Proband har nr.1 LARS, MATS, och LOTTA, pappan har det dubbla numret, mamman numret därpå. Om dubbla numret fattas men numret därpå finns, betyder det att fadern är okänd men mammans namn finns, och vice versa.

[B]=Bouppteckning

[S]=Skilsmässohandlingar

***III***

14. OTTO WILHELM KARLSSON, f 1873-12-02 Krokek Östergötland, D. 1949-07-29 Kila Ålberga gård (D). Kördräng.

– Gift 1899 med Ulrika Wilhelmina Adamsson f. 1876, d. 1903. Gift 2: gg med Johanna Mathilda Adamsson, f. 1867, d. i början av 1930-talet Kila Ålberga gård (D). Ulrika och Johanna är systrar.

Den 24 maj 2023 blev det klart bevisat genom DNA test Berta Larssons gift Widells barnbarn Maria Lundins DNA stämmer överens med Stefan Karlssons DNA. Maria Lundins mormors fars far är Johan Peter Karlsson, tillika med min morfars far och Stefan Karlssons farfars far är densamme Johan Peter Karlsson.

Barn med första hustrun:

1. Carl Wilhelm Karlsson, f. 1900 Kila, d. 1900 Kila (D)

2. Gustav Wilhelm Karlsson, f. 1901 Kila, d. 1903 Kila (D)

Barn med andra hustrun:

3. Anna Mathilda Karlsson, f. 1904 Kila, d. 1911 Kila Ålberga gård (D)

4. Ida Maria Karlsson, f. 1905 Kila Ålberga gård (D), d. 1986. – Gift med Gunnar Emanuel Ehrström, f. 1900, d. 1984. – Sonen Hans, min Peggys syssling har kontakt med honom och träffats många gånger.

5. Axel Wilhelm Karlsson, f. 1909 Kila Ålberga gård Södermanlands län, d. 1949 Kila Ålberga gård (D).

Axel Wilhelm dog endast 10 dagar efter sin far den 9 augusti 1949. Han efterlämnade i sin tur hustrun Ruth Dagmar Maria Karlsson, född Olsson. Axel och Rut fick inga barn.

Barn med min gifta mormor Hilma Lovisa Östergren, gift med Emil Larsson: Hilma och Otto bodde grannar i Kila vid Ålberga gård. – Bekräftat via DNA år 2023 att Otto Wilhelm är min/Peggys morfar.

6. Berta Hildegard Maria Larsson (II 7), f. 1917 Kila Ålberga gård (D), d. 1963-01-07 i Solna.

***IV***

28. JOHAN PETER KARLSSON, f. 1824-12-22 Kila Lillhälla Södermanlands län, d. 1903-01-11 Lillkälla, Kila (D). – Gift 1847-06-05 i Kila med Maja Greta Karlsdotter född 1822-08-13 Kila (D), d.1869-05-06 i Krokek, Tegelhagstorp (E) [B]. Första hustrun födde en oäkta dotter 1845 Kyrktagen den 19 dec. samma år. Johan Peter blir änkling 1869-05-06. Han gifter om sig 1870-12-27 i Krokek (E) med … obs, han gifter sig senare även en tredje gång med änkan Christina Carlsson född Pettersson.

29. GUSTAVA MALVINA SJÖBERG, f. 1838-07-16 döpt d. 16 juli Otto Reinhold och Gustafva Malvina fadern manufakturi gesällen Gideon Sjöberg modern Johanna Solberg, (här syns texten lite otydligt men) frånvarande faddrar Carl Kjellman metallarbetare, Teodor Sjöberg i Wallersta närvarande faddrar hustru Juliana Fjellman, Söderman och pastror Olai Ullström. (fler faddrar finns antecknade) Källa: Katarina CIV:3 1830-1839 Bild 1730/ sid 332.

Östra Kyrkogatan 27, Sthlm Katarina fsm. (AB). d. 1893-12-08 Tegelhags torp Krokek (E) [B].

– Äntligen är hon funnen född, och med det en massa anor. Det tackar jag min syssling Kerstin Andersson för. Så nu gäller det att gå noga fram.

Branden i Stadsgården 1842 i Stockholm.

Men först står breven så att säga som är inlagda under ana Andreas Catronius VII 29

Barn med första hustrun:

1. Lovisa Mathilda, f 1845-11-02 Kila (hustruns)

2. Karl Johan Johansson, f. 1848-01-19 Krokek (E) boendes i Norrköping vid faderns död 1903.

3. Per Gustav Johansson, f. 1850-04-01 Krokek (E) boendes i Norrköping vid faderns död 1903

4. August Johansson, f. 1852 Krokek (E) boendes i Ljusfors Skärblacka vid faderns död 1903

5. Johanna Maria, f 1853-06-03 Krokek gift med sjökaptenen Wilhelm Wilhelmsson i Stockholm

6. Anna Wilhelmina, f 1855-12-28 Krokek, hon finns inte med i faderns bouppteckning

7. August, f 1858-03-25 Krokek, han finns inte med i faderns bouppteckning

8. Lovisa, okänt när hon är född. Gift med fiskaren Johan Andersson i kullen Krokek.

9. Philip Karlsson, f 1862 Krokek (E), som vistas å okänd ort.

Barn med andra hustrun Gustava Malvina:

10. Hennes före äktenskapet Anna Gustava, f. 1868-06-21 Kila, men hon står med i bouppteckningen. Gift med trädgårdsmästaren G. W. Spångberg Loviselund Eneby.

11. Charlotta Sofia Johansson, f. 1871-03-25 Krokek (E) (Hennes sondotter är Kerstin Andersson, Kerstin är också släktforskare och hon har hjälpt mig med att ta fram uppgifter angående denna släkt) gift med arbetaren Andersson i Uppsala.

12. Wilhelmina Desideria Karlsson, f. 1876-05-23 Krokek (E). Bosatt i Stockholm

13. Otto Wilhelm Karlsson, (III 14) f.1873-12-02 Krokek, Tegelhags torp (E). Kulltorp, Björkvik

Johan Petter var ju bara 69 år! Så den 10/10 1893 (Gustava Malvina hade inte dött ännu) kom den 27 år gamla pigan Kristina Petersdotter f. 7/4 1866 i Krokek, till gården med sina 2 oäkta barn, varav ett var Johan Hjalmar f. 1887-10-07. Han är född i Krokek.

Änkan Kristina Carlsson född Pettersson

14. Rut Kristina Karlsson, f. 1893-06-05, även hon står som oäkta dotter i Hfl. men född i Krokek.

Dessa båda står tillsammans med modern som inflyttade från Hedvig församling 1893-10-30 men barnen är ju född i Krokek och Johan Petter gifter ju sig med Kristina Petersdotter senare samma år

15. David Emanuel, f 1896-02-12 (Hans sonson, Stefan Karlsson är också släktforskare, samt är han min och Kerstins syssling. – Via Stefan Karlssons DNA forskning bevisades att min mormors otrohet med sin granne Otto Wilhelm är sann. Detta via min systerdotter Maria Lundins DNA sök, var mamma är min syster Annkristin född Widell liksom jag/Peggy förstås.)

16. Anna Mathilda Josefina, f 1898-07-23

Och så är det dags igen, fattas bara! Den 2/6 1901 gifter sig Johan Peter med pigan Kristina och de får en dotter inom äktenskapet.

17. Agda Maria Linnéa, f 1901-10-31

(pappa föddes 27/1 1901, alltså ca.9 mån. före sin moster!) Källa: Kerstin Andersson (min syssling)

– Kerstin, Stefan och jag träffades förstås via nätet, visst är det underbart. Med alla dessa barn kanske fler sysslingar dyker upp.

– Obs! Under 1800-talet har man, går man över till namnet Karlsson istället för som tidigare att man får faderns förnamn som son-namn, därför heter de först födda barnen Johansson, men sen övergår man till att heta Karlsson.

***V***

56. CARL PETER JANSSON, f 1797-08-01 Lunda Jäder Mellangården (D). d. 1847-10-20 Krokek Tegelhagstorp (E), dräng. Carl Peter lever kvar på Tegelhagstorp, men dör den 28/10 1847. Han begravs inte förrän 21/11. ”Fd. Torparen i Tegelhagstorp, nu tjenande dräng i Bränntorp, blef död under rusigt tillstånd på hemvägen efter Väggrusning den 28 Okt. Liket undergått Medicinsk Legal besigtning och blev enligt utslag från domaren i tysthet begravd. Enkeman. Efterlämnar barn. 1 omyndig son och 2 döttrar. Dödsorsak Fylleri och starka drycker.” Han blev 50 år gammal. – Här kan man undra varför inte myndige sonen Jan Peter Karlsson är nämnd som myndig son. Och vad föranledde att faderns kropp skulle undersökas? Blev han skadad, skadade han sig själv? Varför blev han i tysthet begravd? Här finns förstås mer att leta efter i domböckerna.

– Gift 1822-12-08 i Kila med …

57. ANNA STINA PERSDOTTER, f. 1796-10-27 Kila Högsätter (D), d. 1843-08-02 Krokek Tegelhagstorp (E).

Barn:

1. Carl född 1820-12-06 Kila, hustruns före äktenskapet.

Barn tillsammans:

2. Brita Cajsa Karlsdotter, f. 1823-01-28 Kila (D). Flyttar till Råsätter 1842.

3. Johan Peter Karlsson (IV 28) f. 1824-12-22 Kila

4. Anna Lotta Karlsdotter, f. 1828-03-25 Kila

– Sedan flyttar hela familjen till Krokek 23/11 1828 där de tar över Tegelhagstorp och Carl Petter blir torpare (istället för dräng som hitintills).

Källa: Kerstin Andersson

5. Erik Gustav, f. 1833-05-06

58. GIDEON SJÖBERG f. Mariefred-Kärnbo vid Bränneriet. Gideon f. 1803 d. 2 juni, döpt d. 3 juni far Inspektor Pehr Otto Sjöberg, modern Fru Britta Cathronius 25 år. Gideon Faddrar: Brukspatron Herr Magnus Bjuggren, Fru Aurora Flodin dess dotter Sophia Flodin och Hr. Post Inspektor Daniel Kihlman.

Gideon finns inte med i Mntl. 1820. 1830- (finns ej med i mntl. året 1840) 1845 Adolf Fredriks fsm.

I Sthlm står Gideon Sjöberg som Gasberedare.

Källa: http://digitalastadsarkivet.stockholm.se/Register/Mantalsregisterepi7.aspx

Under den här tiden gifter sig Gideon med Johanna Solberg och de får tillsammans tre barn. Två av barnen och hustrun Johanna dör 1841.

Manufakturisten Gideon Sjöbergs hustru Johanna Sohlberg Östra Kyrkogatan n. 27 Kv. Stenbodarna större. Hon dör i (…)sot. 40 år gammal.

1839 under Katarina fsm. Stenboderne Större Står fabriksarbetaren Gideon Sjöberg antecknad.

1843 medan Gideon fortfarande befinner sig i Sthlm. gifter han om sig med Anna Elisabeth Stare född 01-01-1822 i Arboga. Vigseln antecknad i Arboga lfs., C:4 (1821-1860).

1846-1857 befinner hans sig i Kvillinge Thorshag. Se i volym: Kvillinge AI:19 och 21.

1858-1860 finns Gideon i Maria Norra. Då står han som fabriksarbetar och senare som arbetskarl hos J Lamm.

1861 finns han inte …

1862 finns han i Maria Norra. Sedan finns varken han eller hans hustru antecknad.

1683-08-16 dör Gideon. Jernarbetaren Gideon Sjöberg född i Mariefred, bor Skinnarviksgränd 10-12, bredvid sjukhuset begravd.

Först var Gideon gift med Annan Catharina Gålbom och tillsammans med henne hade han dottern…

1. Sophia Charlotta Sjöberg f.1829-08-04 Finska Fsm., Stockholm (AB) d. 1842-01-25 Östra Kyrkogatan

27 Katarina fsm.(AB). Hennes halvsyster Gustava Malvinas alla döda syskon visar att den länge kom att leva kvar. Gustav Malvina ger en av sina döttrar namnet efter sin syster Sophia Charlotta men vänder på namnet så att det blir Charlotta Sophia, vilkens sondotter är min syssling Kerstin Andersson. Andra halvsystern Maria Hildegard Sjöberg

Gideons andra hustru Johanna Solbergs dottersons barn Berta Hildegard Maria får samma namn som Johanna Solbergs avlidna dotter Maria Hildegard men vänder på namnet. Berta Hildegard Maria är min mamma.

Andra gången gift 1832 med …

59. JOHANNA MARIA SOHLBERG f. 1898-09-30, men blir sedan fel. Så hon står sedan som f. 1801-09-30 Västervik. Fel årtal men inte fel månad och dag. Fler handlingar har jag som bevisar att året blivit fel. Stöds även av att hon flyttar från Västervik år 1815 till Stockholm. Att hon då endast skulle vara 14 år och flyttat ensam är nog inte heller troligt. 17 år var hon 1815 vilket bekräftas i handlingar. Johanna dör 1841 i hennes test kan man läsa: Manufacturisten Gideon Sjöbergs hustru Johanna Sohlberg Östra Kyrkogatan 27 kv. Stenboderne Större. Hon finns med som piga i mntl. 1820 i stadens västra kvarter, den ende Johanna Solberg, men ej år 1830 eller senare. Antar att hon som gift står under mannen.

Barn:

2. Elna Maria Sjöberg f. 1833-06-21, d. 1839-11-07 Östra Kyrkogatan 27, Katarina fsm., Stockholm, (AB).

3. Per Gideon Sjöberg f. mellan 1835 och 1836, d. 1842-01-24 Östra Kyrkogatan 27, Katarina fsm., Stockholm, (AB).

4. Gustava Malvina Sjöberg (IV 29), f. 1838-07-16 Östra Kyrkogatan 27, Kvarteret Stenbodarne Större, Katarina fsm, Stockholm, (AB), d. 08-12-1893 Tegelhagstorp, Krokek, (E).

5. Otto Reinhold Sjöberg, f. 1838-07-16 Östra Kyrkogatan 27, Kvarteret Stenbodarne Större, Katarina fsm., Stockholm, (AB), d.1842-01-22 Östra Kyrkogatan 27, Katarina fsm., Stockholm, (AB).

6. Maria Hildegard Sjöberg. F. omkring 1841-06-19 Östra Kyrkogatan 27, Katarina fsm., Stockholm, (AB), d. 1841-09-19 Östra Kyrkogatan 27, Katarina fsm., Stockholm, (AB).

Av ovanstående 6 barn lever endast Malvina till vuxen ålder.

Tredje gången 1842 gifter sig Gideon med Anna Elisabeth Stare:

7. Emilia Matilda Sjöberg, f. 1843-06-02 Stockholm, (AB).

8. Josefina Rosalie Sjöberg, f. 1848-07-29 Torshag, Kvillinge, (E).

9. Eugenia Anna Amalia Sjöberg, f. 1851-03-11 Torshag, Kvillinge, (E).

10. Augusta Wilhelmina Wictoria Sjöberg, f. 1854-01-23 Torshag, Kvillinge, (E).

11. Hjalmar Knut Sjöberg f. 1857-06-28 Kvart. Gropen nr 66, Maria Magdalena fsm., Stockholm, (AB).

12. Otto Gideon Sjöberg f. 1860-11-02 Maria Magdalena fsm., Stockholm, (AB).

– Här flyttar familjen åter till Sthlm. Där är fadern antecknad från 1858 - 1860 + år 1862.

***VI***

112. JAN NILSSON JOHAN, f. 1766-10-14 Lunda (D), fadern är Ryttaren Nils Tyblach och Hustrun är Maria Eriksdotters son Johan Johan dör sedan 1810-05-31 Lunda Grindstugan, smed. Men då han dör står

han som smeden vid Jäder, fadern var Nils Tyblach och modern Anna Carlsdotter, vilket förstås är fel för modern är ju Maria Eriksdotter.

– G 1796-10-23 i Lunda (D) med …

113. BRITTA NILSDOTTER, f. 1767 i Lunda (D), d. 1843-05-14 Stigtomta Carltorp.

Barn:
1. Carl Peter Jansson (V 56), f. 1797-08-01 Lunda (D)

2. Jan Erik Jansson, f. 1799 Lunda (D), d. 1799 Jäder mellangård Lunda (D).

3. Johan Jansson, f. 1801-10-09 Jäder mellangården Lunda (D)

4. Anna Maria Jansdotter, f. 1805-03-08 Jäder mellangård Lunda (D)

114. PETTER LARSSON, f 1769-12-19 Lunda Kjulshammar, d. 1812-12-31 Kila Wreta rote (D), dräng.

– Gift 1790-10-10 i Lunda (D) med …

115. CHRISTINA SVENSDOTTER, f. 1768-10-24, d. Kila Wreta rote (D).

Barn:

1. Christina Pettersdotter, f. 1792-03-08 död 1795 i Kila (D)

2. Anna Stina Pettersdotter (V 57), f. 1796 Kila Rogsta (D)

3. Margareta Pettersdotter, f. 1801 Kila Rogsta (D) – Här bör hon vara född, för familjen kom hit 1798 till Kila, men jag kan inte finns henne född här då. Men eftersom hon står med j Hfl. så måste hon ju finnas.

4. Britta Pettersdotter, f. 1806-11-22 Står som född i Kummelkärrstugan Kila sn. Fast familjen bor och står ant. i Rogsta Kila sn, vid tiden (D).

116. PER OTTO SJÖBERG, f. 1776-05-26 Com. Herr And: Sjöberg Fru Britta Christina Arborelia Älvdalen.

Faddrar: Pro: Med: Herr Doct: Pehr Engström Prosten: (här är inkilat med mycet lite text) rådman Anders Arosenius fru Lisa Stina Hirschman (så stora bokstäver igen) fru Cath: Fahlberg Herr Pehr Arborelius Madam: Margareta Wallman.

Inspektor vid Kungliga Bränneriet. Inspektor, begaf sig till Petersburg och fick employ;

Död. (Uppgift av Kerstin Andersson) 1832 Nya Ladoga (Novaya Ladoga), Ryssland.

Enl. uppgift af Cantor "Sälling"

– Gift 1800-11-23 Fristaden Eskilstuna, med …

117. BRITTA STINA CATHRONIUS, f. 1778-11-01 Fristaden, Eskilstuna (D). Döpt d. 5 Britta Stina, Fristaden mäster Anders Catronius Hust: Cajsa Lisa Bock.Faddrar: mäster Johan Öhrn, mäster Peter Svanberg, mäster Carl Magnus Bergström i Fristaden, Bokhållaren Fredric Basilier, Hustru Lena Stina Spankok född Strahl. Hustru Benedicta Jönsdotter, Hustru Anna Cajsa Ståhlberg, född Möller, jungfru Magdalena Lang i Fristaden.

Källa: http://www.zenker.se/Historia/Herdaminne/gagnef.shtml#cm15

Barn:

1. Victor Sjöberg f. 1801-07-14. Bränneriet, Mariefred-Kärnbo, (D)

2. Gideon Sjöberg (V 58) f. 1803-06-02 Bränneriet, Mariefred-Kärnbo, (D)

3. Emilia Sjöberg f. 1806-02-02 Bränneriet, Mariefred-Kärnbo, (D)

4. Gustava Ottilia Sjöberg f. 1815-10-18 St Petersburg

118. CARL PETER SOHLBERG f. 1767- -16 Västervik Kalmar, borgaren och hofslagaren, d. 1811-06-24 Västervik Kalmar.

– Gift 1794-07-01 Hofslagare Smed och Jungfru …

119. MARIA ASPLUND f. 1766-09-11 Västervik Kalmar. Död 1829-04-20 Kalmar län.

Hfl. Bild 60 år 1820 – 1825 bor enkan Maria Asplund kvar i Ö – Q 124 tillsammans med dottern Lena Christina. I anteckningar står det att Lena Christina utflyttar till Wahlstad 1822 17/12.

Hfl. Bild 120 år 1825 – 1830 bor enkan Maria Asplund (det står att hon är född i Västervik 1766 11/9 men där har jag inte funnit henne som född) I anteckningar står det: död d. 20 April 1829.

Barn:

1. Carl Fredric Sohlberg f. 1796 flyttar år 1715 till Göteborg från Öq - 124

2. Johanna Maria Sohlberg (V 59) f. 1798 flyttar samma år 1715 till Stockholm från Ög – 16 där hon arbetar som barnflicka. Hon gifter sig 1832 och är då ogift vid moderns död 1829.

3. Anna Lisa Sohlberg f. 1800 gm Garf Liljelund.

4. Lena Catharina f. 1802, hon flyttar till Wahlsta 1822-12-17.

- Här verkar sedan inga fler barn finnas. Fadern dör redan 1811 bara 44 år gammal.

Det stämmer för vid moderns testamente på flera sidor från 1829 uppges hennes arvingar vara:

Lott 1. sonen Carl Fredrik Sohlberg 33 år. I testamentet ser man att sonen köper gården för 178 kronor osv. allt som fanns efter modern Maria Asplund.

Lott 2 mågen Carf Liljelund, gift med dottern Anna Lisa 28 år.

Lott 3. dottern Johanna Maria 30 år (vi vet att hon (V 59) gifter sig först 1832 och att hennes födelsedatum 1798-09-30, senare blir fel 1801-09-30, då skulle hon vara född samma år som sin syster Anna Lisa, så det blir fel någon gång då hon kommer till Stockholm och flyttar ett par gånger inom staden).

Lott 4. dottern Helena Catharina 26 år. Ännu ogift 1829.

***VII***

224. NILS PERSSON TYBLACHS, f. 1723, ryttare, d. 1788 Grindstugan i Lunda socken [B]

– Gift med Maria Eriksdotter före år 1646. Paret finns inte vigda i Lunda trots att vigselanteckningar finns redan från 1618. Äldste sonen Per Nilsson finns inte heller antecknad som född i Lunda. Här får man anta att paret inkommit, men varifrån går inte att utläsa från Hfl: längderna. Så innan år 1750 har paret/ föräldrarna inkommit till Lunda sn. Övriga barn finns antecknad som födda i Lunda. Nils testamente från 1688 visar att äldsta sonen Per är död och att hans dotter är Gustava Sofia. Detta barnbarn bor hos farfader. Men varken hennes fars död eller dotterns födelse står att finna i Lunda. Därför får man dra slutsatsen att Gustava Sofias föräldrar inte var bosatta i Lunda eller att föräldrarna var vigda i Lunda.

– Nils Persson gifter om sig 1782 d. 4 juli med Britta Andersdotter f. 1761-10-02 från Grindstugan, Lunda i Sörmland.

225. MARIA ERIKSDOTTER, f. 1724 okänt var. Död 1781-10-03 Lunda, ryttaren Tyblacks hustru död av lungsot 56 och 3/4 år gammal.

Barn med första hustrun Maria Ericsdotter f. 1724 okänt var.

1. Per Nilsson, f. 1746 (finner honom ej f. i Lunda), död före 1788 efterlämnar dottern Gustafva Sophia.

2. Erik Nilsson, f. 1750-06-03 i Lunda (D)

3. Britta (Birgitta) Nilsdotter, f. 1752-11-15 i Lunda (D) gift med smeden Ekenberg vid Stavsjö bruk.

4. Nils Nilsson Tyblach, f. 1756-06-24 i Lunda (D) brännmästare uti Strömstad. – Jo, här fanns ett brännvinsbränneri i Strömstad vid tiden.

Inlägg från min bok ”Arvingarna del 2” – Eftersom inget funnet från sökt på soldater i Södermanland så är det värt att veta vad som händer under denna tid i Sveriges historia. Detta med tanke på att nästa son, vår ana som föds 10 år senare. –

” Vid mitten av 1750-talet hade skären utanför Helsingfors blivit Sveriges största arbetsplats med 6000 arbetskommenderade soldater. Detta efter att Peter den store av Ryssland grundat Sankt Petersburg i finska vikens östligaste del, på före detta svensk mark. Här behövde Sverige nu en stark fästning. Med hjälp franska subsidier*) byggdes Sveaborg, vilket arbete inleddes 1748. Sverige hade närapå blivit ruinerat efter ”Stora nordiska kriget” (1700 – 1721) och efter ”Hattarnas krig” (1741 – 1743). 1757 upphörde byggandet, då Sverige som Frankrikes bundsförvant var tvunget att delta i det Pommerska kriget (1757 – 1762), vilket var en del av det så kallade sjuårskriget. En klausul i westfaliska freden*) tvingade svenskarna att ta till vapen mot Preussen. Rädslan att bli till åtlöje gjorde att de inte vågade låta bli. Byggandet vid Sveaborg fortskred mellan 1762 och 1791 pådrivet av Gustav III.”

*) Ekonomisk hjälp, kan även vara militärt understöd. Vilket förstås kunde ställa till bekymmer av annat slag.

5. Jan Nilsson född 1766-10-12 Lunda (VI 112) 1688 i tjänst vid Rällinge i Lunda socken. Johan i tjänst vid Rällinge Lunda socken år 1688 vid faderns död.

Andra giftet 1782 med Britta Andersdotter

6. Christina Nilsdotter f. 1683-11-15 Grindstugan. Hfl. (15/2)

7. Anders Nilsson f. 1687-01-21 Hfl. (31/1)

226. NILS CARLSSON, f. 1737, d. 1820-01-05 Arnudden Stigtomta (D) död av rosen 82 år gammal.

– Gift 1764 med … drängen Nils Carlsson på Walinge samt pigan Anna Pehrsdotter dersammanstädes.

227. ANNA PERSDOTTER, f. 1743, d. 1821-03-05, enkan vid Arnudden Stigtomta (D) av ålderdoms-bräcklighet, 78 år gammal.

Barn:

Pehr Nilsson, f. 1765-04-07 Sjögärdet Stigtomta

Anna Nilsson, f. 1766-02-19 Sjögärdet Stigtomta

Britta Nilsson (VI 113) f. 1767-11-27 Stigtomta Carltorp (D)

Anna Christina Nilsdotter, f. 1770-03-13 Stigtomta Skårastugan (D)

Nils Nilsson, f. 1773-10-21 Stigtomta Skårastugan (D)

Carl Nilsson, f. 1776-08-02 Stigtomta Löfhäll (D)

Olof Nilsson, f. 1780-06-29 Stigtomta Löfhäll (D)

Pehr Nilsson, f. 1784-08-27 Stigtomta Löfhäll (D)

Mellan 1745 och 1783 finns tyvärr inga husförhörslängder, men 1783, hittar jag familjen på Löfhäll, där de sedan bodde fram till 1780. Då flyttar de till Arnudden. Nils dör den 1820-01-05 av ”rosen”. Anna dör drygt ett år senare, 1821-03-05 av ”ålderdom”. Källa: Kerstin Andersson hjälpte mig att kolla upp.

– RA Hfl: Stigtomta 1816 - 1820 sid 17 i Arnudden kan man läsa när de båda Nils och Anna är födda och när de dör. Dock inte var de är födda. Letar efter födelseuppgifter i Stigtomta men kan inte finna dem. De gifter sig och finns ju båda då i Walinge. Tyvärr fattas in- och utflyttningslängd för tiden.

228. LARS LARSSON, f. 1724-09-12 Lunda Norretorp (D), d 1780 Lunda Fröberga.

– Gift 1752-05-31 med …

229. ANNA HENRIKSDOTTER, f. 1730-01-31 Lunda Kjulshammar (D), d. 1787-12-24 Skena Lunda sn (D).

Barn:

1. Hindrich Larsson i Fröberga Lunda socken

2. Anders Larsson i Tibble

3. Christina Larsdotter gm Jacob Ingmarsson ifrån Björkholmen i Qvarsebo socken

4. Anna Cajsa Larsdotter f. 1763

5. Maria Margareta Larsdotter f. 1765

6. Petter Larsson (VI 114) f. 1769-12-12 Kjulshammar Lunda socken (D)

230. SVEN SVENSSON, f. 1726, d. 1810-05-14 Gältersta torp Lunda socken (D).

– Gift med …

231. ANNA LARSDOTTER, f 1730, d 1815 på Lunda Fattighus (D).

Barn:

1. Sven Svensson, f. 1765 Nykyrka (D)

2. Christina Svensdotter (VI 115) f. 1768-10-24 Nykyrka (D)

3. Ingrid Svensdotter, f. 1769-10-24 Nykyrka (D)

4. Christina Svensdotter, f. 1769-10-24 Nykyrka (D)

232. ANDREAS SJÖBERG f. 1731-05-12 Falu-Kristine, far Ms. Otto Hendrich Sjöberg. Präst. Faddrar: Hans (…) Peter Stack och H. Olof Siöhrman och hans H.

Andreas Sjöberg. Född i Fahlun 12 Maj 1731 af Guld- och Silfwerarbetaren Otto Sjöberg och G. M. Gers. Sändes med enskild informator till Upsala acad. 1741, men begagnade sedan underwisn. i Westerås till 1750. Pwgd 27 Maj 1759 och då Adj. samt Pædagog i Ore. Flyttade 1765 till Rättwik, att förestå tjensten efter afl. Pastor och stadnade hos den följande såsom Adj. Commin. i Elfdalen 4 Juli 1769. Måste deltaga i den allmänna nöden de följande åren, men blef alltför lidande deraf. Efter twenne wal erhöll han transp. till denna sacellani 17 Nov. 1783, med betydlig pluralitet, ehuru han wid första walet fick minsta antalet röster; och då han följande år skulle afträda hade han återstående lön i Elfdalen, allt efter lindrig räkning, till 3000 daler, icke af de fattiga utan af dem som kunnat och bordt betala. Han gaf det klagande tillkänna i skrifwelse till Cons. 14 Febr. 1784, innan han dristade med lagens twång söka utfå sin rätt. War derföre icke af de hårda och egennyttiga. Af slag genom uppstigen gikt död 1 Juni 1795. D. 1795-06-01 Gagnäf: D. Communistern Anders Sjöberg född i Falun den 12 maj 1731 gifte sig år 1700 med efterlevande hustrun Beata Christina Arborelia 8 söner och 1 dotter, levat berömligt, gikt och slutligt slag, dödde i Gagnäf capellan d. 1 juni, blev 63 år, begravd den 14 juni. – Har endast funnit 7 söner och 1 dotter –

– Gift 1769 -04-01 i Rättvik med Jungfru Beata Christina Arborelia från Lindesberg …

Hon är Prostens i Rättwik dotter, f. 1743, död 18 Nov. 1801. Barn: Margareta Christina, g. m. Prosten E. Lindborg i Barkarö; Pehr Otto, f. 1776, Inspektor, begaf sig till Petersburg och fick employ; Samuel Henric, wald Kyrkoh. i Grangärde; Carl Gustaf, f. 1782, Bruksbokhållare, död 1820; Johan Olof, f. 1785, Inspektor wid Nisshyttan; flere döde.

Källa: http://www.zenker.se/Historia/Herdaminne/gagnef.shtml#cm15

233. BEATA CHRISTINA ARBORELIUS f. 1743 Beata Cristina. Rect:schola Pet: Arborelius och mad: Britta Stina Hirschman dotter i staden. Faddrar: Bruks Pat: Carl Öjer i Dakarsbo H: Paul Slorf, Johan Granberg och dess kiärsta Helena Caisa Anagria Stud: Carl Hirschman i dess ställe Stud: Samuel Hirschman, mad: Britta Sigtunia, mad: Maria Berg, georg Ljungmans jungfru Anna Lindmark.

(Källa: Lindesberg CI:5 1729-1743 Bild 255/ sid 252), d. 1801-11-18 Far: Pehr Arborelius. Mor: Brita Christina Hirschman. Beata Christina Arborelius blev högst 58 år.

OBS! Jag har ännu inte funnit hennes test. trots sökande i Gagnef samt flera möjliga ställen.

Barn:

RA Kyrkobyn Älvdalen (1775 – 1785) sidan 149

Communister Andreas Sjöberg f. 1731 d. 12 maj i Falun

Hustru Beata Christina Arborelia f. 1743-11-17 Lindesberg

S. Pehr Otto f, 1771-03-30 Elfdlen, död af rödsot 1773 d. 30 aug

S. Anders Fredrik f. 1772 Elfdalen, död af rödsot 1773 d. 24 aug

D. Greta Stina f. 1774-07-21 Elfdalen, enfaldig. Död i Västerås 1846-03-18. Ej funnen.

Hon skall enl. uppg. ha varit gift med

Prosten E. Lindborg i Barkarö

S. Per Otto Sjöberg (VI 116) f. 1776-05-26 Elfdalen

S. Anders Fredrik f. 1778-02-13 Elfdalen, död af skarlakansfeber 1782 d. 9 mars

S. Samuel Henrich f. 1779-10-18 Elfdalen Död 1822-07-10 Grangärde

S. Carl Gustaf f. 1782-02-16 Elfdalen Död 1820-07-02 av lungsot gm

Johanna Bergsström f. 1791-01-29

Familjen flyttar till Gagnef 1784.

S. Johan Olof Sjöberg. Född 1785-04-17 Gagnef *), gift 1807 till nuvarande Ludvika Gammelgård, som hela 1800-talet hette Sjöbergska gården, och egd av 3 släktled. RA 1807 Norrbärke Bild 113 studenten Herr Jan Olof Sjöberg på Smedjebacken, Jungfru Sophia Löfgren hon i Marnäs. Brudgummen har bevis om hindersprövning från Köping. Bruden har sin förmyndare Lars Pehrsson i Persbos samtycke.

234. ANDREAS CATRONIUS f. 1745-02-16 Åsmansbo Norrbärke, döpt den 19. Hans Erichsson och Hust. Catharina Andersdotters son i Åsmansbo. Faddrar: Ingeniuören W. Melchior Elfström, Per Johansson i (L)aggarbo, H. Catharina Nilsdotter i Åsmansbo, H. Anna Anders-dotter i (L)aggarbo. Klensmed. Död 1788 Eskilstuna-Kloster, Klensmeden Anders Catronius i Fristaden, gift, 44 år, Kallbrand.

Antagligen är denne Andreas även släkt med Stefan Jernberg: Han skriver på nätet om denne Andreas som antar namnet Catronius då han flyttar till Fristaden Eskilstuna.

– Gift 1769-03-12 Gesällen Anders Catronius med Catharina Elisabeth Bock på Carl Gustavs bruk.

För mer information Vilket min syssling och släktforskaren Kerstin Andersson forskat fram.

Fristaden var den sida om Eskilstunaån i Eskilstuna stad som nu innehåller stadskärnan. Den delen av staden var sedan 1771 skattebefriad för inflyttande metallarbetare som startade smedverksamhet i staden. Dessa behövde inte heller gå med i något skrå eller ha ett mästarbrev för att arbeta. Källa: Wikipedia

235. CATHARINA ELISABET BOCK f. 1750-02-23, 1750-02-25 föddes klensmeden och manufakturisten Johan Bocks barn, döptes d. 25 vid namn Catharina Elisabeth, moderns namn faddrar: (…) Gideon Becker, låssmeden Petter Svänsson, (…) Johan Öhrn, låssmeden Anders Blomberg, drängen Anders Bock, gesällen Carl Järnberg, (…) (…) Engels Netselius, Hustru Magdalena Ungerecht, Mattias Fernström, Hustru Anna Ersdotter.

– Det var många faddrar må man säga. Och här finns namnet Gideon som Catharinas dotterson sedan får namn efter.

Om ni går in på nedanstående adress, så kan ni ladda hem brev som Catharina skriver till sin svärmor Catharina Andersdotter (VIII 469) angående hennes svärfar (blir ju hennes styvsvärfar, rätte svärfar var sedan länge bortgångne Hans Ersson). Fantastiskt trevligt.

Barn:

1. Johan Erik Catronius f. 1769-08-26 Karl Gustafs stad, Eskilstuna (D), d. 1792-07-26 Fristaden, Eskilstuna (D)

2. Catharina Catronius f. 1772-01-16 Karl Gustafs stad, Eskilstuna (D), d.1842-07-19 Eskilstuna (D) gift 1:gg med Lars Zetterberg, gift 2:gg med Frans Bovin.

3. Anna Elisabeth Catronius f. 1775-06-10 Fristaden, Eskilstuna (D), d. 1827-03-19 gift 1797-12-10 med Hans Dahlberg

4. Brita Stina Cathronius (VI 117) f. 1778-11-01 Fristaden, Eskilstuna (D)

5. Anders Catronius f. 1781-07-09 Fristaden, Eskilstuna (D), d. 1784-08-26.

236. PETER SOHLBERG, vet att han dör 1794-05-02, begravd d.8 i Västervik. Han är då 69 år gammal vilket gör att han skulle vara född 1725. Men i RA Hfl. för Västervik år 1771 är han då 48 år gammal, vilket gör att han skulle vara född 1723. Men jag kan inte finna var han är född.

– Gift med… kan inte finna var paret gifter sig, vilket bör vara kring 1763, då är Johanna endast 19 år gammal. Första barnet föds då Johanna är 20 år gammal.

237. JOHANNA TOLF, f. 1744-05-02 Bruket Västra Ed. Hennes föräldrar är fadern Peter Larsson Tolf född i Skoga hammare Svennevad, osv. Död 1795-03-27 Västervik Kalmar län. Modern är Margareta Kristina Bengtsdotter f. 1713-04-07 i Västra Ed. Och vid födelsen står hennes föräldrar som far, Bengt Pärsson och mor Margareta Cecilia. Johanna Tolf, smedåldermannens Pet. Sohlbergs hustru, död 1794-03-22, af Brödtfeber, begr. d. 27, gammal – 50 år.

Barn:

1. Christina Margareta Sohlberg f. 1764-12-02 Västervik Kalmar län, hon har fått namn efter sin mormor Margareta Christina fast i omnämnd ordning. Mormor som lever ända fram till 1780.

Christina Margareta dör sedan i 12 årsåldern, vilket man kan läsa ut av RA Hfl. Västervik från år 1777.

2. Carl Peter Sohlberg (VI 118) f. 1767 Västervik Kalmar län

3. Anna Lisa Sohlberg f. 1773-02-19, döpt 25 febr. död 2 aug 1788 Västervik Kalmar län. Endast 18 år.

4. Jan Fredrik Sohlberg f. 1777-02-12, döpt d. 16 Västervik Kalmar, död 1782-04-13. Endast 5 år.

5. Johanna Sohlberg f. 1780-05-17 Västervik Kalmar län.

– År 1804 (då Johanna Tolf är död sedan 8 år) står Smeden Carl Fredrik Sohlberg fadder samt gesällen Birger Asplund, Madam Maria Sohlberg (Carl Peters hustru), Jungfru Gunhild Charlotta Bäckman detta står i Västervik.

Ett ev. spår. RA Skultuna födda 1697 – 1717, tidigare födda finns ej antecknade. Modern är född Karin Olofsdotter 1670 och någon gång kring 1692 är hon gift med Jan Johansson. Så 1698 begrovs Johan Johanssons barn i Solberga. Och år 1699 den 2 april begravs Johan Johanssons son vid Solberga. De 2 sönerna måste då vara födda före 1697 för då finns inga barn födda av detta par i Sohlberga.

Son 1 och son 2 dör båda i slutet av 1690-talet. Då skall man komma ihåg att under det sista årtiondet under hela 1690-talet rådde svår svält i landet. Övriga barn födda av Jan Jansson och Karin Olofsdotter.

3. Johan Johansson f. 1699-05-15 Sohlberga Skultuna

4. Olof Johansson f. 1701-04-12 Solberga Skultuna Bild 33

5. Daniel Jansson f. 1703-05-29 Solberga Skultuna Bild 46

6. Lars Jansson f. 1705-03-23 Solberga Skultuna Bild 57

7. Maria Jansdotter f. 1708-06-04 Solbärga Skultuna Bild 83

8. Hans Jansson f. 1710-12-26 Solberga Skultuna Bild 112

Hans Jansson är bevisligen född i Sohlberga Skultuna av de föräldrar som uppges i hans test i Skinnskatte-berg den 14 april 1763. Då var Hans gift med Johanna Christina Wieveg (andra giftet). Senare samma år 1763 den 24 september föds sonen Carl Fredrik Sohlberg.

Det finns massor av släkt med smeder i Skultuna i smedsskivan men inga med namn Sohlberg.

238. JOHAN KNUTSSON ASPLUND, han är lika gammal som sin hustru Maria född 1743. men kan inte finna honom född i Västervik eller hans bror Peter. Men så läser jag i senaste Hfl. i Västervik från är 1816 där jag finner honom i Norra qvarteret född 1744-09-08 i Odensvi. Så här finns han född detta datum i Skälhem Odensvi sn. Kalmar län. Så hans föräldrar kan ni läsa om under 476 och 478. Johan dör 1819-10-08 i Västervik, Johan Asplund Tunnbind. Ålderman legat i 7 år till sängs och varit 25 år rörd af slag. Begrafs af d. 14, slag, 75 år gammal.

Då dottern Maria föds 1766, 2 månader efter att föräldrarna gift sig står fadern som Tunnbindardrängen som Jan Knutsson och modern Maja Bergesdotter.

Då brodern Johannes föds 1780 står fadern som Tunnbindarmästaren Johan Asplund och modern Maria Bergesdotter.

Ett annat bevis är att, fadern nedan Peter Asplund är född vid tiden som Johan bör vara född, samt får äldsta sonen namnet Knut (VIII 476) efter farfar. Finner även brodern Peter är född i Skälhem Odensvi 1746-09-10.

– Samt ett observandum. Vid tiden börjar man ta sig namn, inte ovanligt från någon by där man är född. Det var helt enkelt för många med samma namn som det blev lämpligt att ta sig nya efternamn så att säga.

Johans bror…

RA Hfl. 1790 - 1791 Östrakvarteret no. 32 Västervik bild 79

Tunnbindaren Pet. Asplund f. 1746 - Johan Knutssons bror

H. Helena Brogren f. 1759

Sönerna Knut f. 1781, Johannes f. 1783, Petter f, 1783 och Sven f. 1791.

Då sonen Knut föds den 25 maj 1781 står hans föräldrar som Tunnbindaren Peter Asplund, mor Helena Brogren.

Då sonen Johannes föds den 26 dec. 1783 står Tunnbindare mästare Johan Asplund (farbrodern) fadder.

Då sonen Peter föds den 31 dec. 1787 är en av faddrarna Maria Asplund (fastern).

Sven föds 1791 den 23 juni, men han dör redan 1793 den 8 nov. 2 1/2 år gammal.

– Gift med … Då föräldrarna gifter sig i juli 1766 står det Johan Knutsson dräng, vigs med Maria Berjesdotter i N. Målbrunnen. – Finns många med namnet Berge i Västervik. Anar att det så småningom blev Börje av namnet Berge.

239. MARIA BERGESDOTTER, hon föds 1743-02-20 i Målsrum Västervik. Hennes föräldrar angivna som Berge Jansson och mor Ingeborg Ostensdotter. (Inte att förväxla med Maria Börgesdotter som var gm Jonas Björklund. Denna Maria Börjesdotter dör 1799, 55 år gammal). Vår Maria dör 1813 den 4 sept.

Barn: Dessa står i födelseboken och åren då barnen är födda stämmer inte riktigt med vad som står i Hfl.

1. Maria Asplund (namn efter mamma) (VI 119) f. 1766-09-11 Västervik

2. Carl f. 1769-09-27, då står tunnbindargesällen farbrodern Peter Knutsson och moster Ingeborg Börjes-dotter faddrar.

3. Ingeborg f. 1776-10-04, då är moder Maria 32 år. Sida 76.

4. Berger (efter morfar Berge) f. 1778-04-07, men det står Börge. En av faddrarna Britta Bö(e)rgesdotter.

5. Johannes f. 1780-05-29, död 1780-06-15. Västervik. Sida 120 stämmer.

6. Johan Peter f. 1785-11-08 Västervik Sid 242, modern 41 år, stämmer.

- Man får väl anta att skrivaren kanske inte hörde så noga på vem som var född när och då blev det lite fel.

Från RA Hfl. Norra qvarteret (1798 - 1809) år 1806-1808 Norra kvarteret Västervik nr. 85 Bild 97

Tunnbindafren Johan Asplund f. 1743

Hustrun Maria Berjesdotter f. 1743

Dottern Inga(Ingeborg) Greta(Margareta) f. 1780

Tunnbindaren Börje Asplund f. 1778

Gesällen Magnus Andersson f. 1783

Gesällen Knut Asplund f. 1781, i Norrköping – Knut som är kusin med tunnbindare Bö(e)rje Asplund och hans syskon. Han får nu sin utbildning hos sin farbror Johan Asplund.

Gossen Peter Svensson f. 178 dr.

Anders Petter Blomberg f. 1790

***VIII***

450. ERIK ERIKSSON,

Barn:

1. Maria Eriksdotter (VII 225) f. 1724 Tybble Lunda sn.

456. LARS SVENSSON, f.ca: 1674, d. 1748-07-07 Norrtorp Lunda (D) – Läs mer under fadern Swen (IX 912) –

– Gift med …

457. KARIN PERSDOTTER, f.ca: 1685-10-22 okänt var, d. 1766-02-01 Lunda Norretorp.

Finner dem ju ej som vigda i Lunda sn. Men läs…

Barn:

1. Lars Swenssons i Norrtorps lilla dotter Ingrid f. 1713 d. 5 april, döpt d. 8 dito. Wittnen: Anders sockneskomakaren (Anders Nilsson skomakare vigs 22 okt. 1693 med Anna Larsdotter i Norrtorp vilket indikerar en tidigare Lars i Norrtorp. 1680 finns ryttaren Lars i Norrtorp men då lever endast hans hustru. Så här kan hustrun, Annas far vara kommen från Norrtorp. Samt är Karin Swänsdotter ett av vittnena. Vilket gör att hon bör vara faster till Ingrid. Samt gifter Karin Swensdotter sig 1718 med Lars Scharp) Eller så kan ryttaren Lars vara äldre broder till Swen som står för Norrtorp 1685. Samt kan förstås flera syskon ha funnits till Lars och Swen för 1682 finns här Erik 2B, 2H. 1684 finns Anders i Norrtorp som får barnen Anna 1685, Karin 1686, Jöns 1687 alla födda i Norrtorp. Sen då 1685 står Sven i Norrtorp för Mntl.

Mntl. saknas för åren 1682 - 1683, 1718-1726.

2. Sven Larsson f. 1718 bör nog även han vara son, övertar efter fadern i Norrtorp. Men obs! det står Larssons son i Norrtorp.

3. Lars Svenssons lilla son Per föds 1723 den 19 augusti i 19 aug i Norrtorp Lunda sn. Strax död.

4. Lars Svensson lille son Lars Larsson (VII 228) föds 1724 den 12 sept. i Norrtorp Lunda sn.

5. Kierstin Larsdotter f. 1727-03-03 i Norrtorp Lunda sn.

6. Pär Larsson f. 1729-03-11 i Norrtorp Lunda sn. – Vilket förstås betyder att sonen Per f. 1723 måste vara avliden.

7. Anders Larsson f. 1731-08-12 i Norrtorp Lunda sn.

8. Elin Svensdotter f. 1733-06-20 i Norrtorp Lunda sn. – 1713 skulle Mor Karin vara 28 år, men då hon får Elin skulle hon vara 48 år vilket verkar lite sent? Så kanske födelseåret 1685 skall sättas till ca:

458. HENDRICH HENDRICHSSON f. 1692-10-01. Hindrich son Hindrich i Skiena, död 1746-11-25 Lunda Kjulshammar

– Gift 1724-01-13 med Anna Persdotter i Törsta mellangård … Då paret gifter sig står det i Skiena för år 1724.

RA Hfl. 1724 Skena Lunda Pär Larsson sid 24, men redan 1722, 1723 står han som styfson till …

Pär Larsson i Skiena.

Per Larsson

Hustru Karin Nilsdotter – antog här att Karin Nilsdotter var Hindrichs mor, vilket stämmer.

Gift 1724, styvsonen Hindrich – jo det står faktiskt så i RA Hfl. för Skiena sid 24 för år 1724.

459. ANNA PERSDOTTER f. 1706-05-06 Pers lilla dotter i Törsta mellangård. Död 1774-01-13 Lunda Kjulshammar.

1726 står Hindrich Hindrichsson i Törstad fadder åt (svågern) Pehr Pehrsson i Törstads son Pähr.

1727 står Hindrich Hindrichssons hustru uti Törstad fadder. Och samma år flyttar Hindrich och Anna till Kjulshammar.

Barn:

1. Chatarina (Karin) Hindrichdotter f. 1726-04-22 Törsta Lunda sn. gm Olof Olofsson i Nybble.

2. Anna Hendrichsdotter (VII 229) f. 1730-01-31 Kjulshammar Lunda sn (D)

– Dessa båda systrar firar dubbelbröllop 1747-09-20

3. Pehr Hindrichsson f. Kjulshammar Lunda (D), nämns i Anna Hindrichdotters makes test år 1780.

År 1725 Bild 33/ Sida 39

På platsen nr 2 Kjulshammar dit Hindrich Hindrichsson kommer sedan efter 1726 finns nu …

Pähr Mattsson

Hustru Anna Jonsdotter

Gossen Lars Nilsson

Pigan Elin Nilsdotter

464. OTTO HENRIK SJÖBERG guld/silversmed f. 1699-03-27 mars döptes Hendrich Pålssons och Anna Ottosdotters barn Otto Hendrich född den 2 klockan 8 i ottan: Herr befallningsmannen kärestaCecilia Samfie bar honom faddrarna: Christian smed, Arendt smed, Christian Arfwedsson (… … … …) Cissela Knutsdotter, Margareta Sörensdotter. (Källa: Lunds-domkyrkoförsamling CI:1 1671-1700 Bild 166/ sid 153), d. 1775-03-07 Falun Dalarna. Han finns i Falu-Kristine då sonen Andreas Sjöberg föds 1731.

Följande uppgifter har jag fått från min syssling, gode vän och släktforskare Kerstin Andersdotter.

