han 1716 ingav till Gruvrätten
3), en guldgruva som flitigt anlitats även för denna bok liksom för närmast
föregående och efterföljande Dalälvs-böcker. När han
begrovs, fanns enl. Hammarström »en Grafskrift lagd i
Bänkarne, hwars Auctor är obekant; men formenes wara Framledne Bergmästaren,
sedermera Bergs-Rådet Herr Anders Svab», enl.
överskriften »släta Rim» af »S. C. A.» — en ofantligt
lång dikt, delvis dråplig meninnerligt välmenad:
»Jacob Ingelsson en långer man, Åldrig, skarp och
mager war han,Om dess lefnad jag något wil rima, Innan han lägges i jordenes
gima» ( — gap) — —»I årender
war han beskedlig och god, Foglig och stilla till
sinne och mod» — och slutet: »Gud gifwe Grufwan det ädla stycke Må blifwa
Swerjes smycke, Och sidst
at Bergslagens trogna män, Som ännu finnas och lefwa
igen, Må få så många ålders åhr, Som Jacob Ingelsson
hade grå hår!»
Äktenskap med Catharina Columba.
3. Susanna Ingelsdotter
— Laurentius N
kol al, Raibyeiisls, f. 1631; Prest
1608; Hospitals-Syssloman i Westerns
1672; Kyrkoherde i Bergs socken i Westmanland 1682; jr 1692
M /, a . Gift 1672 2 /| med Susanna Ingelsdotter;
syster till Prosten och kyrkoherden Nils Aspman i Linde.
Son Ingellus
Laurenti Rabenius f.
1677-04-17 Västerås.
– En liten undran. Kan hon vara
Catharina Columbas dotter, gift vid 18 års ålder? Jo,
är det några som gifter sig tidigt så är det prästdöttrar. Men det är namnet
Susanna jag tänker på. Modern Catharina dör 1709 och då lever en av hennes
3 döttrar hon fått med Ingel Nilsson, vilken bör vara Susanna. Sonen Jonas Columbaris är hennes och Ingels
son men han dör 7 år före sin mor. Susannas mormor var Elisabeth Tomasdotter Barchia. Elisabeths bröder var Per och Tomas Tomassöner och
den senares dotter var Susanna Tomasdotter. Elisabeth Tomasdotters och hennes
bröder Per (XIV
13454) och Tomas Tomassöners mormor var Susanna Andersdotter Kilenia. Läs mer nedan*)
Catharinas morfar var Tomas Hindricho Barchius (XIV 26908),
se under Gerda Augusta Svedling (III 13)
*) Denna Susannas mormor Elisabet Thomasdotter Barchia. Född i Söderbärke. Död 1647-04-05 i Husby,
Husby kbfd. I sinnessvaghet sökte hon 1646 dränka sig
i Dalälven, men räddades av sin dräng. Hon hade ej mindre än 18 barn. – 6 år
efter moderns död gifter sig hennes dotter Catharina Columba
med Ingel Nilsson.
4. Jonas Columbagrius,
1658—92,
f. 1658 i Warggården men hans efternamn betyder »från Duvåker»
— han hade tydligen bildat det efter moderns namn; magister, prästvigd,
rektor i Köping, förf. till 2 tryckta latinska disputationer, g. m.
Margaretha Rogman, dotter av Mag. Claudius Erici R., 1629—74, kyrkoh. i
Söderbärke, som tagit sitt namn från sjön Rog.
Jacob
Ingel Aspmans historia om Björn i Wargården,
läs under ana Björn (XVIII 477840) i Wargården.
3734. OLAUS ANDREAE
DALECARLUS
7. Mag. Olaus Andreæ Dalekarlus. Född i Orsa wid
medlet af 1570-talet. Son af nästföregående
(Läs hos fadern). Underbyggd i studier af en
Joh. Benedicti, El. Terserus
m.fl. i Westerås skola, begaf
han sig 1599 till Upsala acad. och blef 15 Febr. a Beano absolutus. For efter ett par år utrikes till de Tyska universiteter och uppehöll sig 1605 i Wittenberg, der han troligen undfick Magister-wärdigheten.
Om hans befordran i stiftet må den gamle Biskop Bellini ord upptagas af hans egenh. skrifwelse 1614 till Rättwiks
församling, som begärt honom till Pastor, att "sedan M. Olof ifrån sin wandring (1607) hemkom, hade han warit wid Westerås
Domkyrka och dess Capitel, nu för en Skolemästare, nu sedan för en Lectore
Theologiæ eller Läsemästare
uti den hel. Skrift, jemwäl en Poenitentiarius
och warit med Biskopen uti Capitels
råd och visiteringar, hwarföre Bisk.
och de andre gode män honom icke umbära kunde. Dock samtyckte Bisk. att han, efter Rättwiks
förs. enhälliga vocation och hans egen hog, måtte ibm blifwa Pastor efter sin salige fader." Han
ditflyttade således och blef Prost öfwer Österdalarne efter M. Elof Terserus 1618. Hade i hela landet ett stort anseende, så
att allmänheten kallade honom "Dal-Bispen." Höll skarp tillsyn öfwer sina underhafwande församlingar och prester. Besörjde Boda capells
uppbyggande. Wisade sin lärdom i flera prestmöten och war Riksdagsman i
Stockholm 1631. Död 7 Sept. 1648.
Gift 1.gg med Margareta,
Biskop Erasmi Arboga. dotter, förut g. m. Rector Scholæ Mag. Joh. Benedicti, död 16 Maj 1628. 2.gg med Gudelina, Kyrkoh. i
Husby Mag. Steph. Bellini dotter, död 20 Maj 1635. 3. gg med Emfred Unosdotter ifrån Leksand, hon omgift med efterträdaren. Med dem hade han 8 söner och 7 döttrar. Kände äro: Andreas,
Krigshöfwitsman, död i Polen; Carl,
Kronolänsman i Rättwik; Johan, Lagläsare
i Finland; Olof, Commin. loci; Margareta, g. m. Pastor i Swedwi Joh. Henrici; Anna, g. m. Prosten N. Aspman i Linde; Elisabeth, g. m. nedanst. N:o
9; Samuel, säges blifwit Klockare
i denna församling, och flera barn ingingo i
bondeståndet.
– Gift med …
3735. EMFRED
UNOSDOTTER TROILIA
Barn:
Med
första hutrun Margareta Erasmusdotter f. 1570 i Västerås som dör 1628 har
han barnen:
1. Carl
Olofsson Dalecarlus f. 1609-1679 gm Sigrid
Hansdotter. Carl blev Kronolänsman i Rättwik.
2. Kerstin
Olofsdotter Dalecarla f. 1615-1675 gm Nils Persson f.
1602-1675
3. Margareta
Olofsdotter Dalecarla f. 1616-1698, g. m. Pastor i Swedwi Joh. Henrici;
Med sin andra hustru Juliana Gudelina Bellina f. 1605 Husby socken, d. 1635-05-20
4. Stefan Dalecarlus f. 1631-1632,
död endast 1 år gammal
5. Andreas Dalecarlus f. 1632- 1654
krigshövitsman död i Polen
6. Sara Dalecarla f. 1633-1635 –
Antar att modern Gudelina dör här vid förlossningen
liksom dottern Sara.
Tredje hustrun Emfred Unosdotter
Troilia f. 1623 i Leksand
7. Olaus Olofsson Dalecarlius communister loci, f. 1641- 1712,
han gm Sara Salenia f. 1651-1727.
De har sonen Samuel Dalecarlius som
Samuel, säges blifwit Klockare i denna
församling, och flera barn ingingo i bondeståndet.
8. Elisabeth Olofsdotter f. 1644 i Rättvik, g 1664 med Gustav
Johannis Elvius, hans andra äktenskap. Elisabeth d.
1715-10-16 Rättvik Dalarna. Barn Anna Elvia f. 1664 -
1741.
9. Anna
Dalecarlia (X 1867)
f. 1645 i Rättvik, g 1669 m, d. 1724-05-32
Så
8 söner och 7 döttrar skall ha funnits.
Vad som återstår av ovanstående är om man räknar bort Stefan, Sara
och troligtvis även Andreas.
Finns enligt ovanstående sönerna Carl, Olaus samt döttrarna
Kerstin Margareta, Elisabeth och Anna.
Men så skall även
finnas Johan, Lagläsare i Finland; - Bör vara denne Johan Olai Dalecarlus men vilken hustru
var i så fall hans moder?
3736. BÖRJE OLSSON, handelsman i Linköping
RA Kohlbäck döda 1688-1770
Bild 41/ Sida 31
Efter
sonen Peter Hirschman död 1704-05-08 hans testamente är på en hel sida men det
börjar med …
Peter Hirschman, fodermarsk vid
Strömsholm Kolbäck RA test Kolbäck dödboken 1688-1770 Bild 41/sida 31:
Testamente Anno 1704.
Maj 8 Petter Hischman
fodermarsk wijd Strömsholm och tilhörde
under jägmästare, der föd i Linkiöping
stad 1638 d 27 Maij fadern Börje Olsson handehlsman,
Modern Christina Hendriksdotter, gådt
i Lindkiö-ping schola, 1652
igän sin Broders Kammarskrifvarens
Olof Biörsons bef: dene till Krigs Collegie Secreterare Baltzar Thile som
sedan kallades (adlades) Gyllenhof och blef bl.a. Lanshöfdinge i Westerås;sen förd till Baron Adam waktmästare
sedan fölgde han 1655 Ambassadören Lh. Gustaf Bielke (f. 1618 Han
blev bl.a. 1655 chef för en delegation till storfurst Aleksej Michajlovitj i Moskva osv.) och den svenska
legationen till Ryssland i Riga Wolmar, Wender, …
Så här får vi reda på vem som var
hans föräldrar och vem som vara hans broder.
Finns även [Kolbäck (U) F:1 (1688-1770) Bild
37 / sid 31 Antar att det är från Arkiv Digital].
Läs
vidare under sonen Petter Hirschman (X 1868).
3737. CHRISTINA HINDRICHDOTTER Linköping.
Barn:
1. Petter Hirschman (X 1868)
f. 1638-05-27 i Linköping stad, fodermarsk
2. Börje Olsson
Linköping stad, kammarskrivare
3738. HARTVIC SEVENBOM, enl. sonen pastorn i Svedevi Johannes Hartv. Sevenbaum var hans far Hartvig Sevenbaum
som var bokhållare för Kungsöhrs och Strömsholms
Stallstater. Modr. Christina Hansdotter Gafle. Källa: Westerås Stifts
Herdaminne af Joh. Fr. Munktell,
Första delen SWEDWI nr. 19.
Se RA Hfl.
Hallstahammar (före 1943 Svedevi) kyrkoarkiv
(1696-1736) Bild 13 verst står det Präste-bordet(Johannes
syns dåligt) Hartvici Sevenbohm.
På samma sida står systern Habela Sewenbaum.
Denne Hartvic som enligt uppgift skall vara avliden
1711 bör vara hans son Johannes Hartvici f.
1651-04-20.
3739. CHRISTINA HANSDOTTER från Gefle. Anar att
hon dör kring 1670-talet. Sen gifter sig ju hennes make Hartvig om sig med
Cecilia Hambæus.
Hartvig Sevenbohms andra hustru var Cecilia Hambreaus
som i sitt första giftermål var gm Vallentin Tremper.
hon sedan gift en tredje gång med Kyrkoh. E. M. Motzelius i Tumbo. Läs mer nedan.
Så då Carl Tremper uppger att han var gift med sin styvsyster
Christina Sevenbohm beror det på att hans mor
Cecilia Hambræus
var i sitt andra gifte gm Hartvig. Och det var förstås även Hartvigs andra äkten-skap.
Tack vare min kusin Kerstin Andersson får jag nu ihop detta med
fostersyster. Från Westerås Stifts Herdaminne af. Joh. Fr. Munktell, första deln Kolbäck.
Här läser jag under nr 8.
Johannes Andreae Hambreaus.
Född i Hedemora sn. Hambre.
(Här kan ni gå in och läsa vidare. Källa: https://www.zenker.se/Historia/Herdaminne/kolbaeck.shtml#kh6_bis
Man kan säga att hans
rykte inte var det bästa…
Andreaes
Hambreaus var gift med Karin Pehrsdotter
företrädarens hustru…
De får bl.a. barn dottern Cecilia Hambræus
hon först g. m. Kungsträdgårdsmästaren Wallent. Tremper,
Stallbokhållaren Hartv. Sævenbaum
och 3gg. m. Kyrkoh. E. M. Motzelius
i Tumbo;
Barn:
RA Kolbäcks
kyrkoarkiv SE/ULA/10531/L I a/1 (1627-1690) Bild 56 Detta år Anno 1661-1662
Finns
stalldrängs barn
Af Hartwik vid gården
Samt på
nästa sida Bild 46. Hartwik Hartviki
Stallstats skrivares barn dör 1658.