”Med Dalälven från källorna till havet” sid. 63 (Karl Erik Forsslund) 1939, var Otto Henrik Sjöberg gift med: Härur framgår att Otto Henrik först var gift med Anna Schörman, andra giftet med Margareta Barkman, båda äktenskapen var barnlösa. I sitt tredje äktenskap var han gift med Gertrud och fick med henne 8 barn:

– Gift ca: 1728 med …

465. GERTRUD MARGARETA GIERS f. 1706-01-14 Säter d. 1774-09-12 Falu Norra.

Barn:

1. Anna Sjöberg f. 1729-08-06 Falu Norra

2. Andreas Sjöberg (VII 232) f. 1731-05-12 Falu Norra, d. 1795-06-01 Älvdalen

3. Anna Greta Sjöberg f. 1732-08-27 Falu Norra (U), d. 1773-06-01 Falu Norra

4. Johan Fredrik Sjöberg f. 1734-08-25 Falu Kristine (U), d. 1782.

5. Henrik Sjöberg f. 1736-06-20 Falu Kristine (U), d. 1692

6. Otto Sjöberg f. 1738-02-24 Falu Kristine (U), d. 1794. Handelsman och riksdagsman för Falun se. Bg 1719 – 1866 reg.

7. Gustav Sjöberg f. 1739-12-09 en av faddrarna är Anders Giers. Hade gård och verkstad på Slaggen.

8. Gertrud Elisabeth Sjöberg f. 1741-11-29 Falu Kristine

466. PEHR ARBORELIUS f. 1712-06-08 i Linde stad Petrus Dom: Rectoris Olai Arboreli M. Märta Aspman Testes: Herr brukspatron Isaak van Ostgeest, herr Rådman Thomas Fabricius, Studuosus Petrus Arborelius, Mad: Magdalena Steens dotter på Dalkarsbo Hyttan, Mad: Christina Lindgren i Fors hyttan och Jungfru Anna Aspman. (Källa: Lindesberg CI:4 1708-1728 Bild 48) Fadr. Rector Scholæ. Stud. 1731. Efter sin äldre broders hastiga afgång, wid 20 års ålder sin faders Vicarius i skolan, fick han snart såsom ordin. efterträda honom i tjensten 1733. Pwgd 14 Maj 1741 och uppehöll ifrån den tiden tillika gudstjensten wid Wedewågs bruksförsamling. Kyrkoh. i Säby 1744. Respondens wid prestmötet 1753 och predikade 1755. Genom Kongl. resol. ingick han på förslaget till detta pastorat 1766 med uteslutande af Lectorn och Prosten Carlbaum, en seger, hwaröfwer han och flere hans likar synnerligen fägnade sig, då af ålder en ograduerad Pastor i en ringa landsförsamling knappt kunde komma i jemnförelse med någon Lector. Waldes och tilltr. 1767. Prost 20 Juni 1770 efter introd. af Biskopen. Mannen hade godt hufwud, med skäliga insigter, men sträf till sinnelag. Deremot swarade ock det yttre grofwa och frånstötande. Med Compagni Chefen i församlingen ofta i strid. Egna barn räddes att nalkas honom. Lefde wäl, och hans winräkning uppgick nära till kyrkans. Död 1774-06-09 i Rättvik. Endast Prästen och Kyrkoherden Petrus Arborelius. Ingen ålder fast han bör ha varit nästan exakt 62 år gammal.

ARBORELIUS, PETRUS OLAI - PEHR OLSSON Född i Linde 6 aug 1712, död som kyrkoherde och prost i Rättvik 2 juni 1774, son av rektor vid Linde skola Olaus Olai A. d.ä. Student 1730, 1 dec 1731 beviljas han venia för Ramsberg, vice rektor i Linde 28 aug 1732 och 5 aug 1733 förordnad till rektor där.

– Gift 1738-01-13 (P:s Har inte funnit var de gifter sig) med …

467. BRITTA CHRISTINA HIRSCHMAN f. 1712 Britta Stina, fodermarsken vid Strömsholm H. Hirschman Test: Kyrkoherden Mag. Samuel Elfving fältskiär H. Hilt. Mons. Söderqvist, fodermarskens svärmoder Mad. Bock (P:s undrar om denna madam Bock är svärmodern? Då skulle ju det vara hon som var gift med Guntelius) Mäster Carl Trempes änkia (P:s vilken är Christina Sewenbohm, hon är Brittas farfars hustrus syster, Carl Tremper dog som vi vet redan 1705), Jungfru Anna Elfving.

Källa: Kolbäck C:1 1688-1788 Bild 340

Kolbäck AI:1 sid 129 år 1724-1727

Fodermarsken

H. Hirshman

H. Beata Guntelia

D. Britta Stina

Sen finns inte Britta Stina hemma hos föräldrarna 1732. Från historiska herdaminnen Rättvik

http://www.zenker.se/Historia/Herdaminne/raettvik.shtml

så kan man läsa om hennes andre make Per Arborelius som antecknats i hans test:

Gift 13 Jan. 1738 med Brita Christ. Hirschman, enka efter Fodermarsken wid Strömsholm, Kongl. Hof-jägaren Baltz. Koufeldt.

Kolbäck AI:1 sid 232 från år 1732

Fodermarsken Mons. Hart. Hirschman

H. Beata Guntelia

S. Samuel

S. Carl

Brita Christ. Hirschman, enka efter Fodermarsken wid Strömsholm, Kongl. Hofjägaren Baltz. Koufeldt f. 1712, död 21 Febr. 1802. Letar frenetiskt efter hennes dotters dödsannons men finner den inte men istället finner jag i Älvdalen (1797 - 1806) först i Kyrkbyn sid. RA sid 165 Prostinnan B. C. Arborelius f. 1712 och död 1802, hon finns då i dödsregistret som död som siste man/kvinna år 1802. Far Herr Pehr Arborelius i Rättvik, ålderdomssvaghet, 90 år gammal. Har fortfarande inte funnit var dottern Beata Christin dör som enligt källorna skall vara avliden 1801-11-18 men var?

Barn:

1. Hartvig Arborelia f. 1738-10-11 Staden Lindesberg, Örebro län. RA Bild 168

2. Märta Charlotta Arborelia f. 1740-06-28 Staden, Lindesberg, Örebro Län. RA Bild 205

3. Beata Maria Arborelia f. 1741-07-23 Staden Lindesberg, Örebro län. RA Bild 229

4. Beata Christina Arborelia (VII 233) f. 1743-11-17 Staden i Lindesberg, d. 1801-11-18.

– 1745 Maj står det i födelseboken i Säby Uppsala län. på s. 387 ”Sub pastore Domino Petro Arborelius.”

Antar förstås att det är då han ankommer till Säby med familjen.

Alldeles innan år 1745-04-13 får brodern Johan Arborelius och Mad. Margareta Geijer sin son Petrus som

föds i Lindesberg. En av faddrarna var Stud. Peter Aspman.

5. Olof Arborelius f. 1748-05-22 Säby, Uppsala län. Står vid födelse ant. ”Blev slutligen pastor i Rättvik”

RA Bild 168/ Sida 395. Död 1812-06-04

6. Pehr Arborelius 1751-04-27 Säby, Uppsala län. Bild 13/ Sida 8.

Olof Arborelius f. 1748 Olof Ulric Arborelius f. 1791 Olof Arborelius f. 1842 Rudolf Arborelius f. 1861 Lars Rudolf Arborelius f. 1910 Anders Arborelius f. 1949 han blev Cardinal i Rom 2017

Beata Arborelius f. 1743 Petter Otto Sjöberg f. 1776 Gideon Sjöberg f. 1803 Gustava Malvina f. 1838 Otto Wilhelm Karls f. 1873 Charlotta Sofia f. 1871 Berta Hildegard Maria f. 1917 Far Johan Ivar Andersson Peggy Berglind f. 1947 Kerstin Andersson f. 1947

468. HANS ERSSON f. 1713-06-15 Erich Erichssons son i Åsmansbo Test: Gustaf Hansson i Mattsbo, Isac Hansson i Ångemansbo, H. Margareta Ersdotter ibidem, pigan Kerstin Ersdotter ibidem. D. 1748-04-12 Hans Ericsson Gästgifvare vid Åsmundbo född 1713 d. 15 juni, fadren var Eric Ericsson och modern Britta Hansdotter dersammanstädes. Gift åhr 1736 med pigan ärliga Catharina Andersdotter i Giettbo med vilken han hafve sammanlefvat och med henne till världen fordrat 5 barn, 2 söner och 1 dotter lefva ännu, fört en christen, anständig lefnad, de sista åren som socknens gästgifvare, förtjenst all beskedlighet gästgifvare i Åsmundbo. I några dagar swår insätter invärtes ref och obstuerat lif, dog d. 12 april, åldern är 34 åhr och 10 månader. Begrafs Dominie (Miherieordias)- - -

– Gift 1736 med … Hans Ersson i Åsmundbo dräng å 23 år med Pigan Catharina Andersdotter i Gietbo å 20 år

469. CATHARINA ANDERSDOTTER f. 1716-03-09 Karin, Anders Mattssons dotter i Giettebo Test: Per Olsson, Lorens Dejen vid Gietsberg, H. Kerstin Persdotter i Giettsboo, jungfru Annalisa Groot i Finnbo d. 1801-03-01, Enkan Catharina Andersdotter i Åsmansbo f. 1716 9/3 i Getbo, varit 2 gg gift med afledne Hans Ersson i Åsmansbo, sedan med aflidne gästgifvaren Jan Jansson i Åsmanbo, haft 6 barn i första giftet af vilka 1 son och 1 dotter efterlefva och 4 barn i sednare giftet af vilka 2 söner och 1 dotter efterlefva, lefvat anständigt, ålderdom d. 15 febr, 84 år, 10 månader och 15 dagar, död 1 mars.

Catharina gifter om sig 1749 … drängen Johan Johansson i Lerendebo p. 153

Änkan hustrun Catharina Andersdotter p. 356 i Åsmansbo

De fick barnen Johan f.1751, Jacob, f.1754, Christina f.1757 och Carl f.1762.

Sonen Jacob flyttar enligt husförhöret 1770 till Eskilstuna. Han återfanns i dödboken för Eskilstuna, Kloster och Fors 1776-04-29 kallad Jacob Katronius och avled 22 år gammal av ”bröstfeber”.

Det är sålunda Catharinas och brodern Mattias grenar som binder ihop Katronius/Catronius släkterna då några av hennes barn och barnbarn flyttade till andra församlingar och att de tog det ovanliga efternamnet. Sålunda vill jag påstå att detta är bevisen för att alla Katroniusbärare är släkt och att de ursprungligen kommer från Norrbärke.

Catharina bodde kvar i Norrbärke, Åsmunsbo och avled 1801 hos sin son Carl från andra äktenskapet.

Källa: Katronius Personalia, Stefan Jernberg, Kerstin Andersson, samt födelsebok, vigselbok Norrbärke

Barn:

1. Britta Hansdotter f. 1737 Åsmansbo Norrbärke

2. Anders Hansson f. 1739, d. 1746 Åsmansbo Norrbärke

3. Erik Hansson f. 1741 Åsmansbo Norrbärke

4. Andreas Catronius (VII 234) f. 1745-02-16 Åsmansbo Norrbärke, d. 1788-12-30 Fristaden Eskilstuna

5. Cherstin Hansdotter f. 1747 Åsmansbo Norrbärke

6. Hans Hansson f. 1748 Åsmansbo Norrbärke

Med sin andre make Johan Johansson från Lerendebo fick hon barnen:

7. Johan f.1751

8. Jacob, f.1754, denne broder utflyttar 1770 till till Eskilstuna. Han återfanns i dödeboken för Eskilstuna, Kloster och Fors 1776-04-29 kallad Jacob Katronius och avled 22 år gammal av ”bröstfeber”.

9. Christina f.1757

10 Carl f.1762

470. JOHAN ANDERSSON BOCK f. 1718, klensmed, låssmed, d. 1786-09-08, låssmeden, mästaren, Johan Bock, 68 år gammal, i Fristaden, Eskilstuna. Läs angående hans födelse i Hfl. Eskilstuna sid 181, se vidare …

Utredning Ungerecht och Bock

Gift med Katarina Andersdotter f. 1714, d. 1787-06-14 Johan Bocks änka, ålderdomsbräcklighet, 73 år gammal, i Fristaden, Eskilstuna.

Källa: Eskilstuna-Kloster-och-Fors-C-2-1731-1756-Bild-29-sid-50. Vid parets vigsel 1748-10-09 står deras föräldrar antecknade.

Johan Bocks far: Manufakturisten Anders Bock som död nu är. Modern: Regina Ungerecht ännu lever.

Catharinas far: Anders Ersson i Grönsta. som död nu är. Modern: som än nu lever är Britta Larsdotter.

– Födelsebok för åren 1690 fram till 1730 saknas i Eskilstuna-Kloster-och-Fors, men vi vet genom gifter-målet vilka deras föräldrar är.

– Gift 1748-10-09 med …

471. CATHARINA ANDERSDOTTER f. 1714 Manufakturiet, Eskilstuna (D). d. 1787-06-14 i Fristaden, Eskilstuna. Hon dog av ålderdomsbräcklighet.

Barn:

1. Catharina Elisabeth Bock (VII 235) f. 1750-02-23 Manufakturiet, Eskilstuna. Vittnet då hon föds är bl.a. gesällen Anders Bock (farbror), inspektor Raafes Hustru Magdalena Ungerecht (Släkt med Johan Anders-son Bocks mor Regina Ungerecht.)

Chatarina Elisabeth har fått sitt namn efter sin döda faster. Anders Anderssons Bocks dotter och Johan Andersson Bocks syster Catharina Elisabeth som föddes 1725, död den 18 augusti 1742 död och begraven den 22, endast 17 år gammal Carl Gustav Stad Eskilstuna. Så minns Johan Bock sin döda syster.

2. Britta Stina Bock f. 1752-11-11 Manufakturiet, Eskilstuna (D). Död 1755-01-02. Då hon föds Manufak-turisten låssmeds mästaren Johan Bock, Hustru Catharina Andersdottes dotter. Vittnen: Direktören Herr Isac Rothoff, mäster Joh. Bergsström, mäster Daniel Ungerecht, mäster Mattias Jernström, Dräng Olof Borg. Madmosell Anna Catharian Rothoff. Hustru, Lens Stina Strahl (gift med Petter Spancou d. y.), Kierstin Andersdotter (Trolig moster till Britta Stina).

474. PETER LARSSON TOLF f. 1709-02-24 Skoga Svennevad sn. Död 1765-01-22 Slottet, Västra Ed.

– Gift med 1732-01-02 Västra Ed med … Obs. Svennevad ligger i Sköllersta härad.

475. MARGARETA KRISTINA BENGTSDOTTER BERG f. 1713-04-27 i Krogen Västra Ed. Död 1780-08-06 Eds Bruk, Västra Ed.

Barn:

1. Elisabeth Margareta Tolf f. 1732-09-25 Eds bruk, Västra Ed.

2. Anna Katarina Tolf f. 1733-07-23 Eds bruk, Västra Ed.

3. Margareta Tolf f. 1735-11-28 Eds bruk, Västra Ed.

4. Peter Tolf f. 1736-11-21 Eds bruk, Västra Ed. Död 1800-03-13. Gift 1 gg med Sofia Nilsdotter Gift 2 gg med Elisabeth Danielsdotter

5. Elisabeth Tolf f. 1739-06-09 Eds bruk, Västra Ed.

6. Israel Persson Tolf f. 1739-06-09 Eds bruk, Västra Ed. Död 1742-01-26.

7. Johanna Persdotter Tolf (VII 237) f. 1744-05-02 Eds bruk, Västra Ed.

8. Margareta Tolf f. 1746-12-12 Eds bruk, Västra Ed.

9. Lars Persson Tolf f. 1749-07-18 Slottet, Västar Ed. Död 1749-10-17.

10. Hedvig Tolf f. 1750-10-15 Slottet, Västar Ed. Död 1752-08-23.

11. Lars Tolf f. 1753-07-03 Slottet, Västra Ed. Död 1828-04-08. Gift med Lena Kristina Johansdotter.

12. Hedvig Tolf f. 1753-07-03 Slottet, Västra Ed. Död 1828-01-04. Gift 1 gg med Peter Henriksson Pierrou, gift 2 gg med Johan Dahlström.

476. KNUT MÅNSSON Då sonen Johan föds 1744-09-08 i Skälhem Odensvi sn Kalmar län står hans föräldrar som Knut Månsson och modern Maria Persdotter i Skälhem.

Så avlider Knut Månsson i St. Skälhem år 1746-03-16, Knut Månsson född Vespetorp i Hallingeberg i Västerviks kommun. Han efterlämnar sin hustru Maria Persdotter och 1 son med henne. Men Maria är med barn i 6:te månaden och föder sonen Per den 10 september. Då kan man läsa sonen Pär, aflidne Pär Knutssons och hustru Maria Pärsdotter i Skälhem. En fadder är Olof Månsson (bör vara en farbror) – Ja, här har faderns namn blivit Pär Knutsson istället för Knut Månsson. Här har det förstås blivit fel i anteckningen.

– Gift med … Då paret vigs 1743 finns de antecknade i 2 volymer RA C3 och C4. Den ena bör vara en avskrift men i båda står att Knut Månsson är gift med Anna Pärsdotter.

På båda ställena så är han gm Anna. Men utgår från Hfl…

RA Hfl. Skälhem i Odensvi sn. Sid 124 kring år 1746 då fadern dör och sedan hans yngre bror Per föds.

B. Knut Månsson, död – Se test 1746-03-16.

H. Maria Pärsdotter

Chierstin Nilsdotter 9

Anders Nilsson 8 – hos Per i Haversta 1724. Här finns faderns syster H. Anna Swensdotter vid Haversta Qvarn, samt finns här Pär Swensson med H. Anna Johansdotter, samt står det Nils Svensson.

Olof Nilsson – hos Per i Haversta

Nils Nilsson 5

Johan Knutsson –född 1744

Per Knutsson – han föds senare 1746, efter faderns död

RA Hfl. Skälhem Odensvi 1754 - 1762 Bild 13/ Sida 8 Östra roten, här finns

Änk. H. Maria Pehrsdotter 43 år

Barnen

Cherstin Nilsdotter 20 år

Anders Nilsson 18 år

Nils Nilsson 11 år

Johan Knutsson 9 år

Pehr Knutsson 7 år

Hfl, Odensvi 1763-1771, på Bild 30 i Skälhem finns Per Knutsson kvar 16 år gammal, men han är över-struken, så även han bör vara utflyttad.

Då bör brodern Johan vara 18 år gammal och bortflyttad.

Och här finns han inte kvar. Antar att han flyttat till Västervik. Han finns där 1770 som tunnbindargesäll.

Saknas Hfl. mellan åren 1730-1770 i Västervik. Men det kan stämma att han är hitkommen tidigt, kanske redan i 10 - 12 års åldern.

477. MARIA PERSDOTTER f. 1710 Skälhem Odnsvie. Död 1758-03-10 Skälhem Odensvie.

Barn med sin förste make Nils Swensson som hon vigs med 1730 d. 15 febr. med Nils Swensson ifrån Haversta Odensvi och pigan Maria Pärsdotter från Stora Skälhem. – Nils Svensson far bör vara Swen Pärsson och då sonen föds bor familjen i Kulla.

Barn:

Med Nils Swensson … RA Hfl. 1730t Bild 53/ Sida 92. Stora Skälhem

RA Hfl. Skälhem i Odensvi sn. Sid 124 kring år 1746 då fadern dör och sedan hans yngre bror Per föds.

B. Knut Månsson, död – Se test 1746-03-16.

H. Maria Pärsdotter

Chierstin Nilsdotter 9

Anders Nilsson 8 – hos Per i Harversta 1724. Här finns faderns troliga syster H. Anna Swensdotter vid Haversta Qvarn, samt finns här Pär Swensson med H. Anna Johansdotter, samt står det Nils Swensson.

Olof Nilsson – hos Per i Haversta. Bör förstås vara samma faster och farbröder. Man tog hand om sina släktingar. Men finns även en Swen Mårtensson vid Hafversta Qvarn mntl. kring 1730.

Nils Nilsson 5

RA Hfl. Odensvi (1730t) Bild 53/ Sida 92 Skålhem Östra roten Odensvi.

På sidan 106 bild 60 ligger Hafersta dito och här finns

Swen Pärsson död

Annika Nilsdotter

B. Joen Swensson osv. förstås barnen Nils Swenssons farbröder och fastrar som även de bor i Harfersta. Här kan ni själva läsa vilka de är…

RA Hfl. Skälhem i Odensvi sn. Sid 124 kring år 1746 då fadern dör och sedan hans yngre bror Per föds.

B. Knut Månsson, död – Se test 1746-03-16.

H. Maria Pärsdotter

Chierstin Nilsdotter 9

Anders Nilsson 8 – hos Per i Haversta år ca 1724. Här i Hfl. 1740t-175 ?, Bild 83/ Sida 148, finns faderns syster H. Anna Swensdotter vid Haversta Qvarn, samt finns här Pär Swensson med H. Anna Johansdotter, samt står det Nils Swensson.

Olof Nilsson – hos Per i Haversta. Bör förståss vara samma faster och farbröder. Man tog hand om sina släktingar.

Nils Nilsson 5

Marias barn med Knut Månsson:

1. Johan Knutsson (VII 238) f, 1744-09-08 Skälhem Odensvi sn Kalmar län. Senare Johan Solberg.

C3 dubblet 1722-1745 Bild 94/ Sida 160 här står sonens namn Johan f. 1744-09-08, samt hans föräldrar Maria Pärsdotter och Knut Månsson.
C4 Bild 97 /Sida 180 men inget namn på barnet är angivet, endast hans föräldrar i denna volym.

2. Pehr Knutsson f. 1746-09-10

Då moden blir änka i mars 1746 anger hon att de har 1 barn tillsammans, vilket stämmer med tiden men den 10 september samma år föds Pär, aflidne Pär Knutssons och hustru Maria Pärsdotters son i Skälshem socken den 15 döpt. Test: Olof Månsson, Erick Staffansson i Lilla Skiälshem, Joseph Andersson i Skiälshem, Pär Svensson i Skälshem, dr. Carl Jonsson i Måshult, H. Kerstin Andersdotter i Mågshult, H. Elisabeth Svensdotter, dr. Lars Matsson i Skiälshem Piga. Karin Andersdotter ib, Karin Larsdotter ib.

Ur källorna kan man se att denne skrivare eller prästen själv inte har helt kontroll på sina själar.

478. BERGE JANSSON finns absolut i Västervik och han är gift med Ingeborg Ö/Ostensdotter någon gång före 1741 men det har jag inte kunnat finna. Jag finner honom inte som omgift efter hustru Ingeborgs död 1749 i Västervik. Möjligheten finn dock att han kan gifta sig med någon från en annan socken. Kan ej heller finna honom som död i Västervik.

RA Hfl. Västervik (1724 - 1730) Bild 95/ Sida 122 – troliga föräldrar till Berge Johansson

Under Stadens Torp och ägarbyggen

Finns härnederst på sidan i Målsrum

Johan Larsson (IX 956)… vidare nästa sida …

Hustrun Catharina Nilsdotter (IX 957)

Sonen Berge Johansson

Dottern Christina Johansdotter

479. INGEBORG OSTENSDOTTER f. 1713 – men finner henne ej i Västervik som född där. Inte heller kan jag se att Berge och Ingeborg gifter sig i Västervik. Ingeborg dör i maj 1749 i Målsrum Boerge Johanssons hustru dödt af frog (P:s ?) 36 år gammal, begravd i Torsfall. Läs själva bild 32, sida 44 under döda i Västervik. – Eftersom hon skall bli begraven i Tolmerfall (ev. då Torsfall) som jag utläser det så kanske någon som är bekant med trakten kan lista ut vilken socken eller by hon skall begravas i.

– Kan vara en broder – Johan Ostensson lyser för honom och Catharina Andersdotter Lund berg år 1740 sid 60, deras dot. Christina föds mars 1742. Faddrar, Per Östensson i Geddeglo, Berge Jansson i Målserum.

Barnen som jag funnit i Västervik…

1. Ingeborg Bergesdotter f. 1741-02-05 Torparen Berge Jaënssons och Ingeborg Östensdotter i Måhlsrum, föddes d. 5, döptes d. 8 Herr. Apotek Joh. Meijer, Herr Tullskrifvaren Peter Tyzell, drängen Jöns Östensson i Kåhlåckna, borgmästarinnan Lesle, Wälborne fru Helena Oljeqvist, torparen Joen Jönssons hustru i bokbindartorpet Eilis: Jansdotter, jungfru Margareta Jaënsdotter Lind. Se RA Västervik Bild 69/ Sida 112 - 1767 finns hon som pigan Ingeborg Börgesdotter på Bild 26 i RA Hfl. Västervik hos herr Rådmannen Hans Göransson

2. Maria Bergesdotter (VII 239) Stentorparens i Målsrum Berge Jansson och H. Ingeborg Ostensdotter f. d. 24, döpt. D. 27 f. 1743 Mkt.d. 2 april Anders Larsson i Källsåker, Johan Philipsson i Marnäs, Zackris Ersson i Kjeserstorp, dr. Hans Svnesson i Mumhult, H. Maria Gabrielsdotter Eliessons i Falla, H. Erik i Mörtvik, pig. Annicka Jonsdotter Pig. Märta Persdotter.

3. Carl Bergesson f. 1745, Torparen i Målsrum Börje Johanssons och H. Ingeborg Östensdotter föddes den 17 okt. döptes d. 19 m.k.t d. 7 dec. Wittnen: Stadsklockaren Olov Hiort, Tunnbindare Johan Östensson, Skräddargesällen Anders Andersson H. Margareta Jonsdotter Hanqvist skepparens Jöns Johansson, Hustru Britta Larsdotter Trädgårdsmästarens i Marnäs, pigan Margareta Andersdotter.

***IX***

912. SWEN i Norrtorp och hans historia från Mntl.1685.

Vi vet att sonen Lars Svensson skall vara född ca: 1674 och troligen är det hans bror Lars som finns enl. Mntl. 1680 i Norrtorp.

Vi vet att Lars Svensson skall vara född ca: 1674. Från Mntl. Norrtorp

Mntl. 1680 Lars B, H samt 1 Ryttare men endast _, H, 1 dräng

Mntl. 1682 Erik 2B, 2H.

Mntl. 1682 - 1683 finns inga Mntl.

Mntl. 1684 finns här Anders Jonsson

Mntl. 1685 finns här Swen (IX 911) B, H

1685 föds Anders dot. Anna 1 aug. i Norrtorp

Mntl. 1686 Norrtorp Swen B, H ant. fattig och bonde

Mntl. 1687 Norrtorp Swen B, H

1687 föds Anders son Jöns 1 6nov. i Norrtorp

Mntl. 1691 Swen B, H

1692 står Anna Larsdotter från Norrtorp fadder.

1692 Swen B, H, 1 dotter, 1693 syns dåligt men Mntl. 1694,95 finns endast Swen B, H, 1 dräng i Norrtorp.

1693 d. 22 okt. 1693 vigs Anders Nilsson skomakare med Anna Larsdotter i Norrtorp

1696 Swen B, H, ant. egen berättelse.

1699 Norrtorp Swen B, H, 1 dräng ant. en man död. – Troligen är Swen död.

1699 föds i Norrtorp Eriks dotter Britta

1701 föds i Norrtorp Anders (han gift med Anna Larsdotter) skomakares dotter Britta d. 30 jan. Vittnen:

Swen skomakare, Lars Swensson i Norrtorp, Jöns hustru i Forsbacka och Johan skomakares hustru Kerstin.

1703 föds Anders Monies lille sin Johan 22/4. Wittnen: Skm. Lars i Norrtorp.

1706 Hällfalla Nils lilla dotter Anna f. d. 6 nov. Vittnen: Lars i Norrtorp, enkian ibidem.

1707 skomakare Anders lilla son Nils f. d. 18 april. Vittnen: Karin Svensdotter i Norrtorp.

1713 Lars Swenssons i Norrtorps lilla dotter Ingrid f. d. 5 april. Wittnen: Anders sockneskomakaren, Bengt Bengtsson i Mogatorp, Nils hustru i Hällfalle och Karin Swensdotter i Norrtorp.

1712 vigs Ingrid Nilsdotter i Hällfallet, hon bör vara dotter till Nils i Hällfalle.

1718 vigs Lars Scharp och Karin Swensdotter i Norrtorp. Fadder är Lars i Norrtorp.

1718 föds Larssons son Swen i Norrtorp, vilket bör vara Lars Swenssons son.

1. Lars Svenssons lilla son Per föds 1723 den 19 augusti i 19 aug i Norrtorp Lunda sn. Strax död.

3. Lars Svensson lille son Lars Larsson (VII 228) föds 1724 den 12 sept. i Norrtorp Lunda sn.

4. Kierstin Larsdotter f. 1727-03-03 i Norrtorp Lunda sn.

5. Pär Larsson f. 1729-03-11 i Norrtorp Lunda sn. – Vilket förstås betyder att sonen Per f. 1723 måste vara avliden.

6. Anders Larsson f. 1731-08-12 i Norrtorp Lunda sn.

7. Elin Svensdotter f. 1733-06-20 i Norrtorp Lunda sn.

1737 vigs Ingrid Larsdotter (föddes 1713) i Norrtorp med drängen Pähr Hansson i Krillen.

– Här bör då modern Karin Pärsdotter vara 52 år gammal. Då yngsta dottern Elin föds1733 skulle modern vara 48 år, vilket verkar vara något gammalt. Men kanske hon var född ca: 1685.

Swän från 1685 finns i Norrtorp, troligen är det han som dör 1699, f. ca: 1645

Lars Swensson f. 1674. 1707 stod Karin Swensdotter fadder. Karin gift 1618 med Lars Scharp.

Anna Larsdotter från Norrtorpet vigs 1693 med skomakaren Anders Nilsson

– Finns Lars i Mntl. från Norrtorp 1680. Annas far kan vara en äldre bror till Swän som sen övertar mantalet åtminstone från 1685.

Dotter Ingrid Larsdotter f. 1613 Son Swen Larsson f. 1718 Son Lars Larsson (VII 228) f. 1724

Från 1722 finns Lars i Norrtorpet.

Det bör vara Lars Swensson

Antavla för Norrtorp

Son Lars f.ca: 1640 Anna Larsdotter f.ca: 1670. Kusiner Maken från 1693 Anders Nilsson sko-makare finns även han sen i Norrtorp.

Son Swen (912) f.ca: 1645 Lars Swensson (VIII 456) f. 1674, systern Karin Svensdotter Dot. Ingrid Larsdotter f. 1713 Son. Swen Larssons? f. 1718 Lars (228) f. 1624 samt flera syskon – se under fader 456.

916. HINDRICH som bör vara född ca: 1656 och …död ca: 1693 el. 1694.

– Gift ca: 1681 med Karin Nilsdotter … grundat på Mntl. Lunda socken

RA Mntl. från år 1681 finns för första gången och då är han gift med Karin Nilsdotter född 1662.

Hindrich i Skiensta B, H

Redan 1685 finns Pär Larsson i Skena en han står inte i Mntl. varför man kan ana ett släktskap med honom och endera Hindrich eller hustru Karin Nilsdotter, för Pär Larsson i Skena får dottern Kerstin f. 1685 d. 13 oct. Sen måste Per Larssons hustru ha avlidit för…

RA Mntl. från Skiena 1694

Hindrich B, H, 1 piga ant. man döder.

RA 28 okt. 1694 vigs Pär Larsson och hustru Karin i Skena, vilken bör vara samma Karin Nilsdotter som finns i Skiensta fram till år 1642. Vidare vet vi att sonen Hindrich Larsson var styvson till Pär Larsson.

Och i Hfl. sid 24 för år 1724 i Skena kan man läsa, se under hustrun …

917. KARIN NILSDOTTER f. 1662 okänt var. Omgift 1694 med Per Larsson som gifter sig med hustrun Karin i Skena. 1742-12-16 dör i Skena salig kyrkovärden Per Larssons änka hustru Karin Nilsdotter död d. 16 december, begravs den 28 dito. 80 år, 4 1/2 månad gammal.

RA Hfl. 1724 Sciena Lunda sn. sid 24

Pär Larsson

Hustru Karin Nilsdotter

Gift 1724, styvsonen Hindrich – Här vet vi att han gifter sig med Anna Persdotter Törsta.

RA Hfl. 1738 Skensta Lunda socken

Karin Nilsdotters salig man Per Larsson dör 11 juni 1739 i Sciena Lunda sn.

Barn:

1. Karin Hindrichsdotter född före mellan 1682-1684 i Skena Lunda sn. För 1709 d. 10 oct. vigs

Per Hansson med Karin Hindrichsdotter i Skena.

2. Anna Hindrichdotter f. 1689 d. 10 oct. döpt d. 13 oct. Skena Lunda sn

3. Nils Hindrichsson f. 1690 d. 31 oct. döpt d. 2 nov. Skena Lunda sn.

4. Hindrich Hindrichsson (VIII 458) f. 1692 d. 1 oct. Skensta Lunda sn.

1738 i Skena Lunda sn

Här finns sedan först dottern Kierstin Persdotter Skiena gift 1725 med Jonas Andersson, han dör redan 1740, 41 år gammal.

Sedan dottern Anna Persdotter i Skiena gift 1730 med Olof Olofsson. Så står det när de vigs men sedan står det i Hfl. för år 1733, 34 att hennes make är Olof Andersson. Samt för år Hfl. 1738 står H. Anna Pärsdotter som gift med Hans Persson. Det senare stämmer för Olof Andersson i Skena dör 1735.

Se sidan 316 år 1738 i RA Hfl.

Barn med Per Larsson, alla dessa födda i Skena.

1. Lars född 1696, men den sonen dör senare år 1804.

2. Marit Persdotter f. 1698 d. 16 aug.

3. Karin Persdotter f. 1701 3 sept. Måste vara avliden.

4. Karin Persdotter igen f. 1705 d. 27 oct. Nu är mor Karin 43 år gammal.

5. Kerstin Persdotter föds 1707 d. 24 nov.

6. Anna Persdotter föds 1711 d. 1 febr. Då är Karin Nilsdotter 49 år gammal.

928. HINDRICH PÅHLSSON i Lunds Domkyrkoförsamling då sonen Otto Henrik föds. Själv dör Hindrich

1746-02-16 Lund

– Gift 1691-01-06 i Dalby med …

929. ANNA OTTOSDOTTER i Lunds Domkyrkoförsamling då sonen Otto Henrik föds 1699. Läser under Rötter och av Magnus Grushage från 2021-06-05

I övrigt vet jag endast om denna familj att Henrik Pålsson var smedmästare i Lund, där han dog 1746 16/2, samt att han sägs vara smed i Sandby (alltså Södra Sandby socken) när han gifter sig 1691 6/1 i Dalby med Anna Ottosdotter (hon dör antagligen 1749 14/1 i Lund som ”Hindrick smedz änka”). Anna Ottosdotter var i sin tur dotter till smeden Otto Printzler (1270) , som en period på 1680-talet var bosatt i Lund men som i övrigt var hovslagarmästare vid Flyinge kungsgård, och hans andra hustru (begravd 1677 10/7 i Dalby; hennes namn omnämns ej i kyrkoboken); Otto Printzlers gravsten finns ännu bevarad i Dalby kyrkas vapenhus, och där man kan läsa att ”Her under huilar Kongli Maijst Hofslagare wid Skånska stalstaten den ereborne oc konstrike mästare salig Ote Hinrich Prentzler som på sit 70 år döde i Dalby den 12 Iuli 1698”. – Min anm: så bör han/morfar vara född kring 1628. Hans dotter Anna gifter sig 1691 så då bör hon vara född kring i slutet av 1660-talet till början av 1670. Den hustru Cecilia Petersdotter född 1661 kan knappast vara mor till Anna Ottosdotter. (Källa: GENI Fredrik Hammar) Cecilia Peterdotters barn med Otto Henrik Printzler är födda på 1680- och 1690-talet. Det var även Cecilias andra gifte hon var först gift med en Prytz. Så vår Anna Ottos dotters mor bör vara som Fredrik Hammar antyder …

”När Printzler gifte sig med Cicilia Petersdotter var han över femtio år enligt gravstenen. Det är därför tänkbart att han varit gift förut. Överst på gravstenen nämns en kvinna vid namn ... tine Matsdatter, född i Lund 1623. Detta skulle kunna vara hans första hustrun. Kanske bör man söka i mitten eller slutet av 1670 talet efter henne i Lunds begravningsbok.” Och jag (Peggy) letar i Dalby kyrkoarkiv och finner under Bild 13 året 1677 d. 10 juli Begravs mäster Ottos hustru i Dalby. Här från 1667 - 1751 står under samma led, christnades, vigs eller begravs, så man får läsa noga.

Barn:

1. Otto Henrik Sjöberg f. (VIII 464) 1699-03-02 Lunds Domkyrkoförsamling.

2. Påhl Hindrichsson f. 1702-07-18 Christnades Hindrich Påhlsson smeds och Anna Olsdotters barn Påhl som föddes d. 7 juli Abraham Hobergers hustru bar honom faddrar voro befallningsman Samsio, rådman Affe Pärsson, Håkan Bagge, Nils Jonssons tullskrifvare, Klintmans hustru, jungfru Hilla Persdotter, jungfru Cicela Håkansdotter.

3. Dorothea Hindrichsdotter f. 1704-11-11 Christnades Hindrichs smeds och Anna Ottosdotters barn Dorothea som föds d. 7 dito om aftonen kl. 9 Arent Prenzlers (modern Annas farbror) hustru bar honom faddr: Voro Anders Snickare, Per Gam, Willhelm Nilsson, Christina Sundh, hustru Anna Hansdotter, Bengts Nilsdotter i Skog.

4. Pål f. 1709-06-11 Lund. – Måste betyda att den först födde Påhl ej blev gammal.

Källor samt min egen forskning:

Rötter och av Magnus Grushage från 2021-06-05. GENI Fredrik Hammar, RA Dalby födda, vigda och begravda. Kerstin Andersson.

930. ANDERS GIERS, organist i Säter, f. 1675-04-18 Säter, d. 1722-01-18 Begravs Rådmannen salig Anders Giers liggandes i sin salig faders grav uti kyrkan, blev 46 3/4 dels år gammal.

– Gift 1703-03-08 i Säter då är Ander 28 år och Margareta är 39 år gammal med …

931. MARGARETA LEMOIN i Staden f. 1664 (hon finns inte med i födda i Säter 1664 så hon bör vara född i Avesta. Där finns ej födda så tidigt), d. 1703-03-98 Säter, d. 1725 den 23 februari Begrofs sahlig Rådmannen Andrs Giers kvarlåtna änka dygdesamma matronan Margareta Lemoine, lades in uti kyrkan i sin mans graf, stora gången nedanför orgelläktaren.

Barn:

1. Anna Giers f. 1703-11-04 Christnades organisten Andres Giers och M. Margareta Lemoins lilla dotter Anna. Faddrar: Högvärdige kyrkoherden Mag. Samuel Terserus, Herr Rådman Jonas Norn, Herr rådman Norns kära H (Margareta Nolting), Rådman Johan Schultz, kära hustrun (Mad. Elisabeth Munktelius), jungfru Catharina Bjurbäck. – Namn efter farmor.

2. Gertrud Margareta (VIII 465) född 1706, då är modern 41 år gammal, så fler barn blev det inte. – Namn efter mor Gertrud och moster Margareta. Modern Margareta Lemoine är nu 42 år gammal.

932. OLOF ARBORELIUS f. 1676 döpt d. 30 januari kristnades Sacellanis O Arborelius lille son Olau, Romfartuna.

Död 11-1732 [48]. Far: 72 Olaus Petri Arborelius. Mor: 73 Susanna Sahlmonius. Olof Arborelius blev högst 56 år. Olof Ol. Arborelius. Född i Romfartuna 26 Jan. 1676. Fadr. Comminist., war på god wäg att blifwa Pastor loci, då han dog. Student 1689, och wistades i Upsala med godt gagn. Pwgd 8 Febr. 1698 och Pastors Adj. i Sundborn. Flyttade 1699 till Prosten i Linde. Rector Sch. 1702–3. Kunskap och duglighet för tjensten fattades honom icke, men han hade ett sträft och egenmäktigt sinne, och gjorde ej mera till saken, än han, efter sin beqwämlighet, behagade. Prosten såsom Inspector Scholæ och tillika Arborelii swåger, hade mycken ledsamhet af sin ställning till honom. Mera af brist på lefnadsordning, än af werklig sjuklighet, blef han ock allt mera oförmögen att sjelf sköta skolan Så wittnade Candid. Jedeur, som wid 1730 war ditsänd, att wara vicarius, och war det inpå andra året. Då kom en Candidat Gezelius med Notariens ad mandatum att wara vicarius. Det föraktade Rector, tog ej mot mannen, och skref ett långt bref till Biskopen, uppfylldt af obehöriga saker och wille sjelf swara för skolan. För sin egensinnighet war han nu nära att förlora tjensten, då hans äldsta son war så för sig kommen, att han kunde förestå tjensten och blef förordnad till v. Rector. Men den gode ynglingen dog redan 12 Aug. 1732 och fadren, som allt mera blifwit förswagad, följde efter i November samma år.

Källa: http://www.zenker.se/Historia/Herdaminne/linde_stadsskola.shtml#re8

– Gift 6 Oct. 1703 med Märta Aspman.

933. MÄRTA ASPMAN f. 1675 Sala. Prosten N. Aspmans i Linde dotter, som länge efterlefde. Hon hade fått löfte på 300 R:dr i morgongåfwa, men så mycket mindre kunde han dem åstadkomma, som han länge ej förmådde betala en öfwergifwen flicka det, hwartill han war lagligen dömd. Hon dör troligen 1757 här mellan 1757 - 1774 saknas dödböcker i Lindesberg.

Barn:

1. Anna född 1705-03-27 Vittnen bl.a: Sacellanus Nicolaus Arborelius, Jungfru Emphorsine Aspman. 1707-05-06 begravs Scholare mästaren Olai Arborelius kära dotter i kyrkan.

2. Nicolaus föds 1707-06-15 Olaus Arborelius H. Märta Aspman. Vittnen bl.a. Mag. Olof Aspman. Mad. Christina Sigtunia Mad. Anna Fernelia (hustru till Nils Arborelius). Denne son kan vara död redan samma år för det verkar saknas lite i dödboken bl.a. under dec. månad.

3. Olof Arborelius f. 1708-12-10 Faddrar bl.a. Petter Höjer, Mad. Christina Sigtunia, dygdesamma Matronan Anna Olofsdotter. Olaus dör samma år som fadern Olaus Arborelius i Linde sn. Död 1732-08-15 till Rector Scholaris i Staden Herr Olaus Arborelius begrafven uti prostens Aspmans graf i Kyrkian åldern 26 åhr, men det bör vara 24 år. Prosten Aspman var förstås hans morfar. Olof står även ant. i RA Hfl. i Staden Lindesberg (1727-1747) Bild 111/ Sida 227 Sahlig … Nicol: Arborelius änka Mad. Anna Fernelia. – Inga barn antecknade.

4. Margareta f. 1709-11-02 en av faddrarna var Jungfru Anna Aspman(mostern).

5. Per Arborelius (VIII 466) f. 1712 i Lindesberg.

6. Johan klockare i Linde f. 1715-03-19, vigs 1738-06-27 i Lindesberg Klockaren Johan Arborelius jämte Jungfru Greta Geijer ifrån Gullsmedshyttan. I Rättvik finns Adjunkt Olof Arborelius född 1739 -07-10 i Linde gm Madam Anna Daniels dotter från Falun. Ankom till Rättvik 1767 död kring 1778 i Rättvik.

Olof född i Linde 1739-10-10, hans far var Johan Arborelius och moder Margareta Gejer. Deras barn skall även vara dottern Anna Margareta och son Johan Olof båda födda i Rättvik. Men i Lindesberg dör Dot. Jungfru Anna Greta i Kopporna 7 år, 1754. Sonen Petrus dör där 1746, 1 år, Far var Johan klockare.

934. HARTVIG HIRSCHMAN, född 1679 i Holma Björskogs socken, finns vid Strömsholm i Kolbäck då dottern Britta Stina föds 1712. Hartvigs far gifter sig enligt uppgift 1670, så föds Hartvigs bröder Efrik år 1671 och i slutet av år 1672 Petter. Här borde sen Hartvig komma efter, men födelseböckerna saknas från år 1674 efter 25 mars- till februari 1676 finns sen födelsebok först år 1688 i Björskogs socken. Antar att ett par blad här har försvunnit från boken. Fadern Petters första hustru Elisabeth Andersdotter död enl. Mntl. Björskog 1676. Fadern gifter om sig ca: 1678, för sonen Hartvig föds 1679, detta enligt senare uppgift från…

RA Hfl. Munktorp (1751-1765b) Bild 35 Afhulter står att Hartvig skulle vara född 1679, vidare står endast att han är död. Här kan man bli lite betänksam då denne Hartvig får sitt namn för om han är född vid den tiden har han troligen fått namnet Hartvic efter sin morfar. – Mntl. Munktorp 1759 Bild 50/ Sida 88 Gamle fodermarsken Hirschman död i stallet, siälf i Strömsholm. Men sen kan jag inte finna hans test, skulle väl vara i Munktorp eller Kolbäck. Likaså står det i samma Hfl. att hans hustru Beata Guntelia är född 1682 och att hon står som död i densamma volymen år 1753. Finner inte heller hennes test.

935. BEATA GUNTELIA, finns vid Kolbäck då dottern Britta Stina föds 1712.

Kolbäck AI:1 sid 129 år 1724-1727 Fodermarsken H. Hirshman H. Beata Guntelia D. Britta Stina - Eftersom Beata är H. här bör hon vara mor till

Kolbäck AI:1 sid 232 från år 1732 Fodermarsken Mons. Hart. Hirschman H. Beata Guntelia S. Samuel S. Carl

Återfinner paret i Munktorp och Afhulter RA Munktorp Hfl. (1751 - 1765) b Bild 35 Afhulter

Fodermarsken Hartwic Hirschman, här står han endast som död

H. Beata Guntelia, hon står som död 1693

Finner ingen av dessa i test, men se nedan…

Källa från RA Munktorp Mantalslängder

Mntl. 1749 Bild 66/Sida 124 Fodermarsken Hirschmans folk 3 pers

Mntl. 1750 Bild 69/Sida 124 Fodermarsken Hirschmans folk 3 pers

Mntl. 1751 Bild 84/ Sida 130 Hartvik Hirschman verkar som han är här nu bonde men ingen hustru.

Mntl. 1752 Bild 61/ Sida 111 Fodermarsken Hartvik Hirschman 1 bonde samt tjänstefolk 6 personer

Mntl. 1753 Bild 57/ Sida 108 Fodermarsken Hartvik Hirschman han eller sonen 1 dräng Jonas samt pigorna Maja och Anna. 5 personer

Mntl. 1754 Bild 56/ Sida 99 Hartvik Hirschman 1 per trol son, 2 drängar Per, Jonas, 2 pigor Margareta och Maja. 5 personer

Mntl. 1755 Fodermarksen Hartvik Hirschman 1 dräng Anders 20 år, 2 pigor Margareta och Greta.

Mntl. 1757 Bild 53/ Sida 92 Fodermarsken Hartvik Hirschmans folk 1 dotter, 1 dräng, 2 pigor

Mntl. 1759 Bild 50/ Sida 88 Gamle fodermarsken Hirschman död i stallet. Siälf i Strömsholm.

Hartvik Hirschman folk 1 dräng Eik, 2 pigor Cajsa och Anna.

Mntl. 1760 Bild 50/Sida 88 finns i Avhulta fodermarsken Samuel Hirschmans folk 2 drängar och 2 pigor.

I Hfl. Munktorp 1765-1775b Bild 39/ Sida 60 finns Håfkvarters mästaren Samuel Hirschmans folk här i Afhulta i Stafs roten.

Då 1756 års förhörsbok påbörjas finns föräldrarna inte här, men då vet vi att de bor i Afhult i Munktorps socken. I stället lever de båda yngsta sönerna här i Kolbäck, beridaren Karl Hirschman, f. 1723, och hov-kvartermästaren och fodermasken Samuel Hirschman, f. 1720. Men vet även att då föräldrarna avlider i Afhulta i Munktorps socken övertar sonen Samuel det.

Samuel Hirschman står sedan skriven för Stafs roten Afhulta i Munktorps socken.

RA Hfl. (1765 - 1775) Bils 39/ Sida 60 men här finns/bor bara drängar och pigor så det verkar vara en gård som Samuel liksom far och farfar får betalt av i form av avkastning. Denna gård som farfar Petter inhand-lade år 1687. Se farfar Petter Hartvigsson.

Barn:

1. Britta Christina Hirschman (VIII 467) f. 1712 Strömsholm Kolbäck

2. Samuel Hirschman f. 1720 Strömsholm Kolbäck, fodermarsken Hirschmans barn. Testes:

Hoffegaren Hedenbohm, en sadelmakare ifrån Stockholm, kyrkioherdens hustru i Svedevi; Madam Sevenbohm. Jungfru Gunila Guntelia (P:s lite underligt för hon är ju Samuel Hirschmans mor?).

3. Carl Hirschman f. 1723-03-03 Strömsholm Kolbäck, Fodrmarsken Hartvig Hirschmans Testes: Wähl.borne Stallmästaren Gustaf Wattrang i dess ställe bokhandlaren Wattrang communister Loui Dry Johannes Termenius, Trädgårdsmästaren Carl Morin, Mad. Chatarina Elfing Jungfru Maja Hirschman.

Läser i RA (1627 - 1690) Kolbäck

Men här på Bild 91 från år 1780 står att läsa: - Ja, det står faktiskt 1780 fast boken står (1627-1690)

År 1780 Skänkte H. Håfqvartersmästaren Hirschman och dess Fru Johanna Winter vid Strömsholm ett vackert, med guld och silke på hvitt Atlas broderat och med gullspetsar beprydt Bok-dyna eller Hyende på altaret och ett grönt Sidenöferdrag med silfver hestar: Årtal 1780 namn B.C.H. som betyder ofannämnda samma år af. Doter Beata Charlotta Hirschman. Dito en med grönt sammet överdragen och med silvergalon omgifven Pall för Altaret. Skänkt af de sama vid sama tilfälle.3. Carl Hirschman f. 1723 Strömsholm Kolbäck, beridare.

936. ERICH ERICHSSON f. 1680-03-28 Åsmundbo Norrbärke sn. Här behövs en lång förklaring angående Erich Erikssonsons far och mor.