Dito bild 47
Hartwik Hartwikssons
Stallstats skrivares barn dör 1659.
Samt Bild
48. Antar att på ena sidan test den andra vad som ges i penningar.
Denne
Hartvig bör vara far till barnen ovan. Samt nedanstående var moder till barnen
enligt sonen Johannes Hartvik Sevenbaums
prästskrift nedan.
1. Marit Sevenbohm (X 1869) bör vara född ca: 1655 (P:s
Hon får barn nr 1 år 1679 de sista tvillingarna föds 1699 och hon kan då vara
44 - 45 år gammal), gift vid tiden slutet av 1670-talet med Petter
Hirschman (X 1868) i hans andra gifte. Sonen Hartvig Hirschman (IX
934) återfinns i RA Hfl. Munktorp (1751-1765b)
Bild 35 Afhulter och uppges vara född 1679 och att
han är död, vet när han dör 1659. Läs sen vidare under sonen Hartvic Hirschman, vilken jag antar har fått sitt namn Hartvic efter sin morfar. Läs mer under Marit Sävenbom (X
1869) och hennes barn.
2. Johannes Hartvici Sevenbohm f. 1651 samt
brodern Fratres Vessmani…
3. Hartvicus Hartvici Sevenbohm f. 1660. Vill bara tala om att vid tiden 1672
finns inskrivna vid Uppsala universitet. Se Uppsala universitetsmatrikel,
vilket jag fann på ”SOFI” i Uppsala. Systrarna Järners
bröder tillika min ana Gunilla Järners (IX 1009)
bröder Christopherus Christofori
Järner och brodern Robertus
Christofori Järner Fratres Wessmani*) alldeles efter
dem står det Johannes Hartvici Sewenbohm*)
och brodern Hartvicus Hartvici
Sewenbohm Fratres Wessmani. De förra bröderna är min släkt på min mormors
sida och de andra gossar kan man väl ana är trolig släkt med Marita, Hartvicis Sävenboms dotter. Fadern bör vara densamme
bokhållaren. Prästen bör då vara densamme som var student i Uppsala år 1672.
Och då Petter Hirschmans dotter Sophia Ulrica föds 1694-08-01 (Hon dör 2 år
senare) så står det modern Marita Hartvicsdotter Sevenboms dotter, vilket förstås stämmer. Så här sluter jag
mig till att denne Hartvic Sävenbom är Hartvics Hirschmans morfar. *) Har kopia på matrikeln från Uppsala univer. om någon önskar den.
Läser sedan på nätet Johannes Hartvigi Saevenbaum f. 1651-04-20
född i Köping, död 1711-12-11 i Svedevi. Bror till
Catharina Saevenbaum. Närstående Hartvic
Hartvicsson Saevenbaum och
Ingrid Westman.
*) Dessa bröders (ytterligare 3 st)
syster var Gunilla Jerner samt systrarna, Beata, Elsa och Margareta. Gunilla gm
Erik Arwidsson Ragge alla boendes vid Säby i Säterbo sn. Erik Arwidsson Ragg är fadder och Jungfru Jern är även
hon fadder åt Petter Hirschmans barn. Dessa bröder Järner
och bröderna Harvici var ju så att säga klasskamrater
i Uppsala. Har skrivit allt om Järner i ”Hilma Lovisa
Östergren” Del 1.
Brodern Hartvici Harvici Sevenbohm är den som dör 1694.
Båda föräldrarna är då avlidna.
Yngre brodern Hartvic Sewenbaum dör år 1694. Se
RA Kolbäck (1688 - 1770). Bild 28/ Sida 19.
Bokhållare vid Kongl Stalltullen föd 1660 d. 18 September: aflidne fadern näst för honom Bokhållaren Hartwig Sevenbohm, modren matronan S(salig) Christina Hans dotter Baser,
mellan som igenom vackra studier vid Academien (1672
i Uppsala, han var då bara 12 år gammal) sig capabel
gjord en sinlig och resolut man som med sitt
välförhållande vart i god … fors sig och …äfven
motsvarande … och givmild mot der fattige, vart vähl en tid pasionerat af … men han får häftig feber som honom mitt i sin
blomstrande ålder och lefandes lopp, sedan då han …
bokhållare i Strömsholms och Konglie stallstaten
varit i 12 år, lefvat 33 år och 7 månader ligger
begraven i sin faders graf inom som kyriodörarne.
Testamente 24.
– Här innan för kyrkdörrarna skall alltså
både fadern och sonen Hartvicus Hartvici
ligga begrafna och antagligen även modern.
Ett tag tänkte jag Peggy att hans dotter
kunde vara Christina Sävenbom men han är utesluten för han står inte som gift
eller att han haft några barn så det måste vara så att det är Hartvici d.ä. som är död. Och Cecilia Trempel
faderns änka är nu omgift med Kyrkoh. E. M. Motzelius i Tumbo.
4. Habela
Hartvics dotter Sevenbohm
Se RA Hfl. Hallstahammar (före 1943 Svedevi) kyrkoarkiv (1696-1736) Bild 13 verst står det Präste-bordet (Johannes men namnet syns dåligt) Hartvici Sevenbohm. På samma sida
står det systern Habela Sewenbaum
antecknad.
5.
Catharina Sävenbom står faddrar då systern Märits tvillingflickor Maria och
Margareta Charlotta föds 1699. I brodern Johannes Hartv.
Sevenbaums nr. 19. ovannämnt står hans syster
Catharina Sevenbaum gift 1695 då var hon änka efter
M. Arosiander i Kolbäck. Men hon så att säga conserverades alltså näst-kommande präst Jonas Kolbeckius övertog henne. Här står även att då brodern
Johannis dog 1711 står det. ”Dagen efter Kyrkoh. Sevenbaums död sände församl.
Sina ombud till Cons., att begära Kolbeckius
till Pastor, betygande att den döde på sitt yttersta förklarat sin önskan att
få swågern till successor.
Redan den 6 jan. 1712 gaf ock Enkedrottningen
sin fullmagt, deruti
yttras, att det skedde efter Cons:i förslag, socknens
vocation och hennes egen nådiga bewågenhet.
Ankom 1713.
5. Catharina
Sävenbom står faddrar då systern Märits tvillingflickor Maria och Margareta
Charlotta föds 1699. I brodern Johannes Hartv. Sevenbaums nr. 19. ovannämnt står hans syster Catharina Sevenbaum gift 1695 då var hon änka efter M. Arosiander i Kolbäck. Men hon så att säga conserverades alltså nästkommande präst Jonas Kolbeckius övertog henne. Här står även att då brodern Johannis
dog 1711 står det. ”Dagen efter Kyrkoh. (Johannes) Sevenbaums död sände församl.
Sina ombud till Cons., att begära Kolbeckius
till Pastor, betygande att den döde på sitt yttersta förklarat sin önskan att
få swågern till successor.
Redan den 6 jan. 1712 gaf ock Enkedrottningen
sin fullmagt, deruti
yttras, att det skedde efter Cons:i förslag, socknens
vocation och hennes egen nådiga bewågenhet.
Ankom 1713.
6. Christina Sewenbaum
gift ca: 1694 med mäster Carl Tremper Kunglig
trädgårdsmästare vid Ströms-holm. att hon är begravd
1737-04-17 i Kolbäck stämmer. Men det är allt, ingen ålder eller något annat.
Det står då änkan efter trädgårdsmästaren. Men Trädgårdsmästaren dör 1705 före
den 6 jan. Bild 41/sida 31, i Kolbäck och då kan man läsa ”Mäster Carl Tremper
Kunglig trädgårdsmästare vid Strömsholm dess fader Valentin Trämper
och fordom Kongl. Trädgårdsmästare för vid
Strömsholm, uthi ungdomen ärver sin faders arbeten i Kongl trädgård och sedan i Stockholm och til vider perfectionera
sin Konglige resa uthi
främmande Land uthi 14 års tid, uthi
… hos Grefarna Ranzon
och vider hos hans där … hos Hertigen af Holsten Gottorp anlagd och förestådh förlige värk, vid sin hemkomst fulbordat sit uthi
14 åhr faststånde … med sin
styfsyster Jungfru Christina Sevenbohm lefat till fägnat
tillsammans och haft 2 söner en mycket förståndig och förtrogen man för sin
redlighet älskad. Test 15-.
1694 d. 6 maj föds Mattias, far communister Mattias Arosiander
och hustru Catharina Sevenbohm. Faddrar: Mäster Carl Tremper Trädgårdsmästare mäster vid Strömsholm, samt sist
Jungfru Christina Hartwicksdotter Sewenbohm.
Här är de alltså inte vigda ännu. Läs vidar på nästa
uppslag…
1695 föds Anna Margaretha Kong. Trädgårdsmästaren Carl Trempels dotter H. Christina Hartwig
dotter Sevenbohm. Död 1697
Dito föds sonen Carl år 1697 d. 3 maj men han dör samma år.
Dito föds Valentin (namn efter farfar) 1699 d. 12 maj.
Dito föds 1700 Hartwigh en av faddrarna var
Marit Sevenbohm.
Dito föds 1705 d. 11 nov. dottern
Christina och hennes fadrar är: Jonas Collbeckius, fodermarsken Hartwig
Hirschman wid dopet hållit af
jordegumman, Johan Mårtenssons hustru.
Peggy: Undrade först varför det står årtal
alldeles efter födelseåren. Fattar snart att barnen dör då. Man skall minnas
att dessa år i slutet av 1690-talet var det stor missväxt och många som dog av
hunger. Då blev det förstås svårt att hålla liv i de späda barnen. Anar att
denna sista Christina även hon dör. För då fadern dör strax därpå i jan 1705
står att paret har 2 söner och det bör förstås vara Valentin efter farfar och Hartwich efter morfar. Men nu undrar man, det står ju att
Christina Hartwighsdotter Sevenbohm
var Carl Trempels fostersyster? Vi vet ju att Cecilia
Hambreus far var Johannes Andreæ Hambræus och att hon i sitt andra gifte var gift med
Hartvig Sevenbohm.
Försöker sedan leta efter sönerna
Valentin och Hartvig. Finner den senare …
I Westerås Stifts Herdaminne af
Joh.Fr. Muncktell, Tredje delen.
Under
Trivial-Skolan nu Högre Lärdoms Skolan.
Westerås Stifts Herdaminne af Joh. Fr. Muncktell, Tredje
delen
Hartvig Tremper. Född wid Strömsholm i Juli 1700. Fadr.
Trägårdsmästare wid Kungsgården.
Modr. Christina Sävenbaum,
syster till den berömlige Pastorn i Säby (senare flyttar pastor Johannis till Swedevi), som gaf systersonen
anledning och upp-muntran till studier. Stud. 1721. Pwgd 29 Mars 1728 och Pastors Adjunct
i Linde. Apologist här 1732. Tilltr.
1733. Bestridde 1736 Sysslomanstjensten wid Domkyrkan. Död 28 Maj 1737.
Gift 1734 med Anna Christ. Anagrius, Kyrkoh.dotter i Ramsberg, som omgiftes med fadrens successor Er.
Berggren [kallas Pehr där]. Barn döde.
Den andre sonen Valentin f. 1699 vet
jag inte vart det blev av.
Vet nu att Cecilia Hambreaus var gm
Valentin Tremper i sitt första gifte och tänk att på
nästa uppslag i dödboken moderns
testamenet från 1705.
Cecilia Colbeckia salig kyrkioherden i Colbeck Johannis Hambreaus dotter
1 giftet Kungl. Trädgårds-mästaren mr. Valentin Tremper 2 stallbohållaren Harwig Sevenbohm 3.dje Kyrkioherden i
Timbro. Hedersamma och dygdiga matronan 30.
3744.
SEFFRING
SEFFRINGSON KRABBE f. ca 1615, död i Huggarbo
1683-05-05 Norrbärke sn.
Källa:
RA Norrbärke Special (1661-1691) Bild 164 Säffring
Krabbe i Huggerbo Norrbärke sn.
”RA
Special Norrbärke innehåller många uppgifter av allehanda slag.
testamenten, föräringar till kyrkan, kyrkans behov och räkenskaper, böter och
botfärdige synder, hjälp till de fattiga, från år 1669 frivilliga gåvor Bild 73
På bröllop i Backbyn etc. Så detta för att ni skall
veta då jag anger Special som Källa”
– Gift ca 1645 med …
3745. MALIN
JOHANSDOTTER, f, ca 1625 hennes far var Johan i Huggarbo,
död 1687 Special Bild 196. Hustru Malin i Huggarbo.
Barn: Jämför hos X 1873
LISBETH GÖRANSDOTTER
1. Johan Seffringsson Krabbe f. ca
1645 Huggarbo till Bengtsgården.
Han var g 1676-09-17 med Britta
Jacobsdotter
f. ca 1650 i Smedjebacken.
2. Anders Seffringsson f.ca 1646 Huggarbo ibm. mortus
redn 1674
3. Erik Seffringsson (X 1872) f.ca 1647 ibm.
4. Jonas Seffringsson f.ca 1648 ibm. Till Stockholm
5. Per Seffringsson f. ca 1650 ibm.
Sonen Per Seffridsson får böta för dryckenskap 1665 RA Norrbärke
Special (1661 - 1691) Bild 47
Död Maj d. 30 1670,
Bild 76 efter Seffrings son i Huggarbo,
fattiga.
6.
Kerstin Seffringsdotter f. 1657-12-13 i Huggarbo g 1677 med Erik Matsson i Backebyn
3746.
JÖRAN
MATTSON Sågare f. ca 1630. Han dör i Huggarbo Special
1669-04-04 Bild 70. Ja, vem kan han ha varit gift med?
Först
hans barn:
1. Elisabeth Jöransdotter (X
1873) f. 1660 Hagge Norrbärke gm Erik Seffringsson
i Huggarbo. Födelsantec-kningar
finns ju först från år 1661.
2. Anders f, 1663-08-16 Göran Matsson sågare vid Hagge
Norrbärke Bild 27/ Sida 16
3. Anna f. 1666-10-07 Jöran Mattsson kolare vidh Hagges bruk Bild 30/Sida 19
4.
Margareta f. 1669-11-14 Hagge Norrbärke, far sahlig
Jöran Sågare wid Hagge Bild 34/Sida 23.
– Så
här vet vi nu att då Margareta föds så är Jöran sågare redan död.
Sen mitt antagande: RA Norrbärke vigsel
(1661-1688) Bild 74.1672 vigs Erik Svensson skräddare i Åsmundbo
/ o H (tyder jag, Peggy det till) Karin Larsdotter ifrån Persbo, nu till
tjänst i Prästgården i Norrbärke. Hit kunde hon kanske flytta med sitt yngsta
barn Margareta och sonen Anders för att kunna klara sig. Flickorna Lisbeth och
Anna fonns ju hos familjen Erik Seffringsson
i Huggarbo.
Skräddaren
Erich Svensson och hans hustru Karin Larsdotters barn:
Lars f. 28/6
1674 i Osmundbo
Kerstin f.
5/11 1676 ibm. död
Erich f.
28/3 1680 är Erik Erikssons barn i Huggarbo. Finns
ingen son Erik till Erik Svensson, utan denne är ju son till Erik Seffringsson och hans hustru Lisbeth Göransdotter.
Elisabeth f.
12/11 1682 ibm.
Kerstin f.
20/1 1684 ibm.
Brita f.
1686 ibm. – inte heller hon är barn till Erik
Swensson.
Anders f.
1/3 1688 ibm.
Hans f. 3/12
1691 ibm. – kan jag inte finna.
Så barnet Erik är inte barn till Erich Svensson och
hans hustru Karin Larsdotter. Eriks föräldrar känner vi ju till men vilka
Brittas är vet jag inte Dessa som bor hos Erik Swensson och Karin Larsdotter?
Karin Larsdotter
fick hjälp med sina flickor. Så vilket förhållande har barnen till familjen?
Här tänker jag att denna Karin Larsdotter troligen är mormor till Erik
Eriksson och var först gm Jöran Mattsson sågare. Eftersom dottern Lisbeth
inte verkade ha mått så bra efter förlossningen kan man tänka sig att mormodern
tog hand om sitt barnbarn. Så var han ju också ”oäkta” men familjen var den
förste som skulle ta hand om de sina. Om denne gosse visste om vem som var hans
riktiga föräldrar kan man ju inte veta.
3748.
NILS ERIKSSON f.ca 1600 Löfåsen i Norrbärke, död ca
1654 enligt…
RA Mntl. 1653 Backbyn Bild 202/
Sida 385
Mats Eriksson
H. Anna, Nils Erssons, _, H, 1 dräng och 1 piga
- sonen Hans
är nu ca: 11 eller 12 år gammal
Hans Olofsson
Pähr Eriksson
Jöns Nilsson
3749.
ANNA ERSDOTTER f.ca 1610, död 1684 i Backbyn
Barn:
1. Nils
Nilsson f.ca 1635 Backbyn Norrbärke
2. Hans Nilsson (X 1874) f.ca 1641 Backbyn
Norrbärke
3. Olof
Nilsson f.ca 1642 Backbyn Norrbärke
4. Anna
Nilsdotter f. ca 1643 Backbyn Norrbärke
5. Karin Nilsdotter f.ca 1648 Backbyn
Norrbärke gm Abraham Larsson
6. Kerstin Nilsdotter Backbyn
Norrbärke gm Lars Ersson i Simonsbo. se domb. 1683
Abraham Larsson i Backbyn och dess
hustru Karin Nilsdotter (Nils Erssons och Anna Ersdotters
dotters) begärde confirmation på det jordebyte som hustruns fader salig Nils Erssons i Backbyn i gått med skräd-daren
salig Lars Eriksson i Simonsbo, till vilken Nils
avträtt sin hustrus mödernesjord i Simonsbo emot Lars
Erssons hustrus arvejord i Backbyn. – Lars Ersson,
var Margareta Simonsdotters och Erich Larssons son.
Alltså var Anna Eriksdotter och Lars Ersson kusiner.
3750. HALVARD
HALVARDSSON f. ca 1620 By Norrbärke. Död 1674 Mattsbo
Norrbärke.
– Gift ca 1650 med …
Från By till
Mattsbo då de gifter sig efter svärmor Britta
Andersdotters del från Mattsbo.
Ting anno 1659 d. 7 febr.
Norrbärke.
Lasse Albrektsson i Byn meddeltes fasta uppå sin jord, den han köpt af sin (P:s dotters) svåger, Halfvard Halfardsson i Mattsbo. – Här kan man se att man använder ordet svåger i
en lite mer vidare bemärkelse. Halvard Halvardsson är gift med Anna
Gustavsdotter. Hennes bror är Gustav Gustavsson gift med Lars Albrektssons
dotter Anna Larsdotter. Så Lars Albrektssons dotters svåger var Halvard
Halvardsson.
Lars Albrektsson Gustav Mattsson syster Anna
Matsdotter gm Seffrid Halvardssson
Anna Larsdotter gm Gustav
Gustavsson Anna Gustavsdotter gm
Halvard Halvardsson i Mattsbo
3751.
ANNA
GUSTAVSDOTTER f.ca 1628 By Norrbärke. Då maken dör gifter hon om sig 1677 med
Hans Andersson. Kan inte se när hon dör. Några barn med honom verkar inte ha
funnits.
Barn:
1. Britta Halvfardsdotter (X 1875) f. ca 1651 Mattsbo Norrbärke gm Hans Nilsson i Backbyn
2. Kerstin f. 4/4 1669 Mattsbo
Norrbärke föds Halvard i Mattsbos dotter Kerstin.
Har letat i födda
från 1661-1674 men inte funnit några fler barn däremellan som skulle kunna vara
Halvard Halvardssons.
3764. GEORG UNGEREST
f. 1600, skräddare, d. 1635-08-17 av pesten.
– G 1628-02-04 i Schalmalkalden
med…
3765. ANNA HÖRCHNER,
hon gifter senare om sig13
november 1644 med Michel Happich. Anna Hörchner begravdes sedan den 10 mars 1660, alltså på dagen
två månader efter att sonen Vincent lämnat staden för att resa mot Eskilstuna.
Källa: Martin
Andersson.
Barn:
1.
Vincent (X 1882) f. 1630 Schalmalkalden
2.
Anna död 1633 av pesten
3.
Johannes, vilken blev hovslagare och ännu 1682 levde kvar utanför Weidebrunner Tor, strax bakom det gamla hospitalet i Schmalkalden.
***XII***
7450. Stamfar BERNAIL född ca: 1570 Vallonien i Belgien.
Vallonsläkt från Belgien:
Stamfar Bernail född omkring 1570
Vallonien i Belgien. Släktens tidigaste medlemmar i Sverige ägnar sig åt hjul
och vagnsmakar yrket, medan andra generationen tycks ha blivit kolare. Om man
skall förmoda något om släktskapet mellan nedanstående individer, så kan Jean
och Martin vara bröder. Michael, Mårten och Johan är måhända söner till Martin,
eftersom denne säkert hinner få fler barn än Jean, som avlider tidigt. Källa:
Vallonsläkter under 1600-talet av Kjell Lindblom.
Barn:
1. Jean Bernail
f. ca: 1600
2. Martin Bernail
f. ca: 1602
3. Maria
Bernail (XI 3725) f. ca: 1605 död
kring 1651 i Avesta. Se vidare Maria.
7460. ANDERS MÅNSSON. I
volym RA Irsta Kyrkoarkiv 1619 - 1650 Bild 33 finns Anders Månsson vid
bänkindelningen 1644 nr. 7 i Olsta by Irsta sn. Vidare under Lik RA nedre hörnet till hö 11. År 1652 nr
22 dör Anders Månsson i Olsta torp.
Barn:
1. Petrus Andreæ Ihrestadius (XI 3730) född 1614 i Olsta by Irsta sn. Prästvigd 1640. Kollega i Västerås 1643. Rektor därst. 1644. Komminister i Björksta förs. av Västerås stift
1648 och i Sala 1650. Kyrkoherde i Romfartuna
pastorat 1665. Död 1683-12-13 i Romfartuna prästgård.
Gift 1:o med Susanna Andersdotter,
dotter av kyrkoherden i Björksta Anders Gregorii.
Gift 2:o 1649 med Catharina
Andersdotter Munk i hennes 2:a gifte (gift 1:o med borgmästaren i
Enköping N. N. Öhrling), född 1613, död 1677-03-29 dotter av kyrkoherden Andreas
i Frösthults pastorat av Uppsala ärkestift.
Rector Scholae. Petrus Jonae Irestadius 1642. Död i Westerås.
S. 66 i Arboga Känning av Lohman.
7462. ANDREAS MUNK,
f.ca 1582 kyrkoherde i Frösthult – Gift med Anna Olsdotter.
7463. ANNA OLOFSDOTTER
enligt uppgift.
Barn:
1.
Catharina
Andersdotter Munk (XI 3731) f. 1613,
troligen från Olsta by Irsta sn.
7464. NILS MÅNSSON f.ca: 1570 Lundemossa
i Wiks socken. Men sen hamnar han i Sundborn, (Här kan man tänka att han
gifter sig dit, kanske med en Matsdotter? Ingen son verkar finns efter honom i Björsarvet) och i Björsarvet
där. Men Sundborn socken blev eget först år 1620, så Nils Månsson återfinns i …
RA ÄL 1614 under Svärdsjö socken på Bild 110 och där kan man läsa…
Björsarfvet
Nils Månsson 2 pers, 1
dräng, 1 piga
Anders Mattsson 2 pers
Inga fler personer antecknade i Björsarfvet.
Mntl. 1645 i Björsarvet då i Sundborn sn. Återfinns…
Anders Mattsson 4 pers.
Erik Andersson 2 pers.
Barn:
1. Ingel Nilsson (XI 3732) f.ca: 1600 i
Björsarvet Sundborn, men då tillhörde Sundborn Svärdsj sn. Fram till 1620 enl.
uppg. Wikipedia. Och i Svärdsjö ÄL finns fadern Nils Månsson i Björsarvet Sundborn i Svärdsjö socken. Själv blev sedan
Ingel Nilsson gift till Warggården Stora Kopparberg.
7466. JACOB KNUTSSON
f.ca.1550, lever 1629 men ej 1642 Warggården Stora Kopparberg
–
Gift med Britta i alla fall år 1622, det står att läsa under bänkindelningen då
…
RA Stora Kopparberg Kyrkoarkiv 1604 – 1630 Bild 30
VI
H. Britta, Jacob Knutssons i Warggården
7467. BRITTA
Barn:
1. Hans Jacobsson f.ca: 1600
i Wargården St. Kopparberg i Wargården
RA Lhl. 1629 Bild 10.
2.
Carl Jacobsson f. ca: 1603 i Wargården Stora Kopparberg
3.
Märta
Jacobsdotter (XI 3733) f. ca: 1605 i Wargården Stora Kopparberg
7468. ANDREAS LIXANDER
NICOLAI DALECARLUS f. ca: 1540 Hjortnäs i Leksands sn.