Själv anser jag att denne Erich Erichsson som är född 1680-03-28 år son till Erik Seffredsson i Huggarbo och modern är Elisabeth Jöransdotter. Läs mer under Eriks föräldrar Erik Seffringsson (IX 1872) och hans hustru Elisabeth Jöransdotter (IX 1873).

– Gift 1712 i juni med …

937. BRITTA HANSDOTTER f. 1680-02-29 Mattsbo Norrbärke.

Båda dessa ovanstående avlider 1740-03-19 i Osmundbo Norrbärke RA döda Norrbärke (1718-1750) Bild 119.

47 och 48. Eric Ericsson i Åsmundsbo är född 1682 uti febr. (P:s Detta sista stämmer inte, kanske det var för att han var född oäkta han inte ville påtala detta. Det föds en Erik Eriksson i Hagen den 19 februari vilkens far var Erik Halfvardsson från Österbo, sen till Hagen. Här kan även prästen skrivit fel för denne Erich Halvardsson var gm Britta Göransdotter från Hagen.) trädde i äktenskap med pigan Brita Hansdotter i Mattsbo 1712 och haft med henne 4 söner och 1 dotter, af vilka 1 son och 1 dotter äro död. Först ett kristerligt och stilla lefverne. Afsomnade af den gångbara sjukdomen håll och sting d. 24 mars sedan hans lifstid varit uthi 58 åhr. Begrovs med sin hustru Britta Hansdotter i Åsmundsbo är född i Mattsbo 1680 d. 29 februari blef gift med denne näst förnämnde sin man Eric Eriksson i äktenskap 1712 och födt som berättats 5 barn med honom. Lefat keisterligt och af håll och sting och salig dödde den 19 mars sedan hon

lefvat uti 60 år och 3 veckor begrofs tillika med sin man denna Palmsöndag på kyrkogården.

Sönerna som överlever är Hans, Erik och Anders.

Barn:

1. Hans Ersson (VIII 468)18 år f. 1713-12-06 Åsmundbo gm Carin Andersdotter

2. Erik Ersson f. 1715-08-12 RA Norrbärke (1705-1734) Bild 96/ Sida 81

3. Anders Ersson f. 1717-05-01 RA Norrbärke (1705-1734) Bild 111/ Sida 95

Dessa tre söner som lever vid föräldrarnas bortgång.

Norrbärke-AI-3-1731-1750-Bild-184-sid-357

Ev. står det 1/4 hemman (…) 1680 (Ja, 1730 var han ju 50 år)

Eric Ersson (framför står det 50) – Alltså är de lika gamla.

H. Britta Hansdotter f. 1680-01-19

Son Hans Ersson (VIII 468) f. 1713-06-13 (framför honom står det 18, stämmer med 1731)

Carin Andersdotter in från sidan 389

Son Eric Ersson 358 f. 1715-12-08 (framför honom står det 15, stämmer med 1730)

Carin Nilsdotter 332

Son Anders Ersson f. 1717-01-05 (framför honom står det 14, stämmer med 1731)

Nep. Britta Hansdotter f. 1737-10-25

Nep. Anders Hansson f. 1739-09-27

Nep. Eric Hansson f. 1741-12-18

Nep. Cherstin Hansdotter f. 1747-12-07

Nep. Hans Hansson f. 1748-08-09

938. ANDERS MATTSSON KATT f. 1671-01-15 Stimmerbo Norrbärke, smed. Död 1752.

Anders Mattsson Katt skomakare ifrån Gietbo, född i Stimmerbo d. 12 jan. 1671, gift första gången med Kerstin Persdotter ifrån Ramnäs socken 1692, aflade med henne 14 barn, 5 söner och af 9 döttrar af vilka 1 son och 5 döttrar som lefer … 2 gången 1736 med pigan Ingeborg Andersdotter med vilken han haft inga barn. Alltid levat wackert. Dog af ålderdomsbräcklighet. Den 6 dec begrovs den 20 dito, så har hann lefvat 81 år, 10 månader.

– Gift 1692 med …

939. CHERSTIN PERSDOTTER d. 1736 Cherstin Persdotter i Gettbo född 1672 uti Sura Ramnäs sn. trädde i äktenskap 1692 med Anders Mattsson i Gettbo, aflat och fådt med honom 14 barn, 5 söner och 9 döttrar ag hwilka 2 söner och 5 döttrar lefwa. Fördt ett fromt och gudfruktigt lefverne. Blev död af håll och sting d. 11 januari på sitt 64 åhr. Begrovs Dma 3 p Epiphan ---

Barn:

1. Brita Andersdotter f.1693-09-03 Anders Mattssons i Mattsbo Test: Petter Stråle och hans H. H.Susanna Hansdotter i Mattsbo. Olof Johansson i By, H. Britta (Halfvardsdotter) Hans Nilssons (X 1874) i Mattsbo. RA Norrbärke dopbok 1688-1704 Bild 46/ Sida 37.

2. Mattias Anders Mattssons i Matsbo f.1696-02-29 Test: Hans Nilsson i Matsbo och hustrun Britta Halfvardsdotter. Mats Giöstafsson (Britta Halvardsdotters morbror) till Tjänst hos mons. Stråle H. Elisabeth Segerstadia sacellani … RA Norrbärke dopbok 1688-1704 Bild 71/ Sida 61.

- Mattias Katronius Vikströms barn:

a. Christina Matsdotter Katronius f.1723, Grangärde
b. Johan Katronius Matsson Wikström f.1731, Ljusnarsberg
c. Petrus Reinhold Katronius Wikström f.1735, Grangärde
3. Anders Andersson Katt f.1698 Matssons på Matsbo Test: Gustav Hansson (Hans Nilsson i Mattsbos son) ibid. H. Anna Mats Matssons i By, pigan Brita Hansdotter (IX 937) i Matsbo.

RA Norrbärke dopbok 1688-1704 Bild 89/ Sida 78

4. Anna Andersdotter f.1701, finner inte henne pga. skadade sidor

5. Cherstin Andersdotter f.1704, finner inte henne pga. skadade sidor.

6. Maria Andersdotter f.1710-11-05 Anders Mattssons i Giettbo. Test. Mickael Persson i Wästersjö, … Thorberg ifrån Prästgården, H. Carin Mattsdotter i Wästersjö, H. Elisabeth Pehrsdotter i Giettbo.

RA Norrbärke dopbok 1705 - 1734 Bild 60/ Sida 46.

7. Chatarina Andersdotter (VIII 469) f. 1716 Karin, Anders Mattsons dotter i Giettbo. Test: Per Olsson ibidem. Lorens Dejen vid Giesbärg. H.Cherstin Pehrsdotter i Giettboo. Jungfru Anna Lisa Groot i Finnbo.

RA Norrbärke dopbok 1705 - 1734 Bild 101/ Sida 86.

Mer barn …

Nedanstående stämmer se RA Norrbärke kyrkoarkiv, födelse och dopbok 1705 - 1734 Bild 165/ Sida 148

De oäkta barnen står sist under året 1624.

Källa: Ett tillfällighetsfynd från Stefan Jernberg visade att Matts Andersson Catronii från Getbo var far till en oäkta dotter Chierstin i Norrbärke 1724-03-22. Modern var Margareta Pehrsdotter i By, Norrbärke församling. Den oäkta dottern avled 1725-01-26 i Norrbärke. Denna koppling Catronii – Andersson – Norrbärke är viktig då det är enda gången dessa namn förekommer samtidigt. Sålunda fanns ytterligare en koppling till Norrbärke förutom födelseangivelsen i husförhörslängden från Grangärde där det står Mattsbo, Norrbärke.

RA Norrbärke dödbok (1718 – 1750) Bild 44

Cherstin drängens Matts Andersson Catronius i Gietsbo och Konan Margareta Persdotter u By oäkta barn född i Bråfallet d. 22 mars 1725(P:s ? Man kan inte dö innan man föds lilla pastorn) derpå döpt hos Kh. Eric Termenius d. 24 ejudem, sjuknade i mickaeli tid af håll och sting d. 26 januari 1525 och begrovs … … 1725.

940. ANDERS PERSSON BOCK f. ca 1680-talet, låssmed boendes i Manufatoriet, Eskilstuna. Han dör kring 1738 enl. Mntl. för då föds hans dotter Chatarina Elisabeth dör 1742, 17 år gammal är han salig.

– Gift före 1718 med …

941. REGINA UNGERECHT, hennes namn förkommer för första gången 1748 vid sonen Johans giftermål. Källa: Eskilstuna, Kloster och Fors C-2 (1731 - 1756) Bils 29/ sida 50.

”Klensmeden på manufakturiet Ms. Johan Bock pigan Catharina Andersdotter, brudgummens fader har varit…smed på manufaktoriet Ms. Anders Bock som död är och modern som ännu lever är Regina Ungerecht. – Hennes test har jag inte funnit. Läs mer ang. tyska församlingen i början under…

Utredning Ungerecht och Bock,

Men här kan Regina vara begraven hos sina fäder under tyska kyrkan, men mer troligt hon är den som avlider enl. döda 1773 den 30 sept. Då kan man läsa enkian, (Johan) Bocks moder, vilket mest troligt betyda att det är Regina Ungerecht som avlider då 76 år gammal och då född 1697.

Barn:

1. Johan Andersson Bock (VIII 470) f. 1718 Carl Gustav Stad Eskilstuna

2. Chatarina Elisabeth f. 1725, död 1742, begrovs manufakturisten Johan Andersson Bocks dotter 17 år gammal. – Namnet får Johan Andersson Bocks dotter Chatarina Elisabeth (VII 235) senare då hon föds 1750. En glimt av sorg efter en kär syster som dog alldeles för tidigt, 17 år gammal.

942. ANDERS ERSSON, om honom vet man endast att han vid dottern Chatarina Andersdotters vigsel 1748 med klensmeden manufakturisten Johan Bock är att brudens fader Anders Ersson är död i Grönsta och modern som änka ännu lever Britta Larsdotter. Om Britta Larsdotter vet vi även, att hon är född 1684 och att hennes far var Lars Olofsson i Grönsta. Anders Ersson och Britta Larsdotter bör ha gift sig någon gång vid tiden kring 1708, deras dotter Catharina Andersdotter föds vid tiden 1714, 1715.

Mntl. 1702 Grönsta Kloster socken Österrekarne Bild 30

Lars Månsson, hustru, son Erik och Anders, dotter Anna B, H, 2 söner 1 dotter 5 pers. Dottern Britta wiste sig och var förning. – Antar att Britta var ute och tjänade.

Anders Bengtsson, hustru och måg Lars, hustru. Pigan Marit. B, H, 1 dotter, 1 måg. 5 pers.

Anders Olofsson Hustru, son Pär, dräng Pär piga Marit. B, H, 1 son, 1 sonh, 1 dräg, 1 piga 7 pers?

Mntl. 1703 saknas.

Mntl 1705 Grönsta Klosters socken Österrekarne Bild 257

Lars Månsson, hustrun (Anna Andersdotter), dotter Britta (vars far var Lars Olofsson, H. Anna Andersdotters förste make), pigan Maria, dräng Pär B, H, 1 dotter, 1 dräng 1 piga 5 pers.

Mntl. 1709 Grönsta Klosters socken Österrekarne Bild 152

Anders, Hustrun, son Pär, hustrun dräng Nils, piga Karin B, H, 1 son, 1 sonhustru, 1 dräng 1 piga 6 pers

Anders enkling, måg Lars, hustru, pigan Kerstin B, _, 1 son, sonhustru, 1 piga 4 pers

Lars (Månsson), hustru, måg Anders (Ersson), hustrun (Britta Larsotter nu 25 år gammal och gift), pigan Karin B, H, 1 dotter, 1 måg, 1 piga 5 pers

RA Mntl. 1712 Södermanland, Österrekarne Grönsta Kloster socken Bild 233

Anders Olsson, hustrun, dotter Anna, dräng Nils och Olof, pigor Kerstin och Kierstin B, H, _, 1dotter, 2 drängar 2 pigor 7 pers

Lars Jansson, hustrun, pigan Brita, gossen Erik 4 pers.

Lars Månsson, hustrun (gm Anna Andersdotter 1688, Anna var tidigare gm Lars Olofsson*), måg Anders (Ersson), hustru (Britta Larsdotter född 1684), pigan Maria 5 pers. – Minns då att Anna Andersdotter sedan gifter om sig med Lars Månsson 1688 och då är Britta Larsdotter 4 år gammal.

*) Vet även att Lars Olofssons, broder Per Olofsson, vilket framkommer då Lars Olofssons son Olof föds 1671, han står då somvittne och är barnets fadersbroder. Denne Per Olofsson var gift med Anna Simonsdotter, hon är i sitt andra gifte, gift med Anders Persson. Vilket även det framgår då deras barn gifter sig. Denne Anders Persson som dör 1743 i Grönsta. 1748 dör Anders Pärssons änka i Grönsta Anna

Simonsdotter, 73 år gammal, vilket gör att hon skall vara född 1675. Bild 183

Mntl. 1715 Grönsta Klosters socken Österrekarne Bild 32

Anders Olsson B, H, 1 dotter, 1 måg, 1 dräng, 2 pigor 6 pers (blir ju 7). Hustrun över 90 år gammal.

Lars Joensson B, H, 2 pers.

Lars Månsson B, _, 1 son, 1 sonhustru, 1 dräng 4 pers.

Här vid tiden 1715 finns inte Anders Ersson och Britta Larsdotter kvar i Grönsta, inte heller deras mor Anna Andersdotter (X 1887). Modern antar jag måste vara död vid tiden 1715 enl. Mntl. ovan.

Anders Ersson och Britta Larsdotter kan vara boendes hos de sina i hans, Anders Erssons hemman, vad det nu kan vara. Men eftersom Lars Olofsson (X 1886) är kommen från Grönsta efter sin far Olof Larsson (XI 3772) och hustru Anna Andersdotter kommer från Gårsskäl, vilket framkommer från parets giftermål år 1670, finns även möjligt att de bosätter sig där en tid eller hos Anders Erssons släkt. Men Britta Larsdotter har laglig rätt till del i Grönsta vilket inte Lars Mårtensson eller Anna Andersdotters son de har tillsammans, Joan Larsson har. Så då man säger att brudens föräldrar kommer från Grönsta så bör det ju vara Britta Larsdotters rätt till jorden så att säga. Lars Mårtensson gifter sen om sig vid tiden 1727, men vid hans död 1736, då han är 80 år gammal, står han som inhyses i Grönsta.

Maken Anders Ersson lever ej 1748 vid dottern Catharinas giftermål och efter att ha letat i dödboken från år 1731 - 1748 finns han inte med som död där, så han bör vara död före 1731.

Böcker fattas vid mellan 1690 - 1730, så är det svårt att se var Anders Eriksson ursprungligen kommer ifrån.

Vet att Anders Pärsson var gift med Anna Simonsdotter i hennes andra giftermål. Hon var först gift med Per Olofsson (Han var Lars Olofssons broder i Grönsta, Britta Larsdotters, fadersbroder, vilket man kan läsa vid brodern Lars Olofssonsson Olofs födelse 1671 Han står då som vittne som barnets faderbroder.) i Grönsta. Anders Persson dör 1743 i Grönsta, och Anna Simonsdotter f. 1677, dör 1747 Bild 182.

Lars Johansson som var död 1740 i Grönsta var gm Chirstin Andersdotter, hon lever 1640.

Ovanstående framkommer vid deras barns giftermål.

943. BRITTA LARSDOTTER Grönsta Eskilstuna f. 1684 Grönsta Kloster och Fors och då står hennes fader som Lars Olofssons dotter i Grönsta. Brittas far dör då Britta bara är 2 år gammal. Britta lever 1748 vid dotterns Chatarina Andersdotters vigsel 1748, men sen kan jag inte finna henne död. Hon kan förstås vara omgift eller bo hos någon av sina andra barn, om hon nu hade några fler barn, dessa bör då vara födda vid tiden 1709 - 1730, men då finns som sagts ingen kyrkobokföring. Endast en hustru Kerstin Andersdotter står som fadder åt systern Catharinas barn så de kan vara en syster till Catharina.

Barn:

1. Catharina Andersdotter f. 1715 (VIII 471) Grönsta och Kloster socken Eskilstuna, död 1787-06-14.

Eftersom inga födelseböcker finns från 1690 – 1730 så är det svårt att veta om fler barn har funnits.

Här kan förstås finnas fler barn födda från 1609 fram till Britta blir ca 44 år vid tiden 1728. Så här är det inte så lätt att se om det finns fler barn, då får man fortsätta studera vilka som gifter sig och se om man kan få fram något där.

948. LARS PERSSON TOLF f. 1679-02-09 Skogs hammar Svennevad. Död 1743-02-20 Eds bruik Västra Ed. Hammarsmeden här vid Eds Bruuk Mr. Lars Persson Tolf född wid Skoga Bruk iti Svennevad socken, warit 1 gång gift aflat med sin hustru 7 barn, kom hit till bruket1710, gammal 73 år. Ja, han bör allt ha varit 64 vid sin död, men det står ju att han var 73 år, så …

– Gift 1707-09-01 med …

949. ELISABRTH PIERSDOTTER HERO f. 1687-04-17 Gryt. Död 1740-11-09 uti bruket Västra Ed.

Barn:

1. Petter Larsson Tolf (VIII 474) f. 1709-02-24 Skogs hammar, Svennevad. Död 1765-01-22, gift 1732- 01-02 med Margareta Kristina Bengtsdotter Berg.

2. Katarina Larsdotter Tolf f. 1711-10-02 Eds bruk, Västra Ed. Död 1775-09-17. Gift 1738-02-12 med Johan Persson Lemoin.

3. Hanna (Johanna) f. 1714-02-03 Eds bruk, Västra Ed. Död 1782-02-18

4. Elisabeth Larsdotter Tolf, f. 1717-02-19 Eds bruk, Västra Ed. Död 1793-04-23. Gift 1743-10-02 med Peter Henriksson Lemon.

5. Johan Larsson Tolf, f. 1720-04-08 Eds bruk, Västra Ed. Död 1763-03-06. Gift med Maria Henriksdot-ter Lemon.

6. Leonard f. 1721, H. Christina Pettersdotter f. 1710, son, Lars f. 1745, son Petter f. 1749.

Leonard var Hyttdräng. Leonard förstås efter morfaderns släkt.

Ovanstående Tolfar finns i Västra Ed år 1750

7. Lars Larsson Tolf, f. 1730

950. BENGT PERSSON, Krögare vid Eds krog f. 1672 i Liussa och Ökna församling. Här finns inte födelseböcker så tidigt. Men då han avlider 1733 då boendes på Krogen Västra Ed, står även följande i RA Bild 176/ Sida 336: Krögarmästare Bengt Pärsson född år 1672 i Liussa och Öckna församling, en gång gift, haft 6 barn, hållit en son til Studier, sjuklig i 3 år, låg på säng en vecka och bodt på Eds Krog alltid, blev 63 år gammal. – Läs gärna själva vad där står. Kan inte finna var de vigs.

951. MARGARETA CECILIA SAMUELSDOTTER f. 1684 okänt var. Död 1749 i Västra Ed.

RA Eds krogen Västra Ed 1722-1728 Sid 62

Krögaren Benckt Pärsson

H. Margareta Cecilia

Son Petter Hammarstedt – Studerar i Linkiöping schola, antar att han som student tar sig namnet.

Dotter Greta Bengtsdotter

Son Nils Bengtsson

Pigan Kierstin Bengtsdotter – kan ev. även hon vara en dotter. Man fick inte ha hur många vuxna barn som helst så att säga boendes på gården. Alla vuxna skulle ju betala skatt. Är man då vuxen så får hon betala sin del som piga.

RA Eds Krogen Västra Ed 1729 - 1740 sid 12.

Krögaren Bent Pärsson

H. Margareta Cecilia

Dotter Greta (VIII 475) – hon som gifter sig 1732 med Peter Larsson Tolf (VIII 474)

Son Nils

Son Israel

RA Krogen Västra Ed 1736 - 1776, sid 38, detta fram till år 1742

Krogen

H. Margaret Cecilia

Sonen Anders och Pig. Carin Clausdotter

Ibidem på Natstug

Enk. H. Karin Nilsdotter

Nu finns barnen: Petter, Greta, Nils, Israel och Anders. Ev. Kerstin.

RA Krogen Västra Ed 1736-1776 sid 114

Anders Hammarstedt – Son från ovan. Man får anta att sönerna har tagit sig namnet Hammarstedt.

Hustru Stina Johansdotter

Sonen Johan

Pig: Chatarina Hindrichsdotter

RA Mntl. för år 1736 Bild 107/ Sida 364 läser…

Edhs krog under Westerviks stad

Enkian Margareta H, 1 piga 2 pers

Sonen Israel 17 år 1 pers – maken vara död före 1736, dottern Margareta Kristina gift 1732.

RA Mntl. 1738:1 finns Enkan Margareta kvar vid Eds Krog Bild 56/ Sida 595.

RA Mntl. 1739:1 finns Enkan Margareta kvar vid Eds krog Bild 66 /Sida 50

RA Västra Ed år 1746 Bild 198 (1733 - 1772) läser man …

Den 11 (lite svårt att se vilken månad) Mäster Peters Heros hustru uti Kyrkiobyn Hustru Margareta Cecilia, warit 2 gånger gift, aflat med förre mannen 5 barn, men intet med den senare, gammal 62 år. Och jodå, 1739 den 7 december vigs masmästaren Peter Hero på Dahlnäs med änkan/ hustrun Margareta Cecilia i Kyrkobyn.

Innan de gifter sig har Margareta Cecilias dotter Margareta Kristina Bengtsdotter gift sig 1732 med Peter Heros syster Elisabeth Persdotters (IX 949) son Peter Larsson Tolf (IX 948)

Barn:

1. Petter Hammarstedt studerar i Lindköpings skola, bör ha varit född tidigare…

2. Margareta/ Greta Bengtsdotter (VIII 475) f. 1713-04-27 Västra Ed Bild 39

3. Nicolaus/ Nils Bengtsson f. 1715-04-10 RA Krogen Västra Ed Bild 43

4. Israel Bengtsson f. 1718-04-25 RA Krogen Västra Ed Bild 51. Ett vittne var Catharina Tolfsdotter

vid bruket.

5. Anders Bengtsson/ Hammarstedt son på Eds Krog Bild 79, f. 1726-07-20 fadern Bengt Persson modern Margareta Samuelsdotter. Samt en massa vittnen. – Nu fick vi moderns efternamn, vid tidigare födslar står det endast H. Margareta, och hon är nu 42 år gammal.

954. PÄR MATTSSON, finner honom i RA Hfl. 1730t Bild 53/ Sida 92. Stora Skälhem. Finns då Elisabeth Persdotter samt Maria Pärsdotter. Pär dör 1737-08-25 och man finner honom på Bild 220 i dödboken. Pär Mattsson i St Skiälhem, lefde med sin efterlemnade H. Inger Andersdotter in emot 50 år, aflat med henne 10 barn, hade ofärd i sina fötter i 15 år, en gudfruktig och flitig man. – Ingen ålder uppges.

– Gift ca 1887 med … Här ser man att från 1688 finns vigslar antecknade i Odensvi Riksarkivet i Vadstena, och från åren 1653 - 1656, 1658 - 1670 och sen då från 1688, så om paret gifter sig i Odensvi så kan man inte se det. Har även letat några år framåt för att söka efter barn men inte funnit några barn under de närmaste åren efter deras giftermål.

955. INGER ANDERSDOTTER f. 1670, men kan inte se henne född i Odensvie. Hon dör 1745-04-15 i St. Skiälhem. Pär Mattssons efterleverska i St. Skiälhem Inger Andersdotter lefde med sin man i 50 år, 10 barn, 6 år änka, blev 74 år gammal.

Barn:

De 4 först födda barnen kan jag inte finna. Inte heller finns barn födda mellan 1688 – 1695. Och inte föräldrarnas giftermål kring 1687 - 88. Modern Inger Andersdotter som skall vara född kring 1670 kan jag inte finna vid tiden däromkring som född i St Skiälhem, Odensvi sn.

5.Olof Pärsson f. 1696-11-01

6. Sara Pärsdotter f. 1700-02-03

7. Kierstin Pärsdotter f. 1704-03-22

8. Karin Pärsdotter f. 1707-05-26

9. Maria Pärsdotter (VIII 477) f. 1710-08-18 St. Skiälhem Odensvi sn.

10. Elisabeth Pärsdotter f. 1713-04-26 – modern Maria bör nu vara 43 år gammal. Då modern Maria dör är hennes yngsta dotter, om hon lever 31 år gammal. Så här kan den som har anor från någon av dessa barn söka vidare på om något av barnen har dött, eller senare blivit gifta.

***X***

1858. OTTO HINDRIK PRINTZLER, smed f. 1628, d. 1698-06-12 Gravsten i Dalby kyrkas vapenhus, Dalby, Lund i Skåne.

– Gift med nedanstående… andra gången med Cecilia Petersdotter.

1859. NN (… tine Matsdatter), d. 1623 i Lund, död d. 10 juli 1677 begravs smeden Ottos hustru i Dalby.

Barn:

1. Anna Ottosdotter (IX 929) i Lunds Domkyrkoförsamling då sonen Otto Henrik föds 1699. Läser under Rötter och av Magnus Grushage från 2021-06-05

”I övrigt vet jag endast om denna familj att Henrik Pålsson var smedmästare i Lund, där han dog 1746 16/2, samt att han sägs vara smed i Sandby (alltså Södra Sandby socken) när han gifter sig 1691 6/1 i Dalby med Anna Ottosdotter (hon dör antagligen 1749 14/1 i Lund som ”Hindrick smedz änka”). Anna Ottosdotter var i sin tur dotter till smeden Otto Printzler (1858 P:s) , som en period på 1680-talet var bosatt i Lund men som i övrigt var hovslagarmästare vid Flyinge kungsgård, och hans andra hustru (begravd 1677 10/7 i Dalby; hennes namn omnämns ej i kyrkoboken); Otto Printzlers gravsten finns ännu bevarad i Dalby kyrkas vapenhus, och där man kan läsa att ”Her under huilar Kongli Maijst Hofslagare wid Skånska stalstaten den ereborne oc konstrike mästare salig Ote Hinrich Prentzler som på sit 70 år döde i Dalby den 12 Iuli 1698”. – Min anm: så bör han/morfar vara född kring 1628. Hans dotter Anna gifter sig 1691 så då bör hon vara född kring i slutet av 1660-talet till början av 1670.

Den hustru Cecilia Petersdotter född 1661 kan knappast vara mor till Anna Ottosdotter. (Källa: GENI Fredrik Hammar) Cecilia Peterdotters barn med Otto Henrik Printzler är födda på 1682- och 1690-talet. Så vår Anna Ottos dotters mor bör vara som Fredrik Hammar antyder …”När Printzler gifte sig med Cicilia Petersdotter var han över femtio år enligt gravstenen. Det är därför tänkbart att han varit gift förut. Överst på gravstenen nämns en kvinna vid namn ... tine Matsdatter, född i Lund 1623. Detta skulle kunna vara hans första hustrun. Kanske bör man söka i mitten eller slutet av 1670 talet efter henne i Lunds begravningsbok.” Och jag (Peggy) letar i Dalby kyrkoarkiv och finner under Bild 13 året 1677 d. 10 juli Begravs mäster Ottos hustru i Dalby. Här från 1667 - 1751 står, i alla fall i början, under samma led, christnades, vigs eller begravs, så man får läsa noga.

Med sin andra hustru Cecilia Petersdotter får han barnen.

2. Sophia Catharina Prinzler f. 1681-02-27 Lund Skåne

3. Maria Printzler f. 1682-12-03 Lund Skåne, d. 1718

4. Otto Henrik Printzler f. 1685-01-04 Lund Skåne

5. Casten Christian Printzler f. 1692-03-13 Dalby, Lund, Skåne, d. 1740-03-24.

1860. ANDERS GIERS f. 1628, d. 1682-12-28 Säter och lades in i kyrkan under (orgarna, bör vara stora gången nedanför orgelläktaren som det står då sonhustru Margareta Lemoin dör 1717) 54 1/2 år.

Källa: Säter C:1 1664-1687 b 103. Han blev inte så gammal och han var både organist och rådman…

1679 Anders Giers dopvittne ensam 2 ggr

1679 Anders Giers och hans hustru 4 ggr

1680 Rådman Anders Giers dopvittne ensam 3 ggr

1680 Organist Anders Giers dopvittne

1680 Anders Giers och hustru dopvittne 3 ggr

1681 Anders Giers och hans hustru dopvittne, se sista barnet för året.

1681 Anders Giers hustru dopvittneensam 2 ggr

1681 Anders Giers dopvittne ensam 4 ggr

1681 Rådman Anders Giers dopvittne 1 gång, samt en gång står endast Anders Giers dopvittne.

1861. ANNA MÅRTENSDOTTER, f. ca: 1636, d. fjärdedag jul 1717-12-28 4: dag jul begravs salig organisten och Rådman Anders Giers efterlåtna änka. Hustru Anna Mårtensdotter här hon lades in i kyrkan i sin salig mans grav.

Barn:

1. Mårten Giers f. 1664-12-01 Anders Giers organist och H. Annas dotter i Säter.

2. Anders Giers f. 1667-03-25 Anders Giers organist och H. Annas dotter i Säter. Död 6 oct. 1667 Säter

3. Britta Giers f. 1668-08-23 Anders Giers organist och H. Annas dotter i Säter.

4. Anna Giers f. 1671-03-26 Anders Giers organist och H. Annas dotter i Säter. Död 18 juni 1671 Säter

5. Chierstin Giers f. 1672-05-19 Anders Giers organist och H. Annas dotter i Säter.

6. Anders Giers (IX 930) f. 1675-04-18 Säter. Nu är modern Anna 39 år gammal. Och namnet Anna ger sonen Anders till sin första dotter senare född 1703.

1862. BALZAR LEMOINE f. ca: 1620. År 1645 står han fadder i Norberg åt Per körares barn Baltzar.

Mntl. Säters församling Nisshyttan 1656, jodå efter ännu en genomgång finner jag honom för detta året men då står endast 1 bonde, 2 drängar och 2 pigor. Så det lönar sig att leta. Men det betyder att paret Baltzar och Gertrud bör ha gift sig år 1657. Vilket gör att Baltzar kan ha varit född något senare kring 1620-1625.

Mntl. Säters församling Nisshyttan 1657 – 1659 B, H, 2 drängar, 1 piga

Mntl. Säters församling Nisshyttan 1660 B, H, 2 pigor

Mntl. Säters färsamling Nisshyttan 1661 B, H, 1 dräng, 2 pigor

Mntl. Säters församling Nisshyttan 1662, här får man vara uppmärksam på vad som står högst uppe på lista/sidan Bonde, Hustru, Son, Dotter, Dräng, Piga, Soldat, Inhyses.

Då kan man läsa att här finns en Bonde (Baltzar), en Hustru (Gertrud), 1 piga samt endera en soldathustru eller en inhyses. Om det står H. framför Elisabeth, så här kan man nog anta att Elisabeth inte är hustru till Baltzar utan till en frånvarande soldat eller så står det inhyses jungfru (Jmf. 6 rader ovan där det står Hust. Men vid Elisabeth står endast ett J. Lisbeth vilket det mest liknar som.

Källa: Se RA Mntl. Säters landsförsamling Bild154/ Sida 898.

Under mästersmeder Mntl. i Avesta återfinns fadern Nicolaus Lemoin 2 pers. i samma Mntl. står Baltzar som smed.

Finner inte Baltsar i varken Säter eller Avestafors för år 1663, så här vet man inte vad som händer men…

När Baltzar kommer in till Avestafors f.f.g. 1664 måste hans son Hindrich redan vara vuxen 1664 troligen samma år som han blir myndig, varför man inte kan finna honom som son i Mntl. Säter 1662. Han följer inte med sina föräldrar till Avestafors. Baltzar Lemoin finns för första gången i Avestafors mantals-längd 1664. Då skall hans dotter Margareta vara född samma år och här finns då B, H och 1 piga.

Mntl. Avestafors (under Avesta)1670 – 1674 B, H och 1 piga. Mntl. Avestafors 1675 endast H och 1 piga. Mntl 1676 – 1683 Endast H, men nu 1 dotter och 1 piga.

Mntl. 1684 Endast Baltzar Lemoins änka, inte dottern så då befinner sig dottern troligen hos sin moster Margareta Nolting i Säter. Mntl. 1685 Avestafors Här finns nu endast Baltzars hustru/änka samt 1 dotter, 1 piga. Tre steg längre ner Hindrich Baltzarsson Lemoin men ingen person endast hans namn.

1686 Mntl. Baltzar Lemoins Ä samt 1 piga. Dottern hos mostern i Säter.

1686 Mntl. Tre steg längre ner Hindrich Baltzarsson endast 1 hustru.

1687 Mntl. endast hustru och en piga

1687 Mntl tre steg längre ner Hindrich Baltzarsson men inga personer antecknade.

1688 Mntl. Baltzar Lemons änka endast hon och 1 piga. Ingen Hindrich Baltzarsson.

1689 Mntl. Finns varken Hindrichs änka eller Baltzars änka kvar och Baltzars dotter bor ju nu i Säter hos sin moster. Man kan väl anta här att änkan/ modern samt sonen Hindrich nu är döda.

Vi vet också att åren 1690 fram till 1700 drabbades Sverige av svältår. Man kan se i dödböckerna det stora antalet avlidna under dessa år, framförallt var det så många små barn som dog.

Anar här att även hustrun förmodade Gertrud Nolting är död vid tiden 1688. Undrar om Baltzar var gift med någon Elisabeth, utan han kan ha varit endast – Gift med …

1863. GERTRUD NOLTING död kring 1688-89 i Avesta. Hon finns ju med i Mntl. 1688 RA Bild 54/ Sida 3248. Ingen dotter står skriven hos henne endast hon som H. och 1 piga. Här kan ju pigan vara för dottern Anna som då bör vara 13 år.

Barn:

1. Hindrich Baltzarsson Lemoin f. ca: 1645 för han bör vara vuxen kring 1663 – 64 då föräldrarna flyttar. Död kring 1685 i Avesta. Ändring här

2. Margareta Lemoin (IX 931) f. ca: 1664, enl. test då hon avlider 1725 i Säter 61 ½ år gammal.

3. Anna Baltzarsdotter Lemoin f. 1673 - 08 Avesta, gm Petter Eckman. 1751 7/7 begrovs aflidne

Brukspatronen Herr Peter Eckmans enka madame Anna Lemoine, född uti Avesta 1673 uti augusti månad. Trädde i äktenskap 1700 levde däruti till 1732. Aflat 12 barn, 6 söner och 6 döttrar af vilka 3 söner och 1 dotter lefva. Dog stilla och blev 78 år på Norrhammar. RA Heds ka. Bild 55.

Denna sistnämnda dotter hade jag ingen aning om förrän jag läste Anna Nybloms i RÖTTERs forskning, men jag kollade förstås även i dödboken i Heds socken, vilken klart och tydligt visar hennes släktskap helt klart. Jo, Anna Nyblom undrar vem som tog hand om Anna och det kan man ju fråga sig för först dör ju fadern 1675 och sedan finns modern kvar enl. Mntl. 1688 i Avesta som H, samt 1 piga, om den sistnämnde ev. kunde vara hennes dotter. Mntl. 1689 finns inte Gertrud med längre och då är ju Anna bara 14 år gammal.

1864. OLAUS PETRI ARBORELIUS f. 1641-06-01 i Arboga, d. 1682 i Romfartuna.

I Arboga krönika av Dr. G Bergström kan man läsa på s. 137 … släkter som från Arboga tagit sitt namn, äro Arbogensis, Arbman, Arborelius osv. Och det kan vi se att Olaus Petri ovan benämnde har gjort.

Olaus Petri Arborelius. Född i Arboga 1 Juni 1641. Fadr. Peder Hansson, Handlande. Modr. Anna Ols-dotter. Lärde mycket i Arboga skola, som den tiden hade skickliga lärare. Stud. i Ups. 1663. För sin kunskap och stadighet sattes han straxt till Capellan här, då han 16 Maj 1669 blifwit pwgd. Wann stort förtroende i församlingen och blef allt mera en nödig person för sin aftagande Pastor och swärfader. Då denne war alldeles oförmögen och sängliggande, uppgjordes förslag, att Capellanen skulle antaga pastoratet emot betingad afgift, men det blef icke afgjordt förrän den unge mannen dog 24 April 1682. Begrofs med predikan 7 Maj. Kallas i Cons. prot. "en meriterad man", hwilkens hus borde upprättas.

Gift 26 Sept. 1669 med Susanna Sahlmonius, dotter af Pastor loci Petrus Andreæ.

Hur var det då i skolan vid tiden i Arboga där som Olaus tillbringade sina första skolår…

I Arboga Känning på sid 23 går att läsa: Ni vet här där Olaus lärde mycket i Arboga skola…

”Till ännu större förnögelse omgifwer wäster och söder alt thetta såsom en mur, thet ganska stora och höga Brattberget, Sign hwilket med skog och siö. Bete, fogel och djur rikerligt wälsignat.

Thetta berg upstiger i Nerike och Öby sockn; går sedan fram om Arboga til Kongsör, o.s.w. Uppå thess högd kan man med nögie beskåda Södermanland, Westermannaland och Nerike. Thes klackar hafwa åtskillige namn. The förnemste äro Diekneklinten, hwarest Arboga Scholæ-Diekner tilförne wid liufliga tider sig och andra, med åtskillig instrumental- och Vocal. Musique förnögde.”

1865. SUSANNA SAHLMONIUS f. 1650 familjen finns i Björksta 1648 och sen i Sala stad 1650 så här bör Susanna vara född. Efter att Susanna blivit änka gifter hon om sig 1683-05-22 med Laurentius Sibælius confirmerat pastor loci och hustru Susanna Pärsdotter. Susanna dör sedan efter 1696.

Susanna blev så att säga conserverad. Gift 22 Maj 1683 med Susanna Sahlmonius, företrädarens dotter och Commin. O. Arborelii enka, f. 1650. En synnerligen rådig och oförsagd qwinna, som, ehuru hon råkade i nya och ännu swårare bekymmer, dock efter mannen gaf till kyrkan en silfwerkanna om 103 lod. Af 4 barn i detta gifte dogo de flesta snart. Församlingen sökte hos Konungen att ännu en gång få henne med sina många barn conserverad wid pastoratet genom gifte med v. Pastorn Mag. J. Bergman, men ny Kyrkoherde war redan förordnad och ansökningen förgäfwes. Enkan sökte då behålla Wiggby och gjorde nye Pastorn flera intrång, så att både Biskop och Landshöfding måste förswara hans rätt. Susanna dör 1696 i Romfartuna. Den 4 april 1696 bisattes Magister (bör vara sonen Johan) Arborelius i Västerås domkyrkoförsamling. Den 13 april bisattes i körkia här enkan uti Romfartuna magister Arborelius moder. 1696 saknas dödbok i Romfartuna. Men eftersom sonen Johan Arborelius dör såsom adjunkt bör det vara han och hans moder, tillika änkan efter Olaus Petri då som gravsattes.

Barn:

1. Petrus Arborelius f. 1670-10-09, han står fadder 1704, samt Sacellani N. Arborelius hustru

Margareta fadder. åt Inspector Dahlsckoug etc.

2. Johan Arborelius f. 1671-08-22, Romfartuna Phil. Mag. och dog såsom Adjunct. Bisatt 4 april 1696.

3. Katarina Arborelia f. 1675-01-06 Romfartuna

4. Olof Arborelius (IX 932) f. 1676-01-26 Romfartuna

5. Maria Arborelia f. 1679-02-24 Romfartuna

6. Susanna Arborelia f. 1681-03-01 Romfartuna

- Alla kollade och klarlagda enligt födelseboken i Romfartuna. Dessa barn dessa makar emellan.

RA Romfartuna 1684 – 1697 i Wiggeby Bild 122/Sida 108 1684-1697 finns här…

Sahlig kyrkoherdens

Enkia – hon finns med fram till 1696

Döttrarna

Susanna, vet vi är född 1681, alldeles innan fadern dör.

Anna f. 1684-03-20, vilken förstås är pastoris Laurentius Sibelius dotter

Pigan Karin

1866. NICOLAUS INGEL ASPMAN, hans test finns i Lindesberg från år 1706 mars d. 18. Hans ervärdighet Prosten höglärde Herr Nicol. Aspman denna församling berömliga prost och kyrkoherde begrafven i sin graf från wid funten i kyrkan.

Samtidigt Jungfru Anna Brita Kyrkoherdens Herr höglärde Mag. Dom. Olai Aspmans kära dotter begravdes i samma grav dess ålder 1 år och 2 månader. – Ingen ålder finns på kyrkoherden Nicolaus.

Källa: RA Lindesberg kyrkoarkiv, födda, vigde och döda 1678 – 1707 Bild 260/ Sida 245.

– Gift 1669 med …

1867. ANNA OLOFSDOTTER DALECARLIA f. 1645 enl. test. Rättvik. Död 1724 -05-31 Fru prost-innan Anna Olofsdotter Dalecarla salig prostens Herr Nicolai Aspmans enka, en mycket heder-värd, from och gudfruktig matrona begrafen i Kyrkan fram vid altarets östra sida, dess ålder 79 år och 1 månad.

Barn:

1. Olof Aspman f. 1673-05-16 i Sahlberget den 16 maj. Gift i Febr. 1704 med Christina Sigtunius, prosten i Arboga Mag. J. Sigtuniis dotter, f. 1685. Då makarna firade sitt guldbröllop 7 Febr. 1754 höll Biskop Troilius ett tal, som trycktes. Deras dotter Anna Britta föddes 1705, hon dör samma år som sin farfar 1706 och begravs samma dag den 18 maj. Se farfar Nicolaus död 1706. 1708 föds sonen Nicolaus f. 1708-07-04 Faddrar bl.a. Olaus Arborelius, Mad. Anna Fernelia, Jungfrun Emphorsinia Aspman. Denna son dör sam-ma år 1708 den 16 juli. Så han levde endast i 12 dagar. Sonen Johannes föds 1711 i Lindesberg. En fadder var Jungfru Britta Sigtunius. Olof Aspman dör 1755-05-05 i Lindesberg av ålderdomsbräcklighet, begravs den 15 maj.

2. Märta Aspman f. 1675 (IX 933) i Sala – namn efter farmor.

3. Petrus Nicolai Aspman f. 1680, 1716 Pastor i Ramnäs och Sura. Från Arboga känning s. 66

Han var gift med Britta Sigtunius, syster med Christina Sigtunius. Petrus Aspman, gammal öfverliggare i Uppsala, kom vid 36 års ålder, utan examen, hit som rektor 1716 till 1729, då han blef pastor i Ramnäs och Sura. † 1732. Var måg till prosten Sigtunius. Källa: XII. Arboga skola: A. Rektorer.

4. Emphorsinia/Emfred Aspman senare gm Sacellan Ant. Anagrius.

5. Nils Aspman Lindsberg, rådman i Linde.

6. Margareta Aspman, ogift.

7. Anna Aspman, ogift.

1868. PETTER HIRSCHMAN f. 1638 i Linköping (E) studerade vid Linköpings skola, levde 1667 i Holma, Björskogs (U). Levde vid giftet 1670 i Holma, Björskogs (U). Levde som friridare (dopvittne) 1671, 1672 man med hustru, dopvittne 1672 till hejderidaren Petter Hertzman allt i Holma, Björskogs (U). Ägde gård 1673, 1675 i Holma, Björskogs (U). 1676 levde han ogift i Holma, Björskogs (U). Jägmäster 1676, fortfarande ogift 1677, 78, ägde gård 1679, 81, 82.

Att de lever som gifta kan utläsas i Björskogs sn. då födelseant, börjar 1685 då och vidare från Kolbäck då födelseant. börjar där 1688. Men ännu har de bara ett barn sonen Hartvig född 1679.

Men redan 1685 Bild 10 Björskogs sn. (1685-1733) Christina, Mons. Ebbling Shillings systerbarn, hvars moder var kommen från Riga, där hon säges vara äktad och lagligen gift, til besöka sin broder i Holma der hon imedlertid födde.

Wittnen: Fodermarsken vid Strömsholm Hirtzman, moderbrodern Ebbling Schilling i Holma, mormodern från Riga och Hirtzmans hustru.

Samma år Bild 10. Den 15 okt. föds Henrich, Ebbeling Shillings i Holma

Wittnen. Wählb. Häradshöfdingen Herr Aaron Silvius, Capten vid Graffen (P:s Hjälmate slussar min mormor Hilma Lovisa Östergrens ana) Gl. Erik Arfidsson (Ragge (IX 1008), Petter Hertzhman fodermarsk på Strömsholm, Hartvich Sewembom stallskrivare ibidem, … Järnfelt Capi. Krafferts, Hustr. Justina Staffans dotter, Pastoris Hans Hendrich, Trumelens hustru i Arboga Anna Hertzman.

Samt var paret dopvittne 1688, 1689 i Strömsholm Kolbäck (U).

– Gift 1670-02-27 med första hustrun Elisabeth RA Björskogs socken Vigda 1670 volym (1627-1681) Bild 193/ Sida 178. Hon dör sedan kring 1876 enl.

RA Mntl. 1676 Björskog Bild 36/ Sisa 64 Under fördels hemman Holma

Peter Hirschman B, _, 2 dräng, 1 piga – 3 personer

… Han gifter sedan om sig före 1679 med Marit Sevenbohm.

Levde som fodermarsk (dopvittne) 1694 i Strömsholm Kolbäck (U).

Hans testamente börjar som så…

Kohlbäck 1704 Maij 8 Petter Hischman fodermarsk wijd Strömsholm och tilhörde under jägmästare der föd i Linkiöping Stad 1638 d 27 Maij fadern Börje Olsson handehlsman, modern Christina Hendriksdotter, gådt i Lindkiöping schola, 1652 igän sin Broders Cammarskrifvarens Olof Börjesson lefe dene til Krigs Collegie Secreterare Baltzar Thil*) som sedan kallades Gyllenhåf*) och blef Lanshöfdinge i Wästerås; ifrån här till Baron Adam (…)mästare sedan följde han 1655 Ambassadören H. Gustaf Bielke**) och den Svenska Legation til Ryssland ifrån Riga Wolmar, Wender, dorpat, (P:s Syftet med Sveriges anfallskrig mot Polen är något dunkelt. Här vill Svenskarna utvidga sitt rike på Polens bekostnad. Så 1654 beslutar Sverige att inleda ett anfallskrig mot Polen. Här fortsätter sedan kriget i Polen. Men mitt under kriget med Polen förklarar Ryssland Sverige krig1656.) …, …. Ther möter rysk… som ... convoien skulle igenom Pletschou dher dhe med proff upptogs och införde och Tracterades i 3 dygn, therifrån till stora (…)gården hvars regemente mötte han convojerde till Marsches medtogos sedan med en fri paus i december månad. Manskapsslag bestående theres logemente … … footfolk ulf… intill Rydersmässe då … hemkom ifrån Smålensk, hwilka af …med stoor solennikt är hämptades ther … … uppbygd Theater … åskåda, några dagar der efter jagh Audiens och sedan Conferenser, men som ärendet icke föll zaren i betracker höll i öronen, ty aftogos der all gebuds och undfaldes med fängelse uthi Sibirien i lifstid, kom om en måger storfursten Gardie ***) åder flygande fann upbrinnande lantre och endaste rykte dem alla utur logementet och fördes till spektakel Slättesfroby, till Sadalnick adelsmans gård uti hwilken rikliga alt folket kvävdes af Pester och ansätter med ett helt regemente therföre uthi 6 veckor under bar himmel blifva mäste tid i husen her en stark stank: hedbeladhe anbeffaldes at ingen af desse döde, men af … 12 till 14 personer hwar natt om sider rörsede affhafande såsom att de there flytta kundhe. (P:s 1658 ingår Ryssland och Sverige ett stillestånd i byn Valisear.)

P:s Efter första kriget mot Danmark och freden i Roskilde 1658, vidare det andra Danska kriget fram till 1660. Alla dessa krig under Karl X:s tid. Läs vidare under Herman Lindqvist om ni är intresserade om vad som hände under dessa krig.

Under tiden 1680 fram till det Stora Nordiska kriget bryter ut 1700 var läget något lugnare i Sverige.

Tycker mig utläsa att sen fördes alla hästar till Moskva. Vidare verkar det som han faktiskt är ute i strid vid sin död. Då 1704 pågår ju det stora nordiska kriget från år 1700. De sista barnen föds ju 1699. Och omsider igen Ungeresch ledsagades till slovenska gränsen. Tycker se ambeffalles aff överste Leutn. Bock marcherades öfver … salig. Så här antar jag att Petter fick gå ut i kriget fast han var över 60 år gammal och dör här. Så avslutas med att han var 2 resor gift 3 söner, döttrar…

1869. MARIT SEVENBOHM. Första hustru Elisabeth Andersdotter RA Mntl. 1676 Björskog Bild 36/ Sida 64 Under fördels hemman Holma. Peter Hirschman B, _, 2 dräng, 1 piga – 3 personer. Här är hustru Elisabeth död. När sedan denna Marit Sevenbohm dör har jag inte lyckats finna.

Barn med första hustrun Elisabeth Andersdotter:

1. Everth, Petter Hirschmans son f. 1671 den 12 februari. Testes: Baron Evrech Horn översteleutnant, Erik Arwidsson Ragg (1008)*) kapten vid Graffen, Peder (…) man befallningsman, H. borgmästar Magni i Köping, H. Magdalena pastoris i Björkskog, H. Gertrud Hysing i Köping.

Källa: RA Björskog-C-1-1626-1685-Bild-151-sid-147.jpg

Fadder var bl.a. vår ana på Erik Arvidsson Ragge (IX 1008) Capitän vid graven (Läs under Hilma Lovisa Östergren. Visar att min morfar Otto Willhelm Karlsson ana Efrick Hirschman var bekant med mormor Hilma Lovisa Östergren, vars mor var född Lovisa Carolina Rogge).

2. Petter Hirschman f. 1672-11-21 Holma RA Björskogs sn (1626-1685) Bild 164/ Sida 151.

Ett av vittnena var Jungfru Jern i Säby och Säterbo sn (Vilket bör vara Beata senare g 1674 med Andreas Lebestadius eller systern Elsa Järner g kring 1682 - 83 med Hans Wattrang. Denna Jungfru Jern i Säby och Säterbo var syster med Gunilla Järner (IX 1009) som var gm Erik Arwidsson Ragge. Så än en gång så ser jag att min morfar Otto Wilhelm Karlssons släkt var vänner med min mormors Hilma Lovisa Östergrens anor.)