Kyrkoherde i
Orsa senare i Rättvik. Samt var han riksdagsman.
6. Andreas Nicolai Dalekarlus.
Född i Hjortnäs by, Leksands socken, der fadren Nils Andersson hade en hemmansdel. Ifrån Capellanstjensten i Orsa 1581 befordrad hit, blef han en hederlig och aktad Pastor. Biskop Bellinus visiterade hos honom 1592. Följande år bewistade Andreas religionsmötet i Upsala och underskref dess beslut. S. år fick han frihet ifrån alla
utlagor för sitt hemman Kerfråsen, som han dels ärft, dels inköpt. Riksdagsfullmägtig
1594 i Upsala, då han bekräftade presterskapets
obligation och försäkring. Förekommer alls icke i de torftiga Consistorii-protocollerna. Död 26 Juli 1614.
Gift
med Christina, dotter af en förmögen
bergsman Peder Pedersson? i Wibberboda,
Hedemora sn, död 12 Aug. 1629. Hade 8 barn, som
utgrenat sig i många slägter: Nils,
Klockare i denna förs., bodde i Backa (hans dotter Kerstin g.
m. Herr Hans, Pastor i Grangärde, blef stammoder för
flera prestslägter) Olaus (XI 3734), som
straxt förekommer; Daniel, Commin. loci; Israel, Pastor i Wenjan; Johannes, Commin. i Gagnef*); Sara, 4:de gången g. m.
Prosten Matthias Nicolai i
Köping [uppges där vara dotter till O. Dalekarlus]; Brita,
g. m. Prosten Drivius i
Arboga; Anna, g. m. Daniel Johannis, Pastor i
Linde.
–
Gift med …
7469. CHRISTINA
PEDERSDOTTER HEDEMORENSIS
Andreas Nicolai var son till bonden Nils Andersson
som hade en del av ett skattehemman i Hjortnäs i Leksand. Andreas hade
också arvedel i skattehemmanet Kerfråsen. Han var kapellan i Orsa socken, när han utsågs till kyrkoherde
i Rättviks socken 1581.
Andreas deltog vid Uppsala möte och var en av mötesbeslutets
undertecknare. Han var fullmäktig och undertecknare vid riksdagen 1594.
Hans hustru Christina var dotter till en bergsman i Vibberboda (?). Barnen upptog namnet Dalekarlus.
Under en period var tre av hans söner klockare, kapellan
och pastor i socknen. – som sagts ovan. –
Ja, var hennes far Peder Jönsson på Wikmanshyttan i Hedemora
eller Peder Svensson i Vibberbo.
Peggy:
Återkommer…
Barn:
1. Nils Andersson som skall ha blivit klockare i denna
församling, måste då vara…
Från Projekt
Runeberg Första serien första bandet Tab. 2 sid 296 Svedelius
Nils Andersson (son af Andreas
Nicolai Dalecarlus, Lexandensis,
Tab. 1); Klockare i Rättvik; Bodde i Backa. Var klockare i nämnda församling på
samma gång som hans bröder Olaus var pastor och Daniel var kapellan
derstädes, så att hela kyrkstaten
utgjordes af gamla kyrkoherden Andreg
söner. —- Gift, men hustruns namn obekant. Barnen var… Christina eller Kjerstin
Nilsdotter. Gift 16380 /; med Kyrkoherden i Grangärde Johannes Olai Folkernius?) † 1664.
Flere Barn dessutom, Söner och Döttrar, som
stannade i bondeståndet, men från hvilka flere prestslägter skola härstamma, likasom den kända dottern blef stammoder för åtskilliga bergsmansslägter
inom Grangärde.
2. Olaus Andre Dalecaelius
(XI 3734) f. 1577 Orsa i Dalarna. Se hos honom från dito Projekt Runneberg
Tab. 3.
3. Daniels
Andersson f. 1580 Orsa, d. 1635 gm Margareta Larsdotter Beronia.
Tab. 4.
Daniel Andre & Dalecarlus (son af Andreas
Nicolai Dalecarlus, Lexandensis,
Tab. 1), f. 1580 i Orsa Kapellansgård; Skolpilt i Westerås; Prestvigd 1610 och Domestikus, troligen i Elfdalen; Tjenstgjorde
äfven i Rättvik, bos sin fader, samt i Ore;Kapellan i Rättvik 1612; † 16386 !?/.. Omtalas som en
behaglig och synnerligen älskad prest, hvilken
domkapitlet gerna befordrat till bättre lägenhet, om
hans lifstid blifvit
längre; uppodlade, med prostens, sin broders tillstånd, på kyrkoherdeboställets
skog en trakt,
som kallades Sveden, och efter hvilken odling eller intaga
hans äldsta sons barn sedermera antogo slägt-namnet Svedelius.
Gift med Margaretha Larsdotter, † 1678 ”/,,;
dotter af Kyrkoherden i Falun Laurentius Beronius
Helsingius, af en namnkunnig Björn Jonssons slägt
i Helsingland, samt gift 1:o med Anna,
Kyrkoherde-dotter från Mora, och 2:o med Elisabeth, Kyrkoherdedotter ifrån
Orsa, men hvilken af dem som var moder till Dalecarh hustru är icke kändt.
”Enda bekanta exempel på, att Pastor (Olaus), Capellan (Daniel) och Klockaren (Nils),
således hela kyrkobetjeningen, på samma tid utgjordes
af bröder. Äfwen hade
Pastor mest en beslägtad till Adjunct.”
4. Israel Andreæ f. …
2. Israel Andreæ Rättvicensis, Kyrkoh. Andreæ Nicolai son
och broder till Prosten Mäster Olaus i Rättwik, hade
endast i Westerås skola hemtat
sin kunskap, då han 1612 blef pwgd.
Såsom hjelpprest kallas han Exspectant
i uppsatsen på Clerus 1616. Blifwer
i acterna nog swår att
skilja ifrån Herr Israel, som kom till Ohre. Wisst är dock, att han 1617 war Capellan i Björskog. Synes ock warit
derstädes, då han 1627 sattes till Pastor här, med collationsbrefwet 7 Mars genom Not. Capituli
Mag. O. Salamontani hand, och gifte sig med
företrädarens enka. Omtalas ej widare
i prot. än att, då Biskopen visiterade hos honom 1631, måste han "plikta
en daler för elak räkenskap." Död 20 Aug. 1639. Troligen gift äfwen förrän han hit kom, men ingendera
hustrun nämnes.
5. Johannes Andreæ Rättvicensis, död 1628
4. Johannes Andreæ Rättvicensis. Son
af Pastor i Rättwik Andreas Nicolai. Finnes icke i Upsala stu-dentmatrikel, ehuru prestsöner
gerna "wille
absolveras a Beano." Pwgd
1614 och tjente först på sin födel-
seort. Under Pastor Knuts suspension hitsänd att wara Vicarius 1619. Ordin. Commin. 1620. För sin ägtenskapshandel emot Episcopi
och hela slägtens förbud måste han länge plikta med prubban och 10 daler till Capitlet.
Nämnes icke efter 1626, då han predikade i Capellansmötet,
och war säkert död 1628.
”Hustrun kallas "en illa berycktad
kona med mång annor lyten."
6. Britta
Andersdotter Dalecarla, Britta
död 29 april 1648 i Arboga. Hon gift med…
2. Drivius
hustru Brita var dotter till kyrkoherden i Rättvik Andreas Nicolai Dalekarlus. Petrus
Erici Drivius, död 25
oktober 1642 i Arboga, var en svensk kyrkoman och riksdagsman.
7.
Anna Andersdotter Dalecarlia f. 1590, gm Daniel Johannis Glanshammarensis,
pastor i Linde, Anna d. 6 april 1649.
7470. UNO TRULSSON
TROILIUS år 1586-09-12, Backa gård Hylltinge bruk, d.
1664-02-15 Prästgården i Leksand.
Uno Trulsson Troilus (översiktstab. 1), född 1586-09-12 på Backa gård i Hyltinge socken, Söderman-lands län. Skolpilt i Västerås 1596,
i Strängnäs 1600, åter i Västerås 1602 och i Växjö 1605. Student i Wittenberg
1608 och därefter i Giessen, Jena och Rostock samt
slutligen ånyo i Wittenberg. Filosofie magister därst.
1616-03-13. Prästvigd s. å. av biskopen Olaus Stefani Bellinus
i Västerås samt antagen till konsistorieledamot och poenitentiarius
därst. Kyrkoherde i Leksand 1618-03-20. Tillika prost
över Öster-dalarna 1648. Preses vid prästmötet 1649. Död 1664-02-15 i Leksands
prästgård och begraven s. å. 28/2 i Leksands kyrka, där hans epitafium med
påskrift uppsattes. 'Han förestod sin församling i fyrtiosex år samt vårdade
sig om kristendomskunskapens utbredande och sin sockenkyrkas hushållning och
prydande. Gift 1618-09-20 med Margareta Hansdotterv
Säbråzynthia, för sin givmildhet mot fattiga
kallad stormor i Dalom,
i hennes 2:a gifte (gift 1:o 1610 med kyrkoherden i Leksand Elof Engelberti Terserus i hans 2:a
gifte, född 1554, död 1617, farfader till herrarna Terserus,
adlade Tersér eller Terschère), född 1594-03-05, död 1657-06-11 i
Leksands prästgård och begraven i Leksands kyrka, dotter av kyrkoherden i Säbrå
pastorat av Härnösands stift Johannes (Hans) Laurentii (Bure) och Kerstin Henriksdotter Zynthia samt faster
till stadspresidenten Nils Burens, adlad Burensköld.
– Gift 1618-09-20 med …
7471. MARGARETA
HANSDOTTER SAEBROSYNTHIA f. 1594 Säbrå och hon kom att kallas för stormor i Dalom för sitt goda
hjärtas skull. Hon dör 1657 i Leksand.
Efter
dessa båda finns ett Epifatium i Leksands kyrka över
ätten von Troils anfader Uno Troili Troilius.
(1586-1664), kyrkoherde i Leksand ca: 1618-1664, och hans hustru Margareta
Hansdotter Säbroensis, ”Stormor
i Dalom (1594-1657).
Barn:
Först blir Margareta Hansdotter gift
1610 med prosten Elaus
Engelberti Terserus i
Leksand 1554 – 1617.
Då blir hon styvmor åt Elaus
8 barn han fick i sitt äktenskap med Anna Danielsdotter
Svinhuvud f. 1570 och död 1609.
Så dessa 8 barn blev Margareta Hansdotter styvmor till. Här
har jag endast funnit dessa barn genom att se tidigare forskares rön på nätet. Förutom
Jöns Eriksson Terserus f, 1605 som gifter sig med sin
fostersyster Elisabeth Troilia f. 1624 som var dotter
till Jöns Eriksson Terserus styvmor, blir det
förstås.
1. Anna Terserus gm kronofogden A.
Bröms i Hälsingland
2. Britta Terserus gm Olof Jonsson,
köpman ib.
3. Margareta Terserus gm Laur.
Danielsson kyrkoherde i Enånger.
4. Per Terserus f. 1698, d. 1674
bergsman vid Kopparberget
5. Gudelina Terserus
gm Jac. Skottwink, köpman i
Stockholm
6. Elisabeth Terserus f. 1602, d.
1675 gm bergsman Claes Eriksson i Wilkesbacka
7. Adolf Elaus f. 1604, d. 1659
kyrkoherde i Mora
8. Jöns Eriksson Terserus f. 1605
biskop i Linköping, han som gifter sig med sin fostersyster Elisabeth Troilia
f. 1624, d.1655. – Läs mer om denne biskop Johannis under hans svärfars far
Truls Larsson
(XIII 14940)
Margaretas
får tillsammans med sin första man Elaus Engelberti Terserus dessa
nedanstående.
1. Johan Elofsson Terserus (1612-1649) professor i Åbo, dog ogift.
2. Elof Elofsson Terserus (1614-1693) handlare i Leksand.
3.
Jakob Elofsson Terserus (1616-1663) lektor i Västerås
och kyrkoherde i Hubbo.
Så dör hennes make 1617 och då gifter Margareta om sig med
Uno Troilius kring 1618 och får med honom barnen:
1. Samuel Troilius f. 1619. prost i Leksand,
d.1666-03-08. Gift 8 August 1654
lördag, Leksand med
Margareta Jacobsdotter Guthraea 1639-1675.
Son var Jacob Troilius f. 1657
2. Margareta Troilia f. 1619, d. 1654.Hon var gift med Johannes Petri Arbogensis (1608-1654).
3. Ericus Unosson
Troilius f. 1620, d. 1647 genom att han drunknade.
4. Zacharias f.
1621, d. 1693 borgmästare i Falun
5. Anna f. 1621 i prästgården, Leksand, d. 1666. Hon var gift 1642 med borgmästare i Falun Henric Mårtensson Teet (1585-1657) och gift 2:gg med biskopen i Västerås Nicolaus Rudbeckius (1622-1676) Västerås. Anna död 1666-03-17 i Stora Tuna. Att hon skulle ha varit gift 1634, då 13 år gammal med Laurentius Nicolai Blackstafius (1590-1640) verkar mindre troligt, om nu inte äktenskapet skedde 5, 6 år senare.
6. Emfred Unosdotter
Troilius (XI 3735) f. 1623, d. efter 1697
7. Elisabeth Troilia
f. 1624, d.1655. Hon gifter sig med Johannes Terserus
1605-1678. Han var ju
son till Elaus Ingelberti
Terserus, så Elisabeth och Elaus
är fostersyskon.
8. Grimborg f. 1627, d. 1627
9. Gunborg f. 1627 (– bör ha varit
tvilling med Grimborg)
10. Sara Troilia f. 1635,
d. 1667. Gift med prästen i Vingåker Marcus Simming -
Här undrar man förstås, kan modern ha varit 47 år. Samt är födelsedatumen
verifierade. Två tvillingpar skall finnas enligt ovanstående, ev. tre? Jag P:
vill bara säga att detta med flera tvillingfödslar av samma mor har jag stött
på några gånger tidigare i min släktforskning.
7488. SIFFRING ERIKSSON f. ca 1560 lever ej 1629 och hans far 14976. ERIK SIFFRINGSSON död ca 1579 i vid Byhyttan. Detta är inte helt säkerställt men …
Lite mer information om tiden för de finska invandrarna. Samt
man kunde bo på ett ställe men bruka vid en Hytta eller både och.
Under 1500-talet
ökade den finska invandringen avsevärt. Detta genom att Gustav Vasa förbättrade
och nyordnade redovisningen, alltså allt skrevs ner. Vilket betydde att man
idag har relativt lätt med att läsa från tillgängligt material, först fram till
1570-talets slut. Men därefter ökar invandringen då huvudsakligen från Savolax
och nordöstra delen av Tavastland. De kom över Stockholm men även över Gävle.
Men de stannade inte som sina föregångare i städerna utan de begav sig till
svedjemarker. Gustav Vasa var i behov av arbetskraft för skötsel av kronans
gårdar och gruvor. Det var därför han avhände Gosven
Hansson (XV 56546+107992) i Hagge hans gård Fösarbo.
Han behövde nämligen bostad åt sina arbetare i Silfberg,
som vid tiden var ett stort gruvområde. Istället gav han Gosvens
son, efter faderns död, bergsmansgården i Marnäs. Bland de första byar som
nämns som finnbyar här i Norrbärke var Söndagsbyn, Ibbarbo
och Kittlingberg.
Gosven Hansson kan ni läsa mer om på min
hemsida under min farmor Gerda Augusta Svedlings
Antavla.
Landskapshandlingar,
Landskapshandlingar Dalarnas handlingar, SE/RA/5121/5121.10/1577:4 (1577)
Här rör det
sig vilka använder hyttorna börjar på bild 22.
I Byhyttan finns fadern Erik Siffridsson
Bild 24 tv.
Seffring Ersson finns Bild 24
Sedan står antecknat
Osmundboda hytta brukar Per Jönsson i Osmundboda
Bertil Persson ibid den gård som öde är.
Smeden Erich på Heden och Per Joensson
i Mattsboda
Vid
Byhyttan har tidigare funnits Erich Siffredsson enl.
Mntl. 1577.
Vidare
finns i Byhyttan 1597 Siffrid
Eriksson född kring 1660 och nu efterträder fadern.
Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Dalarnas handlingar,
SE/RA/5121/5121.10/1578: 11 (1578)
Lhl, 1578 finns sonen Seffring Ersson i Åsmundsbo Bild
53 tillsammans med Per Jönsson.
Landskapshandlingar. Landskapshandlingar Dalarnas handlingar,
SE/RA/5121/512.10/1597:5 (1597)
I
Byhyttan finns på Bild 55, sonen Siffring
Eriksson, där han abetar men han bor i Osmundbo
Lhl. 1604:8 finns i Osmundbo
Bild 115 Seffring Eriksson, där han bor. Siffring Eriksson finns då bevisligen från år
1604 i Osmundbo men han brukar vid Byhyttan.
Landskapshandlingar,
Landskapshandlingar Dalarnas handlingar, SE/RA/5121/5121.10/1620:2 (1620)
Lhl. 1620 Norrbärke socken Bild 76
By
Halfvard Esbjörnsson Bild 80
Osmundboda
Seffred Eriksson står nu först i byn Bild 80
Anders
Knutsson
Jöns Persson
Fjärdingsman
7496.
ERIK
JÖNSSON f. ca 1575 i Löfåsen Norrbärke, död ca 1651 Löfåsen, då finns han inte med i Mntl. längre.
RA Mntl.
1651 Backbyn Bild 164/ Sida 327. Alla sonsöner till Jöns
Ersson
Mats Ersson
5 – son av Erik Jönsson
Nils
Ersson 2 – son av
Erik Jönsson
Erik Nilsson
4 – son av Nils Jönsson
Jöns Nilsson
2 – son av Nils Jönsson, Jöns Nilsson i Backbyn död
1682 ”Special”.
Barn:
1. Nils
Ersson (XI 3748)
f.ca 1600 i Backbyn Norrbärke, gm Anna Ersdotter, sen
omgift med Nils Olsson.
2. Mats Ersson f.ca 1605 gm Karin Nilsdotter. Barnen Nils,
Erich, Olof och Margareta
3. Karin Ersdotter f.ca 1610, gm Pehr Ersson Kaxe redan är g.
vid Mntl 1642 *se ting 1669), barnlösa
Domboksutdrag 1669 den 6 och 7 Aug. Norrbärke.
Kom för rätten Pehr Olsson Kaxe uti Backbyn
tillika medh sin hustru, bägge beklagandes sin ålder
och vanförhet, att förestå sin hemmansdehl, och sigh sjelfva dervid
längre uppehålla, af samma orsak begär-andes få taga
sin hustrus (Karin Eriksdotter far Erich Jönsson i Löfåsen) systerdotter Margareta Matts-dotter till hjelp och sytning i dödedagar. Voro de barnlösa, och var jorden Pehrs hustrus
rätta arf.
Margareta
Matsdotters far var Mats Olsson i Spräklan. Se barn
nr 4.
Backbyn ”Special” Bild 37 kan man läsa om
denne mågen Kakse under Uppbörd Den 22 mars 1663.
Kom Päder Ersson Kaxe uti Backbyn hem ifrån Dalarna och lefererade
till Kyrkan pänningar dom han till vår kyrkias utvidgande collingerat hadhe, effter specifiertiden
som uti den där till Bestellte Book, instigt antecknas finnes inlemnad.
Bland Kyrkans utgifter
4. Ant. Lät inbinda
den gamla och sönderrefne Bibeln.
5. Köpte 2 böcker uthi vilka collekt till vår
kyrkas utvidgandes skulle upptecknas.
Peter Kaxe i Backbyn, reste omkring dalarna och colligierade
pengar till wår kyrkans utvidgande, fick för sitt
omak 14 Sd och 8 öre.
1681 står
antecknat i Backbyn:
Mats i Backbyn drunknade. Så finns Haralds änka i Backby och blind
Annika. Denna Annika är husfattig redan 1674.
4 Kerstin Ersdotter gm
Mats Olsson i Spräklan, dottern Margareta
5. Britta Ersdotter gm Hans Olofsson i Backbyn
född på okänd ort, son Olof i Backbyn. Senare omgift
med Ragnvald Andersson.
Vilket
ger 3 hemmavarande söner och 2 hemmavarande döttrar som är myndig enl. Mntl.
1642
7498. ERIK SIMONSSON
f.ca 1565 Kärret Norrbärke, död efter Lhl. 1629 Erik
i Simonsbo. Läs mer under fadern Simon Tholsson (XIII 14996) finne.
– Gift med …
7499. RIKEMOR
Barn:
1.
Anna
Ersdotter
(XI 3749) f.ca 1610 Simonsbo Norrbärke gm Nils
Eriksson i Löfåsen Norrbärke.
7500. HALVARD
ESBJÖRNSSON f. ca 1560. Han
lever enl. ting 1638 men finns inte med i Mntl 1642. vars far var
förstås Esbjörn.
Vår
Halvar Esbjörnsson finner man först i Lhl. 1587.
Men redan tidigare finns en Halvard Esbjörnsson
RA
Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Dalarnas handlingar,
SE/RA/5121/5121.10/1545:5 (1545) By Bild 51 Halfvard
finns här endast med förnamn
RA Landskapshandlingar,
Landskapshandlingar Dalarnas handlingar, SE/RA/5121/5121.10/1563:7 (1563) By
Bild 62 Halfvard Esbjörnsson.
RA
Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Dalarnas handlingar,
SE/RA/5121/5121.10/1570:10 (1570) Bild 15 ingen Halfvard
Esbjörnsson i By
men här
finns …
Lasse
Nilsson, Per Larsson, Jöns Olofsson och Erik Ifvarsson
– Här finns inte Halvard med längre. Men 17
år senare finns vår ana Halvard Esbjörnsson
RA Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Dalarnas
handlingar, SE/RA/5121/5121.10/1587:13B (1587) Bild 187 i By
Erik Isaksson, Hustru Kerstin, Jöns Olofsson, Per Larsson och
vår ana Halfvard Esbjörnsson.
Barn:
1. Sigfrid Halvardsson smed f. 1600 i By Från Svea
Hovrätt. – orginalanteckningar Sid 51. 1632 4
juli.
Här
bevisades att Sigfrid Halvardssons svärfar är Mats Olofsson och dennes bror var
Jöns Olofsson.
Fadern Halfvard Esbjörnsson.
Svärfar Mats Olofsson (XIV 15004) f. ca 1540 i Kyrkbyn i Gränge är gm Marit Olofsdotter vars far var Olof Larsson (XIV
30010) från Brundsvik Gränge
sn. Han var gm Gertrud (XIV 30011).
Lhl. 1630:13 Bild 21 Siffrid
Halfvardsson smed i By endast här detta år benämns
denne Siffrid med sitt andra namn, Halfvardsson samt nästa person Lars Halfvardsson
direkt står efter. Men nu finns inte Halfard
Esbjörnsson med längre, endast sönerna Siffrid
och Lars. Sonen Halfvard Halfardsson kommer att gifta sig med Gustav Matssons
(XII 7502) dotter Anna Gustavsdotter (XI 3751) som föds i
By. Det är svärmor Britta Andersdotter (XII 7503) som har sitt från Mattsbo och dit flyttar dottern Anna Gustavsdotter
och mågen Halfvard Halfvardsson
där finns han enl. Mntl. från år…
Baserat på följande…
Dombok 1633 Norrbärke. Den 5 Maj: Hustru Marit, salig Matts Olofssons (i
Gropen, var född i Norrbärke (By), uppfödd i Brunsvik,
haver sedan levat med sin man här i Kyrkobyn hela sin
ålder. Säges vara 100 år.
Dito 1633
Omnämnde Marit var dotter till Nybyggare Olof Larsson i Brundsvik,
inflyttad från By i Norr-bärke på 1550-talet.
Norrbärketing 1607.Olof Larsson i By bjuder upp ½ hemman i By, köpt av Jon
Olofsson ibm. Kom nu Mats Olofsson i Kyrkbyn i Gränge, på sin hustrus vägnar, och löste samma halva hemman
av Olof Larsson. Bekom Matts Olofsson fasta.
2. Lars Halfvardsson f. ca 1605 i
By, där han sedan är bosatt, se Norrbärketing 1641 nedan…
3. Halfvard Halfardsson (XI 3750) f. ca 1610 i By,
till svärmoderns Britta Andersdotters domäner i Mattsbo
där han står antecknat från Mntl. Mattsbo 1652. Han bör
vara gift redan kring 1650 med Anna Gustavsdotter (dotter till Gustav Mattson,
namn Anna efter mormor) f. 1651 som enl. Hfl.
1671-1693, s. 158 året 1692-93 är 10 år yngre än sin make. Domboken Anno
1649 d. 25 Jan. Norrbärke se nedan … Dottern Britta (namn efter mormor) Halfvardsdotter bör vara född vid tiden strax före kring
1651.
Samt finns systrarna…
Ting anno 1665 Norrbärke.
Förfrågades om inhysesfolk
i Norrbärkes By, och befunnos efterskrefne
där sitta:
4. Marit Halfvarsdotter
hafver sin egen stugu den
hon bor uti, att hon skulle flytta sin stugu uthi sin faders gård.