Barn: Med hustru Marit Sevenbohm. Äktenskapet med sin andra hustru Marit Sävenbom. Allt om hennes syskon, se hos hennes far. Att man kan så att säga säkerställa sonen Hartvig är förstås att han får namnet efter sin morfar Hartvig.

3. Hartvig Hirschman (IX 934) f. 1679. Enl. RA Hfl. Munktorp (1751-1765b) Bild 35 Afhulter står att Hartvig skulle vara född 1679, vidare står endast att han är död. Här kan man bli lite betänksam då denne Hartvig får sitt namn för om han är född vid den tiden har han troligen fått namnet Hartvic efter sin morfar. – Mntl. Munktorp 1759 Bild 50/ Sida 88 Gamle fodermarsken Hirschman död i stallet, siälf i Strömsholm. Men sen kan jag inte finna hans test, skulle väl vara i Munktorp eller Kolbäck. Likaså står det i samma Hfl. att hans hustru Beata Guntelia är född 1682 och att hon står som död i densamma volymen år 1753. Finner inte heller hennes test. – Läs vidare under sonen Hartvig.

Här emellan verkar det sedan vara tomt med barn under 1680-talet fram till …men Petter Hirschman finns med som vittne både under året 1685 i Björskog, 1688 och 1689 o Kolbäck.

Vad händer här emellan? Först från Petters tjänst under tiden…

Man skall veta att det inte är som idag att lön betalas ut per automatik. Soldater och soldatänkor fick själva skriva och be om att få betalt för sina tjänster.

Min ana Gunnilla Jerner fick efter sin makes död försöka få ut lön för sina söner…

Läser från min bok ”Arvingarna del 2” den finns hos Libris. Går att få låna, läs mer på min hemsida.

I ”Kungl. Lifregementet till hästs historia” V delen Band 1. Af A. Braunerhjelm. Boken lånade jag på Stockholms universitetsbibliotek. Enl. mntl. är Majoren död 1689, så brevet bör vara skrivet kring 1712.

Här skriver Gunilla Järner om sin sedan 23 år avlidne make Eric Arfvidsson Ragge (IV1008). Hon skriver om alla deras 8 söner, förutom sina döttrar. Alla söner som gjort tjänst hos Konungen under det Stora nordiska kriget 1700-1721. 4 söner som blev adlade, 1 son dog före adelskapet och av de adlade blev en arkebuserad i Bender. o.s.v. med en hel sida till.

Här gällde det att försöka få hem vad man kunde för krigstjänster som alla sönerna utfört. Så var det för både soldater och annat manskap…

3 av Gunilla Jerners och Erik Arvidsson Ragges söner blev fångna i Ryssland från 1709 fram till freden 30 augusti 1721 i Nystad med Ryssland. Karl XII dog d. 30 nov. 1718. Freder slöts med länder man fört krig mot men freden med Ryssland drog ut på tiden. Här tänkte man att det var bättre att se tiden an för att få bättre fredsvillkor. Men Peter den store tröttnade på Sverige och i juli 1719 sänder han ut ryssar som invaderar och härjar längst Sveriges kust. Detta med att fred inte löstes på grund av de i Sverige styrande betydde ju även att de som satt fångna i Ryssland inte heller kunde friges. Men till slut slöts fred i Nystad med ryssarna d. 30 aug. 1721, nästan 3 år efter Karl XII blev skjuten. Vilket betydde att äntligen blev sonen Alexander Ragge (VIII 504) och hans bröder Erik och Carl fria och kunde bege sig hem. De var ändå lyckosamma, alla tre överlevde och att de kom hem efter den långa tiden.

Så många blev adlade under 1600-talet. Man kan säga kortfattat att under tiden byggdes en statsapparat upp. Kungen kunde inte ta hand om allt själv som Gustav Vasa på sin tid hade gjort. Så om man skulle få en tjänst måste man vara adlig och det kunde man då bli, om man ansågs vara bra för tjänsten eller så kunde man göra karriär inom det militära. Man myntade uttrycket ”pennan eller svärdet”. Eftersom det vara så många som blev adlade fick de inga förläningar. Däremot kunde man få avkastning från en gård eller som jag anar Petter Hirschman gjorde, han vill ha ut sin lön för sina år i tjänst och för de inhandlar han Afhulter i Munksunds socken där hans son Hartvig Hirschman med sin hustru Beata Guntelia bosätter sig och efter dem deras son Samuel Hirschman övertar efter sin far.

Under hela 1680-talet verkar sedan inga barn födas för Petter och Marit Sävenbohm. Men eftersom familjen är bosatta i Kolbäck och här finns födelseböcker först från år 1688 så vet man inte om fler barn föds då. Att vi vet att sonen Hartvig Hirschman är född då får vi veta många år senare då han är bosatt vid Afhulta i Munksunds sn. Detta afhulta som fader verkar ha inhandlat Ahulta i Munksunds socken. Här finns mycket folk vid Afhulta. Anar att Avhulta var där man fick sin inkomst ifrån.

Kammarkollegiet Ämnessamlingar, Beställningar vid Stallstaten efter 1680, SE/RA/522/16/22/1 Bild 241.

Fodermarsk

Den 26 Feb: 1687 bekommit Kongl. Majts. Bref till Kongl. Cammar Collegium och blifa för os optat och framtiden för de 207:1: 16 1/7 # sölf: med: som han skulle betala för hemmanet Afhulta.

Transum af Hejderidaren Petter Hiertsman Supplikare till hans Kongl. Majts.

Och den skulden som Kongl. Cansl. Collegium fordrar, så bönfaller jagh alldra underdånigste, Eder Kongl. Majts nådige beklagan afser, det jagh tiänt hafver för Hejderidare uti 8 åhrs tidh och för 5 åhr, som stiger till 600 Cm S.mt. Hafier jag ingen löön bekommit i hwilket anseende Ers. Konung. Majts af hägt och Kunglig Nåde, … fattige man denna Konglige Collegie fodran, räntir och rester gifwe …

Källa: Detta har min syssling Kerstin Andersson forskat fram från Kammarkollegiet.

4. Christina Hirschman född 1690 d. 20 maj på Holma gård i Björskogs sn. Fadern välaktade Petter Hirschman fodermarsk vid Kungliga Stallstaten vid Strömsholm Modern dygdesamma H. Märta Seven-bohm, mor renata ifrån den 19 juli sistlidne af allehanda krämpor, deras dotter blev 1 år. 8 månader och 14 dagar gammal hon blir begravd i sin morfars grav. – Den vet vi ligger i Kolbäck och här i Hartvic Seven-bohms grav, liksom morbrodern Hartvic Hartvicksson Sevenbohm även han kommer att göra då han dör 1694. Graven som skall ligga innanför kyrkiodörrarna vilar hon. Hon dör 1692. Då föds systern …

5. Hebbela f. 1692-07-31 död 1694 16 jan. Fodermarsken Petter Hirschmans och Märta Sävenbohms dot-ter.

Har samtalat med kyrkovaktmästaren Stefan i Kolbäck d. 1 okt. 2022 som informerade om att alla grav-plattor som legat ex. vis innanför kyrkdörrarna i kyrkan har flyttats framvid koret. Men att texten är ganska otydlig. Men om någon känner för det så går det ju bra att fara dit och försöka leta upp släkten Hartvig Sevenbohms gravsten.

6. Gustav Hirschman f. 1693-08-01 Strömsholm Kolbäck far. Päder Hirschman, mor Marita Sevenbom. RA Bild 16. Då han föds är följande Faddrar: Hartviq Sevenbohm (morbror), Carl Tremper (blivande ingifta morbrodern, gift med moderns syster Christina), Samuel Normark, Hustru Anna Husbergia och Jungfru Kerstin Sevenbohm (Troligen en kusin).

7. Dottern Sophia Ulrica föds 1694-08-01 men hon dör redan 1696. RA Bild 18. Här står modern som Marita Hartvicsdotter Sevenboms dotter vilket förstås stämmer.

8. Dottern Catarina föds 1697-03-03 men denna dotter dör redan samma år. RA Bild 20.

9. Maja Hirschman f. 1699

10. Maria Hirschman f. 1699 gift med Her. Löjtnant Olof Gillberg som är 17 år äldre men då deras son Hartvig Gillberg. Född 1729-05-12 i Holma Västergård, Björskog. Döpt 1729-05-13.

Faddrar: fältväbel Daniel Streng. ryttare Erik Falk. hustru Catharina Sewenbom (moster), jungfru Beata

Guntelia. 1725 år hon 33 år, f. 1692. – Varför Jungfru Beata Guntelia? Hon ät ju gift med Hartvig Hartvigs-son Hirschman.

Minns här svältåren under 1690-talet. Se nedan och skriv in.

Ja, så här kan man grotta sig in i familjerna. Men man skall veta vid tiden 1690-talet så råder stor hungersnöd i landet. Och just vid tiden då dessa barn föds, även Marit och Petters döttrar Christina f. 1690, Hebbela f. 1692, Sophia Ulrica född 1694 och Catharina född 1697 dör tidigt. När man läser under födda vid tiden står många barn som avlidna alldeles vid då de föds. Jodå, jag har försökt beskriva i mina böcker om den förfärliga hungersnöden i Sverige och ser om det även är så i våra bygder.

De sista svåra åren under 1690-talet har jag skrivit och berättat om från Testamente i Järna sn i min bok om ”Arvingarna del 1” sidan 312 - 315. Detta svältens år 1696 dör 88 personer i Dala-Järna socken. Så, jo visst dog de även i de socknar som våra anfäder bodde i.

” Värst skall åren 1695 - 1700 ha varit på grund av missväxt. Vilket man klart märker för år 1696 var det värsta året i Dala-Järna under 1690-talet.”

1716 var det sedan på grund av extrem kyla, missväxten som blev lika svår som de senaste åren under 1600-talet. P.g.a. kriget var det nu också svårt näst intill omöjligt att importera spannmål. Även saltet blev en bristvara. Här fick myndigheterna för att lindra svälten införa tullfrihet och maxpris på salt, sill och spannmål. Och vad kan man då ha förväntat sig att kyrkan skulle bidra med? Jo, genom kyrkan fick svenska folket klargörandet att det var deras eget fel för Gud vredgades över folkets svåra synder så pest, stupade och tillfångatagna soldater, missväxt och allt annat elände var Guds rättmätiga straff. Om bara folket slutade med att synda skulle allt ordna sig. Och hur stod det till med kyrkans räkenskaper för år 1694 om bl.a. inköp av vin. Så gavs pengar till kyrkan för var och en som dog. Alltså de fattiga gav till de fattiga ... - Fortsättning får ni reda på genom att läsa min bok som finns att låna på bibliotek.

Källa: ”Arvingarna del 1” ISBN nummer 978-91-639-7680-3

1872. ERICH SEFFREDSSON i Huggarbo Norrbärke sn. f. kring 1644, 45 enl. Hfl. Erik dör 1698 Bild 11 räkenskaper för kyrka och församling (1696-1742) SE/ULA/11109/L I a/4.

Här står inte ens var han bor, men man skall komma ihåg att stor svält råder och Erik dör 1698.

Enligt Hfl. (1794 - 1704) Bild 240/ Sida 220 inte bara Erik Seffringsson står som död även hans bror, uppsyningsmannen Per Seffringsson står som död på samma sida. Men sedan står denne Pehr Siffringsson som död 1719, 69 år gammal viket gör att han skall vara född 1649.

– Gift 1680-06-02 med … alltså gifter de sig nästan 4 månader efter att sonen Erik har fötts.

Erik Seffringsson med Lisbarh Jöransdotter sågare. Anar att denna Lisbeth inte mådde så bra efter förlos-sningen. Denna Lisbeth och hennes syster Anna Göransdöttrar.

1873. LISBETH/ Elisabeth GÖRANSDOTTER sågare. Något obestämt när hon är född. Enl. Hfl. 1664, 1665. Dör gör hon 1731-02-21, hon bor då hos sin dotter Malin (Maria) och mågen Lars Larsson. Då uppges hon vara 71 år gammal och då vara född 1660, anar att det är där Kjell Wadfors får sin uppgift. Samt Elisabeth Göransdotter i Huggarbo, född i Hagge 1660 gift med Erik Seffringsson i Huggarbo 1680. Aflat tillsammans 8 barn, 5 söner och 3 döttrar, vilka allenast 3 döttrar lefva. Begrafs … … … (3 ord på latin) på kyrkogården. Hon bor då hos sin dotter Malin(Maria) och där finns även dottern Anna. Men sonen Erik lever ju. Att hon fått 5 söner stämmer med inte den Erik som är antecknad hos familjen i Huggnora.

Ra Hfl Norrbärke (1671-1693) Bild 120 Huggarbo åren 1671 – 1691

Christi (År) Atatis (Ålder)

Huggarbo

Söffring Söffringsson

H. Malin

Johan Söffringsson

År 1674, 28 år gammal Lit. Pähr Säffringsson – Här är han lika gammal som sin hustru.

År 1674, 28 år gammal H. Britta Persdotter – Här är Britta lika gammal som sin make.

Anders Söffringsson- mortus

Jonas Söffringsson i Stockholm

År 1674, 29 gammal Erich Söffringsson – vilket betyder att han skulle vara född ca: i alla fall 1645

År 1674, 17 gammal år Lit. Kerstin Söffringsdotter nu i Backbyggebo

Anna Jöransdotter

F Elisabeth Jöransdotter Erichs

Helena Persdotter

Elisabeth Andersdotter i …

Johan Persson

Malin Persdotter

Ja, varför hamnade flickorna Lisbeth och Anna Jörans döttrar här?

Man får anta ändå att Lisbeth är född 1660, detta innan födelseböcker finns. Systern Anna Göransdotter är född 1666-10-07 vilket stämmer enligt födelseboken far Jöran Mattsson vid Huggarbo bruk.

Flickornas far Jöran Mattsson sågare avlider 1669-04-04 i Hagen. Man kan anta att flickorna hamnade här hos sin släkt, ja för det var så det gick till man skulle hålla sig till sin släkt. Men det behövde inte betyda att man var nära släkt. Men läs sedan mer under Lisbeth Göransdotters far Göran Mattsson sågare (XI 3746)

Barn:

1. Erik Eriksson (IX 936) född 1680-03-28 Huggarbo, han är då oäkta så att säga…

1680-03-28 Erik. Erik Söffredsons i Huggarebo, är aflad genom oloflig beblandelse lovat äkta henne då hon kommit till hälsan/: natus 25 Källa: RA Norrbärke f. 1680-03-28 Bild 49/ Sida 38*)

Denna son kommer vi sedan att finna hos Erik Svenssin skräddare som troligen var gift med änkan efter Göran Mattsson sågare …

2. Anders f. 1682-02-19 Erik Seffringssons i Huggarbo. RA föd.b. Bild 55/ Sida 43 (1661-1688)

3. Peder f. 1688-07-03 Erik seffringssons i Huggarbo RA föd.b. Bild 13/ Sida 4 (1688-1704)

4. Jöran f. 1690-01-19 Erik Seffringssons i Huggarbo Ra föd.b. Bild 20/ Sida 11 (1688-1704)

Någon son Erik född 1694 finns inte att finna i födelseboken. Men Erik Ersson föds då med detta datum den 3 juli 1694 men står då som son till Erik Ersson på Wäderbacken vilket Kjell Wadfors skrivit in. Men densamme Erik har även skrivits in under Erik Siffridsson vilket inte stämmer hans Erik är ju född 1680.

Alldeles efter denne Erik f. 1694 står Susanna f. 6 juli född av Per Seffringsson i Huggarbo, vilket stämmer. Och Susanna är förstås kusin med Erik Seffringssons barn.

5. Maria f. 1693-05-09 Erik Seffringsson Huggarbo Norrb. RA föd.b. (1688-1704) Bild 42/ Sid 33

6. Anna f. 1696 men inte den 3 april utan den 5 april. Inte mindre än 3 Anna föds denna dag men

I RA föd.b. (1688-1704) finns hon på Bild 72/ Sida 62.

1874. HANS NILSSON f. 1641 i Backbyn Norrbärke, d. 1701-12-28 Mattsbo Norrbärke.

RA Mntl. 1700 Norrbärke

Hans Nilsson 4 pers. B, H, 1 son, 1 dotter

RA Hfl. Norrbärke (1694 -1704) Mattsbo Bild 239/ Sida 219

Uppsyningsman Hans Nilsson död

H. Brita Halfvardsdotter sjuk, död 1716-07-29

Se vidare på RA nätet…

RA Hfl. 1702 Norrbärke finns nu i Mattsbo…Bild 239/ Sida 219

Hans Nilsson död

H. Britta Halfvardsdotter

Petter Stråhle

Hans Nilssons änka, 3 söner och 1 dotter

Anders Swensson

Anders Mattsson B, H

Så Hans Nilsson dör 1701.

1875. BRITTA HALFVARDSDOTTER, f 1651 Mattsbo Norrbärke d. 1716-97-29 efter Britta Halvardsdotter i Mattsbo. Står inte hur gammal hon blev men från första Hfl. 1671 - 1691 skall hon vara 7 år yngre än sin man. Från Hfl 1692 - 93 kan man utläsa att hon kan vara 10 år yngre än i sin man. Så hon kan vara född 1648-1651.

Barn:

1. Nils Hansson f. 1671-11-19 Hans Nilssons i Mattsbo RA Norrbärke (1661-1688) Bild 38/ Sida 27

RA Special år 1672 dör Hans Nilssons barn i Backbyn. Antar att det är denne sonen Nils som dör 1672.

2. Anna Hansdot. f. 1673-07-02 Hans Nilssons Mattsbo RA Norrbärke (1661-1688) Bild 41/ Sida 30

3. Gustaf Hansson f. 1675-12-05 Hans Nilssons Mattsbo RA Norrbärke (1661-1688) Bild 43/ Sida 32

Står antecknat att han dör 1739.

4. Anders Hansson f. 1678-02-10 Hans Nilssons Mattsbo RA Norrbärke (1661-1688) Bild 46/ Sida 35

5. Britta Hansdotter (IX 937) f. 1680-02-29 Hans Nilssons Mattsbo RA Norrbärke (1661-1688) Bild 49/ Sida 38.

6. Hans Hansson f. 1682-01-22 Hans Nilssons Mattsbo RA Norrbärke (1661-1688) Bild 53/ Sida 42

7. Peder Hansson f. 1683-11-11 Hans Nilssons Mattsbo RA Norrbärke (1661-1688) Bild 58/ Sida 46

8. Halfvard Hansson f. 1685-02-15 Hans Nilssons Mattsbo RA Norrbärke (1661-1688) Bild 60/ Sida 48

9. Mattias Hansson f. 1690-03-02 Hans Nilssons Mattsbo RA Norrbärke (1688-1704) Bild 21/ Sida12

Nu har man börjat skriva in faddrar: Peter Stråle bruksföreståndare ibid. Olof Gustafsson i By. Hustru Kerstin ibid. Hustru Carin ibid.

10. Kerstin Hansdotter f. 1691-11-24 RA Norrbärke (1688-1704) Bild 31/ Sida22 Faddrar: Phär Hermansson i Mattsbo, Mats Orre i y, hustru kerstin…jans hustru i By, Kerstin …dotter i Mattsbo.

1876. MATTS ANDERSSON KATT (OÄ) f. 1635 Stimmerbo Norrbärke. Död 23 april Mats Katt soldat i Stimmerbo. SE RA Norrbärke special (1661-1691) Bild 164.

Jag antar att fadern till honom är Anders Mattsson i Stimmerbo. Fadern Anders Matssons oä son Mats dör 1683 och sonen Anders Andersson f. 1644 gift med Kerstin Johansdotter, även han dör före fadern redan d. 19 juli 1685 Källa: Special Bild 181. Deras barn är Johan och Lars. Fadern själv Anders Mattsson dör senare 1690. Då är han 75 år gammal.

Se Bild 123/ Sida 106 till höger i samma volym. Här står då hans far Anders Mattsson och hans hustru Anna Tidichesdotter. Så under dem står…obs. Johan Andersson står med men svagt.

Se oäkta soldaten Mats Andersson Katt … – Gift ca 1661 med …

1877. ANNA JÖNSDOTTER f. 1632 okänt var… Hon lever 1697, står sedan att hon är utflyttad.

Barn:

1. Anna Mattsdotter f. 1662-05-11 far Mats Anderssons soldats i Stimmerbo. död1741.

– Har kollat i Norrbärke, finner henne inte död där. Källa: RA födelsebok (1661-1688) Bild 26/ Sida 15

2. Kerstin Mattsdotter f. 1664-10-16 far Mats Andersson soldat i Stimmerbo Norrbärke. gm Lars Svensson, barn Margareta, Matts, Kerstin, Anna och Sara. Dito Bild 28/ Sida 17

– Sedan då de tre sista barnen föds står endast Mats Katt, alla känner väl soldaten då.

3. Sara Mattsdotter f. 1666-10-07 far Mats Katt soldat i Stimmerbo Norrb. Dito Bild 30/ Sida 19

4. Margareta Mattsdotter f. 1668-09-20 far Mats Katt i Stimmerbo Norrb. Dito Bild 33/ Sida 22

5. Anders Mattsson (IX 938) f. 1671-01-15 Mats Katt soldat i Stimmerbo vidare till Gietbo.

RA födelsebok (1661-1688) Bild 36/ Sida 25

1880. ANDERS OLOFSSON BOCK f. ca 1660 - 65 okänt var. 1701 är han enkling.

Anders Olofsson står fadder, förutom det i Utredningen Ungerecht och Bock:

Bild 99. Föddes den 24 juni 1688 Mr. Peter Olofsson i Jöns Hansons torp och kloster socken. Moderns namn är Hustru Maria, barnets namn är Olof.

Vittne nr 1. Mr. Anders Olofsson Bock låssmed i Carl Gustav Stad

Vittne nr. 6 Kierstin Hansdotter, barnets moders syster.

Utredning Ungerecht och Bock

Barn:

1. Erik Andersson Bock finns i Carl Gustav Stad Eskilstuna

2. Anders Andersson Bock (IX 940) finns i Carl Gustav Stad Eskilstuna

3. Johan Andersson Bock finns i Carl Gustav Stad Eskilstuna

4. Christer Bock finns i Carl Gustav Stad Eskilstuna

5. Nils Bock finns i Carl Gustav Stad Eskilstuna

1882. HANS GEORGE UNGERECHT d. ä. Enl. Mntl. 1713 är han hustru nu änka. Sonen Hans finns med och antecknad enl. Mntl. 1712, då lever fadern. – Kanske han var gift med en Regina, vem vet? Så får dottern det namnet.

För den som vill veta mer så i första volymen av Hfl. 1779 - 1788 Eskilstuna, Kloster och Fors förs. finns arvingar/ släktingar sedan på sidorna 189, 190, 211 och 221.

RA Eskilstuna, Kloster och Fors kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/ULA/10226/C/1 (1666 – 1689)

Bild 92 tv. år 1686 den 27 sept. föds Olof Anderssons son inhyses i Carl Gustavs stad dess namn är Johan.

Wittnen: Nr 1. Mr. (Mäster) Anders Olofsson Bock i Carl Gustavs stad. – Då bör han vara vuxen född ca: 1660-65.

Wittne Nr 2. Hans George Wincentius d. ä. syhlsmedens son ibidem. (Vilket betyder att fadern Wincens lever för det står inte salig)

Nr 3. Erik Olsson trädgårdsmästarena H. ibidem.

Nr 4. Eva Davidsdotter Osterburg ibidem. (Om ni minns den tyske prästens dotter)

Barn:

1. Regina Ungerecht (IX 941) f. ca på 1690-tale, Dotter till Hans George d.ä. Regins dör 1773, 76 år gammal. Gift före 1718 med Anders Andersson Bock (IX 940), han son till Anders Olofsson Bock enl. Mntl. 1697.

2. Hans George Ungerescht d.y. han var den som var gm Magdalena Raaf.

Deras son Daniel född 1705, gifter sig 1744, med Anna Bengtzelia och då står Daniels föräldrar som Hans George Ungercht och modern Magdalen Raaf.

Deras son Daniel och svärdotter Annas barn:

Lena Stina f. 1750.

Deras tvillingsöner Daniel och Hans George dör båda 1749.

Sonen Johan föds 1753 Eskilstuna, Kloste och Fors. Bild 139

Regina Ungerecht och Anders Andersson Bocks son Johan Bock gifter sig 1748 den 9 oktober i Carl Gustav Stad. Då uppges hans föräldrar vara dessa Regins Wungerecht och Anders Bock.

Några dagar senare den 25 oktober 1748 vigs Byggmästaren och mjölnaren på Manufact. Insp. Lars Forsström … Anna Catharina Wungerecht. Brudgummens föräldrar hafver varit mjölnaren vid… … … Lars Andersson Forsström och Margareta Andersdotter som döda äro. Brudens fader har varit Klensmeden under manufacturiet Hans George Wungerecht som död är, och modern som ännu därstädes lefver är Magdalena Andersdotter.

Detta går att läsa ERA Eskilstuna, Kloster och Fors kyrkoarkiv, födelse och dopböcker (men här finns även vigslar) (1731 - 1756) Bild 35.

Enligt min undersökning så kan man se att i Mntl. för år 1738 Hans Görens änka _, H, 1 dotter, 1 dräng.

Denna dotter bör då vara Anna Catharina som gifter sig 1748.

Vilket även bör stämma med inlägget av Johnny Andersson 2014-12-23 då han anger nedanstående…

4. Dokument den 7 juli 1739 är Hans Georgen Ungerecht hustru Magdalena Raaf antecknad som Änka enl. Eskilstuna rådhusrätt och magistrat F2:2 (1726 - 1738) Bild 2260.

Annat som verkar stämma bra är det från Inger Söderberg angivna att släkten Wungerecht och Ungerecht är densamma släkten. Så även ser jag det i min forskning. Se under Anders Bock ovan och utredningen…

1886. LARS OLOFSSON f. ca 1645 Grönsta Kloster sn. död 1786-01-10 Grönsta Kloster sn.

– Gift 1670-10-09 med … RA Eskilstuna, Kloster och Fors socken Bild 119

1887. ANNA ANDERSDOTTER f. ca 1650. Hennes make Lars Olofsson dör 1786 så i Mntl. för åren 1686, 87 står Anna Andersdotter som änka. Hon är ju fortfarande ung bara ca 36 år gammal.

Men år 1687 står hon som trolovad med …

Här finner jag i RA Eskilstuna, Kloster och Fors vigde bild 124 år 1687 den 21 sept.

Lars Månsson från Ösby Jäders socken. Trolovades med varandra. Hustru Anna Andersdotter i Grönsta och Klosters socken.

Så i Jäders sockn står de även där då som gifta.

Mntl. 1688 Grönsta Kloster socken Österrekarne Bild 251

Lars Månsson, hustru (Anna Andersdotter), pigan Catharina, son Olof bevilljandes medh ed att som endats vara 15 åhr. – Bör vara hustruns son med Lars Olofsson och hans son Olof bör det vara.

Lars Månsson och Anna Andersdotter får tillsammans sonen Joan Larsson f. 1688-08-10 Grönsta Kloster socken. Far Lars Månsson, mor Anna Andersdotter. Bild 100. Vittne nr 3 Britta Månsdotter barnets faders syster.

Så dör Anna Andersdotter år 1715 vilket man kan utläsa från Mntl. 1715 Grönsta Kloster socken.

Lars Månsson B, _, 1 son, 1 sonhustru, 1 dräng 4 pers. – Här är hustrun Anna Andersdotter död.

Kring 1720 gifter sig Lars Månsson igen för andra gången med Anna Olofsdotter.

Så kan man läsa att år 1732 dör Lars Månssons hustru Anna Olofsdotter i Grönsta 51 år gammal, vilket gör att hon skall vara född 1681.

Och så dör då Lars Månsson själv 1736: Lars Månsson inhyses i Grönsta 80 år och 4 månader och några dagar gammal. Att han dör som inhyses beror förstås på att det är hans första hustru Anna Andersdotters barn som ärver i Grönsta efter sin far Lars Olofsson.

Barn:

1. Olof Larsson 1671-09-03, Lars Olofssons barn i Grönsta och Kloster socken. Vittne 3. Bengts hustru i Grönsta. Nr 4. Olof Larssons (farfar till Olof) dotter i Grönsta Anna (faster) benemnd.

2. Anna Larsdotter f. 1674 Lars Olofssons barn i Grönsta och Kloster socken. Vittne nr 4. Olof Ulfssons dotter i Grönsta och Kloster socken, Kierstin.

3. Anders Larsson f. 1677-11-14 Lars Olofssons son i Grönsta och Kloster socken.

Vittne nr 3. Joen Anderssons Hustru i Gårdkäll och Kloster socken Hustru Anna, barnets faderssyster.

4. Lars Larsson f. 1681-06-08. Lars Olofssons barn i i Grönsta och Kloster socken. Bild 72.

Vittne nr 5. Anders Olofssons Hustru i Grönsta Norrgården Hustru Marit.

5. Britta Larsdotter (IX 943) f. 1684-05-1, Lars Olofssons dotter uti Grönsta och Kloster socken.

Modern Anna Andersdotters andra äktenskap med Lars Månsson.

1. Joan Larsson f. 1688-08-10 Grönsta Kloster socken. Far Lars Månsson, mor Anna Andersdotter. Bild 100. Vittne nr 3 Britta Månsdotter barnets faders syster.

1896. PER LARSSON TOLF f. 1640 Taberg Månsarp. Död 1686 Skogaholms bruk, Svennevad.

RA Svennevad (1681-1695) Bild 71 efter Per Tolf begravd 2 shilling.

Källa: Troligen född i Månsarp. Förekommer första gången i mntl. i Svennevad 1668. 1671-72 fanns han vid Sonstorps bruk i Svennevad.
Mästarbrev 1681-03-07. (Tf)(OST)

– Gift 1667-12-01 med … Per Larsson Hammarsmedsdräng vid Skogshammar och pigan Karin Nilsdotter i Bäcketorp, Svennevad.

1897. KARIN NILSDOTTER i Bäcketorp f. 1644 Bäcketorp Svennevad. Död Ser på nätet att man redan forskat fram men nyfiken som jag är så slår jag upp Västra Ed och mycket riktigt finns hon där i RA dödboken 1700 - 1732 Bild 140. Änka i 32 år blir förstås 30 år men man räknade kanske inte helt rätt. Se hennes far som jag fått till Nils Mattsson (XI 3794).

Barn:

1. Margareta Persdotter Tolf f. 1669-03-21 Skoga hammare, Svennevad. Död 1669-07-08.

Test: Smeden Pär Larsson vid skogs hammar, dottern Margareta Helena. Ett av vittnena

det sist nämnda är, Elsa dotter i Bäcketorp. RA Född, död, gift mm. (1633-1680) Bild 31.

2. Nils Persson Tolf f. 1670-04-24 Skogaholm, Svennevad. Död 1739-08-05. Gift 1695-10-15

med Anna Andersdotter Schult. – Av intresse är att Annas far var Anders Hindrichsson Schult

gift 1674 med Catharina Cossewa f. ca 1638. Samt är Katarina Andersdotter Schult och hon

var gift 1687 med Johan Piersson Hero. Hennes far var A Schult. Hon bör ha varit dotter till

Anders Schult men då måste hon, Katarina ha varit född i ett tidigare äktenskap. Läser på nätet

att Anders Schults tidigare var gm en Elisabeth Persdotter, gift med henne kring 1660, vilket

kan stämma bra. Då blir Katarina och Anna halvsystrar.

3. Tolve Persson Tolf f. 1671-10-22 Sonstorp Hällestad. Död 1751-10-03. Han var gift 1701-01-

13 med Johanna Andersdotter Schult, hon född 1669 och bör vara helsyster med Katarina.

4. Karin Persdotter Tolf f. 1674-06-14 Skoga hammare Svennevad. Död 1747-09-20. Gift 1704-

09-29 med Henrik Magnusson Gottfrid.

5. Karl Persson Tolf f. 1677-01-28 Skoga hammare, Svennevad. Död 1740-09-28. Gift 1 gg

1703-09-29 med Karin Bengtsdotter Qvarfordt. Gift 2 gg 1720-09-25 med Ingrid Fredriksdotter

6. Lars Persson Tolf (IX 948) f. 1679-02-09 Skoga hammar, Svennevad. Död 1743-02-20. Gift

1707-09-01 med Elisabeth Persdotter Hero (IX 949).

7. Anders Persson Tolf f. 1682-03-05 Skogaholm, Svennevad. Död 1739-12-23. Gift 1 gg 1707-

10-13 med Kerstin Persdotter, gift 2 gg 1736-11-18 med Maria Andersdotter.

8. Dödfödd son Tolf f. 1685 i Svennevad.

1898. PIER LEONARDSSON HERO f. 1635 Norrköping. Han dör sen 1690 vid Gryts bruk i Svennevad. RA (1681-1695) på bild 90 samt bild 92. Här kan man läsa att masmästaren P Hero begravs på fastlagssöndagen och att han betalar till församlingen samt även för bårklädet.

– Gift före 1662 med…

1899. JOHANNA JOHANSDOTTER COSSEWA f. ca 1642. Vilket jag grundar mig på att då yngsta dottern föds 1687, Bild 83 Per Heros dotter Elisabeth föds vid tiden i Gryts Svennevad, då kan modern Johanna Johansdotter Cossewa vara ca 45 år gammal. Då Johanna dör 1727, står det att hon var 99 år gammal men hon bör snarare ha varit kring 85 års åldern då hon dör. – Samt finns 6 kända barn, inte 7 men, kanske fanns ett till barn? – Det står i hennes test: RA 1727-09-10 Västar Ed Bild 148. Att hon blev 99 år gammal och då vara född 1728, vid dotterns födelse skulle hon då vara 58 år gammal, så det stämmer förstås inte, hon var gift strax före 1662 och mannen dör 1690, det blir ca 28 - 30 år. Det var förstås inte så lätt att snabbt räkna ihop hur länge hon och maken var gift så här i efterhand. Men det stämmer med att hon var ca 18 år då hon gifter sig för första barnet sonen Johan Piersson föds ju 1662 och då var hon och maken Per Hero förstås nygifta. Det som blev fel var förstås äktenskapets längd, närmare 28 år istället för 40 år. Jodå man kunde räkna fel förr som nu.

Barn:

1. Johan Piersson Hero f. 1662. Gift 1687…

1686 Bild 76 Svennevad (1681-1695) på höger sida…

Kom Mr. A. Skult. M. Piere Hero masmästare sampt A E. i Gloterbäk och begärte hos masmästare Johan Petersson Hero som belägrte det M. A. Skults dotter Katharina att de samma skulle få vigas… här står det mera… På nästa sida år 1687 Bild 77 kan man läsa fastlagssöndag. p.p.r. 1 shilling 3 öre för brudfolk ifrån Gryts hamar Johan Hero och Katarina Schult 2 fr. schult 1 fr.

Paret vigs sedan 1687-02-26 med denna Katarina Andersdotter Schultz ifrån Gryts hammar.

2. Leonard Persson Hero f. 1666. Död 1743-05-11. Gift 1697-11-16 med Ingrid Andersdotter Björkman.

3. Henrik Persson Hero f. 1670 i Gusums bruk Ringarum. Död 1712-07-20. Gift 1711-11-02 med Anna Ingesdotter.

4. Peter Persson Heron f. Född 1673-05-11 i Gusums bruk, Ringarum. Död 1737. Gift 1702-02-09 med Helena Johansdotter. – Peter gifter sedan om sig 1739 den 17 dec. med änkan hustrun Margareta Cecilia (IX 951) i Kyrkbyn. Hon som tidigare var gift med Krögaren Bengt Persson (IX 950) som dör 1733. Margareta Cecilia dör sedan 1746, 62 år gammal. Margareta Cecilias och Bengt Perssons dotter Margareta Kristina (VIII 475) och Peters syster Elisabeths son Peter Tolf (VIII 974) gifte sig redan 1732, så kanske de möttes hemma hos det unga paret. Läs nu mer under dessa anor (IX 950 och IX 951).

5. Johanna Persdotter Hero f. 1680. Död 1728. Gift 1703 med Johan Henricksson Schylt.

6. Elisabeth Persdotter Hero (IX 949) f. 1687-04-17 i Gryt Svennevad. Död 1740-11-09

Källa: Smedsskivan 2013 - 2014 samt mer som jag funnit på nätet. Känner alltid att lite vill man ändå kolla för sin egen skull. Spännande är det ju också och finna att det mesta stämmer.

***XI***

3724. NICOLAS LEMOINE f. 1600 St Jaques De Dieppe, France, död strax efter ca: 1663.

Nicolas finns i Sverige från omkring 1630. Kolkörare 1632-11-01 i Norrköping och är då Kolkörare 1632 i Flögfors, Ramsbergs. Året efter tar han anställning hos Jacob de la Gardie vid Högfors och blir bruksföreståndare. (Högfors bruk var 1639 det största av de la Gardieska verken). Han arrenderade Högfors på 10 år, från och med 1633 till den 1 okt. 1641, då han måste avstå tre månader i förtid, antagligen för att han inte kunde fullgöra sina förbindelser. (Kontraktet finns i de la Gardiska samlingarna i Lunds universitetsbibliotek). Bruksföreståndare mellan 1634 och 1637 i Sigulskvarn i Harakers socken.

Se https://www.ub.lu.se/hitta/digitala-samlingar/de-la-gardieska-arkivet. Gå att läsa på nätet.

3. Räkenskaper för 1637–1639 rörande Axholm, hemman i Haraker och Fläckebo (arrenderade av Nicolas Lemoine, se inbundna brev härom av Jakob De la Gardie och Lemoine), Högfors, Sigulskvarn m.m. Se registret i volymen.

10. Räkenskaper för 1642. Haraker, Skärviken, Bockhammar, Högfors, Körtinge i Närke m.m. Arrende-kontrakt med Lemoine på Högfors och Nordansjö bruk m.m.

Mellan 1638 och 1642 i Högfors bruk, Västerfärnebo. Mellan 1638 och 1642 i Nordansjö masugn Norberg. 1645 ger Nicolaus Lemoin föräringar till kyrkan i Norberg i form av tackjärn. Samt 1649 ger han penningar i föräringar till Kyrkan i Norberg igen.

– (Peggys) År 1645 i mars står sonen Baltzar Lemoine fadder i Norberg åt Per körares barn Baltzar. 1647 den 28 mars står Francia, Nicolai Leomoins dotter fadder, till Johan Rålambs barn wid Werlingsberg, Erik födelse i Norberg. Wittnen: Bothvid klensmed och Francia, Nicolai Lemoins dotter. – Källa: RA Norberg födda 1643 - 1671 sidorna 59 och 63.

Samt 1649 ger Nicolaus penningar i föräringar till Kyrkan i Norberg. Vidare mellan 1649 och 1650 finns han i Avestafors, Avesta. Under mästersmeder Mntl. i Avesta återfinns Nicolaus Lemoin 2 pers, han och hans hustru. I samma Mntl. Baltzar (bör vara sonen) står som smed, 1 person. I Mntl. Avesta för år 1651 står en Nils Lemoin, vilken bör vara densamme Nicolaus men nu endast 1 person. Tolkar det som att hustru nu är död detta år 1651. –

Bruksföreståndare 1657-06-15 i Kengis Pajala. Dito 1657 och 1659 i Svappavara, Jukkasjärvi. Bruks-föreståndare 1663 i Skärviks bruk, Skinnskatteberg. Jo, här finns en Nicolaus Lemoin Hytte dräng endast bonde ingen hustru. Se Mntl. Skinnskatteberg 1663 vid Skärviksbruk Bild 89/ Sida 91. Så här antar jag att hans hustru Maria har varit död redan 1651 i Avesta. Källa: Med hjälp av det som funnits på nätet har jag själv kunnat kontrollera förutom min egen forskning.

– Gift med …

3725. MARIA BERNAIL f. ca: 1600 - 05, död omkring 1651 i Norberg.

– Att detta var Nicolaus hustru vet jag inte hur man fastställt, men det verkar troligt. Det som finns…

Noteringar

3633. Maria Bernail
C: Baltzar Lemoine (*1620, approximately, †1676, approximately, Avesta, W); Gustaf Lemoine (Bruks- fogde /mill bailiff 1661 at Kengis); Francoise. H: Jean(Johan) Bernail, employed by Nicolaus Lemoine in Flögfors, and Martin Bernail, who inmigrated to Sweden in 1633, could be brothers to (or in some other way related to) Maria Bernail

S: Ulla Nordenstam, 2003; Kjell Lindblom, Vallonsläkter under 1600-talet, Del I, pp.47-54

(Annika Svensson, 2003)

Barn:

1. Baltasar Lemon (Lemoil) bruksförvaltare (X 1862). f. ca: 1620 Död mellan 1674 och 1765 begravd i kyrkan i Avesta. Han står fadder i mars 1645 åt Per körares barn i Werlingsberg Norberg faddrar: Baltzar Lemoin, och H. Malin Botvid smeds. – Vid samma tid finns även fadern Nicolaus Lemoin i Norberg enl. mntl. 1649 - 1650. Sen flyttar fadern till Avesta efter moderns död kring 1651. Kanske fadern Nicolas flyttar med sonen och hans familj till Avesta vid hustruns död då sonen enl. mntl. bör vara gift före 1657. Men att fadern sedan avviker till Kengis Pajala och blir bruksföreståndare där. Baltzar sonen kvar i Avesta. Han finns sedan med i mntl. vid Nisshyttan i Säter från år 1657 – 1662 bonde och hustru, så 1657 år han gift enl. Mntl. Säter Nisshyttan. För Mntl. Nisshyttan i Säter 1656 finns endast Baltzar Lemoine 1 bonde, 2 drängar, 2 pigor.

2. Francia Lemoin år 1647 är Francia, Nicolai Leomoins dotter vittne d. 28 mars åt Johan Rålambs barn wid Werlingsberg Norberg då sonen Erik föds. Wittnen: Bothvid klensmed och Francia Nicolai Lemoins dotter.

3. Gustav Lemoine, se not. 3633. Eftersom fader Nicolaus flyttar 1657-06-15 till Kengis Pajala och sedan den yngre sonen Gustav Lemoin blir bruksfogde 1661 i Kengis så kan man väl ana att det kan stämma. Sonen följde med fadern upp till Kengis.

3726. JOHAN NOLTING, Borgmästare i Säter f. och död före år 1664 i Säter.

– Gift med …

3727. Ev. MARGITA NILSDOTTER. Hustrun dör i Säter 1674-04-26, 63 1/2 år gammal, vilket gör att hon bör vara född ca: 1611. Namn saknas på hustrun, men RA salig Johans Noltings änka i Säter dör den 26 april 1674, 63 1/12 dels år gammal, vilket gör att hon bör vara född kring 1611. Och då får man förstås anta att mannen kan vara i samma ålder, eller något äldre.

Barn:

1. Daniel Nolting, f.ca: 1631 gift med Carin Eriksdotter Scribera: Daniel dör 1664 den 16 oct. 31 ½ år gammal. Dot. Britta f. 19 maj 1664 Säter. Pigan Margareta Danielsdotter Nolting f. 1662 står fadder 1679, samt 1680 och 2 ggr 1681.

2. Johan Nolting f. ca: 1633. Han bör vara far till jungfru Margareta Nolting som vigd den 14 oct. 1683 av mäster Anders i Skedewi Johan Schedvin med jungfru Margareta Nolting. Sidan 2 i Hfl. 1689 – 1704.

Bild 109. Samt Bild 114 men då står det Cop. Her Johan Skädwin och Jungfru Margareta Nålting i Säters stad. Det står alltså samma sak på 2 olika sidor. Men då är hennes faster Margareta Nolting (f. 1638) redan gift 1677.

3. Elsa Nolting f. 1634, dör 1674 den 9 augusti i Säter. Salig Jungfru Elsa Nolting, blev 40 år gammal.

4. Gertrud Nolting f. ca:1636 (X 1863) f. Säter Dalarna, hon blir änka 1675 och död kring 1689. Antar att Gertrud föds här emellan då det är 4 år mellan systrarna Elsa och Margareta.

5. Margareta Nolting f. 1638. Margareta Johansdotter Nolting vigs 1677 (39 år gammal). Den Margareta Nolting som var gift 1677 med Jonas Norn (27 år gammal) dör 1719-05-14 begravd 18 maj. Rådman Herr Jonas Norn hustru madam Margareta Nolting begravs på förnämnda datu lades in i kyrkan i sin egna grav, hon blev 81 år och 3 månader gammal. Hennes make dör 1721, begrafs salig Rådman Herr Jonas Norn lades in i kyrkian i sin grav hans ålder war 71 år 10 månader och 10 dagar. Så han var född 1650 och tolv år yngre än sin maka.

Det är hos denna moster, Margareta Nolting, systerdottern Margareta Lemoin sedan kommer till. Modern

Gertrud blir änka kring ca 1675.

Hfl: Säter 1689 – 1704 s. 2

Sacellanus Johan Schedvin – han är dopvittne 1681

Hustrun Margareta Nolting – f. 1662, d. 1723.

Dotter Lisken Johansdotter

– Denna man Johan Schedvin född i Sundborns sn. var gift d. 14 oct. 1683 med Margareta Danielsdotter Nolting, dotter till fältsecreteraren D. Nolting och Christina Scribera.

Säter Hfl. 1689 - 1704 sid 3

Jonas Norn – vigda 1677

H. Margareta Nolting – f. 1636 är även faster till H. Margareta Danielsd. Nolting f. 1662 från sidan 2.

Johannes Norn – föds i februari 1677

Petrus Norn – föds i december 1679 Jonas Pettersson Moreaus och H. Margareta Notlings son.

Vittnen: Gillius Gejer och H. Mattias … och Margareta Lemoin.

Gustav Norn – f. februari 1681. Så står det skrivet: denne wackre man blef bergsmästare i Wermland, men dödde 1718. Hans lik fördes till Säter. Så Margareta får sitt tredje barn då hon är 43 år gammal.

J.( Jungfru) Margareta Lemoin – Här finns hon hos sin moster i Hfl. 1689 vid tiden då hennes mor Gertrud dör och hon gifter sig först 1703 vet vi ju.

3728. PEDER HANSSON kan vara densamme bokhandlaren Per Hansson i Arboga landsförsamling.

– Gift före 1641 med…

3729. ANNA OLSDOTTER

Barn:

1. Olaus Petri Arborelius (X 1864) f. 1641 Arboga, d. 1682 i Romfartuna

2. Jon Persson f. gm Sigrid Jonsdotter.

Deras son var …

10. Petrus Arborelius. Född i Arboga 1 April 1677. Hans fader, Borgaren Jon Pehrsson war broder till Commin. och des. Pastor i Romfartuna Ol. Arborelius, ifrån hwilken sistnämde alla nu warande med detta namn härstamma. Modr. Sigrid Jonsdotter. Stud. 1701. Stadgad man då han blef Pwgd 20 Dec.1712 och blef passande Adj. hos den stolte Prosten Dahlborg i Stora Tuna. Hade i St. Tuna så stort anseende, att då den stolte Prosten Dalborg i socknestämma beklagade sig, att han måste resa till riksdagen och lemna församlingens wård, försäkrade bönderne, att då herr Pehr blef hemma, skulle allt gå lika wäl i sin ordning. War en utmärkt predikant i den stora kyrkan, och då Commin. Kohlbeckius på stället war en stor ryttare, uppkom det talet: "När Herr Olof rider och Herr Pehr predikar, då går det med fas." Blott 7 års prest blef han befordrad till Kyrkoh. här 1719, och den kraftfulle mannen swarade emot församlingens behof och förhoppning. Länge omtalades han såsom en utmärkt Pastor i lära och lefwerne, i disciplin och wälgörande, äfwen såsom föresyn i åkerbruk. Ett stort kärr gjorde han frugtbärande, men det lades i lägerwall efter honom. Så gick det ännu en gång långt efter hans tid. På herrgårdarne en wälkommen gäst, och wanligen ställdes en bout. Portugis för hans couvert. Bidrog till fattigskolans stiftelse af en Fröken Kraus. Stod i mycken gunst hos Biskop Kallsenius, som i sin likpred. efter honom yttrade det omdöme, med sidohugg på hans grann-Pastor: "Han war ingen fuchsswansare, som strök folk om munnen med räfrompor." I prestmötet 1714 war han Orator, 1719 Opponens och predikade 1721. Död 22 Nov. 1742.

Gift i Maj 1719 med Sara Lundius, Kyrkoh. Lundii i Barkarö dotter, förut g. m. sin faders efterträdare Troilius och Tulenius. Fick med henne tre styfsöner, men förlorade till bitter sorg på ett år twå af dem, som gåfwo bästa hopp. Enkan dog 28 Aug. 1762, 88 år gammal.

3. Nicolaus Petri Arborelius, f. 1658 d. 1710 hans efterlefverska änkian salig madam Anna Fernelia fördt en ärbar och berömlig vandel begravd i kyrkan på Norra gången åldern obekant. Hon dog 1732 den 27 jan. Källa: RA Lindesbergs kyrkoarkiv. 1729 - 1743. Bild 70

Nils Arborelius f. 1658. Cappellanen Nils Arborelius H. Mad Anna Fernelia får sonen Daniel år 1707 i Lindesberg. Deras dotter Margareta föds 1710-09-04 Lindesberg, men hon dör sen 4 veckor gammal. Samma år 2 veckor senare dör denne Sacellanus Herr Nicolaus Arborelius, i denna församlings berömlige Själasörjare fördt en mycket ährbar och sitt stånd fröjderlig wandel, begraven i kyrkan i dess grav uti … folksbänkarna vid Norra … dess ålder – men ålder ej angiven

3730. PETRUS ANDREAE IHRESTADIUS. F. 1614 Olsta by, Ihrsta socken.

16. Petrus Andreæ Ihrestadius. Född i Ihrsta och Olsta by 1614. Fadren Anders Månsson, Rusthållare. Läste i Westerås så, att han af Biskopen hedrades med namn af Philos. Candidat. Pwgd 1640 och sänd till By att bistå den åldrige Pastorn. Återkom till Westerås och blef Secund. Collega i skolan 1643. Rector Pædagogii 1644. Capellan i Björksta 1648 och dito i Sala stad 1650. In synodo sacellanorum1657, då han hade partes, frågade han "nomine Cleri, huru en skall skicka sig i socknebud denna pestilentstid? Resp.: I städerna skall dertil sättas en wiss prest. Eljes i gemen lagar hwar och en så, att församl. beredes förut och icke fåfängt gifwer sig i faran. Hwar och en göre sin plickt efter bästa förstånd och försigtighet. Han kan ingen wiss modus föreskrifwas." Med twå lärde män föreslagen hit 1664 behagade han församlingen och ankom följ. år. Så länge förmågan warade stod allt wäl till, och han gagnade äfwen bostället med utwerkande af Lagmansdom 1671, att prestbordet skall njuta gammal häfd i Gunnesta skog. Snart förswagad hade han godt biträde af sin måg, Commin. Arborelius, och det war frågan, att med församlingens och Consist. samtycke uppdraga pastoratet till den kraftfulle mannen; men han dog förrän saken blef afgjord. Pastor förföll allt mera, församlingen blef missnöjd, i synnerhet hade Öfwerste Sparfwenfeldt på Åbylund mycket att säga och wälwiljan för huset war alltför liten. Ändtligen infann sig en skicklig man, som antogs att upprätta både det ena och andra, och sedan den gamle sjuke mot wissa förbehåll till honom afstått lägenheten, afled han s. år 1683 12 Dec. Begrofs i kyrkan.