5. Kirstin
Halfvardsdotter, Marits syster, skall sammanledes blifva hos sin syster
uti hennes stugu.
7502. GUSTAV
MATTSON f. ca 1590 Kyrkbyn i Gränge, död 1668-05-03 i
By Norrbärke Special Bild 64.
Dombok Anno 1649 d. 25 Jan. Norrbärke.
Gustaf i By tillkännagaf huru såsom
han på sin hustrus vägnar ähr närmare Mattsbo inbörda och besitta än
som Olof Andersson, som bemälte Mattsbo åbor. Så
emedan Gustafs hustru Britta är systern åt Johan Andersson, som Mattsbo åth Olof sålt haffuer, derföre bekänner Rätten
att Gustaf erlägger och betalar Olof Andersson sine
utlagde penningar och sedan tillträder Mattsbo.
–
Gift med …
7503. BRITTA
ANDERSDOTTER f. ca 1595 Mattsbo Norrbärke, död
1664-04-03 i By Norrbärke Special Bild 40.
Barn:
1. Marit Gustavsdotter f. ca 1616 By gm Per Olofsson i By,
barn Olof, Hans och Karin.
2. Anna
Gustavsdotter (XI
3751) f. ca 1628 gm Halvard Halvardsson i Mattsbo.
3. Mats Gustavsson f. ca 1620 gm Kerstin Matsdotter, son Mats
4. Gustav Gustavsson f.ca 1630 gm Margareta Andersdotter i
By. Barn: Olof, Gustav, Matts och Anders. H. Margaretas andre make Olof
Olofsson från Säter med vilken hon hade dot.
Margareta
Domboken 1682
Hans Nilsson i Mattsbo har
avhandlat hustru Margareta Andersdotter i By sin salig mans, Göstaf Göstafssons, arvejord i Mattsbo, med dess barns samtycke, för 202 dr kpmt den 1/4 1681. Påmintes härvid att barnen ännu icke
voro myndiga. 1682 Halfvard Halfvardsson
(XI 3750) i Mattsbo har inlöst av Olof
Andersson i Osmundsbo all den jord han ägt och
innehaft i Mattsbo emot 95 dr kpmt
den 24/7 1667.
5. Kerstin Gustavsdotter f.ca 1635 i By gm Olof Jonsson, son
Peder
***XIII***
14928. MÅNS ERIKSSON f.ca: 1540 Lundemossa, död vid Björsarvet
Från
projekt Runeberg – vilket ligger på nätet
Jacob Ingelssons berättelse om Stora Kopparbrg år
1716
Sid
47 och 48
Lundmossan (Lönmossa i Wika Sochn) har warit ett gammalt Her(re)godz, som en har ägt,
som het Broor Andersson på Strömsholm,? hwilken war fadren till H:r Clas Rålamb,
som och war fadren till H:r Hans Rålamb. På detta hemman har en Bergzman bot, som het Måns Erichsson i Lundmossa har och
hafft
några söner.
En hete Erich Månsson på Barkarbacka i Aspeboda; en (annan) har het Daniel Månsson i Aspeboda (och) en son har het Nils Månsson i Biörssaret. Denne Nils Månsson war
fader till min sal. fader Ingel Nilsson i Wargården,
som ägde 2 söner (alias/bröder)
till mig. Den äldsta min bror het Nicolaus Aspman och war Prost och Kiörckioherde i Lindzåhs (=
Lindesberg) och jag der nest,
som nu ähr på mitt 77 ålerds
(ålders) åhr. Den yngre min bror het Mag: Jonas Columbagrius (och) ner han dödde war han skolmestare
i Kiöping. En syster hade iag,
som och war kiörkioherde hustro i Berg Sochn wed Westrås.
Barn:
1. Erik
Månsson på Barkarbacka i Aspeboda
2. Daniel
Månsson i Aspeboda
3. Nils
Månsson (XII 7464) f.ca: 1570 i Biörsarvet
Samt ett tillägg att fundera över…som undrar över om Måns Erikssons far kan vara en Erik Nilsson? Av intresse är att från Stora Kopparbergs Bergslags aktiebolags museum i Falun. ”Kopparvågen”, som förutom ett antal …
Bergzfogdar
och befallningsmän i Berhzlagen och Dalerne.
Nils
Månsson f. ca 1480 i Aspeboda, bergsfogde 1508.
1.
Son Erik Nilsson 2. Son Måns Nilsson även han sen
Bergsfogde
under nr. 7 detta bevisats.
Måns
Eriksson f.ca 1540 vars två söner Erik och Daniel båda sedan är bosatta i
Aspeboda men sonen, Nils Månsson, Ingel Nilsson f. ca 1600, far kom till Björsarvet.
6.
Sonen Måns Nilsson (kommer före och f.ca: 1510) i Aspeboda blev sedan
bergsfogde, och som nummer 7. Knut Pedersson (f.ca. 1520) i Warggården.
(Samtida, alltså var man redan bekanta)
Kan
denne Måns Nilsson haft en broder Erik Nilsson f.ca 1510, för Måns Eriksson
f.ca. 1540 vars söner Erik och Daniel båda är bosatta i Aspeboda men sonen,
fadern Ingel Nilsson f. ca 1600 kom till Björsarvet i
Sundborn.
Min undran, kan vår Måns Erikssons farfar ha
varit Nils Månsson i Aspeboda f. ca: 1480 och bergsfogde i Aspeboda 1507?
14932. KNUT PERSSON f.ca: 1520 i Wariegården. Återfinner honom i Stora Kopparberg Wargegården Lhl. 1571, bergsfogde
efter nr. 6. Måns Nilsson nr. 7 Knut Persson i Warggården.
Bild 28. Gamble gårdsbygden
Knut Persson
Hans Jönsson
Hustru Kerstin
Vidare efter det…
Björn i Hagen
Påvel på gamble berget
Simon Mårtensson
Lasse … sedan svart, jag menar av bläckfläck…
Samt ÄL 1571
Kopparberg Dalarnas län
Skattning reg. efter mntl. och längden av …
Björn i Hagen Bild 39/ Sida 15
Knut i Wargården Bild 40/
Sida 16 – endast han och det är förstås Knut Persson, död före
1604 sedan.
Lhl. Från år 1604 Waregårds
Bygden
Per Knutsson - bör vara äldste son till Knut Persson
Knut Knutsson – bör vara son till Knut Persson
Christopher Olsson
Lasse Andersson
Hans Jönsson
Mårten Mickelsson
Jöns Knutsson
Hustru Kirstin
Björn i Hagen
Hindrich Nilsson
- Här finns inte Jacob Knutsson
antecknad men läs mer nedan…
RA Stora Kopparberg Kyrkoarkiv 1604
- 1630 Bild 18
Anno 1608 den 26 Juni.
Sattes ny kyrkovärd
till Christopher Olofsson i Noor, Jacob
Knutsson uthi Wariegården, uthi salig Nils Pärssons Stedh opå fremdesbacka, hwilken afsomnade den 5 may 1608. Och på samma dagh Inwenterade uthi kopparbergs kyrkio föbenemnde Christopher Olsson och Jacob
Knutsson kyrkoverdarna tillhanda uthi desse ehrlige
och gode mäns närwaro…
Bild 20, Anno 1612. Den 25 mars inwerderades i
Kopparbergs kyrka uthi ährlige
och förståndige Nils Börilssons fogdens närvaro. Och
sattes då kyrkans föreståndae och sexmän.
H Hans i Kamparwe
Christopher Olsson i Noor
Jonas
Hansson i Wariegården
Hans Jönsson i Slowsmyra
Knut Knutsson i Wariegården
Lasse Hansson i Pilsarwuet
Till kyrkiowärdar:
Jacob
Knutsson (XII 7466) i Wariegården
Måns Larsson i Husarfwe
Även en Jöran
Hindersson finns i Wariegården
1614 finns i Waregården
Jonas i Wargården efter sin hustru
Knut Knutsson i Wargården efter sitt…
Jacob
Knutsson
Jöran Eriksson i Wargården förärat
Men här emellan Älvsborgs lösen Dalarnas län 1614 Bild 85
Wargårds bygden
Knut Knutsson 2 Jacob Hansson
2 (Mitt P:s Ja, det står så, kan det ha blivit fel?)
Son 1 Pär Olsson 2
Dotter 1 Mads i Lillegården 2
Erik Hansson 2
Erik Eriksson 2
Drängar 2
Piga 1
Päder … ssons
hustru 1
Dräng 1
Piga 1
1620 winpengar
Carl Eriksson, Knut Knutsson, Jacob
Knutsson, Wallen Eriksson, Jöran Eriksson
RA Stora Kopparberg räkenskaper för
kyrka och församling (1622-1629)
1622
Efter Knut Knutssons barn i Wargården – 3 daler
1624, 1627
H. Barbro, Knut Knutssons i Wargården – Bör vara Knut Knutsson d.y. hustru
H. Britta, Jacob Knutssons i Wargården
Lhl. 1629 finns …
Bs. Knuts Knutsson i Wargården
4 pers.
B. Knut Knutsson i Wargården
5 pers. – kanske finns här dottern Märta och mågen Ingel Nilsson
Bänkindelning 26 Augusti 1644 Bild
10
H. Märta Ingells i Wargården Bild 11
H. Karin Carl Jacobssons i Wargården Bild 13
Bänkindelning 9 september 1644 Bild
16
Karin
Knutsdotter i Wargården Bild 12 – hon bör vara gamle
Knut Perssons sondotter.
2. Eftersom
det finns 2 Knut Knutsson och båda lever 1629.
RA mntl.
1642 finns endast en Knut Knutsson. Här kan man tolka det så att …
Märta Jacobsdotter bör vara född kring 1605 och den ende som då
bär namnet Jacob är Jacob Knutsson med H. Britta från 1624, 1627. Jacob och
hans bröder bör då vara födda kring 1570 och deras far Knut Persson vara född
ca: 1540.
Antar att
dessa barn är födda kring 1560 - 80 i Wargården.
1. Per Knutsson från 1604, Bild 60
2. Knut Knutsson d.y. från 1604, gm Barbro
1629 finns Knut
Knutsson 4 pers. en Knut Knutsson 5 pers. En bonde och en bondeson. Samt 1629
RA Lhl. Bild 12 Knut Knutsson i Wargården
5 personer.
3. Jöns Knutsson från 1604, gift med Britta
4. Jacob Knutsson
(XII 7466) från 1608, gm Britta (XII 7467)
14936. NILS ANDERSSON f.ca: 1500 bonde han
hade en del av ett skattehemman i Hjortnäs i Leksand.
RA Landskapshandlinga, Dalarnas handlingar,
SE/RA/5121//5121/.10/1559:8 (1559) Här på Bild 61 finns Hjortnäs
Hustru
Ingrid
Så står
tillsammans Olof, Jöns Erssöner samt Henrich U:
P Ersson
Erik Ersson
Tillsammans:
Per Mattsson, Erik Jonsson
Samt
tillsammans Erick Nilsson, en broder? – Kan vara en bror till ovan
även kallas ”Anders Nilsson”.
och P.
Jonsson, den siste svår att läsa vad där står men det är inte Nils Andersson.
Barn:
1. Erik Nilsson bor i
Hjortnäs 1559 enl. Lhl. Kan vara en ev. broder.*)
2. Andreas Lixandensis Nicolai Dalecarlus (XII
7468) f. ca: 1540 även kallad ”Anders Nilsson”.
6. Andreas Nicolai Dalekarlus. Född i Hjortnäs by, Leksands socken, der fadren Nils
Andersson hade en hemmansdel. Ifrån Capellanstjensten
i Orsa 1581 befordrad hit, blef han en hederlig och
aktad Pastor. Biskop Bellinus visiterade hos honom
1592. Följande år bewistade Andreas religionsmötet i
Upsala och underskref dess beslut. S. år fick han
frihet ifrån alla utlagor för sitt hemman Kerfråsen,
som han dels ärft, dels inköpt. Riksdagsfullmägtig
1594 i Upsala, då han bekräftade presterskapets
obligation och försäkring. Förekommer alls icke i de torftiga Consistoriiprotocollerna. Död 26 Juli 1614.
*) Inte
ovanligt att äldste sonen tar över hemmanet och näste sonen studerar till
präst.
14938. PEDER JOENSSON bergsman i Vikmanshyttan i Hedemora.
Han finns här 1539, 1543 så han bör vara den som kan stämma in som far till
syskonen Hedemorensis.