– Gift 1649 med

3731. CATHARINA ANDERSDOTTER MUNCK f. 1613, d. 1677-04-22 Romfartuna prästgård. Hon var först gift med borgmästare Anders Öhrling i Enköping, men denne dör 1648. 1649 gifter hon sig med Petrus Andreæ Ihrestadius. Då är Catharina redan 35 år gammal. Huruvida borgmästare Öhrling och Catharina ha-

de några barn tillsammans kan jag inte finna, men läs nedan… Deras son Isak Salmonius föds då Catharina är 42 år gammal.

Catharina dör 1677-04-22 begrovs R:D. Pastoris hustru den ehreborne matronan Catharina Andersdotter Munck, 64 år gammal. Detta i Romfartuna.

Barn:

Petrus Andreæ, födda i första giftet 1638 med Susanna Andersdotter Björk

1. Salomon Persson f. 1639 Björksta, enligt uppgift, ej bekräftat av mig

2. Susanna Persdotter f. 1641 Björksta, enligt uppgift, ej bekräftat av mig

3. Katarina Karin Persdotter f. 1643 Björksta, enligt uppgift, ej bekräftat av mig

Andra giftet 1649 med Katharina Andersdotter Munk. Obs!

Jodå, hon hade också dottern Britta Örling f. 1643 d. 9 april. Finner hennes test från år 1715 i Fränsta Romfartuna socken. Fann detta av en händelse då jag letar efter annat:

Tillägg från Romfartuna 1715 sid 46A

2. Wår salig christendomssyster, dygdesamma Modren Hustrun Britta Örling ifrån Fränsta är född 1643 d. 9 April och Stockholm på Södermalm, fadren lovärd inspektorn af Långholms källarne och der jämte borgmästare uti Encköping; modren dygdesamma Matronan Högvärd Catarina Munck, dessa hennes kära föräldrar hafve strax och utan uppehålld låtit hennes … till love och christendoms, samt efter årens tilltagande hon låtit uti sin christendoms … informera så hon sedan samt sine kära föräldrar med alle dotterlig lydnad tillsamma gått. Till år 1667 d. 14 april insolverade hon sig till ett christerligt äktenskap med Capitainen under Kongl. Dahlregementet slig Jöns … med honom levde uti 5 åhr och 3 månader dock utan lifsfrukt. Lefde alltsedan en sörjande änka uthi 2 åhr, då hon sedan år 1673 d. 14 okt. inträdde äkta förbund med sin nu efterlevande andre man Daniel Widickson i Fränsta med vilken hon varit giftuti 42 åhr och några månader, och under samma tid gud dem välsignat med 4 barn, 3 söner och 1 dotter. Deraf 2 söner lefver. Blef död d. 2 januari 1715 åldern 72 åhr och några månader.

Finner familjen i Romfartuna Fränsta på Bild 18/ Sida 4 år 1684-1685

Fränstad Daniel Widichsson

H. Britta

Dotter Catharina Danielsdotter

Dr. Johan Classon

Dr. Mats Olsson

Gossen Johan Andersson

Pigan Annicka

År 1695 finns familjen i Fränsta Bild 136/ Sida 122

Daniel Widichsson

Hustrun modern

Anders son – han bör vara en av sönerna som lever 1615

Systerdottern Britta

Samt sedan hans drängar…

Tillsammans med Petrus Andreæ Ihrestadius, hans från parets äktenskap 1649.

4. Susanna Sahlmonius (X 1865) f. 1650 Sala. – Då är modern 37 år gammal.

5. Samuel Salmonius f. 1651-10-28 Salberga

6. Abraham Salmonius f. 1654-11-28 okt Sala

Abraham Salmonius, född 1654-11-28 i Sala. Student i Uppsala² 1675-02-17. Prästvigd 1684-09-18. Bataljonspredikant vid Västmanlands regemente s. å. Filosofie magister 1685. Hovpredikant vid Kungsör 1686. Kyrkoherde i Fellingsbro pastorat av Västerås stift 1688-05-22. Död 1706-03-30 och ligger jämte sin hustru begraven i Fellingsbro kyrka, där deras och deras barns avbildningar i gips på deras epitafium ses. Gift 1688 med Maria Christiernin, född 1667-11-14 i Säter, död 1709, dotter av prosten och kyrkoherden i Fellingsbro Johannes Christierni Christierninus (farfarsfar till konteramiralen Harald Christiernin, adlad af Cristiernin) och Magdalena Simonia (systerdotter till assessorn Paul Rudbeck, adlad Rudebeck.

Abraham Salmoon, adlad Tornérhielm, född 1692-04-05 i Fellingsbro prästgård. Student i Uppsala² 1705-02-10. Kvartermästare vid livregementet till häst 1709-10-00. Kornett därst. 1711-06-19. Regementskvartermästare vid Upplands femmänningskavalleriregemente s. å. 6/11. Ryttmästare därst. 1714-05-24. Konfirm. fullm. 1715-05-25. Adlad 1719-09-08 (introd. 1720 under nr 1655). Sekundkapten vid Nylands dragonregemente 1720. Premiärkapten därst. 1721-11-04. Död 1730-04-09 på Styrestad i Lännäs socken, Örebro län och begraven i föräldrarnas grav i Fellingsbro kyrka. 'Han bevistade bland annat slaget vid Hälsingborg den 28 febr. 1710 och 1718 års norska kampanj.' Gift 1716 med Magdalena Törne, född 1691, levde 1734, dotter av inspektören vid Norrköpings sjötull Matts Hansson Törne och Magdalena Signac samt syster till generalmajoren Peter Törne, adlad von Törne.

Se adliga ätten Tornérhjelm nr 1655

7. Isaac Salmonius f. 1655 Sala

Wälärewördige och Höglärde H:r Isaac Petri Salmonius är son till kyrkoherden i Romfartuna s:n. i Västmanland Petrus Andreæ Ihrestadius född 1614 i Irsta s:n. i Västmanland, † 1683 på Romfartuna prästgård, Västmanland och Catharina Andersdotter Munk född 1613, † 1677. Det var i Romfartuna som Gustav Vasa mönstrade sina trupper inför anfallet på Västerås under det svenska Befrielsekriget 1521. Han var student i Uppsala 1675 och tog magisterexamen 1685 och prästvigdes samma år. Isaac Salmonius var huspredikant hos assessoren i Kammarkollegiet Joel Gripenstierna och hos det karolinska kungliga rådet Erik Lindschöld innan han 1686 efterträdde sin svärfar prosten Petrus Livonius som kyrkoherde i Färentuna. Samma år fick judar, turkar, morianer och hedningar tillåtelse att bo i Sverige om de döptes i kyrkan. Han kom att efterträdas som kyrkoherde i Färentuna av sin efterlevande maka Christina Livonias andra make Sven Serenius. Bild: Isaac Salmonius brorson premiärkaptenen vid Nylands dragonregemente Abraham Salmoon adlades Tornérhielm 1719. - Modern Catharina är nu 42 år gammal.

3732. INGEL NILSSON, f. kring 1600 Björsarvet Sundborn. Ingel Nilsson finns i Landskapshandlingarna för Warggården Mntl. Kopparberg 1642, då Ingel Nilsson 4 personer. Hit kom han då han gifter sig med Jacob Knutssons dotter Märta. Dito fram till 1650 både Bonde och Hustru 4 pers, året därpå är det enbart 3 pers, så då bör Märta ha avlidit vid tiden 1651. Men Ingel gifter om sig 1653 med Catharina Columba, som blev de två barnens styvmor. I det äktenskapet föddes mest troligen dottern Susanna och sonen Jonas Columbagrius, 1658—92, vilken skall ha avlagt en slags examen. Catharina Columba är ändå släkt med släkten via sin moder Elisabeth Tomasdotter Barchia, vilkens far var Tomas Hindricho Barchius (XIV 26908) läs mer under min farmor Gerda Augusta Svedling (III 13).

Själv avlider Ingel Nilsson från Kopparberget i mars 1661. Enligt min forskning i alla fall död 1661.

RA Mntl. Wargården Kopparberg 1650 Ingel Nilsson 4 pers

RA Mntl. Wargården Kopparberg 1650 faderns broder Carl Jacobsson 4 pers

RA Mntl. Wargården 1651 Ingel Nilsson 4 pers

RA Mntl. Warggården Kopparberg1652 Ingel Nilsson nu 3 personer. – Här avlider hans första H. Märta.

RA Mntl. Warggården Kopparberg 1653 B, _, 1 dräng, 1 piga

1653 Husby sn. vigs Ingel Nilsson på Warggården Stora Kopparberget med pig Karin Jonaesdotter

Columba.

RA Mntl. Warggården Kopparberg 1654 B, H, 1 dräng, 1 piga

RA Mntl. 1657 i Wargården Ingel Nilsson B, H, 2 drängar, 2 pigor

RA Mntl. 1660 Wargården i Stora Kopparberg Bild 25/ Sida 38

Ingevahl Nilsson B, H, 1 son, 1 dotter, 1 dräng, 2 pigor = 7 personer

RA Mntl. 1661 i Wargården Bild 29/ Sida 567

Antar att det står salige Ingevall Nilsson ingen bonde, ingen hustru men 1 son.

Så här kan man förstås undra vart hustrun Catharina då tar vägen, hon och hennes då enda dotter som lever, bör vara Susanna. Catharina förblir ju sedan ogift fram till år 1666 då hon gifter sig med Nils Hansson.

Från projekt Runeberg – vilket ligger på nätet.

Sonen Jacob Ingelssons berättelse om Stora Kopparbrg år 1716

Sid 47 och 48

Lundmossan (Lönmossa i Wika Sochn) har warit ett gammalt Her(re)godz, som en har ägt, som het Broor Andersson på Strömsholm,? hwilken war fadren till H:r Clas Rålamb, som och war fadren till H:r Hans Rålamb. På detta hemman har en Bergzman bot, som het Måns Erichsson (XIII 14928) i Lundmossa har och hafft några söner. En hete Erich Månsson på Barkarbacka i Aspeboda; en (annan) har het Daniel Månsson i Aspeboda (och) en son har het Nils Månsson (XII 7464) i Biörssaret. Denne Nils Månsson war fader till min sal. fader Ingel Nilsson (XI 3732) i Wargården, som ägde 2 söner/bröder till mig. Den äldsta min bror het Nicolaus Aspman och war Prost och Kiörckioherde i Lindzåhs (= Lindesberg) och jag der nest, som nu ähr på mitt 77 ålerds (ålders) åhr. Den yngre min bror het Mag: Jonas Columbagrius (halvbror) ner han dödde war han skolmestare i Kiöping. En syster hade iag, som och war kiörkioherde hustro i Berg Sochn wed Westerås.

Viktigt testamente efter Ingel Nilssons andra hustru, för här läser man hennes historia:

De bor sedan i Duvåker Husby sn. Och här dör Karin 1709 i augusti och efter henne finns ett långt test:

Hustru Catharina Columba, fordom cronobeffallningsmanens öfver Näsgårdhen, nu i herranom salig gamle Nils Hanssons efterlemnade änkia, hwilkens fader war den Högerwärdige och Höglärde herren Mag Jonas Columbus en widsberömd och förnäm professor wid det kungliga universitetet i Uppsala, samt sedermera uti 33 åhr mycket bevislig och nytänkande körkioherde öfwer dänna Husby församling.

Denne saliga matronan är till världen född d. 5 april 1636 uti Husby prästgård. Åhr 1653 d. 28 aug. inträdde hon i äktenskap med Ingell Nilsson ifrån Warggården, en af de 24 äldsta wid stora Koppar-bergsgruvan, och lefde tillsammans med honom in på 7:de året. Deras äktenskap wälsignade gud med 3 söner och 3 döttrar af hwilka allenast en dotter lefwer.

Åhr 1666 blef denne saliga modren åter igen försädder med en mycket hederwärd och förnäm man, näm-

ligen cronobefallningsmannen öfver Näs gård län, nu i Gud hwilande, salig Nils Hansson. Detta deras äktenskap warade till år 1678, och wardt wälsignat med 7 barn 2 söner och 5 döttrar af hwilka 1 son och 3 döttrar lefwer.

Denna salige moders lefwerne hafver warit gudfruchtigt, ährbart, fromt och dygdigt. Sjukdomen anlägenhet den så kallade modren hwar ofta ansatt, såsom denna passion jämte håll och sting tilskyndade henne döden, den 12 sistlidne januari, sedan hon d 6 jan. eller trettonde dag jul, i Herrens huus och tempel uti största andakt, Herrens högvärdige nattvard hade begått. Här i Wärlden hafver hon lefvat 72 åhr, 9 månader och några dygn.

3733. MÄRTA JACOBSDOTTER, död kring 1651 i Warggården.

[Peggys anm: Vet att första hustrun skall vara en Jacobsdotter efter att ha läst angårnde Varggården, Bergsmän och Hyttor. Tänker sen att eftersom sonen Nicolaus Aspmans äldsta dotter fått namnet Märta så kanske hans mors namn var Märta. Letar så i RA Stora Kopparberg 1644 - 1795 och tar 2 kopior. Den första på Bild 10 där det står Anno 1644 den 26 Augusti hölts Räkenskapning om Qvinnofolket i Bänkier … så på nästa Bild 11 under nr 12 läser jag Hustru Märta, Ingels i Warggården. Då blir hon ju Märta Jacobsdotter. Märta och Jacob heter ju sedan två av barnen. Äldste sonen får namn av sin farfar Nils/Nicolaus. Läs sedan mer under angående dottern Susanna.

Läser vidare från Varggåden, Bergsmännen och Hyttor…

Den sistnämnde (?) var själv en ättling till Biörn i Varggården (P:s anm. via sin moder), f. här 1641 och … 1729 - Ingel Nilsson gifte sig hit med en dotter till Jacob Knutsson (se ovan (XII 7466)), men gifte om sig 1653 med Karin Columba (hon g. 2:o gg 1666 med kronofogden Ingel Hansson), dotter av den berömde Uppsalaprofessorn, sedermera prosten i Husby Jonas Columbus och syster till skalderna Johan och Samuel C. — »den senares anstälning i Antiqvitets-Collegium under landsmannen Georg Sticrnhielms direktorat hade troligen inflytande på systern Karins (Catharina Columbas) styvson Jacob Ingelssons lust att samla ’gambla Documenter och handlingar om hwad som här i Bergzlagen wore passerat’». Hans bröder blevo också lärda män, Nicolaus Aspman kyrkoherde i Linde och prost, Jonas Columbagrius rektor i Köping, systern Susanna äktade kyrkoherden i Berg Lars Iiabenius, och Jacob Ingelssons egen hustru Helena var dotter till kyrkoherden i Sundborn Olaus Andreæ Hellenius…]

Mntl. Wargården Kopparber 1642. Här finns nu 11 personer.

Överst finns en Hans Jacobsson. Denne bör nog vara son till Jacob Hansson från ÄL. 1614

Längre ner står efter varandra…

Carl Jacobsson (gm Kerstin Bänk ind. 1644), Knut Knutsson och Ingel Nilsson, vilka bör vara släkt. Carl och Märta barn till Jacob Knutsson och Knut Knutsson förstås son till Knut Knutsson d.ä. Jodå de finns båda med i Landskapshandlingar. 1629

Lsh. 1629 finns …

Bs. Knuts Knutsson i Wargården 4 pers. Enl. Bänkindel. 1644 var han gm Barbro.

B. Knut Knutsson i Wargården 5 pers. – kanske finns här dottern Märta och mågen Ingel Nilsson

Enligt bänkind. 1644 finns Karin Knutsdotter i Wargården vilken bör vara syster med Knut d.y.

Barn:

1. Nicolaus Ingelsson (X 1866) f. ca 1630 Aspeboda

2. Jacob Ingelsson f. ca: 1639/1641 Aspeboda, han som sedan berättar om sin far, farfar och farfars far. Han får en stjärna i himlen av mig för det han berättat om sina anor till mig Peggy. Men det finns mer om honom skrivet än vad jag skriver nedan, men då får ni gå in på nätet och läsa under…

Äldre och nyare märkwärdigheter wid Stora Kopparberg. Förf. Erik Hammarström 1789.

Wid Kopparberget. 2. Saml. 88, 89

G. Johan Jönssons i Waragården. Det är troligt att denne Graf fordom tillhört Knut Persson i Warggården, som lefde uti Konung Erics och Johans tid och warit Befallningsman öfwer hela Dalarne; om hwilken Rådm. J. Ingelsson berättar, at han bodt på Borens hyttegård och brukat Warggården, såsom et dertil lydande hemman; at han haft en stor Björn, som alltid fölgt honom. Hans Contrefait har fått uppå den gamla Prediktstolen; som borttogs A:O 1618, och hade sit bänkerum där fordom Landshöfdingens Bänk warit, derwid och hans Graf är belägen.

I Stora Korsgången bakom stora fruntimmers Raden äro 2 Grafwar utan hällar.

H. H. Michel Knutsson i Jemtebo. Öfwer honom har profeten Arhufius år 1684 hollit lif=predikan i anledning af Joh. 3:16 och Herr Uno Petræus Utfärds Predikan *)

Pfalm. 73: 25.

*) Utfärde Predikan kallades i forna tider det tal, som Presterna höllo på gården för den dödes wänner och efterlefwandes förr ön lifwet utbars af huset. Denna plägsed afskaffades 1686.

† Se dess lefwernes beskrifning ibalnd Kyrkowäedarne.

I. I. Jacob Ingelsson i Warggården.

Då denne Jacob Ingelsson † begrafdes den 27 Julii eller 8 Sönd. Efter Trin. År 1729 och

Lif=Predikan hölls i anledning af Jobs 5: 26, fants en Graffekrift lagd i Bänkarne, hwars Auctor är

obekant; men förmenes wara Framledne Bergsmästaren,sedermera Bergs= Rådet Herr Anders Svab,

den indde således: Då…

Sid 89

Då Senioren och Rådmannen St. Kopparberge Grufwe- och Bergs: Rätt, Jacob Ingelsson i Warggården, på sitt 89 ålders år, slöt år 1729 sin lefnad, sammanskrefwos dessa släta Rim, ingom til förargelse, men allom til uppbyggnad och lärdom af S.E.A.

Jacob Ingelsfon en långer man,

Åldrig, skarp och mager war han,

Om dess lefnad jag något wil rima,

Innan han lägges i jordens gima,

Kopparberget är dess födelse ort

Innan nån Stad i falun blef gord.

Äldre han är än wår nya Kyrka,

På åldern kan Staden ej honom yrka,

Han mindes när på wår gator stod skog,

Och när Prästttägten war ängar och slog.

Längre tilbakars han kundskap kund gifwa,

Det han dels sade dels månde upskrifwa.

I Scholan han gådt och läst ut sin bok,

Bättre än mången lärder tok.

Något han rest, men ej uti Pryssen,

Ide heller gort tjenst hos Ryssen.

I wälmagten hade han krusigt hår

Brustopp han derför ej heta får:

Det namnet måga de behålla,

Som trätor och oenigheter wålla

Min fädernes ort han genom for,

Hörde wäl huru man där swor,

Hwad kropp och fjäl där hollas wårde;

I lydor och länker de honom ej snärde,

Han årlig, Gidfruktig och tyster war

Och flydde allt ondt och lögnenes Far.

Det följe och de som med ondt wilja stifta

Med…

Sid 90

Mer om Jacob Ingelsson på ytterligare ett par sidor. Ni får då gå in på nätet…samt läs mer under hans morfars, farmors farfar Björn (XVIII 477840) i Warggården.

Källa: svenska adelns ättartavlor- avd 1, sid 332, finns på nätet under projekt Runeberg.

Dessa tre ovanstående barn och deras anor berättar sonen Jacob Ingelsson om…att dessa 3 syskon genom sin moder Märta Jacobsdotter är släkt med Björn i Wargården. Men Jacob berättar även år 1716 vid 77 års ålder vem som är barnens far och farfar.

Del från Från projekt Runeberg – vilket ligger ute på nätet.

Delar från bok 4 stora kopparbergs socken och där ur Warggårdens historia. Den som berättar allt detta är vår ana Nicolai Ingel Aspmans (X 1866) broder Jacob Ingel Aspman f. 1639 i Aspeboda och då han berättar historien är han år 1716, 77 år gammal.

LUSTHUS FRÅN 1700-TALET VID LÖVBERG.

Den sistnämnde (Den som berättar är Jacob Ingel Aspman f. 1639/40 Aspeboda) var själv en ättling till Biörn i Varggården via sin moder Märta Jacobsdotter. – Hans far Ingel Nilsson gifte sig hit med en dotter till Jacob Knutsson (P:s anm. Vet tack vare bänkindelning i Stora Kopparbberg 1644 att hennes namn är Märta (P:s anm. vilket namn även sondottern får, vår Märta Aspman (IX 933)) Ingels hustru i Wargården,

Hustrun Märta dör kring 1651 i Wargården. Ingel gifte om sig 1653 med Karin/Chatarina Columba (hon g. 2:o ni. kronofogden Nils Hansson), dotter av den berömde Uppsalaprofessorn, sedermera prosten i Husby Jonas Columbus och syster till skalderna Johan och Samuel C. — »den senares anställning i Antiqvitets-Collegium under landsmannen Georg Sticrnhielms direktorat hade troligen inflytande på systern Karins styvson Jacob Ingelssons lust attsamla ’gambla Documenter och handlingar om hwad som här i Bergzlagen wore passerat’». Hans bröder blevo också lärda män, Nicolaus Aspman kyrkoherde i Linde och prost, Jonas Columbagrius rektor i Köping, systern Susanna äktade kyrkoherden i Berg Lars Iiabenius, och Jacob Ingelssons egen hustru Helena var dotter till kyrkoherden i Sundborn Olaus Andreæ Hellenius2) — de hade 4 döttrar och 3 söner, bland dem Johan Aspman, f. 1689, t 1750, kyrkoh. i Lima 1746. En mångbetrodd och märklig man var Jacob Ingelsson, slutligen bergsrådman och flera gånger bergsmännens sändebud till kungs. Främst lever hans minne tack vare den Berättelse om Stora Kopparberget, som han 1716 ingav till Gruvrätten 3), en guldgruva som flitigt anlitats även för denna bok liksom för närmast föregående och efterföljande Dalälvs-böcker. När han begrovs, fanns enl. Hammarström »en Grafskrift lagd i Bänkarne, hwars Auctor är obekant; men formenes wara Framledne Bergmästaren, sedermera Bergs-Rådet Herr Anders Svab», enl. överskriften »släta Rim» af »S. C. A.» — en ofantligt lång dikt, delvis dråplig meninnerligt välmenad: »Jacob Ingelsson en långer man, Åldrig, skarp och mager war han,Om dess lefnad jag något wil rima, Innan han lägges i jordenes gima» ( — gap) — —»I årender war han beskedlig och god, Foglig och stilla till sinne och mod» — och slutet: »Gud gifwe Grufwan det ädla stycke Må blifwa Swerjes smycke, Och sidst at Bergslagens trogna män, Som ännu finnas och lefwa igen, Må få så många ålders åhr, Som Jacob Ingelsson hade grå hår!»

Äktenskap med Catharina Columba.

3. Susanna Ingelsdotter — Laurentius N kol al, Raibyeiisls, f. 1631; Prest 1608; Hospitals-Syssloman i Westerns 1672; Kyrkoherde i Bergs socken i Westmanland 1682; jr 1692 M /, a . Gift 1672 2 /| med Susanna Ingelsdotter; syster till Prosten och kyrkoherden Nils Aspman i Linde.

Son Ingellus Laurenti Rabenius f. 1677-04-17 Västerås.

– En liten undran. Kan hon vara Catharina Columbas dotter, gift vid 18 års ålder? Jo, är det några som gifter sig tidigt så är det prästdöttrar. Men det är namnet Susanna jag tänker på. Modern Catharina dör 1709 och då lever en av hennes 3 döttrar hon fått med Ingel Nilsson, vilken bör vara Susanna. Sonen Jonas Columbaris är hennes och Ingels son men han dör 7 år före sin mor. Susannas mormor var Elisabeth Tomasdotter Barchia. Elisabeths bröder var Per och Tomas Tomassöner och den senares dotter var Susanna Tomasdotter. Elisabeth Tomasdotters och hennes bröder Per (XIV 13454) och Tomas Tomassöners mormor var Susanna Andersdotter Kilenia. Läs mer nedan*)

Catharinas morfar var Tomas Hindricho Barchius (XIV 26908), se under Gerda Augusta Svedling (III 13)

*) Denna Susannas mormor Elisabet Thomasdotter Barchia. Född i Söderbärke. Död 1647-04-05 i Husby, Husby kbfd. I sinnessvaghet sökte hon 1646 dränka sig i Dalälven, men räddades av sin dräng. Hon hade ej mindre än 18 barn. – 6 år efter moderns död gifter sig hennes dotter Catharina Columba med Ingel Nilsson.

4. Jonas Columbagrius, 1658—92, f. 1658 i Warggården men hans efternamn betyder »från Duvåker» — han hade tydligen bildat det efter moderns namn; magister, prästvigd, rektor i Köping, förf. till 2 tryckta latinska disputationer, g. m. Margaretha Rogman, dotter av Mag. Claudius Erici R., 1629—74, kyrkoh. i Söderbärke, som tagit sitt namn från sjön Rog.

Jacob Ingel Aspmans historia om Björn i Wargården, läs under ana Björn (XVIII 477840) i Wargården.

3734. OLAUS ANDREAE DALECARLUS

7. Mag. Olaus Andreæ Dalekarlus. Född i Orsa wid medlet af 1570-talet. Son af nästföregående (Läs hos fadern). Underbyggd i studier af en Joh. Benedicti, El. Terserus m.fl. i Westerås skola, begaf han sig 1599 till Upsala acad. och blef 15 Febr. a Beano absolutus. For efter ett par år utrikes till de Tyska universiteter och uppehöll sig 1605 i Wittenberg, der han troligen undfick Magister-wärdigheten. Om hans befordran i stiftet må den gamle Biskop Bellini ord upptagas af hans egenh. skrifwelse 1614 till Rättwiks församling, som begärt honom till Pastor, att "sedan M. Olof ifrån sin wandring (1607) hemkom, hade han warit wid Westerås Domkyrka och dess Capitel, nu för en Skolemästare, nu sedan för en Lectore Theologiæ eller Läsemästare uti den hel. Skrift, jemwäl en Poenitentiarius och warit med Biskopen uti Capitels råd och visiteringar, hwarföre Bisk. och de andre gode män honom icke umbära kunde. Dock samtyckte Bisk. att han, efter Rättwiks förs. enhälliga vocation och hans egen hog, måtte ibm blifwa Pastor efter sin salige fader." Han ditflyttade således och blef Prost öfwer Österdalarne efter M. Elof Terserus 1618. Hade i hela landet ett stort anseende, så att allmänheten kallade honom "Dal-Bispen." Höll skarp tillsyn öfwer sina underhafwande församlingar och prester. Besörjde Boda capells uppbyggande. Wisade sin lärdom i flera prestmöten och war Riksdagsman i Stockholm 1631. Död 7 Sept. 1648.

Gift 1.gg med Margareta, Biskop Erasmi Arboga. dotter, förut g. m. Rector Scholæ Mag. Joh. Benedicti, död 16 Maj 1628. 2.gg med Gudelina, Kyrkoh. i Husby Mag. Steph. Bellini dotter, död 20 Maj 1635. 3. gg med Emfred Unosdotter ifrån Leksand, hon omgift med efterträdaren. Med dem hade han 8 söner och 7 döttrar. Kände äro: Andreas, Krigshöfwitsman, död i Polen; Carl, Kronolänsman i Rättwik; Johan, Lagläsare i Finland; Olof, Commin. loci; Margareta, g. m. Pastor i Swedwi Joh. Henrici; Anna, g. m. Prosten N. Aspman i Linde; Elisabeth, g. m. nedanst. N:o 9; Samuel, säges blifwit Klockare i denna församling, och flera barn ingingo i bondeståndet.

– Gift med …

3735. EMFRED UNOSDOTTER TROILIA

Barn:

Med första hutrun Margareta Erasmusdotter f. 1570 i Västerås som dör 1628 har han barnen:

1. Carl Olofsson Dalecarlus f. 1609-1679 gm Sigrid Hansdotter. Carl blev Kronolänsman i Rättwik.

2. Kerstin Olofsdotter Dalecarla f. 1615-1675 gm Nils Persson f. 1602-1675

3. Margareta Olofsdotter Dalecarla f. 1616-1698, g. m. Pastor i Swedwi Joh. Henrici; 

Med sin andra hustru Juliana Gudelina Bellina f. 1605 Husby socken, d. 1635-05-20

4. Stefan Dalecarlus f. 1631-1632, död endast 1 år gammal

5. Andreas Dalecarlus f. 1632- 1654 krigshövitsman död i Polen

6. Sara Dalecarla f. 1633-1635 – Antar att modern Gudelina dör här vid förlossningen liksom dottern Sara.

Tredje hustrun Emfred Unosdotter Troilia f. 1623 i Leksand

7. Olaus Olofsson Dalecarlius communister loci, f. 1641- 1712, han gm Sara Salenia f. 1651-1727.

De har sonen Samuel Dalecarlius som Samuel, säges blifwit Klockare i denna församling, och flera barn ingingo i bondeståndet.

8. Elisabeth Olofsdotter f. 1644 i Rättvik, g 1664 med Gustav Johannis Elvius, hans andra äktenskap. Elisabeth d. 1715-10-16 Rättvik Dalarna. Barn Anna Elvia f. 1664 - 1741.

9. Anna Dalecarlia (X 1867) f. 1645 i Rättvik, g 1669 m, d. 1724-05-32

Så 8 söner och 7 döttrar skall ha funnits.

Vad som återstår av ovanstående är om man räknar bort Stefan, Sara och troligtvis även Andreas.

Finns enligt ovanstående sönerna Carl, Olaus samt döttrarna Kerstin Margareta, Elisabeth och Anna.

Men så skall även finnas Johan, Lagläsare i Finland; - Bör vara denne Johan Olai Dalecarlus men vilken hustru var i så fall hans moder?

3736. BÖRJE OLSSON, handelsman i Linköping

RA Kohlbäck döda 1688-1770 Bild 41/ Sida 31

Efter sonen Peter Hirschman död 1704-05-08 hans testamente är på en hel sida men det börjar med …

Peter Hirschman, fodermarsk vid Strömsholm Kolbäck RA test Kolbäck dödboken 1688-1770 Bild 41/sida 31: Testamente Anno 1704.

Maj 8 Petter Hischman fodermarsk wijd Strömsholm och tilhörde under jägmästare, der föd i Linkiöping stad 1638 d 27 Maij fadern Börje Olsson handehlsman, Modern Christina Hendriksdotter, gådt i Lindkiö-ping schola, 1652 igän sin Broders Kammarskrifvarens Olof Biörsons bef: dene till Krigs Collegie Secreterare Baltzar Thile som sedan kallades (adlades) Gyllenhof och blef bl.a. Lanshöfdinge i Westerås;sen förd till Baron Adam waktmästare sedan fölgde han 1655 Ambassadören Lh. Gustaf Bielke (f. 1618 Han blev bl.a. 1655 chef för en delegation till storfurst Aleksej Michajlovitj i Moskva osv.) och den svenska legationen till Ryssland i Riga Wolmar, Wender, …

Så här får vi reda på vem som var hans föräldrar och vem som vara hans broder.

Finns även [Kolbäck (U) F:1 (1688-1770) Bild 37 / sid 31 Antar att det är från Arkiv Digital].

Läs vidare under sonen Petter Hirschman (X 1868).

3737. CHRISTINA HINDRICHDOTTER Linköping.

Barn:

1. Petter Hirschman (X 1868) f. 1638-05-27 i Linköping stad, fodermarsk

2. Börje Olsson Linköping stad, kammarskrivare

3738. HARTVIC SEVENBOM, enl. sonen pastorn i Svedevi Johannes Hartv. Sevenbaum var hans far Hartvig Sevenbaum som var bokhållare för Kungsöhrs och Strömsholms Stallstater. Modr. Christina Hansdotter Gafle. Källa: Westerås Stifts Herdaminne af Joh. Fr. Munktell, Första delen SWEDWI nr. 19.

Se RA Hfl. Hallstahammar (före 1943 Svedevi) kyrkoarkiv (1696-1736) Bild 13 verst står det Präste-bordet(Johannes syns dåligt) Hartvici Sevenbohm. På samma sida står systern Habela Sewenbaum. Denne Hartvic som enligt uppgift skall vara avliden 1711 bör vara hans son Johannes Hartvici f. 1651-04-20.

3739. CHRISTINA HANSDOTTER från Gefle. Anar att hon dör kring 1670-talet. Sen gifter sig ju hennes make Hartvig om sig med Cecilia Hambæus.

Hartvig Sevenbohms andra hustru var Cecilia Hambreaus som i sitt första giftermål var gm Vallentin Tremper. hon sedan gift en tredje gång med Kyrkoh. E. M. Motzelius i Tumbo. Läs mer nedan.

Så då Carl Tremper uppger att han var gift med sin styvsyster Christina Sevenbohm beror det på att hans mor Cecilia Hambræus var i sitt andra gifte gm Hartvig. Och det var förstås även Hartvigs andra äkten-skap.

Tack vare min kusin Kerstin Andersson får jag nu ihop detta med fostersyster. Från Westerås Stifts Herdaminne af. Joh. Fr. Munktell, första deln Kolbäck.

Här läser jag under nr 8. Johannes Andreae Hambreaus. Född i Hedemora sn. Hambre. (Här kan ni gå in och läsa vidare. Källa: https://www.zenker.se/Historia/Herdaminne/kolbaeck.shtml#kh6_bis

Man kan säga att hans rykte inte var det bästa…

Andreaes Hambreaus var gift med Karin Pehrsdotter företrädarens hustru…

De får bl.a. barn dottern Cecilia Hambræus hon först g. m. Kungsträdgårdsmästaren Wallentin Tremper, Stallbokhållaren Hartv. Sævenbaum och 3gg. m. Kyrkoh. E. M. Motzelius i Tumbo; 

Barn:

RA Kolbäcks kyrkoarkiv SE/ULA/10531/L I a/1 (1627-1690) Bild 56 Detta år Anno 1661-1662

Finns stalldrängs barn

Af Hartwik vid gården

Samt på nästa sida Bild 46. Hartwik Hartviki Stallstats skrivares barn dör 1658.

Dito bild 47 Hartwik Hartwikssons Stallstats skrivares barn dör 1659.

Samt Bild 48. Antar att på ena sidan test den andra vad som ges i penningar.

Denne Hartvig bör vara far till barnen ovan. Samt nedanstående var moder till barnen enligt sonen Johannes Hartvik Sevenbaums prästskrift nedan.

1. Marit Sevenbohm (X 1869) bör vara född ca: 1655 (P:s Hon får barn nr 1 år 1679 de sista tvillingarna föds 1699 och hon kan då vara 44 - 45 år gammal), gift vid tiden slutet av 1670-talet med Petter Hirschman (X 1868) i hans andra gifte. Sonen Hartvig Hirschman (IX 934) återfinns i RA Hfl. Munktorp (1751-1765b) Bild 35 Afhulter och uppges vara född 1679 och att han är död, vet när han dör 1659. Läs sen vidare under sonen Hartvic Hirschman, vilken jag antar har fått sitt namn Hartvic efter sin morfar. Läs mer under Marit Sävenbom (X 1869) och hennes barn.

2. Johannes Hartvici Sevenbohm f. 1651 samt brodern Fratres Vessmani…

3. Hartvicus Hartvici Sevenbohm f. 1660. Vill bara tala om att vid tiden 1672 finns inskrivna vid Uppsala universitet. Se Uppsala universitetsmatrikel, vilket jag fann på ”SOFI” i Uppsala. Systrarna Järners bröder tillika min ana Gunilla Järners (IX 1009) bröder Christopherus Christofori Järner och brodern Robertus Christofori Järner Fratres Wessmani*) alldeles efter dem står det Johannes Hartvici Sewenbohm*) och brodern Hartvicus Hartvici Sewenbohm Fratres Wessmani. De förra bröderna är min släkt på min mormors sida och de andra gossar kan man väl ana är trolig släkt med Marita, Hartvicis Sävenboms dotter. Fadern bör vara densamme bokhållaren. Prästen bör då vara densamme som var student i Uppsala år 1672. Och då Petter Hirschmans dotter Sophia Ulrica föds 1694-08-01 (Hon dör 2 år senare) så står det modern Marita Hartvicsdotter Sevenboms dotter, vilket förstås stämmer. Så här sluter jag mig till att denne Hartvic Sävenbom är Hartvics Hirschmans morfar. *) Har kopia på matrikeln från Uppsala univer. om någon önskar den.

Läser sedan på nätet Johannes Hartvigi Saevenbaum f. 1651-04-20 född i Köping, död 1711-12-11 i Svedevi. Bror till Catharina Saevenbaum. Närstående Hartvic Hartvicsson Saevenbaum och Ingrid Westman.

*) Dessa bröders (ytterligare 3 st) syster var Gunilla Jerner samt systrarna, Beata, Elsa och Margareta. Gunilla gm Erik Arwidsson Ragge alla boendes vid Säby i Säterbo sn. Erik Arwidsson Ragg är fadder och Jungfru Jern är även hon fadder åt Petter Hirschmans barn. Dessa bröder Järner och bröderna Harvici var ju så att säga klasskamrater i Uppsala. Har skrivit allt om Järner i ”Hilma Lovisa Östergren” Del 1.

Brodern Hartvici Harvici Sevenbohm är den som dör 1694. Båda föräldrarna är då avlidna.

Yngre brodern Hartvic Sewenbaum dör år 1694. Se RA Kolbäck (1688 - 1770). Bild 28/ Sida 19.

Bokhållare vid Kongl Stalltullen föd 1660 d. 18 September: aflidne fadern näst för honom Bokhållaren Hartwig Sevenbohm, modren matronan S(salig) Christina Hans dotter Baser, mellan som igenom vackra studier vid Academien (1672 i Uppsala, han var då bara 12 år gammal) sig capabel gjord en sinlig och resolut man som med sitt välförhållande vart i god … fors sig och …äfven motsvarande … och givmild mot der fattige, vart vähl en tid pasionerat af … men han får häftig feber som honom mitt i sin blomstrande ålder och lefandes lopp, sedan då han … bokhållare i Strömsholms och Konglie stallstaten varit i 12 år, lefvat 33 år och 7 månader ligger begraven i sin faders graf inom som kyriodörarne. Testamente 24.

– Här innan för kyrkdörrarna skall alltså både fadern och sonen Hartvicus Hartvici ligga begrafna och antagligen även modern.

Ett tag tänkte jag Peggy att hans dotter kunde vara Christina Sävenbom men han är utesluten för han står inte som gift eller att han haft några barn så det måste vara så att det är Hartvici d.ä. som är död. Och Cecilia Trempel faderns änka är nu omgift med Kyrkoh. E. M. Motzelius i Tumbo.

4. Habela Hartvics dotter Sevenbohm Se RA Hfl. Hallstahammar (före 1943 Svedevi) kyrkoarkiv (1696-1736) Bild 13 verst står det Präste-bordet (Johannes men namnet syns dåligt) Hartvici Sevenbohm. På samma sida står det systern Habela Sewenbaum antecknad.

5. Catharina Sävenbom står faddrar då systern Märits tvillingflickor Maria och Margareta Charlotta föds 1699. I brodern Johannes Hartv. Sevenbaums nr. 19. ovannämnt står hans syster Catharina Sevenbaum gift 1695 då var hon änka efter M. Arosiander i Kolbäck. Men hon så att säga conserverades alltså näst-kommande präst Jonas Kolbeckius övertog henne. Här står även att då brodern Johannis dog 1711 står det. ”Dagen efter Kyrkoh. Sevenbaums död sände församl. Sina ombud till Cons., att begära Kolbeckius till Pastor, betygande att den döde på sitt yttersta förklarat sin önskan att få swågern till successor. Redan den 6 jan. 1712 gaf ock Enkedrottningen sin fullmagt, deruti yttras, att det skedde efter Cons:i förslag, socknens vocation och hennes egen nådiga bewågenhet. Ankom 1713.

5. Catharina Sävenbom står faddrar då systern Märits tvillingflickor Maria och Margareta Charlotta föds 1699. I brodern Johannes Hartv. Sevenbaums nr. 19. ovannämnt står hans syster Catharina Sevenbaum gift 1695 då var hon änka efter M. Arosiander i Kolbäck. Men hon så att säga conserverades alltså nästkommande präst Jonas Kolbeckius övertog henne. Här står även att då brodern Johannis dog 1711 står det. ”Dagen efter Kyrkoh. (Johannes) Sevenbaums död sände församl. Sina ombud till Cons., att begära Kolbeckius till Pastor, betygande att den döde på sitt yttersta förklarat sin önskan att få swågern till successor. Redan den 6 jan. 1712 gaf ock Enkedrottningen sin fullmagt, deruti yttras, att det skedde efter Cons:i förslag, socknens vocation och hennes egen nådiga bewågenhet. Ankom 1713.

6. Christina Sewenbaum gift ca: 1694 med mäster Carl Tremper Kunglig trädgårdsmästare vid Ströms-holm. att hon är begravd 1737-04-17 i Kolbäck stämmer. Men det är allt, ingen ålder eller något annat. Det står då änkan efter trädgårdsmästaren. Men Trädgårdsmästaren dör 1705 före den 6 jan. Bild 41/sida 31, i Kolbäck och då kan man läsa ”Mäster Carl Tremper Kunglig trädgårdsmästare vid Strömsholm dess fader Valentin Trämper och fordom Kongl. Trädgårdsmästare för vid Strömsholm, uthi ungdomen ärver sin faders arbeten i Kongl trädgård och sedan i Stockholm och til vider perfectionera sin Konglige resa uthi främmande Land uthi 14 års tid, uthi … hos Grefarna Ranzon och vider hos hans där … hos Hertigen af Holsten Gottorp anlagd och förestådh förlige värk, vid sin hemkomst fulbordat sit uthi 14 åhr faststånde … med sin styfsyster Jungfru Christina Sevenbohm lefat till fägnat tillsammans och haft 2 söner en mycket förståndig och förtrogen man för sin redlighet älskad. Test 15-.

1694 d. 6 maj föds Mattias, far communister Mattias Arosiander och hustru Catharina Sevenbohm. Faddrar: Mäster Carl Tremper Trädgårdsmästare mäster vid Strömsholm, samt sist Jungfru Christina Hartwicksdotter Sewenbohm. Här är de alltså inte vigda ännu. Läs vidar på nästa uppslag…

1695 föds Anna Margaretha Kong. Trädgårdsmästaren Carl Trempels dotter H. Christina Hartwig dotter Sevenbohm. Död 1697

Dito föds sonen Carl år 1697 d. 3 maj men han dör samma år.

Dito föds Valentin (namn efter farfar) 1699 d. 12 maj.

Dito föds 1700 Hartwigh en av faddrarna var Marit Sevenbohm.

Dito föds 1705 d. 11 nov. dottern Christina och hennes fadrar är: Jonas Collbeckius, fodermarsken Hartwig Hirschman wid dopet hållit af jordegumman, Johan Mårtenssons hustru.

Peggy: Undrade först varför det står årtal alldeles efter födelseåren. Fattar snart att barnen dör då. Man skall minnas att dessa år i slutet av 1690-talet var det stor missväxt och många som dog av hunger. Då blev det förstås svårt att hålla liv i de späda barnen. Anar att denna sista Christina även hon dör. För då fadern dör strax därpå i jan 1705 står att paret har 2 söner och det bör förstås vara Valentin efter farfar och Hartwich efter morfar. Men nu undrar man, det står ju att Christina Hartwighsdotter Sevenbohm var Carl Trempels fostersyster? Vi vet ju att Cecilia Hambreus far var Johannes Andreæ Hambræus och att hon i sitt andra gifte var gift med Hartvig Sevenbohm.

Försöker sedan leta efter sönerna Valentin och Hartvig. Finner den senare …

I Westerås Stifts Herdaminne af Joh.Fr. Muncktell, Tredje delen.

Under Trivial-Skolan nu Högre Lärdoms Skolan.

Westerås Stifts Herdaminne af Joh. Fr. Muncktell, Tredje delen

Hartvig Tremper. Född wid Strömsholm i Juli 1700. Fadr. Trägårdsmästare wid Kungsgården. Modr. Christina Sävenbaum, syster till den berömlige Pastorn i Säby (senare flyttar pastor Johannis till Swedevi), som gaf systersonen anledning och upp-muntran till studier. Stud. 1721. Pwgd 29 Mars 1728 och Pastors Adjunct i Linde. Apologist här 1732. Tilltr. 1733. Bestridde 1736 Sysslomanstjensten wid Domkyrkan. Död 28 Maj 1737.

Gift 1734 med Anna Christ. Anagrius, Kyrkoh.dotter i Ramsberg, som omgiftes med fadrens successor Er. Berggren [kallas Pehr där]. Barn döde.

Den andre sonen Valentin f. 1699 vet jag inte vart det blev av.

Vet nu att Cecilia Hambreaus var gm Valentin Tremper i sitt första gifte och tänk att på nästa uppslag i dödboken moderns testamenet från 1705.

Cecilia Colbeckia salig kyrkioherden i Colbeck Johannis Hambreaus dotter 1 giftet Kungl. Trädgårds-mästaren mr. Valentin Tremper 2 stallbohållaren Harwig Sevenbohm 3.dje Kyrkioherden i Timbro. Hedersamma och dygdiga matronan 30.

3744. SEFFRING SEFFRINGSON KRABBE f. ca 1615, död i Huggarbo 1683-05-05 Norrbärke sn.

Källa: RA Norrbärke Special (1661-1691) Bild 164 Säffring Krabbe i Huggerbo Norrbärke sn.

”RA Special Norrbärke innehåller många uppgifter av allehanda slag. testamenten, föräringar till kyrkan, kyrkans behov och räkenskaper, böter och botfärdige synder, hjälp till de fattiga, från år 1669 frivilliga gåvor Bild 73 På bröllop i Backbyn etc. Så detta för att ni skall veta då jag anger Special som Källa”

– Gift ca 1645 med …

3745. MALIN JOHANSDOTTER, f, ca 1625 hennes far var Johan i Huggarbo, död 1687 Special Bild 196. Hustru Malin i Huggarbo.

Barn: Jämför hos X 1873 LISBETH GÖRANSDOTTER

1. Johan Seffringsson Krabbe f. ca 1645 Huggarbo till Bengtsgården. Han var g 1676-09-17 med Britta

Jacobsdotter f. ca 1650 i Smedjebacken.

2. Anders Seffringsson f.ca 1646 Huggarbo ibm. mortus redn 1674

3. Erik Seffringsson (X 1872) f.ca 1647 ibm.

4. Jonas Seffringsson f.ca 1648 ibm. Till Stockholm

5. Per Seffringsson f. ca 1650 ibm.

Sonen Per Seffridsson får böta för dryckenskap 1665 RA Norrbärke Special (1661 - 1691) Bild 47

Död Maj d. 30 1670, Bild 76 efter Seffrings son i Huggarbo, fattiga.

6. Kerstin Seffringsdotter f. 1657-12-13 i Huggarbo g 1677 med Erik Matsson i Backebyn

3746. JÖRAN MATTSON Sågare f. ca 1630. Han dör i Huggarbo Special 1669-04-04 Bild 70. Ja, vem kan han ha varit gift med?

Först hans barn:

1. Elisabeth Jöransdotter (X 1873) f. 1660 Hagge Norrbärke gm Erik Seffringsson i Huggarbo. Födelsantec-kningar finns ju först från år 1661.

2. Anders f, 1663-08-16 Göran Matsson sågare vid Hagge Norrbärke Bild 27/ Sida 16

3. Anna f. 1666-10-07 Jöran Mattsson kolare vidh Hagges bruk Bild 30/Sida 19

4. Margareta f. 1669-11-14 Hagge Norrbärke, far sahlig Jöran Sågare wid Hagge Bild 34/Sida 23.

– Så här vet vi nu att då Margareta föds så är Jöran sågare redan död.

Sen mitt antagande: RA Norrbärke vigsel (1661-1688) Bild 74.1672 vigs Erik Svensson skräddare i Åsmundbo / o H (tyder jag, Peggy det till) Karin Larsdotter ifrån Persbo, nu till tjänst i Prästgården i Norrbärke. Hit kunde hon kanske flytta med sitt yngsta barn Margareta och sonen Anders för att kunna klara sig. Flickorna Lisbeth och Anna finns ju hos familjen Erik Seffringsson i Huggarbo.

Skräddaren Erich Svensson och hans hustru Karin Larsdotters barn:

Lars f. 28/6 1674 i Osmundbo

Kerstin f. 5/11 1676 ibm. död

Erich f. 28/3 1680 är Erik Erikssons barn i Huggarbo. Finns ingen son Erik till Erik Svensson, utan denne är ju son till Erik Seffringsson och hans hustru Lisbeth Göransdotter.