Bild 31
De fyra första personerna är Perssöner,
Hans p _____ 2
Dräng p _____1
Piga p _____1
Erik p _____2
Piga _____1
Christopher p ____ 2
Piga p _____ 1
Olof p _____ 2
Som jag sagt tidigare kan personerna
bo på ett annat ställe men ha rätt att bruka vid hyttan.
Erik och Hans Persson finns ju både
på Wibberboda och vid gruvan.
Här finns sedan ytterligare 4 par med
drängar och pigor.
Wibberboda
Bild 34
Johan hammarsmed p____ 2
Hans Persson p _____2
Erik Persson enkling
p_____ 1
Piga p _____ 1
Mats Eriksson ogift. p____ 1
Piga p _____ 1
Barn:
1. Christina Pedersdotter Hedemorensis (XII 7469)
F.ca:1550 i Vikmanshyttan, Hedemora.
Död 1629-08-12 i Rättvik
2. Olaus Petri Hedemorensis
(Dalekarlus). f.ca: 1560 på Wikmanshyttan i Hedemora.
g. 1590 i Rättvik
med Margareta Hansdotter.
8. Olaus Petri Hedemorensis. Född (ca: 1560) på Wikmanshyttan, Hedemora
Socken. Fadr. Peder, en Bergsman, war
son af den namnkände Peder Swensson i Wibbarboda, som i Kon. Gustafs tid war
en tapper Höfwitsman ibland Dalknecktarne.
Herr Olofs broder war Mag. Carolus Petri, som war Pastor i Stockholms Storkyrkoförsamling och dog i
pesten 1603. Anledning är, att han först tjenat i sin
födelseort, men 1593 war han Commin.
i Rättwik och underskref
Upsala mötes beslut. Kyrkoh. här 1610, och war ännu i sin raska ålder då han dog ifrån en talrik och behöfwande familj 3 Juni 1616.
Gift med Margareta Hansdotter,
också ifrån Hedemora, död 2 Dec. 1612. Barn, som öfwerlefde
föräldrarna: Johan f. 1596-02-27 Hökebacken
Rättvik, blef slutl. HofRåd,
adlad Stiernhök; Petrus Olai f. 1601, Domprost i Westerås; Carl,
f. 1607, död i Westerås 1635; Sara, f.
1591-08-17 Rättvik, ses nedanföre; Elisabeth,
g. m. Pastor i Kungsåra Olaus Matthiæ; Christina, g. m. Pastor i
Björskog Christopher Nicolai; Margareta, förekommer ock nedanföre; Brita, g. m. Pastor i Fleckebo M. Muræus.
3. Mag. Carolus Petri, pastor i Sthlms Storkyrkoförsamling. f. ca: 1555
13. CAROLUS PETRI HEDEMORENSIS 1600—1603.
Född på Vikmanshyttan i Hedemora landsförsamling, okänt när. Död i Stockholm
1603 11.7 i pesten, begr. i Storkyrkan. Son av bergsmannen Per Jönsson
och hans hustru N. N. samt farbror till ”den svenska lagfarenhetens fader”
Johan Stiernhöök. Student i Jena 1590, i Wittenberg 1594 och mag. ibid.
Hovpredikant hos hertig Carl 1590—1597. Skolmästare i Stockholm 1595—1598. Poenitentiarius ibid. 1598 12.3. Kyrkoherde i Nikolai och
Solna 1600. Gift med N. N.
Barn funnos, men hur många är okänt, liksom deras öden.
*) Läser man Munktells
herdaminne (också publicerad på 1840-talet) så skriver han på s. 395 att Olaus
Petri Hedemorensis fader hette Peder och var i sin
tur son till Peder Svensson i Vibberbo.
(Red anm: Munktell var arkitekten Fr Ekmans källa när krönikan skrevs
i början av 1930-talet.)
Ekströms Herdaminne (publicerad på
1970-talet) påstår istället att Olaus Petri Hedemorensis
var son till Peder Jönsson på Vikmanshyttan i Hedemora socken. – P:s anm: Hit verkar det stämma – det I Elgenstierna
påstås att kopplingen mellan Olaus Petri Hedemorensis
och Peder Svensson i Vibbebo genom Peder Pedersson är
påhittad för att ge mer glans åt Johan Olofsson Dalkarl (adlad Stiernhöök), som
var son till Olaus Petri Hedemorensis.
Avslutningsvis Ärkebiskop Johan Olof Wallins antavla av Torsten Berglund
publicerad här på Rötter samt i Svenska Antavlor nr 249: 102 Olaus Petri Hedemorensis (=41:1598 o 243:1790), f. i Hedemora sn, d. 1616 i Bro sn, komminister
i Rättvik sn 1576, kyrkoherde i Bro sn 1608. - G 1590 m 204 Peder Joensson
(=41:3196 o 243:3580), nämnd 1573 - 1601, bergsman i Vikmanshyttan, Hedemora sn. 408 Joen Svensson (=243:7160), nämnd 1539 - 68,
bergsman i Vikmanshyttan, Hedemora sn.
Enligt
uppgift skall Olaus Petri Hedemorensis vara född vid
Vikmanshyttan.
Fortsätt läs under
fadern Jöns Persson … (XIV 29876)
14940. TRULS LARSSON f. ca: 1555(8) Backgården Hyltinge socken i
Södermanland. Död 1618 Tidö säteri Rytterne socken.
Han var landbofogde på Tidön i Mälaren hos hertig Carl av Södermanlands fürstl. råd Åke Johansson Bååt.Han
dör 1616 eller 1618 vid Hyltinge i Södermanlnad. En annan källa säger att han var död
arbetande vid Tidö säteri Rytterne sn.
Från
sidan 95 i min bok ”Arvingarna del 1” och sidan 95 i kap 2.
Vågpengarna innefattade förutom järn även avgifter för
koppar, mässing, och viktualiteter. Vågen hade ursprungligen tillhört Kronan,
1641 fastslogs dock att vågen skulle tillhöra och övertas av Västerås stad. En
avgift för stadens innevånare och en för främmande. För staden var vågpengarna
en av de viktigaste inkomsterna, kring 1680 stod de för 70 % av stadens
inkomster. Ex. 1654 fanns 59 invägare (P:s anm. faktorieombud för andra kopparleverantörer) för koppar,
1655, 11 stycken, höll sig under 1700-talet mellan 5 - 10. Kopparen för
Västerås del hade störst betydelse under medeltiden.
Kumlien anger på
sidan 520 i sin bok ”Västerås till 1600.talets början”. En vår ana Truls
Larsson (XIII 14940) från Hyltinge i
Södermanland, står under som ”Invägt för Västeråsbor vid Kopparberget 1608 –
10” för Råkoppar år 1610 6:19 och för Plåtkoppar 1:1 år 1610. Kumlien anger DalH 1608:8, 1609:8 och 1610:15 i KA. Denne Truls sondotter
var Emfred Unosdotter Troilia (3735) hon föddes 1623 i prästgården i Leksand och
hennes mor var Margareta Hansdotter Saebrosynthia
(7471) (P:s I alla fall var hon från Säbro)
även känd som stormor i Dalom.
Över Västerås försågs Bergslagen med livsmedel och andra förnödenheter.
Bergsmännen fick varor istället för kontanter när handelshusen köpte järnet.
Handelshuset kunde tillhandahålla bergsmannen med råvaror och även lämna
nödvändiga krediter. Detta sätt att förhandla kallades för förlagssystem.
Men mer om bönderna
från ett manuskript på Skövde bibliotek på sidan 188 läser jag följande: ”Under
1600-talet var de ledande grupperna i samhället få. Bönderna användes som
arbetskraft till adelns uppbyggnad och drivande av sina gods. Ofta fick
godsägaren sig anslaget skatten från flera byar kring godset. Denna utveckling
oroade bönderna, deras ställning höll på att undermineras. Den oron avspeglas i
den berömda repliken från 1650 - års riksdag. ”Vi vet i andra land är allmogen
träl. Det befara vi skall övergå oss, där vi likväl är födda fria folk.” Det
rådde också hungersnöd i landet. En diktare berättar att bönderna sökte sitt
bröd i skogen, ”av rötter och knopp, av drav och bark, som ringa till föda
duger”. Vägarna var fulla av tiggare. Den värmländske studenten Petris Gyllenius berättar i sin dagbok att mycket folk svalt
ihjäl: ”Folk lågo på vägarna och annorstädes hopetals döda av hunger.” I en annan dikt, som spreds över
landet, knöt en okänd författare samman hungersnöden med det adliga förtrycket:
”Somliga slösa i lättja de armas silver och guld. Med brask
de brusa i kättja. De fattiga ligga omkull.” Då bönderna vid denna riksdag
beredde sig på den stora kraftmätningen, fann de att de inte var ensamma.
Stämningen var upphetsad. De hade meningsfränder hos borgarna och prästerna.
Freden hade äntligen kommit efter det långa kriget och frågan gällde om många
eller bara några få skulle få glädje av den. Bönderna, borgarna och prästerna,
alla var de eniga om att adelns herravälde måste brytas och att deras donerade
jordar borde indras till kronan. - Adeln hade inte köpt sina gårdar utan fått
dem av staten. Axel Oxenstierna var en human husbonde, men här drevs han att
bli talesman för den maktägande adeln. Året innan hade den engelske kungen Karl
I avrättats i London. Han var rädd för att revolutionen skulle bli lösningen
här som i Oliver Cromwells England. Man vet inte vem som var den egentlige
ledaren för oppositionen. Tydligt är att Stockholms borgare spelat en stor roll
liksom, prästeståndet. Biskop Johannes Tersérus
(1605-1678) var en av ledarna för oppositionen. Här måste jag (Peggy)
inflika. Denne Johannes var född i Leksands prästgård. Hans far var Elaus Ingeberti Terserus också han kyrkoherde och modern var Anna Danielsdotter Svinhuvud. 1618 var Jonas Svenonis
Columbus (7466) not 1. informator åt Elaus
barn och då troligen till den senare biskopen Johannes. Då modern Anna dog
gifte Elaus om sig 1610 med den 40 år yungre Margareta Hansdotter (XII 7471). Hon kallades
för Stormor i Dalom för
sitt goda hjärtas skull. Hon gifter sedan om sig med Elaus
efterträdare Uno Troilius 1586 - 1664 (XII 7470) vars dotter var Emfred Unosdotter Troilia (XI 3735) gift med Olaus Andreae
Dalecarlus (XI 3734). Deras dotter Anna Daelecarlia (X 1867) född 1645 i Rättvik var gift
med Nicolaus Ingel Aspman (X 1866), vars far var Ingel Hansson
Nilsson (XI 3732) not 2. bergsbrukare från Varggården och han var i sitt
andra gifte, gift med Catharina Columba (3733) not
1, dotter till Jonas Svenonis Columbus (7466)
not 1. Elisabeth Thomasdotter Barchia (7467) not
1. – Alla dessa anor undet min morfar Otto Wilhelm Karlssons
(14) antavla. Ingel Nilsson var först gift med Märta Jacobsdotter
(XI 3733).
Not 1. Denna Catharina Columba var alltså
inte släkt med vår släkt men hennes morbror var Per Tomasson ana (XIII 13454)
under vår ana Gerda Augusta Svedling (13) som är min farmor. Så hon och
hennes föräldrar var ändå släkt med släkten.
Not 2. Nicolaus Ingel Aspman far var efter min forskning
Ingel Nilsson. Se ana (XI 3732) Ingel Nilsson där jag lagt in hans andra
hustrus Catharina Columbas testamente.
Truls Larsson var – Gift före 1580 med …
14941. EMFRED EMSA UNOSDOTTER HELSING f.
1556 Vålsta Forsa Hälsingland. Död 1618 Tidö säteri Rytterne men kan väl även ha varit vid Backa gård Hylltinge i Södermanland för där kan även ma-ken ha avlidit. Ja, de är båda i alla fall döda i
Södermanland.
Barn:
1.
Ingrid Magdalena Trulsdotter (ca: 1580 - 1662) hon skall ha varit gm Petrus
Petri Petreus Olandensis, dä. Mor till Petrus Petri Petrus, dy. - P:s någonstans
står att hon var född 1570 och då kan förstås inte fadern vara född 1555. Så
jag sätter henne född ca: 1580 i enlighet med flera forskare.
2. Uno Troili Troilus (ca:1586 –
1664) (XII 7470)
14942. HANS/ Johannes LAURENTI (Hans
Larsson) 1548 – 1603-02-01 är han salig.
Efter min forskning finner jag följande.
Vidare redan Lhl. 1597:7 Bild 151
Her Hans i Säbrå
Bekänner jag Johannis Laurensis wärdig Kyrkoherde i Säbrå Prestegähl,
att jag efter konung Majt wår
allernådige i herrens och desliges
hans … nådes hertig Karls s:R:S: behagh och fullmyndige brev, hafuer bekommit
och af den erlighe och förståndighe cronans tienare och fougde wellbördigh Måns Clemetsson upbjuder af tionde spannemålen her i Säbråds prestegäld
pro anno 97 de sex … spannemål, som nämderligen framskrevne
präst efter prest i underlag för the nu kyrkobords
som är för tio åhr sedan tagne undan gället … under Konungsgården och sedan hav nöjsamt daglig af och få för Hernö socken med sine
bönder och giftningen der sammanstädes som lades ut till kyrkoherden i hernösands, hwilket underlag för
utan … nu och blifer någrom
personer här blifwa besuttna Beder fördenskull, och there nådige öfverheet sampth cronans wördige och förtrogne embetsmän
som på räkenskapens wägnar hafue
her medh till att skafe åt mig fegringe men intet dertil
alle förwerken aldenstund att allmogen som … åliggandes medh i desse närvarande warte både för thesse närwarandes hägnat åhrnat och förplike åfallande trångmåler mine egna … och heller
medh egen skadesielfare
under willie och måste nu mig hielplöjan
denna guderligh och välaktad man Måns Clemensson her om witne kan att sigh få i sanningh föf sex punds upburdet hafue som förskafandet ståår wittnande jagh medh egen hands och signete her under datum för nemnde Säbrådh Anno 97 d. 10
juni.
– Fattar det som om
prästtiondet stått still under de senaste 10 åren och nu vill kyrkoherden Hans
i Säbro ha påökt? Och han undrar varför prästerna i
Härnösand får mer betalt, blivit mer besuttna.
Ett apropå här… vi vet att hans son
Christopher Hansson i sitt första gifte var gift med Karin Pädersdotter
vars bror var Clement Pärsson och syster var Marit Pärsdotter gm andre brodern
Lars Hansson. Deras far var Päder Clemetsson.
Kanhända kan Måns Clemetsson vara en bror till fadern
Päder Clemetsson, med tanke
på det ovanliga namnet Clement.
RA Lhl. År
1603:2 Bild 89
Jag Jacob Hansson sampt
flere mine medsyskon, bekenne oss oppå wår moders Anna Sigurdsdotter
säges att hafför Efter wår
salige faders dödh, Hans Laurensi
opburit och bekommit aff dhet väderlagh wår K.h. (P:s Kyrkoherde)
och förste Hertig Karl (Han som sedermera blir Sveriges kung) will detta summa årligen sände och efterlåtit haffuer, aff Befallningsman Ehrligh och förvish Nils
Bengtsson spanne mål sex tunnor, och efter sig
nu siellfe akt signerat hafver,
Så bekräftas wi detta under wåår
salig faders signett, datum
Säbrådh
then 1 februari Åhr 1603.
– Här är alltså kyrkoherden i Säbro socken i
Ångermanland, Hans Laurens salig redan den 1 februari 1603.
1603:2 Bild 83
Bekommer jag Johannes Laurenti Kyrkioherde i
Härnösands stadh Her hafver efter min nådige herre och furste hertig Karl underskrefne bref, som staden med
promilegrad åhr anammat och
uppburit till min föde aff fougden ärlige och förståndighe
Nils Bengtsson spannmål fyrtioåtta timmer, till yttermere…
… … … ähr under mitt signet datum Härnösand then 5 mars åhr 1603.
– Här
måste det röra sig om 2 olika personer.
Samt har jag funnit följande angående
släkten Bureus, alltså Johannes Laurenti
kyrkoherde i Härnösand.
En son till Engelbrekt Bureus…
Läser ur Stockholms Rådhus och Råd
II.
Angående Olaus Bureus,
f. 1578 2/9 i Särbrå socken, son av kyrkoherden i Luleå,
kontraktsprosten Engelbrecht Bureus och Elisabeth
Andersdotter osv. … om denne Olaus Bureus finns
mycket antecknat, han står som borgare i Stockholm under nr. 119. Bl.a kan man läsa att han, den 12 juni 1621, blev ”utvald
och utsatt uti Rådstugan för en borgmästare och förman för Stockholm stad” och
gjorde samma dag sin ed.
Står att han blev adlad men bibehållande av namnet Bureus
24/6 1621. Och inom parentes står det: ” Hans namn förkortades redan af samtiden till Bure”.
Om någon är intresserad kan jag sända
över allt som står om Olaus Bureus.
Medan då bröder Johannes och Anders Bure skulle haft namnet Bure men
adlats till namnet Bureus och deras morfar skulle
vara Andreas Olai präst i Skellefteå. Modern var
Elisabeth Andersdotter från Bure i Skellefteå. Medan deras broder så skulle
vara Olaus Bureus adlad till samma namn men som sagts
i allmän mun kallades Bure. Ja, här blir det lite rörigt för sen står det ju på
sidan efter sidan 132 finns en sida
i Christophers anteckningar där det står som följer och det bör vara hans
testamente.
”Arfsrätt
efter Wälbetrodde Christopher Hansson Bhure i Hellgium åhr 1655 till rättelse för barnen af
förra och senare giften Gustav ibland …läs mer under sonen Christopher Hansson
nr 3. Nedan.
Sidan 1. (X 255 k) Anno 1647 den 16
November, haffuer jagh
Christopher Hanson förnögdigt och godt
ansädt Renovera alla mina gamla och Nya handlingar
och i denna book införa låta migh
siälf swarom och minom efter efterkommanden till vetgöra och kartelse(Kartlägga).
Först will jagh Describera huru wår salige föräldrars patrimonium:
lööse som fasta bleff
emellan os barnen bytet och skiftet.
– Jmf. under 1603:2 Bild 83, vilket ligger nära tiden då fadern dör.
Fortsätter… Nämbligen
som här efterföljer.
Uti Helgum
är --- 14 3/4 Sädeland
Uti Brunnh
är --- 13 1/2 S.
Uti ÅÅ är --- 7 1/2 S.
Uti Berglagden
är ---3/4 S.
Här skriver jag nu efter endast bara
namnen på barnen presenteras:
Thet
löper 7 1/4 Sädeland på hvart
syskon, och ett halft allom syskonen till bytes the gåfuo the åth Christopher
Hansson, som tigh emot jorden knechten
och alt bekymmer för dem allom.
Blef Beslutit och samtyckt af
allom syskonen och Christopher skulle behålla Helgum,
och betala M Jacobs 7 1/4 Säderland.
Sammanledes skulle Lars Hansson behålla Brunnh, ÅÅ och Berglägden, och
betala sin systrar Kirstin och Margareta.
Tugh Sädeland jordh ligiandes i obol i Sädsö som war allas wåhre mödernes sålde
Mäster Jacobått Jon Eriksson i obol dom skänkte salig
modher och wi alla syskonen
honom när han reste till Tyskland att magistrera.
Sidan 2. Fölger
nu huru jag minom Brodher
M. Jacob för the 7 säderland jordh
i Helgum betalt hafuer som
han efter förmeling.
Anno 1615 den 23 september, när han sit hem war betalt ingh i sölf och penningar----------- 70 Dal.
The giör
förlust för 3 1/2 sädesland som hans eghen handskrift
skal bevisa.
Andra gången betalade jagh honom Anno 1618 när
vi woro tilsammans hos wår syster i Liksand för halft annat sädelanh och gaf honom derföre slagne del 30
st.
Tredje resan bekom min broder af migh ett förgyllt … … och
innan om 35 lodh, lodhet Täcknat för 6 sh löper derföre – 52 1/2 dal. Der af skall afdragas för 2 sädesland
jord 40 daler och dhe 12 ½ dat som öfrblef, kom på en annan räkning oss emellan.
Altså ähr dhe 7 sädesland betalt som widere
min brodhers skrifuelse och
siälför dombrefen utvisa
skal belangande min brodhers halfpant
i allom såsom i Helgum som höghe
wore åhn försålder, gaf han migh alt efther, hälst medan han inte … i konsten med migh
som jag wetlagde medan jorden stå osåld.
Sidan 3. Anno 1603 tredie dag påsk Afsomnade i Herranom salighe fadher Hans Larsson och blef Begrafen i Säbräds kyrkia mit för altaret. (P:s
detta skrivs 44 år efter faderns död, kanske det är begravningen man minns var
vid trediedag påsk P:s vidare, Läser i ”Allmanacka för 500 år” av K-G Segland
att påskdagen 1603 inträffade deb 24 april och tredje
dag påsk bör då vara tre dagar senare. Men kan det ha varit så att det var
kallt så man fick vänta lite med begravningen?)
Något derefther
Boflytiade min moder medh sine omyndighe små barn till Helgum, och blef ther in till 1608. Sädhan kom hon
i äktenskap med fadher Her
Oluf prosten i Nordingrå, och sedan all giäld war betalt, lät hon afbytha sin selfpant i dödt och guith, och boflytandhe ther medh till Nordongrå och lemnade af barnenthen ander
halfparten till Bohag til
som her efter formele.
– Fortsätter nu att skriva under barnen vad de fick…
14943.
ANNA SEGERSDOTTER f.ca: 1560 – 1632 verkar stämma att hon är 22 år vid vigseln.
Arfvingarna
var fem. – Här alltså alla barnen och mina inlägg följt av vad sen
anteckningarna säger under Fortsättning:
1. Jacob Hansson
Mitt P:s inlägg:
Kyrkoherdar i Storkyrkoförsamlingen-
Ämbetstid 1624-1639
Jacobus Johannis Zebrozynthius, född 1582 i Själevad(P:s
? Bör väl vara Säbro), död 9 juli 1642, var
en svensk
professor, pastor primarius, hovpredikant och biskop.
1582-1642. Källa.
Wikipedia
Läser från Svenska kyrkan och Stiftes biskopar
https://www.svenskakyrkan.se/strangnasstift/defaultaspxid668000
Jacobus
Johannis Zebrozynthius 1639-1642.
Fortsättning…
Mäster
Jakob bekom 2 koor som han lät slagta
och sendes söderut.
En
Björnskinnsfäll medh Rödt
kläde.
En
Hvit fårskinns fäll med täcken
Hyyen 2 st, dynor 2 st, förlåt 1 st, lakan 1 st.
Träfat
3 st, En ambergs kiätil, En läs kista och ett skrin
En
ståteligt målat kista med lådor
Salig
faderns libri wärdert för
60 Dal togh mäster Jacop til sigh at afbetala
huart syskon med 12 Dal
2.
Lars Hansson död 1621 i Brunnäs, Säbrå sn (Y). Bosatt i Brunnäs, Säbrå sn (Y). Ärvde Åm,
Berglägden. –
Detta hade jag funnit på nätet.
Fortsättning…
Lars
Hansson Bekom twå koor Ett
Bolster, En hvit fältågh
hyyendh,, 4 små dynor, Ett förlåt, Ett kushandkläde (förkläde?)Tenfat tu
st, en gryta och en ämbar kiätil.
Beslagne
kistor 2 och et skåp och 2 målat skrifner.
Och
will all sin dell i stufua klädningen. – Vilket jag P: inte vet riktigt vad som
menas med det?
På
sidan 14 skriver Christopher. ”Till minns för migh
och minom
efterkommande huadh består och betalningar jagh hafver haft af begynnelsen medh Brunneh sedhan min salighe Brodher Lars Hansson pro
Anno 1621 den aprilis i Herranom
hafu afsomnath. Det har
tidigare framgått att Lars Hansson son är Johan Larsson.
3. Christopher
Hansson f. 1589-03-10 i Själevad. Herdaminne. Christoffer
Hansson räkenskaper. från år
1635. "att den jord jag borde ärva efter vår salige moders moder
hustru Gertrud i Nätra. (avseende
Gertrud Ulf). Carl Sazbad forskning om
modern Anna Segersdotter, till Margareta Hansdotter
Bure
"Stormor i dalom
". –
Ej min forskning.
Fortsättning…
Christoher
Hansson fick och måste opbära 2 koor
i sin lot som bårte om wåren när morboflytadhe her ifrån.
Ett bolster, En fäl,
2 hyend*), 2 dynor, et förlåt*).
En gammal wigbona
med kavel, två fateringar, tjog tänfat
Tuå
obeslagna kistor
*) Kudde (äldre ord: hyende)
är oftast ett påsliknande, fyrkantigt eller runt textilt föremål som stoppas
med olika material. Ordet förlåt gick inte att få reda på vad det kunde
vara. Om någon vet så skulle jag gärna vilja veta vad det är för något.
Christopher var först
gm Karin Pädersdotter, hennes syskon var brodern, Clemet Pärsson och systern, Marit Pädersdotter.
Dessas far var Päder Clemetsson.
Andra gången var han gift med Elisabeth
Hansdotter.
<