Elisabeth f. 12/11 1682 ibm.

Kerstin f. 20/1 1684 ibm.

Brita f. 1686 ibm. – inte heller hon är barn till Erik Swensson.

Anders f. 1/3 1688 ibm.

Hans f. 3/12 1691 ibm. – kan jag inte finna.

Så barnet Erik är inte barn till Erich Svensson och hans hustru Karin Larsdotter. Eriks föräldrar känner vi ju till men vilka Brittas är vet jag inte Dessa som bor hos Erik Swensson och Karin Larsdotter?

Karin Larsdotter fick hjälp med sina flickor. Så vilket förhållande har barnen till familjen? Här tänker jag att denna Karin Larsdotter troligen är mormor till Erik Eriksson och var först gm Jöran Mattsson sågare. Eftersom dottern Lisbeth inte verkade ha mått så bra efter förlossningen kan man tänka sig att mormodern tog hand om sitt barnbarn. Så var han ju också ”oäkta” men familjen var den förste som skulle ta hand om de sina. Om denne gosse visste om vem som var hans riktiga föräldrar kan man ju inte veta.

3748. NILS ERIKSSON f.ca 1600 Löfåsen i Norrbärke, död ca 1654 enligt…

RA Mntl. 1653 Backbyn Bild 202/ Sida 385

Mats Eriksson

H. Anna, Nils Erssons, _, H, 1 dräng och 1 piga

- sonen Hans är nu ca: 11 eller 12 år gammal

Hans Olofsson

Pähr Eriksson

Jöns Nilsson

3749. ANNA ERSDOTTER f.ca 1610, död 1684 i Backbyn

Barn:

1. Nils Nilsson f.ca 1635 Backbyn Norrbärke

2. Hans Nilsson (X 1874) f.ca 1641 Backbyn Norrbärke

3. Olof Nilsson f.ca 1642 Backbyn Norrbärke

4. Anna Nilsdotter f. ca 1643 Backbyn Norrbärke

5. Karin Nilsdotter f.ca 1648 Backbyn Norrbärke gm Abraham Larsson

6. Kerstin Nilsdotter Backbyn Norrbärke gm Lars Ersson i Simonsbo. se domb. 1683

Domboksutdrag 1683

Abraham Larsson i Backbyn och dess hustru Karin Nilsdotter (Nils Erssons och Anna Ersdotters dotters) begärde confirmation på det jordebyte som hustruns fader salig Nils Erssons i Backbyn i gått med skräd-daren salig Lars Eriksson i Simonsbo, till vilken Nils avträtt sin hustrus mödernesjord i Simonsbo emot Lars Erssons hustrus arvejord i Backbyn. – Lars Ersson, var Margareta Simonsdotters och Erich Larssons son. Alltså var Anna Eriksdotter och Lars Ersson kusiner.

3750. HALVARD HALVARDSSON f. ca 1620 By Norrbärke. Död 1674 Mattsbo Norrbärke.

– Gift ca 1650 med …

Från By till Mattsbo då de gifter sig efter svärmor Britta Andersdotters del från Mattsbo.

Ting anno 1659 d. 7 febr. Norrbärke.

Lasse Albrektsson i Byn meddeltes fasta uppå sin jord, den han köpt af sin (P:s dotters) svåger, Halfvard Halfardsson i Mattsbo. – Här kan man se att man använder ordet svåger i en lite mer vidare bemärkelse. Halvard Halvardsson är gift med Anna Gustavsdotter. Hennes bror är Gustav Gustavsson gift med Lars Albrektssons dotter Anna Larsdotter. Så Lars Albrektssons dotters svåger var Halvard Halvardsson.

Lars Albrektsson Gustav Mattsson syster Anna Matsdotter gm Seffrid Halvardssson

Anna Larsdotter gm Gustav Gustavsson Anna Gustavsdotter gm Halvard Halvardsson i Mattsbo

3751. ANNA GUSTAVSDOTTER f.ca 1628 By Norrbärke. Då maken dör gifter hon om sig 1677 med Hans Andersson. Kan inte se när hon dör. Några barn med honom verkar inte ha funnits.

Barn:

1. Britta Halvfardsdotter (X 1875) f. ca 1651 Mattsbo Norrbärke gm Hans Nilsson (X 1874) i Backbyn.

2. Kerstin f. 4/4 1669 Mattsbo Norrbärke föds Halvard i Mattsbos dotter Kerstin.

Har letat i födda från 1661 - 1674 men inte funnit några fler barn däremellan som skulle kunna vara Halvard Halvardssons.

3752. ANDERS MATTSSON f. ca 1615 i Stimmerbo Norrbärke. Död 1690 Stimmerbo Norrbärke. Han får sonen Mats Andersson f. ca 1636 i Stimmerbo Norrbärke. Men med vem han får denne son framgår inte. Men prästen har ju skrivit in i Hfl. där Mats Andersson (X 1876) står antecknad tillsammans med fadern och han hustru Anna Thidikesdotter född i Västansjö, att denne son är (oä). Då var man inte arvsberättigad. Men det verkar ändå som alla vara litterata och sonen har ju klarat sig bra. Tillsammans med sin hustru Anna Thidichesdotter har han sen barnen.

2. Anders Andersson f.ca 1642 ibid. gift 29/9 1667, med Kerstin Johansdotter f. 1646 i Snöån.

död 19/7 1685. Deras barn Johan f. 1669-02-21, Lars f. 1671-06-12

3. Britta Andersdotter f.ca 1645 ibid.

4. Erik Andersson f.ca 1648 ibid, död 1672 ibid.

5. Johan Andersson f.ca 1650

6. Sara Andersdotter f.ca 1655 ibid,

7. Lars Andersson f.ca 1658 ibid. gift 1688 med Britta Johansdotter f. 1668-05-11 Sundet.

Barn: Johan, Anders, Kerstin, Anna, Lars, Petter och Anna. Lars dör 1710-08-14

8. Tidiche Andersson f. ca 1659 ibid. Till Backbyn gm Kerstin Nilsdotter f. 1669-09-5 Backbyn.

Död 1710-05-22 RA Norrbärke LI a/4 (1696-1742) Bild 36

3764. WINCENT UNGERECHT f. 1630-09-12 i Schmalkalden i Tyskland. Han lever 1689 men är död före 1697 enl. Mtl. Denna släkt har utförligt utretts av Martin Andersson. Dels alla anor som kommer hit med Vincent. I smedsskivan skriver han:

Smedsforskaren 4/2009.Vincent kom till Eskilstuna 1660. Ett rekommendationsbrev utfärdades 1660-01-10 av staden Schmalkaldens råd inför mäster Vincent Yngerechts resa till Sverige. Originalet i privat ägo (Thomas Söderberg). I brevet berättas att Vincent var sylsmedsgesäll och ämnade sig till Eskilstuna i Sverige. Vincent nämns i 1671 års förteckning och i 1683 års mantalslängd. Brevet finns även på Carolina Rediviva. De som bodde i Eskilstuna.

Här har jag sedan gjort egen forskning kring familjen Ungerecht och familjen Bock.

Utredning Ungerecht och Bock. Dessa som stannar i Eskilstuna.

Barn till Wincentius och förmodligen modern Margareta.

1. Hans George Wincentiusson Ungerecht (X 1882) d.ä. är död 1713 då lever hans enka samt sonen Hans.

2. Elisabeth Wincents dotter gift före 1689 med Hans Spancou.

3. Maria Wincentiusdotter vigs 1689-11-02 med Peter Spancou.

4. Yngste sonen Johan Ungerecht gift 1701 med Chatarina Persdotter Fleida. Denna Fleida är född 1677, död d. 19 april 1750, så det bör stämma att Johan Ungerecht d.ä. är född 1671 fast jag inte kan finna honom född i Carl Gustav Stad. Deras söner bör vara…

Son Johan som står som ogift 1738 enl. Mntl. Men 1740 enl. Mntl är han gift. Hans son Petter dör 6 år

gammal den 16 okt. år 1648. Sonen Johan blit kvar hemma så att säga. Finner inte hans vigsel, den kan

ha ägt rum i hustruns hemsocken.

Son Per Ungerecht f. 1705, gift med Elisabeth Norling, Per dör 1762 i Kohlbäck.

Petter Ungerecht f. 1705, död 1762-03-19 Strömsholm Kolbäck, gm Elisabeth Norling. Vid hans död i

Kolbäck kan man läsa under Bild 152: ”Peter Ungerecht 57 år, begrovs mästersmeden Per Ungerecht ifrån Strömsholm. Nat. 1705, parentes, smedfolk från Eskilstuna gift med Elisabeth Norling, dog i lungsot. – Vi vet att även Elisabeth Norlings anor kommer från Carl Gustav Stad i Eskilstuna.

Kolbäck Bild 240/ Sida 223 Mr. Ungerecht gift med Lisa Norling.

Kolbäck år 1733 den 8 april begravs rustmästare Per Ungerechts dotter Anna Regina 3 mån.

gammal (namn efter Pers kusin Regina Ungerecht (IX 941)). Kolbäck år 1740 den 21 februari begravs mäster Ungerechts dotter Maja Stina endast 10 veckor gammal vid Strömsholm.

Sonen Slottssmeden Per Ungerecht, mäster Pehr vid Strömsholm f. 1736 d. 11 maj, d. 1798, han var ogift. Han var son till smeden vid Strömsholm mäster Petter Ungerecht och h.h. Elisabeth Norling. En av fadd-rarna var fröken Beata Wattrang. Källa: Kolbäck

Denna Beata Wattrang var född 1694 död 1770-12-22. död på Videbynäs i Björnlunda socken. Hon dör som fröken, alltså var hon aldrig gift. Hennes föräldrar var Hans Wattrang och hennes mor var Elsa Jerner. Elsa Jerner var syster med vår Gunilla Jerner (IX 1009) som var släkt på min mormors sida. Läs mer under Hilma Lovisa Östergrens anor.

Läs sen mer under Utredningen Ungerecht Bock, ovan.

Om Wincents anor kan ni läsa under Wincents far George Ungerecht (XII 7528) osv.

3772. OLOF LARSSON i Grönsta f. ca 1615 på okänd ort. Och han var troligen måg i Grönsta och hans hustru kan vara NN Ulvsdotter. Olof dör 1676-09-10 i Grönsta och Kloster sn. Österrekarne Eskilstuna

Död 1676 RA Eskilstuna Österrekarne Eskilstuna Kloster och Fors Bild 107.

Barn:

1. Lars Olofsson (X 1886) f. ca 1645, gift 1670 med Anna Andersdotter *) från Gårkäll. Lars dör1686.

2. Anna Olofsdotter. Omnämns som vittne nr 4. till sin bror Lars Olofssons son Olofs födelse, sept år 1671, Bild 27. Då omnämns hon som Olof Larssons dotter i Grönsta.

Samma dotter står som vittne till sin broders Lars Olofssons son, Anders född nov 1677. Men då är hon gift med Joen Andersson*) från Gårdkäll Kloster socken, Bild 58. – Dessa gifter sig 1671-10-22 Bild 119. Joen Andersson fiärdingsman i Gårskiäl och Kloster socken med Anna Olofsdotter ifrån Grönsta och Kloster socken. *) Denne Joen Andersson bör vara syster med Anna Andersdotter som gifter sig 1670 med Lars Olofsson (X 1886)

1679 den 3 augusti begravs Joen Anderssons fjärdingsmannen i Gårskiäl i Kloster socken dödfödda dotter. År 1675 den 22 jan. dör Joen Anderssons son i Gårstjäl och Kloster socken. Bild 105.

Mntl. 1685 Gårskjäl Kloster socken Österrekarne Bild 30 Gårskjäll.

Erik Olofsson B, H, 1 dräng, 1 piga 4 pers

Joen, hustrun, dräng Olof, pigan Kerstin 4 pers

Denne man Joen Andersson fjärdingsman från Gårskjäll och Kloster socken dör sen 1685 den 31 maj Bild 111.

1686 Bild 124 den 14 nov. vigs Lars Olofson i Gårskiäl och Kloster socken med H. Anna Olofsdotter en änkia ibidem. – Denna änka är förstås Olof Larssons dotter, tillika med Lars Olofssons syster.

3. Beng Olofsson anges vara barnets fadersbroder vid samma dop då brorsonen Anders föds 1677. Bengt Olofsson är vittne nr. 2.

3774. ANDERS LARSSON i Gårkjäll f. ca 1615. Han finns med i Gårskjäll Mntl. 1647 Bild 168. Endast han och han hustru. Från 1651 har han hustru, dotter och 1 dräng. 1654 har han H, 3 söner, 1655 har han H, 2 söner. Från 1658 finns förutom Anders Larsson, hustru, 2 söner, 1 dotter, 1 dräng även …

Anders, hustru, 1 dotter. Så man kan tänka sig att Anders Larssons barn bör vara sonen, fjärdingsmannen Joen Andersson som gifter sig med Anna Olofsdotter från Grönsta 1671 och dottern var Anna Andersdotter gift med Lars Olofsson från Grönsta 1770. Samt bör en äldre broder Anders Andersson även han vara en

bror till dem. Detta ett antagande för Joen Andersson kan vara gift med den dotter som finns hos Anders Larsson Mntl. 1654 men ej 1655. Så man kan ändå anta att de på något sätt är släkt.

1669 den 3 okt dör Anders Larsson uthi Gårskähl och westergården Kloster socken.

Barn:

1. Anders ev. gift med en Andersdotter, eller Anders Andersson.

Så nedanstående 2 bör vara syskon, men om Anders Andersson eller Anders Larsson är deras far är inte säkerställt. Jag har inte haft tillfälle att studera sockenprotokoll från Grönsta och Klostersocken vid tiden.

2. Anna Andersdotter (X 1887) gift 1670 med Lars Olofsson fån Grönsta Kloster socken

3. Joen Andersson fjärdingsman gm 1671 Anna Olofsdotter från Grönsta Kloster socken

3792. LARS TOLFSSON honom känner vi via sonen Per Larssons Tolf. Då fadern dör kan man läsa från RA Svennevad 1679-06-04 (1663 - 1680) Bild 85.

”Lars Tolfsson en masmästare ifrån Taberg och Småland, Pär Larsson hammarsmeds fader vid Skoga-holm, död vid Skog hammare. - Samt betalar han till de fattiga och för bårkläde.” Någon ålder kan jag, Peggy, inte utläsa.

Månsarp kyrkoarkiv, Räkenskaper för kyrkan. Äldre allmän odelad serie samt huvudräkenskaper, SE/VALA/00257/ L I a/1 (1645 - 1721). Men på Bild 169 läser jag Dominica Milicentius år 1632 blev helgat till … och så vidare alla som betalar sin del och på samma sida bl.a.

Tolf (XII 7584) kolare 2 öre

vidare på nästkommande sidan 170 står det

Lars Tolfsson (XI 3792) 3 öre

Karin Tolfsdotter 3 öre

8. Olof Tolfsson f. 1615 –

3793. KARIN NN Enligt uppgift skall han ha då ha varit gm Karin.

Barn:

1. Lars Larsson Tolf född 1622 i Taberg och Småland, Månsarp. Död 1696-03-25. Gift 1671-04-30 med Anna Valentinsdotter Köhler. Lars dör 1696-03-25 i Kvarn. Kristberg. De hade barnen Jöns Larsson f. 1672-02-11 Sonstorp Hällestad. Gift 1700-12-02 med Anna Persdotter.

Valentin Larsson Tolf f. 1674-06-24 Sonstorp Hällestad.

Jonas Larsson Tolf f. 1676-01-06 Grytgöls hammare, Hällestad.

Ingrid Larsdotter Tolf f. 1678 Grytgöls hammare, Hällestad.Död 1678-03-10.

Lars Larsson Tolf f. 1680, gift 1700-04-22 med Karin Jönsdotter.

2. Johan Larsson Tolf född 1630 i Taberg, Månsarp. Gift med Maria Månsdotter

3. Per Larsson Tolf (X 1896) född 1640 i Taberg, Månsarp. Död 1686-02-07. Gift 1668-12-01 i

Svennevad gm med Karin Nilsdotter.

Källa: Smedsskivan från 2013 - 2014.

3794. NILS MATTSSON i Bäcketorp f. ca 1605.

Han finns i Mntl. 1644 Bäcketorp Svennevad Bild 64 B, H, 1 piga

Börjar från början och finner i sista Landskapshandlingar 1630 Bild 185 Svennevad i Sköllersta. Bild 187 finns Anders Månsson i Bäcketorp, endast han. Så här är svårt att säga om det har funnits någon Mats Anderson eller Per Andersson emellan1631-1643 som ev. far eller morförälder.

– Själv dör Nils Mattsson mellan 1655-1656 i Bäcketorp.

Fortsätter så med mantalslängden. I Bäcketorp verkar i alla fall en familj finns från början.

Mntl. 1644 Bäcketorp Svennevad Bild 64 Nils Mattsson B, H, 1 piga - samma år som dottern Karin föds.

Mntl. 1646 Bäcketorp Bild 54 Nils B, H.

Mntl. 1647 finns endast i Bäcketorp Svennevad Bild 31 Nils B, H, 1 son

Mntl. 1648 otydligt

Mntl. 1649 Bild 39 Nils i Bäcketorp 3 pers

Mntl. 1654 i Bäcketorp Svennevad Bild 40 finns…syns mycket tydligt att det står Nils Matsson.

Nils Matsson 3 personer, bör vara han, hans hustru, samt en vuxen son.

Mntl. 1657 i Bäcketorp enkan H. Marit, mågen Anders (P:s syns tydligt), tredje personens namn syns otydligt men troligen står det Cecilia.

Mntl. 1658 Bild 55, klammer om de 3 nedanstående + Bild 19 1659 lika

Änkan H. Marit

Anders

H. Britta eller Cecilia

Mntl. 1660 saknas. 1661, 1662 syns dåligt, 1663 kan jag inte finna Bäcketorp.

Mntl. 1664 finns i Bäcketorp änkan hustru Marit 5 personer, vilka bör vara mågen Anders Olofsson och han hustru Britta Nilsdotter, sonen Anders Nilsson och dottern Karin Nilsdotter.

RA 1665 (1663 - 1680) har Anders Olofsson i Bäcketorp fått ett dödfött barn d. 22 juni Bild 19.

Men så läser jag att 1664 eller 1663 vigs Anders Olofsson och Cecilia Nilsdotter i Bäcketorp. Bild 14 tv.

Kan dottern Cecilia vara gift med en annan Anders Olofsson, för det står ju att det är hon som kommer från Bäcketorp vid vigseln. 1679 finns ju H. Britta i Bäcketorp kvar för det visar ju det sig vid systern Karin Nilsdotters son Lars Persson som föds 1669, då hon och mågen Anders Olofsson står som vittne.

Här bör sedan H. Änkan Marit vara avliden före 1667 och jo det stämmer se nedan…

Mntl. 1667 Bild 8 finns…

Anders Nilsson 2 pers

Pigan Karin 1 pers – vilket visar att hon inte bara är piga utan har en del i jorden.

Anders Olofsson (mågen) 2 pers

1668 gifter sig sedan dottern Karin Nilsdotter

Vigseln står antecknad i Kyrkoarkiv Svennevad (1663-1680) Bild 24. 1 dec. Per Larsson hammarsmeds-dräng vid Skoga hammar och Karin Nilsdotter i Bäcketorp, vigdes 1 … inlöst det uti pungen 12 öre inlöst – Ja, sen kan man inte läsa mer.

Och kvar vid Mntl. från år 1669, 1670 finns nu i Bäcketorp.

Sonen Anders Nilsson och mågen Anders Olofsson och de har varsin del i gården.

Detta har jag luskat fram, för det är många år i Mntl, då man inte ser ett dugg, det är alldeles för otydligt, men det kan vara ett mönster som stämmer. Om någon har något att antyda så är det bara att meddela sig till mig.

Men dessa båda Anders Olofsson och Hustru Britta (Nilsdotter) från Bäcketorp står båda som faddrar när systern Karin Nilsdotters son Lars Persson Tolf föds 1679.

Och här letade jag och som det står i källorna fann jag honom född RA Skogshammarsmeden Svennevad

Bild 83. Per Larsson son Lars. Test: Lars Tråg är (+ ant. yrkesbeteckningen) ibid. Anders Olofsson i Bäcketorp, Hustru Britta ibid. Marit Johansdotter L. Skoghulta.

– Här fick jag leta många gånger innan jag fann födelseanteckningen. Men den finns där.

3795. MARIT PÄRSDOTTER finner i RA under födda, vigde och döda (1663 - 1680) på Bild16. Den 11 Mars 1665 H. Marit Pärsdotter i Becketorp begrafen. – Men det är det enda, verkar mer vara att man betalar vid ex. begravningen. Stämmer med att hon skulle vara död vid tiden.

Barn:

1. Britta Nilsdotter – är gm mågen Anders Olofsson redan 1657, enl. mntl.1664 föds i unge Anders i Becketorps, son Olof. Bild 14. Sonen Anders Nilsson är inte gift då så det bör vara mågens.

2. Cecilia Nilsdotter från Bäcketorp – vigs 1664/5 också med en Anders Olofsson.

3. Anders Nilsson är gift enl. Mntl. år 1668.

4. Karin Nilsdotter (X 1897) – gifter sig 1668 med Per Larsson Tolf.

3798. JOHAN COCHOY f. ca 1610 Vallonien Belgien. Död ca 1655 Skepplinge i Lunda sn. (UBH, SOH 99 : 2 ) . (UBH ) . Johan arbetar som Kolare i Nyköping 1635 - 39. Omkring 1640 bör han ha flyttat till Skepplinge i Lunda (D). Han Kolar åt bruken i södra Södermanland och står upptagen i olika socknar, i mantalsl.

Johan Cosswa ”Lagreff” arbetade bl.a. i Bergshammar, Tuna, Kila, Nyköping och Lunda.

Han skall enligt uppgift ha varit gift med Ingeborg, död 1656 i Kolartorpet å Lunda sn (SoH 2:99)

Min egen Peggys sökning: RA Mntl. (1642 - 1820) Södermanlands län… SE/RA/ 55203/ 55203. 03/9 (1654) under Lunda socken Bild 73/ Sida 371 under bruksfolk och under krigsfolk Johan Kåsswa i åå 1/8.

3799. INGEBORG död 1656 i Kolartorpet å Lunda sn (SoH 2:99) enl uppgift.

Barn:

1. Catharina Cossewa f. ca 1638 Skepplinge gård Lunda, d. 1731-07-25 Västra Ed, Eds bruk 93 år gammal. Hon var gift 1674 med Anders Henrichsson Schult.

Anders Henrichsson var i sitt första äktenskap gift med Elisabeth Persdotter och de hade döttrarna

a. Katharina gift 1687 med Johan Pierson Hero.

b. Johanna Andersdotter Schult f. 1669 gift 1701 med Tolve Persson Tolf f. 1671

I äktenskapet med Catharina Cossewa föds dottern Anna Andersdotter Schult gift 1695 med Nils Persson Tolf f. 1670. Och för att ytterligare krångla till det…

Johanna Persdotter Hero gifter sig 1702 med Johan Henrichsson Schult.

2. Johanna Johansdotter (X 1899) Cossewa f. ca 1642, Skepplinge gård Lunda, d. 1727 Västra Ed, Eds bruk. Hon var gift med Pier Leonardsson Hero (X 1898).

- Johanna skulle vara 99 år då hon dör vilket inte är sant. Läs under (X 1899) …

3. Jakob Johansson Cossewa

4. Johan Johansson Cossewa

5. Per Johansson Cossewa

6. Tomas Johansson Cossewa död 1707.

***XII***

7450. Stamfar BERNAIL född ca: 1570 Vallonien i Belgien.

Vallonsläkt från Belgien:

Stamfar Bernail född omkring 1570 Vallonien i Belgien. Släktens tidigaste medlemmar i Sverige ägnar sig åt hjul och vagnsmakar yrket, medan andra generationen tycks ha blivit kolare. Om man skall förmoda något om släktskapet mellan nedanstående individer, så kan Jean och Martin vara bröder. Michael, Mårten och Johan är måhända söner till Martin, eftersom denne säkert hinner få fler barn än Jean, som avlider tidigt. Källa: Vallonsläkter under 1600-talet av Kjell Lindblom.

Barn:

1. Jean Bernail f. ca: 1600

2. Martin Bernail f. ca: 1602

3. Maria Bernail (XI 3725) f. ca: 1605 död kring 1651 i Avesta. Se vidare Maria.

7460. ANDERS MÅNSSON. I volym RA Irsta Kyrkoarkiv 1619 - 1650 Bild 33 finns Anders Månsson vid bänkindelningen 1644 nr. 7 i Olsta by Irsta sn. Vidare under Lik RA nedre hörnet till hö 11. År 1652 nr 22 dör Anders Månsson i Olsta torp.

Barn:

1. Petrus Andreæ Ihrestadius (XI 3730) född 1614 i Olsta by Irsta sn. Prästvigd 1640. Kollega i Västerås 1643. Rektor därst. 1644. Komminister i Björksta förs. av Västerås stift 1648 och i Sala 1650. Kyrkoherde i Romfartuna pastorat 1665. Död 1683-12-13 i Romfartuna prästgård. Gift 1:o med Susanna Andersdotter, dotter av kyrkoherden i Björksta Anders Gregorii. Gift 2:o 1649 med Catharina Andersdotter Munk i hennes 2:a gifte (gift 1:o med borgmästaren i Enköping N. N. Öhrling), född 1613, död 1677-03-29 dotter av kyrkoherden Andreas i Frösthults pastorat av Uppsala ärkestift.

Rector Scholae. Petrus Jonae Irestadius 1642. Död i Westerås. S. 66 i Arboga Känning av Lohman.

7462. ANDREAS MUNK, f.ca 1582 kyrkoherde i Frösthult – Gift med Anna Olsdotter.

7463. ANNA OLOFSDOTTER enligt uppgift.

Barn:

1. Catharina Andersdotter Munk (XI 3731) f. 1613, troligen från Olsta by Irsta sn.

7464. NILS MÅNSSON f.ca: 1570 Lundemossa i Wiks socken. Men sen hamnar han i Sundborn, (Här kan man tänka att han gifter sig dit, kanske med en Matsdotter? Ingen son verkar finns efter honom i Björsarvet) och i Björsarvet där. Men Sundborn socken blev eget först år 1620, så Nils Månsson återfinns i …

RA ÄL 1614 under Svärdsjö socken på Bild 110 och där kan man läsa…

Björsarfvet

Nils Månsson 2 pers, 1 dräng, 1 piga

Anders Mattsson 2 pers

Inga fler personer antecknade i Björsarfvet.

Mntl. 1645 i Björsarvet då i Sundborn sn. Återfinns…

Anders Mattsson 4 pers.

Erik Andersson 2 pers.

Barn:

1. Ingel Nilsson (XI 3732) f.ca: 1600 i Björsarvet Sundborn, men då tillhörde Sundborn Svärdsj sn. Fram till 1620 enl. uppg. Wikipedia. Och i Svärdsjö ÄL finns fadern Nils Månsson i Björsarvet Sundborn i Svärdsjö socken. Själv blev sedan Ingel Nilsson gift till Warggården Stora Kopparberg.

7466. JACOB KNUTSSON f.ca.1550, lever 1629 men ej 1642 Warggården Stora Kopparberg

– Gift med Britta i alla fall år 1622, det står att läsa under bänkindelningen då …

RA Stora Kopparberg Kyrkoarkiv 1604 – 1630 Bild 30

VI

H. Britta, Jacob Knutssons i Warggården

7467. BRITTA

Barn:

1. Hans Jacobsson f.ca: 1600 i Wargården St. Kopparberg i Wargården RA Lhl. 1629 Bild 10.

2. Carl Jacobsson f. ca: 1603 i Wargården Stora Kopparberg

3. Märta Jacobsdotter (XI 3733) f. ca: 1605 i Wargården Stora Kopparberg

7468. ANDREAS LIXANDER NICOLAI DALECARLUS f. ca: 1540 Hjortnäs i Leksands sn.

Kyrkoherde i Orsa senare i Rättvik. Samt var han riksdagsman.

6. Andreas Nicolai Dalekarlus. Född i Hjortnäs by, Leksands socken, der fadren Nils Andersson hade en hemmansdel. Ifrån Capellanstjensten i Orsa 1581 befordrad hit, blef han en hederlig och aktad Pastor. Biskop Bellinus visiterade hos honom 1592. Följande år bewistade Andreas religionsmötet i Upsala och underskref dess beslut. S. år fick han frihet ifrån alla utlagor för sitt hemman Kerfråsen, som han dels ärft, dels inköpt. Riksdagsfullmägtig 1594 i Upsala, då han bekräftade presterskapets obligation och försäkring. Förekommer alls icke i de torftiga Consistorii-protocollerna. Död 26 Juli 1614.

Gift med Christina, dotter af en förmögen bergsman Peder Pedersson? i Wibberboda, Hedemora sn, död 12 Aug. 1629. Hade 8 barn, som utgrenat sig i många slägter: Nils, Klockare i denna förs., bodde i Backa (hans dotter Kerstin g. m. Herr Hans, Pastor i Grangärde, blef stammoder för flera prestslägter) Olaus (XI 3734), som straxt förekommer; Daniel, Commin. loci; Israel, Pastor i Wenjan;  Johannes, Commin. i Gagnef*); Sara, 4:de gången g. m. Prosten Matthias Nicolai i Köping [uppges där vara dotter till O. Dalekarlus]; Brita, g. m. Prosten Drivius i Arboga; Anna, g. m. Daniel Johannis, Pastor i Linde.

– Gift med …

7469. CHRISTINA PEDERSDOTTER HEDEMORENSIS

Andreas Nicolai var son till bonden Nils Andersson som hade en del av ett skattehemman i Hjortnäs i Leksand. Andreas hade också arvedel i skattehemmanet Kerfråsen. Han var kapellan i Orsa socken, när han utsågs till kyrkoherde i Rättviks socken 1581.

Andreas deltog vid Uppsala möte och var en av mötesbeslutets undertecknare. Han var fullmäktig och undertecknare vid riksdagen 1594.

Hans hustru Christina var dotter till en bergsman i Vibberboda (?). Barnen upptog namnet Dalekarlus. Under en period var tre av hans söner klockare, kapellan och pastor i socknen. – som sagts ovan. –

Ja, var hennes far Peder Jönsson på Wikmanshyttan i Hedemora eller Peder Svensson i Vibberbo.

Peggy: Återkommer…

Barn:

1. Nils Andersson som skall ha blivit klockare i denna församling, måste då vara…

Från Projekt Runeberg Första serien första bandet Tab. 2 sid 296 Svedelius

Nils Andersson (son af Andreas Nicolai Dalecarlus, Lexandensis, Tab. 1); Klockare i Rättvik; Bodde i Backa. Var klockare i nämnda församling på samma gång som hans bröder Olaus var pastor och Daniel var kapellan derstädes, så att hela kyrkstaten utgjordes af gamla kyrkoherden Andreg söner. —- Gift, men hustruns namn obekant. Barnen var… Christina eller Kjerstin Nilsdotter. Gift 16380 /; med Kyrkoherden i Grangärde Johannes Olai Folkernius?) † 1664. Flere Barn dessutom, Söner och Döttrar, som stannade i bondeståndet, men från hvilka flere prestslägter skola härstamma, likasom den kända dottern blef stammoder för åtskilliga bergsmansslägter inom Grangärde.

2. Olaus Andre Dalecaelius (XI 3734) f. 1577 Orsa i Dalarna. Se hos honom från dito Projekt Runneberg

Tab. 3.

3. Daniels Andersson f. 1580 Orsa, d. 1635 gm Margareta Larsdotter Beronia.

Tab. 4.

Daniel Andre & Dalecarlus (son af Andreas Nicolai Dalecarlus, Lexandensis, Tab. 1), f. 1580 i Orsa Kapellansgård; Skolpilt i Westerås; Prestvigd 1610 och Domestikus, troligen i Elfdalen; Tjenstgjorde äfven i Rättvik, bos sin fader, samt i Ore;Kapellan i Rättvik 1612; † 16386 !?/.. Omtalas som en behaglig och synnerligen älskad prest, hvilken domkapitlet gerna befordrat till bättre lägenhet, om hans lifstid blifvit längre; uppodlade, med prostens, sin broders tillstånd, på kyrkoherdeboställets skog en trakt,
som kallades Sveden, och efter hvilken odling eller intaga hans äldsta sons barn sedermera antogo slägt-namnet Svedelius.

Gift med Margaretha Larsdotter, † 1678 ”/,,; dotter af Kyrkoherden i Falun Laurentius Beronius
Helsingius, af en namnkunnig Björn Jonssons slägt i Helsingland, samt gift 1:o med Anna, Kyrkoherde-dotter från Mora, och 2:o med Elisabeth, Kyrkoherdedotter ifrån Orsa, men hvilken af dem som var moder till Dalecarh hustru är icke kändt.

”Enda bekanta exempel på, att Pastor (Olaus), Capellan (Daniel) och Klockaren (Nils), således hela kyrkobetjeningen, på samma tid utgjordes af bröder. Äfwen hade Pastor mest en beslägtad till Adjunct.”

4. Israel Andreæ f. …

2. Israel Andreæ Rättvicensis, Kyrkoh. Andreæ Nicolai son och broder till Prosten Mäster Olaus i Rättwik, hade endast i Westerås skola hemtat sin kunskap, då han 1612 blef pwgd. Såsom hjelpprest kallas han Exspectant i uppsatsen på Clerus 1616. Blifwer i acterna nog swår att skilja ifrån Herr Israel, som kom till Ohre. Wisst är dock, att han 1617 war Capellan i Björskog. Synes ock warit derstädes, då han 1627 sattes till Pastor här, med collationsbrefwet 7 Mars genom Not. Capituli Mag. O. Salamontani hand, och gifte sig med företrädarens enka. Omtalas ej widare i prot. än att, då Biskopen visiterade hos honom 1631, måste han "plikta en daler för elak räkenskap." Död 20 Aug. 1639. Troligen gift äfwen förrän han hit kom, men ingendera hustrun nämnes.

5. Johannes Andreæ Rättvicensis, död 1628

4. Johannes Andreæ Rättvicensis. Son af Pastor i Rättwik Andreas Nicolai. Finnes icke i Upsala stu-dentmatrikel, ehuru prestsöner gerna "wille absolveras a Beano." Pwgd 1614 och tjente först på sin födel- seort. Under Pastor Knuts suspension hitsänd att wara Vicarius 1619. Ordin. Commin. 1620. För sin ägtenskapshandel emot Episcopi och hela slägtens förbud måste han länge plikta med prubban och 10 daler till Capitlet. Nämnes icke efter 1626, då han predikade i Capellansmötet, och war säkert död 1628.

”Hustrun kallas "en illa berycktad kona med mång annor lyten."

6. Britta Andersdotter Dalecarla, Britta död 29 april 1648 i Arboga. Hon gift med…

2. Drivius hustru Brita var dotter till kyrkoherden i Rättvik Andreas Nicolai Dalekarlus. Petrus Erici Drivius, död 25 oktober 1642 i Arboga, var en svensk kyrkoman och riksdagsman.

7. Anna Andersdotter Dalecarlia f. 1590, gm Daniel Johannis Glanshammarensis, pastor i Linde, Anna d. 6 april 1649.

7470. UNO TRULSSON TROILIUS år 1586-09-12, Backa gård Hylltinge bruk, d. 1664-02-15 Prästgården i Leksand.

Uno Trulsson Troilus (översiktstab. 1), född 1586-09-12 på Backa gård i Hyltinge socken, Söderman-lands län. Skolpilt i Västerås 1596, i Strängnäs 1600, åter i Västerås 1602 och i Växjö 1605. Student i Wittenberg 1608 och därefter i Giessen, Jena och Rostock samt slutligen ånyo i Wittenberg. Filosofie magister därst. 1616-03-13. Prästvigd s. å. av biskopen Olaus Stefani Bellinus i Västerås samt antagen till konsistorieledamot och poenitentiarius därst. Kyrkoherde i Leksand 1618-03-20. Tillika prost över Öster-dalarna 1648. Preses vid prästmötet 1649. Död 1664-02-15 i Leksands prästgård och begraven s. å. 28/2 i Leksands kyrka, där hans epitafium med påskrift uppsattes. 'Han förestod sin församling i fyrtiosex år samt vårdade sig om kristendomskunskapens utbredande och sin sockenkyrkas hushållning och prydande. Gift 1618-09-20 med Margareta Hansdotterv Säbråzynthia, för sin givmildhet mot fattiga kallad stormor i Dalom, i hennes 2:a gifte (gift 1:o 1610 med kyrkoherden i Leksand Elof Engelberti Terserus i hans 2:a gifte, född 1554, död 1617, farfader till herrarna Terserus, adlade Tersér eller Terschère), född 1594-03-05, död 1657-06-11 i Leksands prästgård och begraven i Leksands kyrka, dotter av kyrkoherden i Säbrå pastorat av Härnösands stift Johannes (Hans) Laurentii (Bure) och Kerstin Henriksdotter Zynthia samt faster till stadspresidenten Nils Burens, adlad Burensköld.

– Gift 1618-09-20 med …

7471. MARGARETA HANSDOTTER SAEBROSYNTHIA f. 1594 Säbrå och hon kom att kallas för stormor i Dalom för sitt goda hjärtas skull. Hon dör 1657 i Leksand.

Efter dessa båda finns ett Epifatium i Leksands kyrka över ätten von Troils anfader Uno Troili Troilius. (1586 - 1664), kyrkoherde i Leksand ca: 1618-1664, och hans hustru Margareta Hansdotter Säbroensis, ”Stormor i Dalom (1594-1657).

Barn:

Först blir Margareta Hansdotter gift 1610 med prosten Elaus Engelberti Terserus i Leksand 1554 – 1617.

Då blir hon styvmor åt Elaus 8 barn han fick i sitt äktenskap med Anna Danielsdotter Svinhuvud f.

1570 och död 1609.

Så dessa 8 barn blev Margareta Hansdotter styvmor till. Här har jag endast funnit dessa barn genom att se tidigare forskares rön på nätet. Förutom Jöns Eriksson Terserus f, 1605 som gifter sig med sin fostersyster Elisabeth Troilia f. 1624 som var dotter till Jöns Eriksson Terserus styvmor, blir det förstås.

1. Anna Terserus gm kronofogden A. Bröms i Hälsingland

2. Britta Terserus gm Olof Jonsson, köpman ib.

3. Margareta Terserus gm Laur. Danielsson kyrkoherde i Enånger.

4. Per Terserus f. 1698, d. 1674 bergsman vid Kopparberget

5. Gudelina Terserus gm Jac. Skottwink, köpman i Stockholm

6. Elisabeth Terserus f. 1602, d. 1675 gm bergsman Claes Eriksson i Wilkesbacka

7. Adolf Elaus f. 1604, d. 1659 kyrkoherde i Mora

8. Jöns Eriksson Terserus f. 1605 biskop i Linköping, han som gifter sig med sin fostersyster Elisabeth Troilia f. 1624, d.1655. – Läs mer om denne biskop Johannis under hans svärfars far Truls Larsson (XIII 14940)

Margaretas får tillsammans med sin första man Elaus Engelberti Terserus dessa nedanstående.

1. Johan Elofsson Terserus (1612-1649) professor i Åbo, dog ogift.

2. Elof Elofsson Terserus (1614-1693) handlare i Leksand.

3. Jakob Elofsson Terserus (1616-1663) lektor i Västerås och kyrkoherde i Hubbo.

Så dör hennes make 1617 och då gifter Margareta om sig med Uno Troilius kring 1618 och får med honom barnen:

1. Samuel Troilius f. 1619. prost i Leksand, d.1666-03-08. Gift 8 August 1654 lördag, Leksand med Margareta Jacobsdotter Guthraea 1639-1675. Son var Jacob Troilius f. 1657

2. Margareta Troilia f. 1619, d. 1654. Hon var gift med Johannes Petri Arbogensis (1608-1654).

3. Ericus Unosson Troilius f. 1620, d. 1647 genom att han drunknade.

4. Zacharias f. 1621, d. 1693 borgmästare i Falun

5. Anna f. 1621 i prästgården, Leksand, d. 1666. Hon var gift 1642 med borgmästare i Falun Henric Mårtensson Teet (1585-1657) och gift 2:gg med biskopen i Västerås Nicolaus Rudbeckius (1622-1676) Västerås. Anna död 1666-03-17 i Stora Tuna. Att hon skulle ha varit gift 1634, då 13 år gammal med Laurentius Nicolai Blackstafius (1590-1640) verkar mindre troligt, om nu inte äktenskapet skedde 5, 6 år senare.

6. Emfred Unosdotter Troilius (XI 3735) f. 1623, d. efter 1697

7. Elisabeth Troilia f. 1624, d.1655. Hon gifter sig med Johannes Terserus 1605-1678. Han var ju son till Elaus Ingelberti Terserus, så Elisabeth och Elaus är fostersyskon.

8. Grimborg f. 1627, d. 1627

9. Gunborg f. 1627 (– bör ha varit tvilling med Grimborg)

10. Sara Troilia f. 1635, d. 1667. Gift med prästen i Vingåker Marcus Simming - Här undrar man förstås, kan modern ha varit 47 år. Samt är födelsedatumen verifierade. Två tvillingpar skall finnas enligt ovanstående, ev. tre? Jag P: vill bara säga att detta med flera tvillingfödslar av samma mor har jag stött på några gånger tidigare i min släktforskning.

7488. SIFFRING ERIKSSON f. ca 1560 lever ej 1629 och hans far 14976. ERIK SIFFRINGSSON död ca 1579 i vid Byhyttan. Detta är inte helt säkerställt men …

Lite mer information om tiden för de finska invandrarna. Samt man kunde bo på ett ställe men bruka vid en Hytta eller både och.

Under 1500-talet ökade den finska invandringen avsevärt. Detta genom att Gustav Vasa förbättrade och nyordnade redovisningen, alltså allt skrevs ner. Vilket betydde att man idag har relativt lätt med att läsa från tillgängligt material, först fram till 1570-talets slut. Men därefter ökar den finska invandringen då huvudsakligen från Savolax och nordöstra delen av Tavastland. De kom över Stockholm men även över Gävle. Men de stannade inte som sina föregångare i städerna utan de begav sig till svedjemarker. Gustav Vasa var i behov av arbetskraft för skötsel av kronans gårdar och gruvor. Det var därför han avhände Gosven Hansson (XV 56546+107992) i Hagge hans gård i Fösarbo. Han behövde nämligen bostad åt sina arbetare i Silfberg, som vid tiden var ett stort gruvområde. Istället gav han Gosvens son, efter faderns död, bergsmansgården i Marnäs. Bland de första byar som nämns som finnbyar här i Norrbärke var Söndagsbyn, Ibbarbo och Kittlingberg.

Gosven Hansson kan ni läsa mer om på min hemsida under min farmor Gerda Augusta Svedlings Antavla.

Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Dalarnas handlingar, SE/RA/5121/5121.10/1577:4 (1577)

Här rör det sig vilka använder hyttorna börjar på bild 22.

I Byhyttan finns fadern Erik Siffridsson Bild 24 tv.

Seffring Ersson finns Bild 24

Sedan står antecknat

Osmundboda hytta brukar Per Jönsson i Osmundboda

Bertil Persson ibid den gård som öde är.

Smeden Erich på Heden och Per Joensson i Mattsboda

Vid Byhyttan har tidigare funnits Erich Siffredsson enl. Mntl. 1577.

Vidare finns i Byhyttan 1597 Siffrid Eriksson född kring 1660 och nu efterträder fadern.

Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Dalarnas handlingar, SE/RA/5121/5121.10/1578: 11 (1578)

Lhl, 1578 finns sonen Seffring Ersson i Åsmundsbo Bild 53 tillsammans med Per Jönsson.

Landskapshandlingar. Landskapshandlingar Dalarnas handlingar, SE/RA/5121/512.10/1597:5 (1597)

I Byhyttan finns på Bild 55, sonen Siffring Eriksson, där han abetar men han bor i Osmundbo

Lhl. 1604:8 finns i Osmundbo Bild 115 Seffring Eriksson, där han bor. Siffring Eriksson finns då bevisligen från år 1604 i Osmundbo men han brukar vid Byhyttan.

Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Dalarnas handlingar, SE/RA/5121/5121.10/1620:2 (1620)

Lhl. 1620 Norrbärke socken Bild 76

By

Halfvard Esbjörnsson Bild 80

Osmundboda

Seffred Eriksson står nu först i byn Bild 80

Anders Knutsson

Jöns Persson Fjärdingsman

Barn:

1. Siffring Siffringsson Krabbe (XI 3744) f. ca:1615, död 1783-05-05 Huggarbo Norrbärke

7496. ERIK JÖNSSON f. ca 1575 i Löfåsen Norrbärke, död ca 1651 Löfåsen, då finns han inte med i Mntl. längre.

RA Mntl. 1651 Backbyn Bild 164/ Sida 327. Alla sonsöner till Jöns Ersson

Mats Ersson 5 – son av Erik Jönsson

Nils Ersson 2 – son av Erik Jönsson

Erik Nilsson 4 – son av Nils Jönsson

Jöns Nilsson 2 – son av Nils Jönsson, Jöns Nilsson i Backbyn död 1682 ”Special”.

Barn:

1. Nils Ersson (XI 3748) f.ca 1600 i Backbyn Norrbärke, gm Anna Ersdotter, hon omgift med Nils Olsson.

2. Mats Ersson f.ca 1605 gm Karin Nilsdotter. Barnen Nils, Erich, Olof och Margareta

3. Karin Ersdotter f.ca 1610, gm Pehr Ersson Kaxe redan är g. vid Mntl 1642 *se ting 1669), barnlösa

Domboksutdrag 1669 den 6 och 7 Aug. Norrbärke.

Kom för rätten Pehr Olsson Kaxe uti Backbyn tillika medh sin hustru, bägge beklagandes sin ålder och vanförhet, att förestå sin hemmansdehl, och sigh sjelfva dervid längre uppehålla, af samma orsak begär-andes få taga sin hustrus (Karin Eriksdotter far Erich Jönsson i Löfåsen) systerdotter Margareta Matts-dotter till hjelp och sytning i dödedagar. Voro de barnlösa, och var jorden Pehrs hustrus rätta arf.

Margareta Matsdotters far var Mats Olsson i Spräklan. Se barn nr 4.

Backbyn ”Special” Bild 37 kan man läsa om denne mågen Kakse under Uppbörd Den 22 mars 1663.

Kom Päder Ersson Kaxe uti Backbyn hem ifrån Dalarna och lefererade till Kyrkan pänningar dom han till vår kyrkias utvidgande collingerat hadhe, effter specifiertiden som uti den där till Bestellte Book, instigt antecknas finnes inlemnad.

Bland Kyrkans utgifter

4. Ant. Lät inbinda den gamla och sönderrefne Bibeln.

5. Köpte 2 böcker uthi vilka collekt till vår kyrkas utvidgandes skulle upptecknas.

Peter Kaxe i Backbyn, reste omkring dalarna och colligierade pengar till wår kyrkans utvidgande, fick för sitt omak 14 Sd och 8 öre.

1681 står antecknat i Backbyn:

Mats i Backbyn drunknade. Så finns Haralds änka i Backby och blind Annika. Denna Annika är husfattig redan 1674.

4 Kerstin Ersdotter gm Mats Olsson i Spräklan, dottern Margareta

5. Britta Ersdotter gm Hans Olofsson i Backbyn född på okänd ort, son Olof i Backbyn. Senare omgift med Ragnvald Andersson.

Vilket ger 3 hemmavarande söner och 2 hemmavarande döttrar som är myndig enl. Mntl. 1642

7498. ERIK SIMONSSON f.ca 1565 Kärret Norrbärke, död efter Lhl. 1629 Erik i Simonsbo. Läs mer under fadern Simon Tholsson (XIII 14996) finne.

– Gift med …

7499. RIKEMOR

Barn:

1. Anna Ersdotter (XI 3749) f.ca 1610 Simonsbo Norrbärke gm Nils Eriksson i Löfåsen Norrbärke.

7500. HALVARD ESBJÖRNSSON f. ca 1560. Han lever enl. ting 1638 men finns inte med i Mntl 1642. vars far var förstås Esbjörn.

Vår Halvar Esbjörnsson finner man först i Lhl. 1587.

Men redan tidigare finns en Halvard Esbjörnsson

RA Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Dalarnas handlingar, SE/RA/5121/5121.10/1545:5 (1545) By Bild 51 Halfvard finns här endast med förnamn

RA Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Dalarnas handlingar, SE/RA/5121/5121.10/1563:7 (1563) By Bild 62 Halfvard Esbjörnsson.

RA Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Dalarnas handlingar, SE/RA/5121/5121.10/1570:10 (1570) Bild 15 ingen Halfvard Esbjörnsson i By

men här finns …

Lasse Nilsson, Per Larsson, Jöns Olofsson och Erik Ifvarsson

– Här finns inte Halvard med längre. Men 17 år senare finns vår ana Halvard Esbjörnsson

RA Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Dalarnas handlingar, SE/RA/5121/5121.10/1587:13B (1587) Bild 187 i By

Erik Isaksson, Hustru Kerstin, Jöns Olofsson, Per Larsson och vår ana Halfvard Esbjörnsson.

Barn:

1. Sigfrid Halvardsson smed f. 1600 i By Från Svea Hovrätt. – orginalanteckningar Sid 51. 1632 4 juli.

Här bevisades att Sigfrid Halvardssons svärfar är Mats Olofsson och dennes bror var Jöns Olofsson.

Fadern Halfvard Esbjörnsson. Svärfar Mats Olofsson (XIV 15004) f. ca 1540 i Kyrkbyn i Gränge är gm Marit Olofsdotter vars far var Olof Larsson (XIV 30010) från Brundsvik Gränge sn. Han var gm Gertrud (XIV 30011).

Lhl. 1630:13 Bild 21 Siffrid Halfvardsson smed i By endast här detta år benämns denne Siffrid med sitt andra namn, Halfvardsson samt nästa person Lars Halfvardsson direkt står efter. Men nu finns inte Halfard Esbjörnsson med längre, endast sönerna Siffrid och Lars. Sonen Halfvard Halfardsson kommer att gifta sig med Gustav Matssons (XII 7502) dotter Anna Gustavsdotter (XI 3751) som föds i By. Det är svärmor Britta Andersdotter (XII 7503) som har sitt från Mattsbo och dit flyttar dottern Anna Gustavsdotter och mågen Halfvard Halfvardsson där finns han enl. Mntl. från år…

Baserat på följande…

Dombok 1633 Norrbärke. Den 5 Maj: Hustru Marit, salig Matts Olofssons (i Gropen, var född i Norrbärke (By), uppfödd i Brunsvik, haver sedan levat med sin man här i Kyrkobyn hela sin ålder. Säges vara 100 år.

Dito 1633 Omnämnde Marit var dotter till Nybyggare Olof Larsson i Brundsvik, inflyttad från By i Norr-bärke på 1550-talet.

Norrbärketing 1607.Olof Larsson i By bjuder upp ½ hemman i By, köpt av Jon Olofsson ibm. Kom nu Mats Olofsson i Kyrkbyn i Gränge, på sin hustrus vägnar, och löste samma halva hemman av Olof Larsson. Bekom Matts Olofsson fasta.

2. Lars Halfvardsson f. ca 1605 i By, där han sedan är bosatt, se Norrbärketing 1641 nedan…

3. Halfvard Halfardsson (XI 3750) f. ca 1610 i By, till svärmoderns Britta Andersdotters domäner i Mattsbo där han står antecknat från Mntl. Mattsbo 1652. Han bör vara gift redan kring 1650 med Anna Gustavsdotter (dotter till Gustav Mattson, namn Anna efter mormor) f. 1651 som enl. Hfl. 1671-1693, s. 158 året 1692-93 är 10 år yngre än sin make. Domboken Anno 1649 d. 25 Jan. Norrbärke se nedan … Dottern Britta (namn efter mormor) Halfvardsdotter bör vara född vid tiden strax före kring 1651.

Samt finns systrarna…

Ting anno 1665 Norrbärke.

Förfrågades om inhysesfolk i Norrbärkes By, och befunnos efterskrefne där sitta:

4. Marit Halfvarsdotter hafver sin egen stugu den hon bor uti, att hon skulle flytta sin stugu uthi sin faders gård.

5. Kirstin Halfvardsdotter, Marits syster, skall sammanledes blifva hos sin syster uti hennes stugu.

7502. GUSTAV MATTSON f. ca 1590 Kyrkbyn i Gränge, död 1668-05-03 i By Norrbärke Special Bild 64.

Dombok Anno 1649 d. 25 Jan. Norrbärke.

Gustaf i By tillkännagaf huru såsom han på sin hustrus vägnar ähr närmare Mattsbo inbörda och besitta än som Olof Andersson, som bemälte Mattsbo åbor. Så emedan Gustafs hustru Britta är systern åt Johan Andersson, som Mattsbo åth Olof sålt haffuer, derföre bekänner Rätten att Gustaf erlägger och betalar Olof Andersson sine utlagde penningar och sedan tillträder Mattsbo.

– Gift med …

7503. BRITTA ANDERSDOTTER f. ca 1595 Mattsbo Norrbärke, död 1664-04-03 i By Norrbärke Special Bild 40.

Barn:

1. Marit Gustavsdotter f. ca 1616 By gm Per Olofsson i By, barn Olof, Hans och Karin.

2. Anna Gustavsdotter (XI 3751) f. ca 1628 gm Halvard Halvardsson (XI 3750) i Mattsbo.

3. Mats Gustavsson f. ca 1620 gm Kerstin Matsdotter, son Mats

4. Gustav Gustavsson f.ca 1630 gm Margareta Andersdotter i By. Barn: Olof, Gustav, Matts och Anders. H. Margaretas andre make Olof Olofsson från Säter med vilken hon hade dot. Margareta

Domboken 1682

Hans Nilsson i Mattsbo har avhandlat hustru Margareta Andersdotter i By sin salig mans, Göstaf Göstafssons, arvejord i Mattsbo, med dess barns samtycke, för 202 dr kpmt den 1/4 1681. Påmintes härvid att barnen ännu icke voro myndiga. 1682 Halfvard Halfvardsson (XI 3750) i Mattsbo har inlöst av Olof Andersson i Osmundsbo all den jord han ägt och innehaft i Mattsbo emot 95 dr kpmt den 24/7 1667.

5. Kerstin Gustavsdotter f.ca 1635 i By gm Olof Jonsson, son Peder.

7504. MATS ANDERSSON f. ca 1572 Stimmerbo Norrbärke.

RA Lhl. Norrbärke 1610:11 Bild 67

Mats Andersson – Anders Ingevalldssons son.

– Här har sonen Mats Andersson har över tagit hemmet efter fadern. Mats är då ca 38 år.

Enl. Mntl. 1642 har han en hustru, men enl. Mntl. 1643 är ingen hustru antecknad.

Sista gången han finns med i Mntl.

Han står med namn i Stimmerbo från år 1644 men enbart sönerna finns som mantalsägare. Men Mats lever för … sista gången Mats Andersson är nämndeman i Stimmerbo Norrbärke1651 den 29 jan.

Barn:

1. Anders Mattsson (XI 3752) f.ca 1615 han som får sin oäkta son Mats f. ca 1635

2. Margareta Matsdotter, f. ca 1620 gm Göran Göransson f. ca 1610 troligen i Finnbo. Men familjen bor i Stimmerbo.

3. Anna Matsdotter, ogift, död 1695

1674 Norrbärketing.

Uppbjöds första gången Anna Mattsdotters jordedel i Stimmerbo den hon hade testamenterat sin broder Anders Mattsson emot den skötsel han henne uti 20 år hållit och än intill hennes död hålla skall efter testamentet av den 28/6 1673.

4. Karin Matsdotter gm Mickel Hermansson i Furubo, son Herman se ting 1681.

1681 Norrbärketing.

Johan Hägerman och Herman Mickelsson i Furubo kärade till moderbrodern Anders Mattsson i Stimmerbo om 1/6 del i Anders Mattssons 1/4 dels hemman uti Stimmerbo, den Anders skulle vilja sig för en fast och ständig egendom tillerkänna, medels det testamente som dess syster, Anna Andersdotter, en gammal ofärdig piga, till honom givit den 28/6 1673. Finnes och en svåger, skräddaren Erich Erichsson.

5. Kerstin Matsdotter f. 1622, gift 1652 med Lars Persson f. ca 1630 i Tholsbo, gift 1652, död 1672. Hon sedan omgift 1672 med Olof Persson, äktenskapet var barnlöst.

7528. GEORG UNGEREST f. 1600 i Schalmalkalden, skräddare, död 1635-08-17 av pesten.

– Gift 1628-02-04 i Schalmalkalden med…

Martin Andersson gör en fantastisk släktforskarresa ner till Tyskland och han fann följande …och här har jag inte själv forskat eller kollat upp men det verkar så bra och troligt så jag har accepterat detta. Lite osäker angående Margareta som var gm Gabriel Ungerecht som skall vara död 1635, 75 år gammal och då vara född 1560 hon är 40 år då sonen Geroge föds och ännu äldre då Sebastian den andre föds. Men det kan betyda som jag skriver då att 1635 kan dessa vara de barn som var hemma 1635. Paret Gabriel och Margareta kan ha fått barn tidigare men som vart utflugna vid tillfället då barnens namn skrevs in.

Men som sagts all ära åt Martin Andersson.

Peggy: Själv har jag fått hjälp med att forska lite i Österrike via den svenska ambassaden för många år sedan, fick även flera papper från deras forskning, kom bara ner till början av 1700-talet. Dessa under min svärmor, min makes Björns mors anor från Österrike Beatrice Karoline Angela Leopold.

Sidan 15 Släkten Ungerecht. Källa: Martin Andersson

Om släktforskning i Tyskland och släkten Ungerechts tyska ursprung. Nu i år firar vi i Eskilstuna att det är precis 350 år sedan som Reinhold Rademacher flyttade sina verkstäder hit ifrån Livland, mot löfte att han här skulle få nya smedjor uppförda på statens bekostnad. På så sätt fick Eskilstuna sina stadsprivilegier 1659 och en rask befolkningsökning i form av invandrade smeder och deras familjer, av vilka en del kom från utlandet. En av de första smederna i Rademachersmedjorna var sylsmeden Vincent Ungerecht, vars gesällbrev finns bevarat på Carolina Rediviva i Uppsala (Ulf Berggren i Släktforskarnas årsbok, 2003), utfärdat i hemstaden Schmalkalden i mellersta Tyskland den 10 januari 1660. I brevet berättas att Vincent var sylsmedsgesäll och ämnade sig till Eskilstuna i Sverige, 12 mil bortom Stockholm. Där berättas också vilka hans föräldrar var och att dessa var gifta i Schmalkalden 1629.

Släktforskning i Tyskland Nu i somras gjorde jag ett par dagars besök i Schmalkalden för att njuta av den vackra staden, vilken till stora delar är bevarad i sitt medeltida skick. Husen är av korsvirkestyp, den vackra St Georgskyrkan från 1400-talet är just nyrenoverad och delar av stadsmuren finns ännu kvar. Staden ligger i en skön dal just där floderna Schmalkalden och Stille flyter samman, på södra sidan av Thüringer Wald, ett stort skogs- och bergsbälte som genomkorsar den här delen av Tyskland och säkert försvårade resandet förr. I det lutheranska församlingshuset, inrymt i ett före detta sjukhus med anor från 1319, finns kyrko-arkivet. I Tyskland har man ingen central förvaltning av kyrkböckerna motsvarande våra landsarkiv, utan varje arkivbildare sköter sina egna volymer. För Schmalkaldens del börjar böckerna redan 1566, men kyrkböckerna i de andra församlingarna i trakten börjar långt senare eftersom de blev förstörda under många krig, bland annat av svenskar under det 30-åriga kriget. Grundläggande kunskaper i tyska är ett måste eftersom de flesta äldre människor inte talar engelska då ryska var andraspråk under DDR-tiden, liksom naturligtvis även kyrkböckerna är skrivna på tyska med inslag av latin. Det tyska språket i källorna är, likt svenskan från samma period, inte standardiserat vare sig till stavning eller grammatik, och det kan vara svårt att läsa även om man har ett tränat öga och lexikon. För vissa årgångar finns emellertid utmärkta register att slå i, vilket avsevärt underlättar sökandet. Eftersom man i Tyskland redan tidigt antog fasta familjenamn kan man ofta utifrån detta göra antaganden som underlättar sökandet. I Schmalkalden finns även ett stadsarkiv vilket har bland annat skråhandlingar och räkenskaper för staden. Skråhandlingarna är mycket ojämnt bevarade, men räkenskaperna börjar redan år 1405 och finns sedan nästan årligen. De tar dock bara upp familjefaderns namn samt var han bodde: i staden eller i någon av de små bebyggelser som fanns just utanför var och en av Schmalkaldens tre stadsportar. Tillsammans med uppgifter från kyrko-arkivet kan man dock få fram en relativt heltäckande bild av familjer och släkter.

Vincents anfäder Vincent Ungerecht (XI 3764), smeden som flyttade till Eskilstuna 1660, döptes 12 september 1630 och fadern Georg Ungerecht var skräddare i staden. Georg gifte sig 4 februari 1629 med Anna Hörchner och fick förutom Vincent åtminstone dottern Anna, död 1633, och sonen Johannes, vilken blev hovslagare och ännu 1682 levde kvar utanför Weidebrunner Tor, strax bakom det gamla hospitalet i Schmalkalden. Georg begrovs den 17/8 1635, död i en pestepidemi, och hans änka gifte om sig den 13 november 1644 med Michel Happich. Anna Hörchner begravdes sedan den 10 mars 1660, alltså på dagen två månader efter att sonen Vincent lämnat staden för att resa mot Eskilstuna.

George var 35 år vid dödstillfället … läs vidare under Georges far Gabriel Ungerecht (XIII 15056)

7529. ANNA HÖRCHNER, f. 1611. Efter att hon blivit änka 1635, gifter hon senare om sig 13 november 1644 med Michel Happich. Anna Hörchner begravdes sedan den 10 mars 1660, alltså på dagen två månader efter att sonen Vincent lämnat staden för att resa mot Eskilstuna.

Källa: Martin Andersson.

Barn:

1. Vincent (X 1882) f. 1630 Schmalkalden

2. Anna död 1633 av pesten

3. Johannes, vilken blev hovslagare och ännu 1682 levde kvar utanför Weidebrunner Tor, strax bakom det gamla hospitalet i Schmalkalden.

7544. LARS f. ca 1585. Var han kommer ifrån är inte känt men han har en son Olof Larsson (XI 3772) f. ca 1615 som troligen är måg i Grönsta. Vid tiden Mntl. 1642 finns han samt … och vidare varför jag anar att sonen Olof Larsson hustru NN Ulfsdotter har rätt till Grönsta delen efter sin far Ulf i Grönsta, då hennes bror Olof Ulvsson i Grönsta dör 1674 och då efterträder Olof Larsson delen tillsammans med sin hustru

NN Ulvsdotter. Och endast ett par år senare dör 1676-09-10 dör sonen Olof Larsson i Grönsta Bild. 107

Mntl. 1642 Bild 275

Ulf i Grönstad B, H, 1 son, 1 dotter

Oloff Joensson ibidem B, _, 1 dotter, 1 piga

Olof Larsson ibidem B, H, 1 piga – Olof född ca 1615 och troligen föds hans son Lars Olofsson ca. 1645.

Denne son som sedan gifter sig 1670 med Anna Andersdotter från Gårskjäll. Här kan Olof Larsson förstås ha rätt till sin faders gård, vilken det nu är. – Läs mer under sonen.

RA Mntl. 1648 Bild 176

Ulf i Grönsta B, H, 2 döttrar, 1 dräng

Olof Jönsson B, H, 1 son

Olof Larsson B, H

År 1666 Bild 101 dör Olof Ulvssons moster i Grönsta och Kloster socken.

Sen finns inte Olof Larsson med längre i Mntl. Först 1675 återfinns han i Mntl. för Grönsta.

Det kan betyda att familjen har funnits på annat håll, kanske på Olof Larssons far Lars hemman. Men Olof Larsson återfinns sedan år 1675 i Grönsta. Då vet vi att detta år dör Olof Ulvsson i Grönsta. Och den som efterträder honom är Olof Larsson året efter.

Men i Grönsta redan 1670 finns sonsonen Lars Olofsson i Grönsta. Fast han inte finns med i Mntl.

1670 den 9 okt. vigs i Bild 119

Här finner jag i RA Eskilstuna, Kloster och Fors vigde bild 119 år 1670 den 9 okt. Vigs Lars Olofsson (X 1886) i Grönsta och Kloster socken, med Anna Andersdotter (X 1887) från Gårskiäll och Kloster sn.

RA Mntl. 1673 Bild 41 Grönsta

Olof Ulfsson B, H, 1 dräng 3 pers – 1675-08-08 dör Olof Ulfsson i Grönsta Kloster socken.

Mörkmosse Bengt end. 1 bonde.

Mntl. 1675 Grönsta Kloster socken Österrekarne Bild 51

Olof Larsson B, H, 1 son (Lars Olofsson), 1 sonhustru (Anna Andersdotter)

Bengt Larsson B, H, 1 son, 1 piga.

1676-09-10 dör sonen Olof Larsson (XI 3772) i Grönsta Bild. 107. Stämmer med att denne Olofs svåger kan vara Olof Ulvsson, bror med hans hustru NN Ulvsdotter. De bör vara av samma årgång så att säga.

Mntl. 1676 Grönsta Kloster socken Österrekarne Bild 44

Olof Larsson B, _, 1 son (Lars Olofsson), 1 sonhustru 3 pers

Bengt Larsson B, H, 1 son, 1 piga 4 pers

Sen Mntl 1678 Lars Olofsson och Bengt Larsson, denne Bengt som visar sig vara farbror till Lars Olofssons son Olof… 1. 1671-09-03, föds Lars Olofssons barn i Grönsta och Kloster socken. Vittne 3. Bengts hustru i Grönsta. Nr 4. Olof Larssons dotter i Grönsta Anna (faster) benemnd.

Mntl. 1678 Grönsta Kloster socken Österrekarne Bild 77

Grönsta

Lars Olofsson (Lars sonson som fått namn efter farfar Lars) B, H, 1 son, 3 pers.

Bengt Larsson B, H, 1 son 3 pers.

7546. ULF i Grönsta f. ca 1590, han är med i RA Mntl. 1629.

1. NN Ulfsdotter (XI 3772)

2. Olof Ulvsson

7584. TOLF kolare vid Taberg, f. ca 1575, d. ca 1650 vid Taberg. Då det finns så mycket skrivet angående denne, och så många varit engagerade, men så vill jag ändå gå in i någon källa och kolla själv.

Mina Peggys koll via RA Mntl.

RA Mntl. 1643

Tolf kolare på Måsarps ägor Bild 93.

H. Margareta

RA 1645 Måsarp Jönköpings län finns Tolf Kohlare i Månsarps socken Bild 14, 1 pers, tycker att det sedan står dotter Margareta 1 pers.

Men finner även Tolf kolare under Landskapshandlingar och landskap Småland 1617.

Har även kollat år 1713 och kunde inte finna honom där då.

Samt sonen Lars Tolfs dödsnotis 1679-05-04

Mycket har skrivits angående denne kolare TOLF…

https://blogg.slaktingar.se/smedslakten-tolf-ett-fornamn-blir-ett-slaktnamn/ via internet

Smedsläkten Tolf genom tre sekler / Lars Olof Lööf. Lööf, 1946- (författare)

Tolfska släktföreningen (medarbetare)

ISBN 9179706118, Publicerad: Göteborg : Tolfska släktfören. [distributör]: 1989. Tillverkad: Göteborg : Rundqvist Svenska 286 s.

7585. SIGRID OLOFSDOTTER kan jag dock inte finna att det var henne han var gift med.

Enl. Ren. domböcker för Tveta hd vol. EVIIaaac:5 i ett protokoll från Taberg 5 - 6/6 1637.

Skriver till släktföreningen, då Tveta häradsrätt endast finns från 1605 – 1625, saknas sedan under flera år men så läser jag i riksarkivet att …

Har funnit i Riksarkivet att för nedanstående år i Tveta häradsrätt kan man söka under Göta hovrätt…

För åren 1635 - 1640, 1642 - 1645, 1647 - 1654, se Göta hovrätt, Advokatfiskalens arkiv, volym

E VIIaaac:5.

Så det bör var här som man funnit ovanstående och som jag har undrat över…
Detta att Tolf skall ha varit gift med Sigrid Olofsdotter? Enl. Ren. domböcker för Tveta hd vol. VIIaaac:5 i ett protokoll från Taberg 5 - 6/6 1637. Här får man leta i arkivet i slottet (Vadstena). Ja, det skulle vara spännande att ta en tur dit någon gång och leta. Om nån annan i släkten kommer dit och söker får väl den som kommer först ta en bild från protokollet. Hälsningar Peggy

Barn:

1. Jöns –

2. Ingegärd Tolfsdotter gift med Jacob Schult –

3. Anna Tolfsdotter –

4. Margareta Tolfsdotter – bör vara denna dotter som bor hemma hos fadern enl. Mntl. 1645

5. Nils Tolfsdotter gift med Britta NN – RA Månsarps kyrkoarkiv LIa/1 (1645 - 1721) på Bild 12 kan man läsa att 1650 den 2 febr. ger han 7 Sp. efter sin fader. Då bör det vara året då fadern Tolf kolare dör.

År 1651 den 6 juli Bild 15 ger han 7 kopparmynt.

6. Anders Tolfsson gift med Britta NN – RA Månsarps kyrkoarkiv LIa/1 (1645 - 1721) 1648 Bild 11, ger han 14 öre på sin faders vägnar, 1650 den 29 Juni. Bild 14 Lägger han 10 Sp. På border för järn till kyrkan. 1652 är han skyldig kyrkan hela 9 sm.

7. Lars Tolfsson (XI 3792) f.ca 1600, d. 1679-05-04 gift med Karin NN Törnesköld – RA Finner i Månsarp kyrkoarkiv, Räkenskaper för kyrkan. Äldre allmän odelad serie samt huvudräkenskaper, SE/VALA/00257/ L I a/1 (1645-1721). Men på Bild 169 läser jag Dominica Milicentius år 1632 blev helgat till … och så vidare alla som betalar sin del och på samma sida bl.a.

Tolf kolare 2 öre

vidare på nästkommande sidan 170 står det

Lars Tolfsson (XI 3792) 3 öre

Karin Tolfsdotter 3 öre

8. Olof Tolfsson f. 1615 –

Källa: Ovanstående barn och hustru från Smedskivan 2013 – 2014, efter – mitt Peggys tillägg.

Läser från Tveta häradsrätts arkiv, Domböcker vid ordinarie ting, SE/VALA/01593/A I a/1 (1605-1626) vidare Bild 9. 1905 den 26 januari. Eller som vi säger idag ”Uppdrag granskning” från 1605.

Nicolaus Nilsson gaff tilkänna, det han storligen hade misstänka om dhe bergssmederna wid Taberg att dhe skulle icke med sådan retrådighet omgå med det jern smide som sig borde utan efter det dem understundom giffs deras lön aff järnet som de arbeta och de det bortsälja, at de och så tilägnat sig utan tviffel af det järn som de smidde mere än det som uti deras lön och betalning bleff efterlåtit hvilket de och med det andra bortsålde. Bleff förty affsagt och förbudet at ingen af almogen skulle lönligen Kiöpslaga med samma bergs-smeder, eller med någon aff det folk som der wid bruket är nepligen Kiöpa af dem iärn, förutan fougdens vetskap, eller hans som fougden eller den uti befallning gifer at haffua invenda utan der nogon af bruksens folk will det järn som han i lön fåt haffuer nogrom sälia eller annorstädes sådan bortföra, då skal han ther angiffa tillkomma som sagt är att icke någon mistanke kan på dem framledes bliffua förorsakat: Hwilken annorledes med dem kiöpslagar och blifver de med beslagen haffuer med sina 40 S.

Peggy: ”Ja, somt är sig likt.”

7596. JOHAN COCHOY här är min källa från SMED skivan 2013 - 2014.

Johan Cochoy. Kolare. Född 1575.

Tecknade ett kontrakt i Amsterdam som Jehan Couchoy den 29 april 1624. I ett nytt kontrakt i Finspång den 20 januari skrevs namnet Jean Cochois (SoH 2:99). Efter några år vid Finspångs bruk kom han till Åkers bruk, där han var verksam 1627-1650, hela tiden med hustru. En viktig upplysning ger roteringslängden för Åker 1638, där han kallas "Johan Koswa fransöiske kålare öfwer 60 åhr". Han bör således vara född cirka 1575.

(SoH 2:99)(KL)

Barn med okänd mor.

1. Pierre Cosswa

2. Moses Johansson Cosswa gift 1:gg 1647 med Elisabeth Jacobsdotter

gift 2 gg 1674 med Anna

3. Elisabeth Johansdotter Cochois gift med Johan Lagrell

4. Barbe Cochois gift med Blasius la Feuille

5. Johan Cochhois (XI 3798) född 1610 död kring 1655 gift med Ingeborg

Ser att Mntl. finns från år 1642, nästa från år 1647, detta om man går in på RA landskap Södermanland Strängnäs Åker. Om sen man går in på år 1654 så står det Mantalslängd 1642 – 1820, Karl Gustavs förläning, SE/RA/55203/55203.33/1 (1651-1654) Här finns Moses kolare på Bild 119/ sida 87. Åkers sn. 1 man ingen hustru, på Bil 118/ sid 186 står det Pär Cosswa end. 1 man.

Pierre /Pär finns även under Åkers sn Mntl. Åkers sn år 1647 Bild 107/ Sida 211

Ev. kan fadern vara någon som står överst på samma sida på bilde 217 Hindrich Larses folk vid Åkers bruk. På den samma sidan står Mois kålare. Här kan den som är nyfiken gå in och se själv …

***XIII***

14928. MÅNS ERIKSSON f.ca: 1540 Lundemossa, död vid Björsarvet.

Från projekt Runeberg – vilket ligger på nätet

Jacob Ingelssons berättelse om Stora Kopparbrg år 1716

Sid 47 och 48

Lundmossan (Lönmossa i Wika Sochn) har warit ett gammalt Her(re)godz, som en har ägt, som het Broor Andersson på Strömsholm,? hwilken war fadren till H:r Clas Rålamb, som och war fadren till H:r Hans Rålamb. På detta hemman har en Bergzman bot, som het Måns Erichsson i Lundmossa har och hafft några söner. En hete Erich Månsson på Barkarbacka i Aspeboda; en (annan) har het Daniel Månsson i Aspeboda (och) en son har het Nils Månsson i Biörssaret. Denne Nils Månsson war fader till min sal. fader Ingel Nilsson i Wargården, som ägde 2 söner (alias/bröder) till mig. Den äldsta min bror het Nicolaus Aspman och war Prost och Kiörckioherde i Lindzåhs (= Lindesberg) och jag der nest, som nu ähr på mitt 77 ålerds (ålders) åhr. Den yngre min bror het Mag: Jonas Columbagrius (och) ner han dödde war han skolmestare i Kiöping. En syster hade iag, som och war kiörkioherde hustro i Berg Sochn wed Westrås.

Barn:

1. Erik Månsson på Barkarbacka i Aspeboda

2. Daniel Månsson i Aspeboda

3. Nils Månsson (XII 7464) f.ca: 1570 i Biörsarvet

Samt ett tillägg att fundera över…som undrar över om Måns Erikssons far kan vara en Erik Nilsson? Av intresse är att från Stora Kopparbergs Bergslags aktiebolags museum i Falun. ”Kopparvågen”, som förutom ett antal …

Bergzfogdar och befallningsmän i Berhzlagen och Dalerne.

Nils Månsson f. ca 1480 i Aspeboda, bergsfogde 1508.

1. Son Erik Nilsson 2. Son Måns Nilsson även han sen Bergsfogde under nr. 7 detta bevisats.

Måns Eriksson f.ca 1540 vars två söner Erik och Daniel båda sedan är bosatta i Aspeboda men sonen, Nils Månsson, Ingel Nilsson f. ca 1600, far kom till Björsarvet.

6. Sonen Måns Nilsson (kommer före och f.ca: 1510) i Aspeboda blev sedan bergsfogde, och som nummer 7. Knut Pedersson (f.ca. 1520) i Warggården. (Samtida, alltså var man redan bekanta)

Kan denne Måns Nilsson haft en broder Erik Nilsson f.ca 1510, för Måns Eriksson f.ca. 1540 vars söner Erik och Daniel båda är bosatta i Aspeboda men sonen, fadern Ingel Nilsson f. ca 1600 kom till Björsarvet i Sundborn.

Min undran, kan vår Måns Erikssons farfar ha varit Nils Månsson i Aspeboda f. ca: 1480 och bergsfogde i Aspeboda 1507?

14932. KNUT PERSSON f.ca: 1520 i Wariegården. Återfinner honom i Stora Kopparberg Wargegården Lhl. 1571, bergsfogde efter nr. 6. Måns Nilsson nr. 7 Knut Persson i Warggården.

Bild 28. Gamble gårdsbygden

Knut Persson

Hans Jönsson

Hustru Kerstin

Vidare efter det…

Björn i Hagen

Påvel på gamble berget

Simon Mårtensson

Lasse … sedan svart, jag menar av bläckfläck…

Samt ÄL 1571 Kopparberg Dalarnas län

Skattning reg. efter mntl. och längden av …

Björn i Hagen Bild 39/ Sida 15

Knut i Wargården Bild 40/ Sida 16 – endast han och det är förstås Knut Persson, död före 1604 sedan.

Lhl. Från år 1604 Waregårds Bygden

Per Knutsson - bör vara äldste son till Knut Persson

Knut Knutsson – bör vara son till Knut Persson

Christopher Olsson

Lasse Andersson

Hans Jönsson

Mårten Mickelsson

Jöns Knutsson

Hustru Kirstin

Björn i Hagen

Hindrich Nilsson

- Här finns inte Jacob Knutsson antecknad men läs mer nedan…

RA Stora Kopparberg Kyrkoarkiv 1604 - 1630 Bild 18

Anno 1608 den 26 Juni.

Sattes ny kyrkovärd till Christopher Olofsson i Noor, Jacob Knutsson uthi Wariegården, uthi salig Nils Pärssons Stedh opå fremdesbacka, hwilken afsomnade den 5 may 1608. Och på samma dagh Inwenterade uthi kopparbergs kyrkio föbenemnde Christopher Olsson och Jacob Knutsson kyrkoverdarna tillhanda uthi desse ehrlige och gode mäns närwaro…

Bild 20, Anno 1612. Den 25 mars inwerderades i Kopparbergs kyrka uthi ährlige och förståndige Nils Börilssons fogdens närvaro. Och sattes då kyrkans föreståndae och sexmän.

H Hans i Kamparwe

Christopher Olsson i Noor

Jonas Hansson i Wariegården

Hans Jönsson i Slowsmyra

Knut Knutsson i Wariegården

Lasse Hansson i Pilsarwuet

Till kyrkiowärdar:

Jacob Knutsson (XII 7466) i Wariegården

Måns Larsson i Husarfwe

Även en Jöran Hindersson finns i Wariegården

1614 finns i Waregården

Jonas i Wargården efter sin hustru

Knut Knutsson i Wargården efter sitt…

Jacob Knutsson

Jöran Eriksson i Wargården förärat

Men här emellan Älvsborgs lösen Dalarnas län 1614 Bild 85

Wargårds bygden

Knut Knutsson 2 Jacob Hansson 2 (Mitt P:s Ja, det står så, kan det ha blivit fel?)

Son 1 Pär Olsson 2

Dotter 1 Mads i Lillegården 2

Erik Hansson 2

Erik Eriksson 2

Drängar 2

Piga 1

Päder … ssons hustru 1

Dräng 1

Piga 1

1620 winpengar

Carl Eriksson, Knut Knutsson, Jacob Knutsson, Wallen Eriksson, Jöran Eriksson

RA Stora Kopparberg räkenskaper för kyrka och församling (1622-1629)

1622

Efter Knut Knutssons barn i Wargården – 3 daler

1624, 1627

H. Barbro, Knut Knutssons i Wargården – Bör vara Knut Knutsson d.y. hustru

H. Britta, Jacob Knutssons i Wargården

Lhl. 1629 finns …

Bs. Knuts Knutsson i Wargården 4 pers.

B. Knut Knutsson i Wargården 5 pers. – kanske finns här dottern Märta och mågen Ingel Nilsson

Bänkindelning 26 Augusti 1644 Bild 10

H. Märta Ingells i Wargården Bild 11

H. Karin Carl Jacobssons i Wargården Bild 13

Bänkindelning 9 september 1644 Bild 16

Karin Knutsdotter i Wargården Bild 12 – hon bör vara gamle Knut Perssons sondotter.

2. Eftersom det finns 2 Knut Knutsson och båda lever 1629.

RA mntl. 1642 finns endast en Knut Knutsson. Här kan man tolka det så att …

Märta Jacobsdotter bör vara född kring 1605 och den ende som då bär namnet Jacob är Jacob Knutsson med H. Britta från 1624, 1627. Jacob och hans bröder bör då vara födda kring 1570 och deras far Knut Persson vara född ca: 1540.

Antar att dessa barn är födda kring 1560 - 80 i Wargården.

1. Per Knutsson från 1604, Bild 60

2. Knut Knutsson d.y. från 1604, gm Barbro

1629 finns Knut Knutsson 4 pers. en Knut Knutsson 5 pers. En bonde och en bondeson. Samt 1629 RA Lhl. Bild 12 Knut Knutsson i Wargården 5 personer.

3. Jöns Knutsson från 1604, gift med Britta

4. Jacob Knutsson (XII 7466) från 1608, gm Britta (XII 7467)

14936. NILS ANDERSSON f.ca: 1500 bonde han hade en del av ett skattehemman i Hjortnäs i Leksand.

RA Landskapshandlinga, Dalarnas handlingar, SE/RA/5121//5121/.10/1559:8 (1559) Här på Bild 61 finns Hjortnäs

Hustru Ingrid

Så står tillsammans Olof, Jöns Erssöner samt Henrich U:

P Ersson

Erik Ersson

Tillsammans: Per Mattsson, Erik Jonsson

Samt tillsammans Erick Nilsson, en broder? – Kan vara en bror till ovan även kallas ”Anders Nilsson”.

och P. Jonsson, den siste svår att läsa vad där står men det är inte Nils Andersson.

Barn:

1. Erik Nilsson bor i Hjortnäs 1559 enl. Lhl. Kan vara en ev. broder.*)

2. Andreas Lixandensis Nicolai Dalecarlus (XII 7468) f. ca: 1540 även kallad ”Anders Nilsson”.

6. Andreas Nicolai Dalekarlus. Född i Hjortnäs by, Leksands socken, der fadren Nils Andersson hade en hemmansdel. Ifrån Capellanstjensten i Orsa 1581 befordrad hit, blef han en hederlig och aktad Pastor. Biskop Bellinus visiterade hos honom 1592. Följande år bewistade Andreas religionsmötet i Upsala och underskref dess beslut. S. år fick han frihet ifrån alla utlagor för sitt hemman Kerfråsen, som han dels ärft, dels inköpt. Riksdagsfullmägtig 1594 i Upsala, då han bekräftade presterskapets obligation och försäkring. Förekommer alls icke i de torftiga Consistoriiprotocollerna. Död 26 Juli 1614.

*) Inte ovanligt att äldste sonen tar över hemmanet och näste sonen studerar till präst.

14938. PEDER JOENSSON bergsman i Vikmanshyttan i Hedemora. Han finns här 1539, 1543 så han bör vara den som kan stämma in som far till syskonen Hedemorensis.

För att krångla till det ytterligare:

ÄL: 1613 Vikmanshyttan Hedemora

Bild 31

De fyra första personerna är Perssöner,

Hans p _____ 2

Dräng p _____1

Piga p _____1

Erik p _____2

Piga _____1

Christopher p ____ 2

Piga p _____ 1

Olof p _____ 2

Som jag sagt tidigare kan personerna bo på ett annat ställe men ha rätt att bruka vid hyttan.

Erik och Hans Persson finns ju både på Wibberboda och vid gruvan.

Här finns sedan ytterligare 4 par med drängar och pigor.

Wibberboda Bild 34

Johan hammarsmed p____ 2

Hans Persson p _____2

Erik Persson enkling p_____ 1

Piga p _____ 1

Mats Eriksson ogift. p____ 1

Piga p _____ 1

Barn:

1. Christina Pedersdotter Hedemorensis (XII 7469) F.ca:1550 i Vikmanshyttan, Hedemora.

Död 1629-08-12 i Rättvik

2. Olaus Petri Hedemorensis (Dalekarlus). f.ca: 1560 på Wikmanshyttan i Hedemora.

g. 1590 i Rättvik med Margareta Hansdotter.

8. Olaus Petri Hedemorensis. Född (ca: 1560) på Wikmanshyttan, Hedemora Socken. Fadr. Peder, en Bergsman, war son af den namnkände Peder Swensson i Wibbarboda, som i Kon. Gustafs tid war en tapper Höfwitsman ibland Dalknecktarne. Herr Olofs broder war Mag. Carolus Petri, som war Pastor i Stockholms Storkyrkoförsamling och dog i pesten 1603. Anledning är, att han först tjenat i sin födelseort, men 1593 war han Commin. i Rättwik och underskref Upsala mötes beslut. Kyrkoh. här 1610, och war ännu i sin raska ålder då han dog ifrån en talrik och behöfwande familj 3 Juni 1616.

Gift med Margareta Hansdotter, också ifrån Hedemora, död 2 Dec. 1612. Barn, som öfwerlefde föräldrarna: Johan f. 1596-02-27 Hökebacken Rättvik, blef slutl. HofRåd, adlad Stiernhök; Petrus Olai f. 1601, Domprost i Westerås; Carl, f. 1607, död i Westerås 1635; Sara, f. 1591-08-17 Rättvik, ses nedanföre; Elisabeth, g.m. Pastor Kungsåra Olaus Matthiæ; Christina, g.m. Pastor i Björskog Christopher Nicolai; Margareta, förekommer ock nedanföre; Brita, g. m. Pastor i Fleckebo M. Muræus.

3. Mag. Carolus Petri, pastor i Sthlms Storkyrkoförsamling. f. ca: 1555

13. CAROLUS PETRI HEDEMORENSIS 1600—1603. Född på Vikmanshyttan i Hedemora landsförsamling, okänt när. Död i Stockholm 1603 11.7 i pesten, begr. i Storkyrkan. Son av bergsmannen Per Jönsson och hans hustru N. N. samt farbror till ”den svenska lagfarenhetens fader” Johan Stiernhöök. Student i Jena 1590, i Wittenberg 1594 och mag. ibid. Hovpredikant hos hertig Carl 1590—1597. Skolmästare i Stockholm 1595—1598. Poenitentiarius ibid. 1598 12.3. Kyrkoherde i Nikolai och Solna 1600. Gift med N. N.
Barn funnos, men hur många är okänt, liksom deras öden.

*) Läser man Munktells herdaminne (också publicerad på 1840-talet) så skriver han på s. 395 att Olaus Petri Hedemo-rensis fader hette Peder och var i sin tur son till Peder Svensson i Vibberbo.

(Red anm: Munktell var arkitekten Fr Ekmans källa när krönikan skrevs i början av 1930-talet.)

Ekströms Herdaminne (publicerad på 1970-talet) påstår istället att Olaus Petri Hedemorensis var son till Peder Jöns-son på Vikmanshyttan i Hedemora socken. – P:s anm: Hit verkar det stämma – det I Elgenstierna påstås att kopplingen mellan Olaus Petri Hedemorensis och Peder Svensson i Vibbebo genom Peder Pedersson är påhittad för att ge mer glans åt Johan Olofsson Dalkarl (adlad Stiernhöök), som var son till Olaus Petri Hedemorensis.

Avslutningsvis Ärkebiskop Johan Olof Wallins antavla av Torsten Berglund publicerad här på Rötter samt i Svenska Antavlor nr 249: 102 Olaus Petri Hedemorensis (=41:1598 o 243:1790), f. i Hedemora sn, d. 1616 i Bro sn, komminister i Rättvik sn 1576, kyrkoherde i Bro sn 1608. - G 1590 m 204 Peder Joensson (=41:3196 o 243:3580), nämnd 1573 - 1601, bergsman i Vikmanshyttan, Hedemora sn. 408 Joen Svensson (=243:7160), nämnd 1539 - 68, bergsman i Vikmanshyttan, Hedemora sn.

Enligt uppgift skall Olaus Petri Hedemorensis vara född vid Vikmanshyttan.

Fortsätt läs under fadern Jöns Persson … (XIV 29876)

14940. TRULS LARSSON f. ca: 1555(8) Backgården Hyltinge socken i Södermanland. Död 1618 Tidö säteri Rytterne socken. Han var landbofogde på Tidön i Mälaren hos hertig Carl av Södermanlands fürstl. råd Åke Johansson Bååt.Han dör 1616 eller 1618 vid Hyltinge i Södermanlnad. En annan källa säger att han var död arbetande vid Tidö säteri Rytterne sn.

Från sidan 95 i min bok ”Arvingarna del 1” och sidan 95 i kap 2.

Vågpengarna innefattade förutom järn även avgifter för koppar, mässing, och viktualiteter. Vågen hade ursprungligen tillhört Kronan, 1641 fastslogs dock att vågen skulle tillhöra och övertas av Västerås stad. En avgift för stadens innevånare och en för främmande. För staden var vågpengarna en av de viktigaste inkomsterna, kring 1680 stod de för 70 % av stadens inkomster. Ex. 1654 fanns 59 invägare (P:s anm. faktorieombud för andra kopparleverantörer) för koppar, 1655, 11 stycken, höll sig under 1700-talet mellan 5 - 10. Kopparen för Västerås del hade störst betydelse under medeltiden.

Kumlien anger på sidan 520 i sin bok ”Västerås till 1600.talets början”. En vår ana Truls Larsson (XIII 14940) från Hyltinge i Södermanland, står under som ”Invägt för Västeråsbor vid Kopparberget 1608 – 10” för Råkoppar år 1610 6:19 och för Plåtkoppar 1:1 år 1610. Kumlien anger DalH 1608:8, 1609:8 och 1610:15 i KA. Denne Truls sondotter var Emfred Unosdotter Troilia (3735) hon föddes 1623 i prästgården i Leksand och hennes mor var Margareta Hansdotter Saebrosynthia (7471) (P:s I alla fall var hon från Säbro) även känd som stormor i Dalom. Över Västerås försågs Bergslagen med livsmedel och andra förnödenheter. Bergsmännen fick varor istället för kontanter när handelshusen köpte järnet. Handelshuset kunde tillhandahålla bergsmannen med råvaror och även lämna nödvändiga krediter. Detta sätt att förhandla kallades för förlagssystem.

Men mer om bönderna från ett manuskript på Skövde bibliotek på sidan 188 läser jag följande: ”Under 1600-talet var de ledande grupperna i samhället få. Bönderna användes som arbetskraft till adelns uppbyggnad och drivande av sina gods. Ofta fick godsägaren sig anslaget skatten från flera byar kring godset. Denna utveckling oroade bönderna, deras ställning höll på att undermineras. Den oron avspeglas i den berömda repliken från 1650 - års riksdag. ”Vi vet i andra land är allmogen träl. Det befara vi skall övergå oss, där vi likväl är födda fria folk.” Det rådde också hungersnöd i landet. En diktare berättar att bönderna sökte sitt bröd i skogen, ”av rötter och knopp, av drav och bark, som ringa till föda duger”. Vägarna var fulla av tiggare. Den värmländske studenten Petris Gyllenius berättar i sin dagbok att mycket folk svalt ihjäl: ”Folk lågo på vägarna och annorstädes hopetals döda av hunger.” I en annan dikt, som spreds över landet, knöt en okänd författare samman hungersnöden med det adliga förtrycket: ”Somliga slösa i lättja de armas silver och guld. Med brask de brusa i kättja. De fattiga ligga omkull.” Då bönderna vid denna riksdag beredde sig på den stora kraftmätningen, fann de att de inte var ensamma. Stämningen var upphetsad. De hade meningsfränder hos borgarna och prästerna. Freden hade äntligen kommit efter det långa kriget och frågan gällde om många eller bara några få skulle få glädje av den. Bönderna, borgarna och prästerna, alla var de eniga om att adelns herravälde måste brytas och att deras donerade jordar borde indras till kronan. - Adeln hade inte köpt sina gårdar utan fått dem av staten. Axel Oxenstierna var en human husbonde, men här drevs han att bli talesman för den maktägande adeln. Året innan hade den engelske kungen Karl I avrättats i London. Han var rädd för att revolutionen skulle bli lösningen här som i Oliver Cromwells England. Man vet inte vem som var den egentlige ledaren för oppositionen. Tydligt är att Stockholms borgare spelat en stor roll liksom, prästeståndet. Biskop Johannes Tersérus (1605 - 1678) var en av ledarna för oppositionen. Här måste jag (Peggy) inflika. Denne Johannes var född i Leksands präst-gård. Hans far var Elaus Ingeberti Terserus också han kyrkoherde och modern var Anna Danielsdotter Svinhuvud. 1618 var Jonas Svenonis Columbus (7466) not 1. informator åt Elaus barn och då troligen till den senare biskopen Johannes. Då modern Anna dog gifte Elaus om sig 1610 med den 40 år yungre Margareta Hansdotter (XII 7471). Hon kallades för Stormor i Dalom för sitt goda hjärtas skull. Hon gifter sedan om sig med Elaus efterträdare Uno Troilius 1586 - 1664 (XII 7470) vars dotter var Emfred Unosdotter Troilia (XI 3735) gift med Olaus Andreae Dalecarlus (XI 3734). Deras dotter Anna Daelecarlia (X 1867) född 1645 i Rättvik var gift med Nicolaus Ingel Aspman (X 1866), vars far var Ingel Hansson Nilsson (XI 3732) not 2. bergsbrukare från Varggården och han var i sitt andra gifte, gift med Catharina Columba (3733) not 1, dotter till Jonas Svenonis Columbus (7466) not 1. Elisabeth Thomasdotter Barchia (7467) not 1. – Alla dessa anor undet min morfar Otto Wilhelm Karlssons (14) antavla. Ingel Nilsson var först gift med Märta Jacobsdotter (XI 3733).

Not 1. Denna Catharina Columba var alltså inte släkt med vår släkt men hennes morbror var Per Tomasson ana (XIII 13454) under vår ana Gerda Augusta Svedling (13) som är min farmor. Så hon och hennes föräldrar var ändå släkt med släkten.

Not 2. Nicolaus Ingel Aspman far var efter min forskning Ingel Nilsson. Se ana (XI 3732) Ingel Nilsson där jag lagt in hans andra hustrus Catharina Columbas testamente.

Truls Larsson var – Gift före 1580 med …

14941. EMFRED EMSA UNOSDOTTER HELSING f. 1556 Vålsta Forsa Hälsingland. Död 1618 Tidö säteri Rytterne men kan väl även ha varit vid Backa gård Hylltinge i Södermanland för där kan även ma-ken ha avlidit. Ja, de är båda i alla fall döda i Södermanland.

Barn:

1. Ingrid Magdalena Trulsdotter (ca: 1580 - 1662) hon skall ha varit gm Petrus Petri Petreus Olandensis, dä. Mor till Petrus Petri Petrus, dy. - P:s någonstans står att hon var född 1570 och då kan förstås inte fadern vara född 1555. Så jag sätter henne född ca: 1580 i enlighet med flera forskare.

2. Uno Troili Troilus (ca:1586 – 1664) (XII 7470)

14942. HANS/ Johannes LAURENTI (Hans Larsson) 1548 – 1603-02-01 är han salig.

Efter min forskning finner jag följande.

Vidare redan Lhl. 1597:7 Bild 151

Her Hans i Säbrå

Bekänner jag Johannis Laurensis wärdig Kyrkoherde i Säbrå Prestegähl, att jag efter konung Majt wår allernådige i herrens och desliges hans … nådes hertig Karls s:R:S: behagh och fullmyndige brev, hafuer bekommit och af den erlighe och förståndighe cronans tienare och fougde wellbördigh Måns Clemetsson upbjuder af tionde spannemålen her i Säbråds prestegäld pro anno 97 de sex … spannemål, som nämderligen framskrevne präst efter prest i underlag för the nu kyrkobords som är för tio åhr sedan tagne undan gället … under Konungsgården och sedan hav nöjsamt daglig af och få för Hernö socken med sine bönder och giftningen der sammanstädes som lades ut till kyrkoherden i hernösands, hwilket underlag för utan … nu och blifer någrom personer här blifwa besuttna Beder fördenskull, och there nådige öfverheet sampth cronans wördige och förtrogne embetsmän som på räkenskapens wägnar hafue her medh till att skafe åt mig fegringe men intet dertil alle förwerken aldenstund att allmogen som … åliggandes medh i desse närvarande warte både för thesse närwarandes hägnat åhrnat och förplike åfallande trångmåler mine egna … och heller medh egen skadesielfare under willie och måste nu mig hielplöjan denna guderligh och välaktad man Måns Clemensson her om witne kan att sigh få i sanningh föf sex punds upburdet hafue som förskafandet ståår wittnande jagh medh egen hands och signete her under datum för nemnde Säbrådh Anno 97 d. 10 juni.

– Fattar det som om prästtiondet stått still under de senaste 10 åren och nu vill kyrkoherden Hans i Säbro ha påökt? Och han undrar varför prästerna i Härnösand får mer betalt, blivit mer besuttna.

Ett apropå här… vi vet att hans son Christopher Hansson i sitt första gifte var gift med Karin Pädersdotter vars bror var Clement Pärsson och syster var Marit Pärsdotter gm andre brodern Lars Hansson. Deras far var Päder Clemetsson. Kanhända kan Måns Clemetsson vara en bror till fadern Päder Clemetsson, med tanke på det ovanliga namnet Clement.

RA Lhl. År 1603:2 Bild 89. Jag Jacob Hansson sampt flere mine medsyskon, bekenne oss oppå wår moders Anna Sigurdsdotter säges att hafför Efter wår salige faders dödh, Hans Laurensi opburit och bekommit aff dhet väderlagh wår K.h. (P:s Kyrkoherde) och förste Hertig Karl (Han som sedermera blir Sveriges kung) will detta summa årligen sände och efterlåtit haffuer, aff Befallningsman Ehrligh och förvish Nils Bengtsson spanne mål sex tunnor, och efter sig nu siellfe akt signerat hafver, Så bekräftas wi detta under wåår salig faders signett, datum Säbrådh then 1 februari Åhr 1603.

– Här är alltså kyrkoherden i Säbro sn. i Ångermanland, Hans Laurens salig redan den 1 februari 1603.

1603:2 Bild 83

Bekommer jag Johannes Laurenti Kyrkioherde i Härnösands stadh Her hafver efter min nådige herre och furste hertig Karl underskrefne bref, som staden med promilegrad åhr anammat och uppburit till min föde aff fougden ärlige och förståndighe Nils Bengtsson spannmål fyrtioåtta timmer, till yttermere… … … … ähr under mitt signet datum Härnösand then 5 mars åhr 1603.

– Här måste det röra sig om 2 olika personer.

Samt har jag funnit följande angående släkten Bureus, alltså Johannes Laurenti kyrkoherde i Härnösand.

En son till Engelbrekt Bureus…

Läser ur Stockholms Rådhus och Råd II.

Angående Olaus Bureus, f. 1578 2/9 i Särbrå socken, son av kyrkoherden i Luleå, kontraktsprosten Engelbrecht Bureus och Elisabeth Andersdotter osv. … om denne Olaus Bureus finns mycket antecknat, han står som borgare i Stockholm under nr. 119. Bl.a kan man läsa att han, den 12 juni 1621, blev ”utvald och utsatt uti Rådstugan för en borgmästare och förman för Stockholm stad” och gjorde samma dag sin ed.

Står att han blev adlad men bibehållande av namnet Bureus 24/6 1621. Och inom parentes står det: ” Hans namn förkortades redan af samtiden till Bure”.

Om någon är intresserad kan jag sända över allt som står om Olaus Bureus.

Medan då bröder Johannes och Anders Bure skulle haft namnet Bure men adlats till namnet Bureus och deras morfar skulle vara Andreas Olai präst i Skellefteå. Modern var Elisabeth Andersdotter från Bure i Skellefteå. Medan deras broder så skulle vara Olaus Bureus adlad till samma namn men som sagts i allmän mun kallades Bure. Ja, här blir det lite rörigt för sen står det ju på sidan efter sidan 132 finns en sida i Christophers anteckningar där det står som följer och det bör vara hans testamente.

”Arfsrätt efter Wälbetrodde Christopher Hansson Bhure i Hellgium åhr 1655 till rättelse för barnen af förra och senare giften Gustav ibland …läs mer under sonen Christopher Hansson nr 3. Nedan.

Sidan 1. (X 255 k) Anno 1647 den 16 November, haffuer jagh Christopher Hanson förnögdigt och godt ansädt Renovera alla mina gamla och Nya handlingar och i denna book införa låta migh siälf swarom och minom efter efterkommanden till vetgöra och kartelse(Kartlägga).

Först will jagh Describera huru wår salige föräldrars patrimonium: lööse som fasta bleff emellan os barnen bytet och skiftet.

– Jmf. under 1603:2 Bild 83, vilket ligger nära tiden då fadern dör.

Fortsätter… Nämbligen som här efterföljer.

Uti Helgum är --- 14 3/4 Sädeland

Uti Brunnh är --- 13 1/2 S.

Uti ÅÅ är --- 7 1/2 S.

Uti Berglagden är ---3/4 S.

Här skriver jag nu efter endast bara namnen då barnen presenteras:

Thet löper 7 1/4 Sädeland på hvart syskon, och ett halft allom syskonen till bytes the gåfuo the åth Christopher Hansson, som tigh emot jorden knechten och alt bekymmer för dem allom.

Blef Beslutit och samtyckt af allom syskonen och Christopher skulle behålla Helgum, och betala M Jacobs 7 1/4 Säderland.

Sammanledes skulle Lars Hansson behålla Brunnh, ÅÅ och Berglägden, och betala sin systrar Kirstin och Margareta.

Tugh Sädeland jordh ligiandes i obol i Sädsö som war allas wåhre mödernes sålde Mäster Jacobått Jon Eriksson i obol dom skänkte salig modher och wi alla syskonen honom när han reste till Tyskland att magistrera.

Sidan 2. Fölger nu huru jag minom Brodher M. Jacob för the 7 säderland jordh i Helgum betalt hafuer som han efter förmeling.

Anno 1615 den 23 september, när han sit hem war betalt ingh i sölf och penningar----------- 70 Dal.

The giör förlust för 3 1/2 sädesland som hans eghen handskrift skal bevisa.

Andra gången betalade jagh honom Anno 1618 när vi woro tilsammans hos wår syster i Liksand för halft annat sädelanh och gaf honom derföre slagne del 30 st.

Tredje resan bekom min broder af migh ett förgyllt … … och innan om 35 lodh, lodhet Täcknat för 6 sh löper derföre – 52 1/2 dal. Der af skall afdragas för 2 sädesland jord 40 daler och dhe 12 ½ dat som öfrblef, kom på en annan räkning oss emellan.

Altså ähr dhe 7 sädesland betalt som widere min brodhers skrifuelse och siälför dombrefen utvisa skal belangande min brodhers halfpant i allom såsom i Helgum som höghe wore åhn försålder, gaf han migh alt efther, hälst medan han inte … i konsten med migh som jag wetlagde medan jorden stå osåld.

Sidan 3. Anno 1603 tredie dag påsk Afsomnade i Herranom salighe fadher Hans Larsson och blef Begrafen i Säbråds kyrkia mit för altaret. (P:s detta skrivs 44 år efter faderns död, kanske det är begravningen man minns var vid trediedag påsk P:s vidare, Läser i ”Allmanacka för 500 år” av K-G Segland att påskdagen 1603 inträffade deb 24 april och tredje dag påsk bör då vara tre dagar senare. Men kan det ha varit så att det var kallt så man fick vänta lite med begravningen?)

Något derefther Boflytiade min moder medh sine omyndighe små barn till Helgum, och blef ther in till 1608. Sädhan kom hon i äktenskap med fadher Her Oluf prosten i Nordingrå, och sedan all giäld war betalt, lät hon afbytha sin selfpant i dödt och guith, och boflytandhe ther medh till Nordongrå och lemnade af barnen then ander halfparten till Bohag til som her efter formele.

– Fortsätter nu att skriva under barnen vad de fick…

14943. ANNA SEGERSDOTTER f.ca: 1560 – 1632 verkar stämma att hon är 22 år vid vigseln.

Arfvingarna var fem. – Här alltså alla barnen och mina inlägg följt av vad sen anteckningarna säger under Fortsättning:

1. Jacob Hansson

Mitt P:s inlägg:

Kyrkoherdar i Storkyrkoförsamlingen-

Ämbetstid 1624-1639

Jacobus Johannis Zebrozynthius, född 1582 i Själevad(P:s ? Bör väl vara Säbro), död 9 juli 1642, var

en svensk professor, pastor primarius, hovpredikant och biskop. 1582-1642. Källa. Wikipedia

Läser från Svenska kyrkan och Stiftes biskopar

https://www.svenskakyrkan.se/strangnasstift/defaultaspxid668000

Jacobus Johannis Zebrozynthius 1639-1642.

Fortsättning…

Mäster Jakob bekom 2 koor som han lät slagta och sendes söderut.

En Björnskinnsfäll medh Rödt kläde.

En Hvit fårskinns fäll med täcken

Hyyen 2 st, dynor 2 st, förlåt 1 st, lakan 1 st.

Träfat 3 st, En ambergs kiätil, En läs kista och ett skrin

En ståteligt målat kista med lådor

Salig faderns libri wärdert för 60 Dal togh mäster Jacop til sigh at afbetala huart syskon med 12 Dal

2. Lars Hansson död 1621 i Brunnäs, Säbrå sn (Y). Bosatt i Brunnäs, Säbrå sn (Y). Ärvde Åm,

Berglägden. – Detta hade jag funnit på nätet.

Fortsättning…

Lars Hansson Bekom twå koor Ett Bolster, En hvit fältågh hyyendh,, 4 små dynor, Ett förlåt, Ett kushandkläde (förkläde?)Tenfat tu st, en gryta och en ämbar kiätil.

Beslagne kistor 2 och et skåp och 2 målat skrifner.

Och will all sin dell i stufua klädningen. – Vilket jag P: inte vet riktigt vad som menas med det?

På sidan 14 skriver Christopher. ”Till minns för migh och minom efterkommande huadh består och betalningar jagh hafver haft af begynnelsen medh Brunneh sedhan min salighe Brodher Lars Hansson pro Anno 1621 den aprilis i Herranom hafu afsomnath. Det har tidigare framgått att Lars Hansson son är Johan Larsson.

3. Christopher Hansson f. 1589-03-10 i Själevad. Herdaminne. Christoffer Hansson räkenskaper. från år

1635. "att den jord jag borde ärva efter vår salige moders moder hustru Gertrud i Nätra. (avseende

Gertrud Ulf). Carl Sazbad forskning om modern Anna Segersdotter, till Margareta Hansdotter Bure

"Stormor i dalom ". – Ej min forskning.

Fortsättning…

Christoher Hansson fick och måste opbära 2 koor i sin lot som bårte om wåren när morboflytadhe her ifrån.

Ett bolster, En fäl, 2 hyend*), 2 dynor, et förlåt*).

En gammal wigbona med kavel, två fateringar, tjog tänfat

Tuå obeslagna kistor

*) Kudde (äldre ord: hyende) är oftast ett påsliknande, fyrkantigt eller runt textilt föremål som stoppas med olika material. Ordet förlåt gick inte att få reda på vad det kunde vara. Om någon vet så skulle jag gärna vilja veta vad det är för något.

Christopher var först gm Karin Pädersdotter, hennes syskon var brodern, Clemet Pärsson och systern, Marit Pädersdotter. Dessas far var Päder Clemetsson.

Andra gången var han gift med Elisabeth Hansdotter.

Flera testamenten finns från denna delen av släkten.

Efter sidan 132 finns en sida i Christophers anteckningar där det står som följer och det bör vara hans testamente.

Arfsrätt efter Wälbetrodde Christopher Hansson Bhure i Hellgium åjr 1655 till rättelse för barnen af förra och senare giften Gustav ibland, Pehr ibland… Håkan Jonsson Ekmans på 3 … j Stockholm sal. Hustrun Elisabeth Bhure med en dotter. – P: verkar vara skrivet av testamentes upptecknaren.

De som ärver är: Jacob Christophersson

Salig Karin Christophersdotter barn (Här är alltså dottern död 1655)

Hustru Margareta Christophersdotter

Christopher Christopersson den yngste sonen

Andra hustru Elisabeths dotter

Det yngsta barnet Elisabeth Christophersdotter

Undertecknat av sonen Per Christophersson i Hellgum

Samt finns Hans Christopersson verkar som det står sonson

Test efter Johan Christophersson

Test i Stockholm efter Elisabeth Christophersdotter Buhre den 2 september 1638 Stockholm.

På nästa sida står det: Memorial på de saker som är inlagda i en kista och nedersatt i Säbrå sakristia alt där arf J. (jungfru) Elisabeth Christophersdotter tillfallen är … vidare står anteckna de saker som skall vara hennes. – Tycker det verkar som att de använder sig av namnet Buhre. Antar även att denna dotter är den samma yngsta dottern. Men här kan ni gå in och läsa själva.

4. Kristin Hansdotter f. 1592 ca i Helgum, Säbrå sn (Y). Gift med Måns Eriksson. Gift med Karl Persson.

Landsskrivare Ångermanland. – ej kontrollerat av mig P.

Fortsättning…

Kerstin Hansdotter Bekomtuå koor, Ett Bolster

En fäll medh Täckien. Tugh hyhen, 2 dynor, ett förlåt

En tacknackt, En Bondduk, Et wägbonstycke

Tugh (P:s troligen ett tjogh) tänfat, ett ståterliget felbordh

Bekom svenska Biblian och och comografia Mönsteri. – P:s finns bilder på comografia mönster på nätet:

Läser från RA Lhl. 1613:6A Bild33/sids 22 att här under Säbro socken finns Helgum

RA Mntl. Västernorrlands län, men i Mntl. 1650 Bild 8/ Sida 681, står det Härnösands län. Här i Säbro socken finns i Helgum Christoher Hansson endast han och han har 10 land, vilket är mer än andra i Säbrå socken.

5. Margareta Hansdotter (XII 7471) f. 1594 Säbrå stämmer väl bra. – Ja, hon finns i alla fall, så jag antar

att det åtminstone stämmer på hennes mors sida.

Sen står antecknat att Margaretas bröder Jacob och Christopher skulle ha besökt henne 1618 i Leksand, förmodligen vid bröllopet (P: vilket nu är bevisat), själv skulle hon ha varit hem rest till Norrland 1625. Med andra ord det man kan läsa under projekt Runeberg angående Hernösands Stifts Herdaminne. Bidrag till kännedomen om prästerskap och kyrkliga förhållanden till tiden omkring Luleå stifts utbrytning / Fjärde delen /…

Säbrå sidan 96 under …

2) m. Anna Segersdotter, dotter av knapen Seger Olofsson i Nensjö, af samma släkt som adliga ätten Ehrencklo, och Gertrud Ulf. Hon gifte om sig 1608 med prosten och khden i Nordingrå Olaus Martini, flyttade 1625 efter hans död till Helgum i Säbrå och afled där 3 juni 1632.

Fortsättning…

Margareta Hansdotter (XII 7471) Bekommit ett skiönt förgylt Belte om 35 lodh, … en hwit fäl medh täckien noch ett kosterlight flamskt täckien och en skön bordduk, Tjog hyende, två dynor, ett … bolster och ett örnegott, nock ett förlåt, och tjog tenfat.

En dennes son Christophers räkenskapsbok, bevarad i Uppsala universitetsbibliotek (sign. X 255 k) antar att det är härifrån mycket av källorna kommer. Så jag har skrivit till Uppsala och bett om att få kopior.

Jodå, jag har fått anteckningarna från Christophers Hansson. Allt finns att tillgå på nätet. Så vad jag kan säga nu att barnen stämmer. Återkommer med mera alltefter jag analyserat. Så om ni själva vill gå in och se och läsa de 173 sidorna. – Några upplysningar om fler anor bakåt i tiden kan jag inte finna. Om ni finner något som jag skrivit inte stämmer så får ni gärna höra av er.

http://WWW.alvin-portal.org/alvin/view.jsf?pid=alvin-record%3A340750&dswid=-3215

14992. JÖNS ERIKSSON f.ca 1540 på okänd ort, död ca 1604 i Löfåsen Norrbärke. Antar att Löfåsen fanns vid Backbyn eller om man sen byter namn.

Lhl. 1570 - 1580 finns här Jöns Larsson.

I vilket förhållande Jöns Larsson står till efterträdaren Jöns Ersson framgår inte. Men här kan man tänka sig att en hustru NN Nilsdotter kan ha varit gift med Jöns Eriksson eftersom första barnet får namnet Nils, vilket är vanligt att man får efter sin morfar. Andre sonen får ju namn efter sin farfar Erik.

RA Lhl. 1588 Bild 71

Finns nu i Löfåsen Jöns Ersson

Och skall sedan kring år 1604 övertas av sönerna Nils Jönsson och Erich Jönsson (XII 7496) båda i Backbyn vilken är kvar till Lhl. 1629 då finns i Backbyn Erik Jönsson och Nils Jönsson.

Boskapslängd 1632, Norrbärke

8 BACKA

9 Erik Jönsson Häst 2 Kor 7 Kviga 1 gl. Get 3 ung Get 3 gl. Får 1 ung Får 1 Utsäde 2 fp Mantal 5

10 Erik Nilsson Häst 1 Kor 10 Kviga 2 gl. Get 7 ung Get 3 gl. Får 3 ung Får 3 gl Svin 1 Utsäde 2 fp Mantal 6

Mntl. Norrbärke 1649 Bild 147/ Sida 633

Erik Jönsson i Backbyn B, H, 1 dotter – far till Nils Ersson

Nils Ersson i Backbyn B, H – efterträdaren till Erik Jönsson, farfar Jöns Ersson

Erik Nilsson B, H, 2 söner, 3 döttrar – efterträdaren till Nils Jönsson

Jöns Nilsson B, H – hans bror till Erik Nilsson, far Nils Jönsson

RA Mnt. 1642 Backbyn Norrbärke

Erik Jönsson – hans söner Mats och Nils finns sedan efter fadern Mntl. 1645, se nedan.

– Eriks bror Nils Jönsson finns inte med längre men Nils bägge söner Erik och Jöns tar nu efter fadern

Erik Nilsson

Jöns Nilsson

RA Mntl. 1651 Backbyn Bild 164/ Sida 327. Alla sonsöner till Jöns Ersson

Mats Ersson 5 – son av Erik Jönsson

Nils Ersson (XI 3748) 2 – son av Erik Jönsson, sonson till Jöns Ersson.

Erik Nilsson 4 – son av Nils Jönsson

Jöns Nilsson 2 – son av Nils Jönsson

Som jag ser det finns nu 4 familjer från denna Jöns Ersson. Har förstås jämfört med Kjell Wadfors och sedan letat och kompl. med källor i Lhl. Mtl. Och domböcker.

14996. SIMON THOLSSON FINNE f.ca 1530, död ca 1600 i Simonsbo Norrbärke. Skall ha varit brukskarlen vid Silverbruket Simon Tholsson Finne f.ca: 1530. Läs fader Thol nedan…

– G ca 1570 m …

14997. BARBRO OLSDOTTER

Barn:

1. Erik Simonsson (XII 7498) f. ca 1570, gm Rikemor (XII 7499), d.efter 1629 enl. Lhl. Verkar endast ha haft dottern Anna Eriksdotter (XI 3749) f. ca 1600 i Simonsbo, hon gm Nils Ersson (XI 3748) i Backbyn. Kanske han dörför inte nämns i ting 1687 men före det …

RA Lhl. Norrbärke 1629:6 Bild 23 – 26

Backbyn

Erik Jönsson (XII 7496)

Nils Jönsson

Gubbeboda

Mats Persson

Erik Mattsson

Olof Simonson

Thol Simonson

Erik i Simonsbo

Domboksutdrag 1687. Tvistade Hans Olsson i Gubbo och Nils Ersson ibidem om jordlöse och ett rätt skifte uppå ägorne under hemmanet som de åbo, Simons hemman kallat. Arvtagarne därunder befanns vara: Nämligen Simon lämnat tre söner efter sig, Olof, Anders och Thol. Olofs son är denne Hans Olsson. Thols sone måg Nils Ersson. Anders Simonsson har lämnat sin brodersdel dess barn på 10 systerdelar till arvs. Därav har Olof Simonsson tillbytt emot jord i Finn Jugas hemman av Anders måg, Olof Andersson i Gamle gården i Starbo 6 systerdelar enligt bytesbrev av den 31/5 1651. Nock tillhandlat sig en brodersdel av sonen Erich Andersson i Bråfallet enligt brev av den 7/9 1653. De övriga 2/10 har Nils Ersson sig tillöst av Pehr Andersson i Grufriset. Noch upplade Hans Olofsson en testamentesskrift av den 12/9 1618 sö uti modern Barbro Olofsdotter, har givit och tillägnat sin son Olof Simonsson ett stycke uti täkten öster om byn.

2. Anders Simonsson (Namn efter sin farbror) f.ca 1575 Simonsbo, gift ca 1600 med Britta, död ca 1612

* Se ting 1599) till Gubbo

Dot. Britta f. ca 1610 gm mågen Olof Andersson i Gamla gården i Starbo.

Sonen Erik Andersson i Bråfallet enligt brev av den 7/9 1653.

Ting anno 1599.

Anders Simonsson i Gubbebo sakfälltes för mökränkning med Britta Mårtensdotter i Wåla socken.

Domboksutdrag 1669 den 3 och 4 Febr. Norrbärke. Matts Barck, en soldat, i Gubbo besvärade sigh emot Hans Olsson ibidem, om en åkerlinda, som var pantsatt till hans fader Oloff Simonsson, af sin svärfadher Oloff Tholsson. Hans Olsson beviste förmedelts ett testamente daterat 12 Sept. 1618 vara sin svärfadher gifven af hans modher, hustru Barbro Olofsdotter, hvilkens söner voro Olof Simonsson och Matts svärfader, Thol Simonsson, för bevist tienst, samma åkerlinda.

3. Olof Simonsson (namn efter sin morfar) f.ca 1580 i Simonsbo, finns i Mntl. 1642 i Gubbo. tillbytt emot

jord i Finn Jugas hemman av Anders måg, Olof Andersson i Gamle gården i Starbo 6 systerdelar enligt

bytesbrev av den 31/5 1651.

Son Hans Olofsson i Gubbo. Hans Olofs. en testamentesskrift av den 12/9 1618 uti modern* ting 1669)

Barbro Olofsdotter, har givit och tillägnat sin son Olof Simonsson ett stycke uti täkten om byn.

4. Thols Simonsson (namn efter sin farfar) f.ca 1560 i Simonsbo. * se ting 1606, 1607)

Gift ca 1580 med Kerstin Hansdotter från Gubbo f. ca 1560 i Gubbo, d. ca 1618, död ca 1630 i Gubbo.

Barnen: Se mer på sid 96 där finns hans arvingar

Sven till Gubbo.

Erick f.ca 1585 Gubbo.

Britta Tholsson f. ca 1590 död barnlös.

Staffan Tholsson f. ca 1595 till Västansjö gm Malin Hansdotter f.ca 1592 i nedere Starbo

Syster Agneta Hansdotter f. ca 1595 i Starbo gift med Olof Olofsson i Hagge.

Syster Mertila Hansdotter gm f. ca 1605 i Nedre Starbo gm Mats Katt, alias Mats Persson, han

var även senare gm Kerstin Hansdotter ifrån Övre Starbo.*Se ting 1637)

Olof Tholson f. ca 1600, vars barn är…* se ting 1691)

Kerstin f. ca 1630 gm Mats Bark * se ting 1669) i Wanebo. Medan Britta f. 1634 gm Nils Erichsson i Gubbo och systern Lisbeth f. ca 1636 gm Anders Mattsson i Gubbo.

Anders Tholsson f. ca 1605 i Gubbo Norrbärke, till Wanebo.* Se ting 1646, 1667 Vintertinget nr.4)

Mats Tholsson f.ca 1610.

5. Anna Simonsdotter f.ca 1570 Simonsbo gm Nils Ersson Gubbo * se ting 1599)

6. Margareta Simonsdotter f.ca 1585, gm Erik Larsson f. ca 1580 på okänd ort.

a) Anders Ersson f.ca 1610 i Simonsbo

Dot. Kerstin Andersdotter gm Olof Olofsson Höök.

Sonson Anders Olofsson Höök.* se ting 1718)

b) Margareta Eriksdotter f. ca 1611 Simonsbo, ogift.

c) Annika Eriksdotter f.ca 1614 Simonsbo, ogift,

d) Kerstin Eriksdotter f.ca 1615 Simonsbo, gm Lars Ersson * Se ting 1663, 1665) skräddare

Simonsbo, Kerstin d. 1675, maken död 1672.

e) Pehr Ersson f.ca 1618 Simonsbo

f) Lars Ersson f.ca 1620 Simonsbo *Se ting 1663, 1665, vinterting 1667 nr 6.)

g) Karin Eriksdotter f.ca 1625 Simonsbo, ogift

15004. MATTS OLOFSSON f. ca 1540 By Norrbärke, död 1614 Kyrkbyn Grangärde sn

Svea Hovrätt … EXIo:12 1591-1697b 15390/s 599, 600

Från Svea Hovrätt. – orginalanteckningar Sid 51. 1632 4 juli.

Giösta (Gustav XII 7502) och Sigfrid i By

Fram kom än en Lagmand saak emellan Giösta Mattsson i By uthi Norrbärke sn. på den ena och Sigfrid Halfvardsson ib: Hans systers (Anna Matsdotter) man på den andra sidan anbelangad en tredjedels hemman i By sokn S: (svarande) Jöns Olssons hemma här … innan Gustaf mente sig vilia blifua ståndandes till någit parten emot sin ägor efter han brodern ähr. There emot inladhe Sigfrid sin svärfader N: Mats Olsson skrifelse den 13 aug. 1612 utgifne lydande efter samma hemman war ganska illa medfarit, och Sigfrid tillsade sigh wilia till städse komma då ingen af de andre syskonen så göra wille: Hwarföre skulle och ingen på them hafua makt honom dher ifrån lööse när the så till sätta kommit blefne såsom och sielf behålla allt hwad han utom Bryders hägnat och skada sielf i medler tid uprödia kunde. Så efter någon diskurs sig emellan blifver der om sider förente Sigfrid skulle inlösa op androm så ---rket igen, och gifua skriftes som han nu at hans jord innhade sigh på hans anpart haffuer hwad han icke innan någon tidh the bekomma kan så taga op den deel som de nu ähre tvistige om och dermed Gustafs till fredsställa Anlangande den Nya Rödningen som Sifrid efter sin svärfader löste sielf hadhe upröjt, ther emot upröjde Gustaf tvådelar emot hwar han kan utan Grydhens skeda och sädhan gånge till skiftes, hvad där ene platsen kan bättre wara än dän andre.

Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Dalarnas handlingar, SE/RA/5121/5121.10/1613:14 (1613)

På bild 54 Kyrkbyn i Gränge finns Mats Olofsson

Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Dalarnas handlingar, SE/RA/5121/5121.10/1615:10 (1615)

Detta år finns i Kyrkbyn i Gränge Bild 50

Mats Olofsson

– Gift ca 1570 m …

15005. MARIT OLOFSDOTTER f. ca 1550 By Norrbärke. Vid giftermålet vidare till Kyrkbyn i Gränge

Norrbärketing 1607

Olof Larsson i By bjuder upp ½ hemman i By, köpt av Jon Olofsson ibm. Kom nu Mats Olofsson i Kyrkbyn i Gränge, på sin hustrus vägnar, och löste samma halva hemman av Olof Larsson. Bekom Matts Olofsson fasta.

1633 Grangärde dödbok

Den 5 Maj: Hustru Marit, salig Matts Olofssons (i Gropen, var född i Norrbärke (By), uppfödd i Bruns-

vik, haver sedan levat med sin man här i Kyrkobyn hela sin ålder. Säges vara 100 år.

– Marit var nog inte riktigt så gammal.

Barn:

1. Olof Mattsson (Olof efter farfar och morfar) f.ca 1575 i Kyrkbyn i Gränge Bosatt ibm.

2. Lars Mattsson f. ca 1580 Kyrkbyn i Gränge

3. Anna Mattsdotter f.ca 1585 Kyrkbyn Gränge gm Seffred Halfvardsson, bror med Halvard och Lars.

4. Gustav Mattsson (XII 7502) f.ca: 1590 Kyrkbyn i Gränge gm Britta Andersdotter från Mattsbo Norrb.

15006. ANDERS PERSSON f. ca 1570 Mattsbo under Osmundbo Norrbärke, död 1643 enli Mntl. 1645

Mntl. 1664 Osmundbo 1 son och 2 döttrar – ingen bonde eller hustru

I Mattsbo Bonde, Hustru, och 1 dotter

Mntl. 1645 finns hos Anders Persson i Osmundsbo 1 son och 2 döttrar – ingen bonde eller hustru

Mntl. 1645 finns hos Anders Persson i Mattsbo 1 son och 1 sonhustru– ingen bonde eller hustru

– G ca 1595 med …

15007. ANNA f. ca 1575, då hon dör Special 1667-01-13 kan man läsa…

Hustru Anna i Mattsbo efter henne står det Mats Olofssons men är sedan överstruket, det var inte hennes make (maken var ju Anders Persson i Mattsbo) utan namnet på hennes måg Gustav Mattssons far Mats Olofsson i By. Dottern Britta Andersdotter var ju gift och bosatt i By.

Så man kanske inte alltid visste vem som var vem. Anna make dog ju så många år tidigare.

Barn:

1. Britta Andersdotter (VII 7503) f.ca 1595 Mattsboda, gm Gustav Mattsson från Kyrkbyn i Gränge sn.

2. Johan Andersson f.ca 1600 ibm.

Anno 1649 d. 25 Jan. Norrbärke.

Gustaf (Mattsson) i By tillkännagaf huru såsom han på sin hustrus vägnar ähr närmare Mattsbo inbörda och besitta än som Olof Andersson, som bemälte Mattsbo åbor. Så emedan Gustafs hustru Britta är systern åt Johan Andersson, som Mattsbo åth Olof sålt haffuer, derföre bekänner Rätten att Gustaf erlägger och betalar Olof Andersson sine utlagde penningar och sedan tillträder Mattsbo.

3. Anna Andersdotter f.ca 1604 ibm. gift. Hans Nilssons H. i Mattsbo Bild 99 i Special Norrbärke

4. Hans Andersson f.ca 1610 ibm. död 1685

5. Malin Andersdotter f.ca 1612 ibm. piga, död 1663

6. Olof Andersson f. ca 1615 ibm. till Osmundbo

15008 (13402+13418) de inom parentes finns under min farmor Gerda Augusta Svedlings anor.

ANDERS INGEVALLSSON f. ca 1540.

– G före 1570 med …

15009 (13403+13419) de inom parentes finns under min farmor Gerda Augusta Svedlings anor.

ANNA OLOFSDOTTER f. ca 1545, lever 1615 enl ting. Dör strax därefter.

Barn:

1. Karin Andersdotter f.ca 1570 (XII 6701+6709) Stimmerbo gm Olof Mattsson Kohl i Enekullen Gränge. Hennes arvingar och dito anor finns under Gerda Augusta Svedlings

2. Mats Andersson f. ca 1572 (XII 7504) Stimmerbo Norrbärke

3. Malin Andersson f.ca 1575 Stimmerbo gm Lars Arvidsson i Klenshyttan

4. Anders Andersson f.ca 1578 Stimmerbo *) gm Kerstin Johansdotter

*) Anno 1649 Norrbärketing. Uppböds en jordedel i Flatenberg som Jöns Nilsson i Backby tillkommer. En jordedel i Flatenberg som Erik Nilsson tillkommer. En systerdel i Morgården som Lasse Larsson tillkommer. En jordedel i Stimmerbo af Mats Andersson till överflöd och är tillförne uppbudin i salig Anders Anderssons tidh. En systerdehl i Spräklan af Pär Nilsson. – Här kan man ana problem då alla verkar ha delar på flera ställen.

5. Marit Andersdotter f. ca 1580 gift till Hagge. Läs hela tinget från 1618 i Norrbärke.

6. Ingevals Andersson f.ca 1585 gm Kirstin Hansdotter ger sin del till sin brodersdotter, hennes

Barn, Lars Persson (Brodern Mats Anderssons måg) från Tolvsbo

Ingevald Andersson barnens farbror var gm Kerstin Hansdotter och de var barnlösa. Hemmanet

till Ingevall Anderssons broders, Mats Anderssons, måg Lars Persson.

1658 Norrbärketing. Upplästes salig Ingevall Anderssons samt hustru, salig Kirstin Hansdotters, testa-mentesskrift daterar Stimmerbo den 17 mars 1657, förmälandes att de hava för den sytning som Ingevall var vederfaren av sin broders dotter (Kerstin Matsdotter) och hennes barn, Lars Persson (hennes make, Mats Anderssons måg) ifrån Tolvsbo, givandes han all sin egendom som brevet förmäler, begärandes härpå Rätten fasta, och eftersom ingen närmare arvinge än Kirstin Matsdotter och hennes syskon voro, vilka alla giva sitt samtycke därtill, beviljades Rättens bevis därpå.

7. Lasse Andersson f. 1590 Stimmerbo gm Britta, barn Pehr f.ca 1620, Hans f.ca 1625, Nils f.ca 1630**)

**) Norrbärket ing 1659 den 7 febr.

Peder Larsson i Stimmerbo lät tredje resan uppbjuda Hans Larssons, sin broders jord ibidem, den han inlöst efter sin fader Lars Andersson, och en syster ibidem.

Samt för att ni lättar skall kunna följa med hela linjen … Halvardsbenning och Stimmerbo från början.

15056. GABRIEL UNGERECHT f. …

Martin Andersson gör en fantastisk släktforskarresa ner till Tyskland och han fann följande …

Från sidan16 Släkten Ungerecht.

Georg Ungerecht uppges vara 35 år gammal vid dödstillfället och son till den salige Gabriel Ungerecht. Denne Gabriel lever redan 1595 i Weidebrunner Tor och kallas 1608 för bagare. Han var gift med Margareta, vilken också hon föll offer för pesten 1635, 75 år gammal. De hade förutom Georg barnen Ottilia f. 160(3), Sebastian f. 160(4) och Sebastian f. 161(0), alla avlidna i pesten 1635. Gabriel var i sin tur son till Baltzar Ungerecht (XIV 30112), vilken var i livet ännu 29/9 1580 då han levde i Weidebrunner Tor, men död före 1585 då hans änka Margareta (XIV 30113), omtalas i stadsräkenskaperna. Hon är i sin tur död före 1595, då sönerna Gabriel (XIII 15056) och Baltzar står som hennes arvingar. Första gången Baltzar Ungerecht dyker upp i stadsräkenskaperna är 1546, och 1540 lever Hans Ochell i samma hus enligt räkenskaperna 1580. Gissningsvis är denne Ochell släkt med Baltzar Ungerecht, möjligen svärfar, men detta har inte kunnat bevisas. Baltzar själv är son till Michel Ungerecht (XV 60224), vilken finns belagd åtminstone 1490-1521 vid porten Stillertor i Schmalkaldens stadsmur. I den första av dessa räkenskaper, 1490, skrivs han med tillägget ”der Scheffer”, vilket skulle kunna vara en förvanskning av ”Schläffer”, vilket betyder tunnbindare. Michel är i sin tur troligen son till den Baz Ungerecht (XVI 129448) som 1471 levde i Weidebrunner Tor. Anna Hörchners (XII 7529) förfäder Vincent Ungerechts mor Anna uppges vid frånfället 1660 vara 49 år gammal, men har inte återfunnits i dopboken. Hennes far uppges dock vid vigseln vara salig Thomas Hörchner (XIII 15058). Denne är gift 22 okt. 1593 i Schmalkalden med Margareta Siberina (XIII 15059). Han kom då från staden Tambach, ungefär 2 mil ifrån Schmalkalden. 1608 uppges han arbeta som vitgarvare och lever enligt stadsräkenskaperna i Weidebrunner Tor. Thomas och Margareta får flera barn: Filip (1593), Sebastian (1594), Hans (1596), Ursula (1599), Katarina (1601), Günther Hans (1603) och Margareta (1606). Margareta Sieberina kan i sin tur återfinnas döpt den 7 juni 1570 i Schmalkalden, dotter till Caspar Sieber (XIV 30118). Han är gift den 7 sept. 1569 med Ottilia Schucherts (XIV 30119) i staden och finns belagd från 1568, då han levde i Weidebrunner Tor och betalade extra skatt för att få ha en get i staden, till 1580, då han levde på Weidebrunnergaße. Sådan var alltså den släkthistoriska bakgrunden hos Vincent Ungerecht då han anlände till Sverige 1660 för att som en av de första börja arbeta i de nybyggda Rademachersmedjorna. Smide tycks inte förekomma i familjen före Vincents tid, men området kring Schmalkalden var redan under tidig medeltid känt för sin smidesskicklighet och troligen har Vincent fått sin utbildning någonstans nära staden. Troligen var han ogift när han flyttade till Sverige, någon vigselnotis fanns inte i Schmalkalden, och hustruns namn är än så länge okänt för mig. Mer forskning på plats i Tyskland kan likaså säkert utöka och komplettera antavlan, i synnerhet vad gäller de äldre genera-tionerna.

Denne Gabriel lever redan 1595 i Weidebrunner Tor och kallas 1608 för bagare. Han var gift med Margareta

15057. MARGARETA vilken också, liksom sonen George, föll offer för pesten 1635, 75 år gammal.

Peggys: Då skulle Margareta vara 40 år då hon får dessa barn nedan, sista barnet född 1610, då skulle Margareta vara 50 år gammal om hon var 75 år då hon dog, född då 1560. Men man kan tänka sig att dessa barn som dog i pesten möjligen var de barn som fortfarande bodde hemmavid 1635 då nedanstående barn dog och så även modern. Den första Sebastian född 1604 bör ha varit död före 1610 då den andra Sebastian föds. Georg var ju gift 1629, och sonen Sebastian var bara 25 år och bodde väl hemma liksom systern Ottilia 32 år.

Barn:

1. George Ungerecht (XII 7528) f. 1600, han lever ändå och får bl.a. sonen Wincentus f. 1630.

2. Ottilia f. 160(3)

3. Sebastian f. 160(4)

4. Sebastian f. 161(0)

– alla avlidna i pesten 1635

15058. TOMAS HÖRCHNER, vitgarvare, kommer från staden Tambach…

– Gift 22 oktober 1593 i Schmalkalden med …

15059. MARGARETA SIBERINA, döpt den 7 juni 1570 i Schmalkalden…

Läser i Anbudet Eskilstuna – Strängnäs Släktforskarförening

Informationsblad för Eskilstuna-Strängnäs Släktforskarförening Nr 3 år 2009

Läs mer från Martin Anderssons anteckningar:

Anna Hörchners förfäder Vincent Ungerechts mor Anna uppges vid frånfället 1660 vara 49 år gammal, men har inte återfunnits i dopboken. Hennes far uppges dock vid vigseln vara salig Thomas Hörchner. Denne är gift 22 oktober 1593 i Schmalkalden med Margareta Siberina. Han kom då från staden Tambach, ungefär 2 mil ifrån Schmalkalden. 1608 uppges han arbeta som vitgarvare och lever enligt stads-räkenskaperna i Weidebrunner Tor. Thomas och Margareta får flera barn: Filip (1593), Sebastian (1594), Hans (1596), Ursula (1599), Katarina (1601), Günther Hans (1603) och Margareta (1606). Margareta Sieberina kan i sin tur återfinnas döpt den 7 juni 1570 i Schmalkalden, dotter till Caspar Sieber. Han är gift den 7 september 1569 med Ottilia Schucherts i staden och finns belagd från 1568, då han levde i Weidebrunner Tor och betalade extra skatt för att få ha en get i staden, till 1580, då han levde på Weidebrunnergaße. Sådan var alltså den släkthistoriska bakgrunden hos Vincent Ungerecht då han anlände till Sverige 1660 för att som en av de första börja arbeta i de nybyggda Rademachersmedjorna. Smide tycks inte förekomma i familjen före Vincents tid, men området kring Schmalkalden var redan under tidig medeltid känt för sin smidesskicklighet och troligen har Vincent fått sin utbildning någonstans nära staden. Troligen var han ogift när han flyttade till Sverige, någon vigselnotis fanns inte i Schmalkalden, och hustruns namn är än så länge okänt för mig. Mer forskning på plats i Tyskland kan likaså säkert utöka och komplettera antavlan, i synnerhet vad gäller de äldre generationerna.

Barn:

1. Filip Hörchner f. 1593

2. Sebastian Hörchner f. 1594

3. Hans Hörchner f. 1596

4. Ursuka Hörchner f, 1599

5. Katarina Hörchner f. 1601

6. Günther Hans Hörchner f. 1603

7. Margareta Hörchner f. 1606

8. Anna Hörchner (XII 7529) f. 1611

***XIV***

29864. PER ANDERSSON, måg i Warggården, f.ca: 1480 okänt var. Död före Lhl. 1539, för då står hustrun Anna Olofsdotter för mantalet. – Gift med …

29865. ANNA OLOFSDOTTER f. ca: 1490 i Warggården Stora Kopparberg. Död före 1558 för då står sonen Knut för mantalet.

Barn:

1. Erik Persson f.ca: 1516 (enl. uppgift: trolig far till Jöran Eriksson som deltog i kalabaliken vid Korgsarvet 1598.) Men har inte funnit något bevis för det ännu.

2. Olof Persson f.ca: 1518 Warggården i Stora Kopparberg

3. Knut Persson (XIII 14932) f.ca: 1520 Warggården i Stora Kopparberg.

29876. JÖNS PERSSON f.ca: 1490 i Wibberboda Hedemora socken enl. Lhl. 1539. Om han var son av Pers Svensson i Wibberboda frågar man sig?

Lhl. År 1548 på samma sid finns bild 94

Till vänster Jöns Persson jord på Wibberboda

Till höger Joghen på Wikmanshyttan

Peder Svensson f.ca: 1460 stödde även Gustav Vasa 1527 då Daljunkern reste runt i Dalarna för att piska upp folket under Andra dalupproret.

Fabian Månsson skriver: - Detta från min bok om Bergsmännen från 2020 på sidan 241.

Denne Jöns (Persson från Söderbärkes Vibberboda) är ej att förväxla med den Jöns Persson (f.ca: 1490), vilken Fabian Månsson skriver om i sin bok ”Sancte Eriks gård” sidan 58 … det hela utspelar sig på prästmötet i Mora mellan slagen vid Vedla 1517 och slaget vid Brännkyrka 1518. ” – Nå, Garpenbergs-fogden Peder Svensson i Vibberboda, han går väl med i år? Det är en mäkta karsk och rask man, åtminstone var han det förr i världen. – Han är så än. Den yngsta, Peder Pedersson är nu i Vikmanshyttan, där han gift sig till en gruvlott. Den äldre, Jöns Pedersson, går hemma på Garpeberget och väntar att ärva faderns fogdesyssla.”

Befrielsekriget 1521 - 1523.

Gustav röner nu stora framgångar, han delar in sin armé i tre delar, en följer honom till Hälsingland och Gästrikland, de båda andra stannar i Dalarna under befäl av Lars Olofsson och Peder Svensson i Vibberboda. Peder Svensson var bergsman från Falun. Nästa steg är att inta Västerås, men nu förstår Christians regering att det är allvar och de sänder åter en styrka norrut. Denna styrka förs av biskopens bror, Henrik Slagheck, bröderna Henrik och Berendt von Mehlen. Regeringsstyrkan består inte bara utav danskar utan även av legoknektar från Tyskland, Skottland och Frankrike. Olof Bonde lämnar över sin styrka till Peder Uggla för att själv ta sig till Dalarna och varsko att regeringsstyrkan är på väg. Bondearmén under Peder Svenssons styrka vinner stort över regeringsarmén och Peder Svensson låter inte danskarna retirera utan ett våldsamt slag utspelar sig i Sunnbohed där de återstående danskarna förföljs ända in i Västmanland.

Lhl. 1539 Hedemora Bild 80. Och kan denne vara nedanstående Jöns Persson vara far till Peder Jönsson i Wikmanshytta från ÄL. 1571.

En annan sak, man kunde bo på en gård men bruka Wikmanshyttan. Denne Peder Jönsson skall dock bo i Wästanå i Hedemora.

Lhl. 1539 Hedemora Bild 84.

Bergsman Lasse Halvardsson

Jöghen … … (kan det stå istället stå Jöns Persson smed) gör aff sin del

Wikmanshyttan och bönder där bruka

Peder Jönsson i Westanå

Olof Jonsson … Hekiärabyn

Lasse Andersson i …ev står det Byre göre han af sin pant

Bild. 80 i samma volym 1539.

Wibberboda Frälse

{

Detta hemman hafver Jöns Persson under frelse och borde det göres utaff markegeld. Följes 3 rader av Z --------- (…) Insatt --------- (...) Håller -------- (…)

Fadern Peder Svensson f.ca: 1460 - 65 avliden efter år 1523.

Sonen Jöns Persson ärver fogdesysslan av fadern och finns i Wibberboda 1539.

Sonen Peder Persson får del i Wikmanshyttan genom giftermål, detta redan före år 1517.

Så här kanske man inte helt kan utesluta att Peder Jönsson farfar kan ha varit Peder Svensson från Wibberboda i Hedmora socken. Man får även komma ihåg att man hade oftast arv efter far och mor, samt svärfar och svärmor vilket kan komplicera det hela. Peder Swensson från Vibberboda kan så att säga innehaft flera gårdar.

Min slutsats blir då att sonen Peder Jönsson f.ca 1520 bör vara den som var far till…

Christina Pedersdotter f.ca: 1550 i Wikmanshyttan.

Olaus Peders bör vara född kring 1560 och mer troligen son till Peder Jönsson vars far är Jöns Persson från Wibberbo. Denne Jöns Persson bror Peder Persson bör vara född kring samma tid 1480 g redan 1517 och mindre trolig som far till Olaus Petri, Carolus Petri och Christina Persdotter, dessa syskon som bör ha varit födda i mitten och kanske något senare på 1550 - 1560 talet. Vilket gör att dessa barn skulle vara födda mer än 30 år senare än då Peder Persson gifter sig för då bör ju barnbarnen komma så att säga.

Samt sonen Carolus Petri Hedemorensis f. ca: 1655 som säges vara bror med Olaus Petri Hedemorensis och hans far var Peder Jönsson.

Peder Svensson f. ca: 1460

Vibberbo är en by i Hedemora kommun, alldeles nära Olshyttan, i Garpenbergs socken. Peder Svensson, hövitsman över Gustav Vasas styrkor vid slaget vid Brunnbäcks färja mot danskarna 1521, kom från Vibberbo. Wikipedia

sönerna

Jöns Persson i Wibberboda f. ca: 1490 Per Persson i Wikmanshyttan f. ca: 1492

Peder Jönsson f.ca: 1520, han finns i Wikmanshyttan ÄL 1571 och dottern Christina f. Ca: 1550 och sönerna Olaus och Carolus Petri lite senare. Här kan förstås Peder Pedersson från Wikmanshyttan redan 1517 vara farfar till Olaus (då med en son Peder Persson). Men med detta sagt så tycker jag inte att man helt kan utesluta att vår ana Christina Pedersdotter Hedemorensis som ana till Peder Svensson i Wibberboda som var med i slaget vid Vedla 1517 och vidare hans medverkan i befrielsekriget 1521-1523.

ÄL 1571, SE/RA/5116//19

Orginalhandlingar, Hedemora sn, Bild 291

ÄL 1571 Hedemora

Wickmanshyttan Bild 318

Peder Joensson

Penningar 200

Sölfer 225 lod

Koppar 14#

Ten 2 #

Bil 319

Samt skattar han för 29 kor i olika ålder, 12 får, 15 getter och 8 swin

Peder Joensson f.ca: 1520 – denne bör vara Christinas far. Här letar jag efter Wibberbo i Hedemora socken både i original och avskrift men kan inte finna Wibberbo. Wibberbo skall enligt Wikipedia ligga i Garpenberg.

Dessa övriga på samma sida 319 Wikmanshyttan deklarerar samtliga sina värden.

Joen bergsman

Lasse Larsson

Hans Hansson

Benkt Hansson

Johan stålsmed

Barn:

1. Peder Jönsson (XIII 14938) f.ca: 1520 Wikmanshyttan ÄL. 1571

Jag tar tacksamt emot kommentarer om det är något som ni tycker inte stämmer eller har ett bättre alternativ.

29880. LARS LARSSON frälsebonde och landbofogde i Back- eller Bogården i Hyltinge socken i Söder-manland. Denne man blir jag ju förstås nyfiken på om jag nu kunde finna någon Lars Larsson i Backa i Hyltinge socken. Han skrivs ju som född 1526 (ev. skall det vara ca:) sonen Truls Larsson skall enligt uppgift vara född i Backa Hyltinge socken i Södermanland. Då jag går in på Landskapshandlingarnas (Finns från 1530 – 1630) för Södermanland. De första åren är sidorna dåliga så här får jag inte ut så mycket. Men om sonen Truls som enl. uppgift skall vara född 1555 el. 1558 står lite olika i olika källor. Men om han nu är född kring tiden så bör Truls far finnas här kring tiden Truls är i yngre tonåren så jag börjar se i …

RA Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Södermanlands handlingar, E/RA(5121/5121.02/1572:10 /(1572) under frälse i Hyltinge socken sidan 9 (iboken) Bild 14. Ev. här en av 3 Lasse. Vidare vid hyttan i Hyltinge socken finns ingen Lasse.

RA Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Södermanlands handlingar, E/RA(5121/5121.02/1573:10 /(1573) under frälse i Hyltinge socken Bild 122 och i nästa Bild 123 under frälsebönder finns Lars i endera Bacgården eller Boogården.

RA Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Södermanlands handlingar,SE/RA(5121/5121.02/1574:10 /(1574) under frälse i Hyltinge socken Bild 5 med register står då sid 103 men det är på sidan 104, Bild 114 under frälse finns återigen Lasse i Boo eller Bacgården.

RA Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Södermanlands handlingar,SE/RA(5121/5121.02/1576:10 /(1576) under frälse i Hyltinge socken. Här finns åter Lasse i Bacgården Bild 91 men nu står framför honom Öde. – Här kan sonen Lars ta över efter fadern Lars sen? Namnet skulle ju vara Lasse Larsson.

RA Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Södermanlands handlingar, E/RA(5121/5121.02/1578:10 /(1578) under frälse i Hyltinge socken så står Bild 96 åter Lasse under frälset i Bogården. – Då skulle sonen Truls vara ca: 20 år gammal och kanske det var fadern som då tagit över efter sin far. Ja, vem vet. Om Tryls är född kring 1555, så brukar jag sätta 30 år mellan generationerna. Då skulle farfar vara född kring 1495 och fadern vara född kring 1525 och då kan det ju knappast vara fadern som kan finnas i de första handlingarna i landskapshandlingarna. Det är alltid trevligt att försöka finna det som bör finnas.

Men återigen: Det är bättra att skriva troliga, ca: födelseår viket Kjell Wadfors alltid har gjort då han inte vet säkert, för om någon sätter ett årtal utan att sätt ca: före så befäster man årtalet, detta gäller speciellt för kvinnor som kan få barn då de nästan är 50 år gamla och då får man se upp.

Barn:

1. Truls Larsson (XIII 14940) f. ca: 1555(8) Bo-eller Backgården Hyltinge socken i Södermanland, där han enligt uppgift skall ha varit landbofogde.

29882. UNO OLOFSSON HELSING f.ca: 1530 Forsa Hälsingland. Han skall ha varit Länsman i Vålsta Forsa sn Hälsingland. Här har jag (Peggy) inte kunnat se någon källa till det. Men om han var länsman bör det ha funnits något tycker man.

29883. BRITTA OLOFSDOTTER f.ca: 1532 Backa gård Hyltinge Södermanland. Hon måste väl ha dött i Vålsta i Forsa sn. 1556, vilket är samma år som dottern Emfred Emsa Unosdotter föds.

Barn:

2. Brita Unonis, gift med Olaus Erici Gestrinius, Pastor i Tjula i Södermanland, Stammoder för Olive-cransar, Renhjelmar, Grabbar, Lagerfeltar, m. m.» – Läs not 1 under ana Olof (XV 59764).

1. Emfred Unosdotter (XIII 14941) f. 1556 Vålsta i Forsa Hälsingland. Här föds dottern Emfred samma år som modern dör. Här kan man förstå att modern kan ha dött vid förlossningen.

29884. LARS stämmer med Lars med var han är född är mer osäkert, men hans son är Hans Larsson / Johannis Lauris (XIII 14942) i Säbrå 1594 fram till 1603 den 1 januari då han redan är salig.

Var denne fader Lars är född kan jag inte finna. Finner inte heller något i sonsonen Christopher Hanssons anteckningar om vem hans farfar var. Vem deras mormor var får ni läsa mer om hos Gertrud (XIV 29877).

Barn:

1. Hans Larsson/Laurensius (XIII 14942) kyrkoherde i Säbro socken som finns här åtminstone från 1594 död den 1 februari 1603 i Säbrå.

Har läst och studerat från Projekt Runeberg…

Hernösands Stifts Herdaminne. Bidrag till kännedomen om prästerskap och kyrkliga förhållanden till tiden omkring Luleå stifts utbrytning / Fjärde delen /från

5. Johannes Laur. Sæbrosynthius [Bure] osv. Sæbrosynthius kan stämma om också denna man skulle vara en Bureus vet jag inget om. Men Engelbrekt Bureus son finner jag i …

Men angående källa till den andra ätten Bure (Vilket skall vara Bureus), då Engelbrekt Laurentius har jag funnit följande …

Läser ur Stockholms Rådhus och Råd II. Har boken i min ägo inköpt på antikvariat.

Angående Olaus Bureus, f. 1578 2/9 i Särbrå socken, son av kyrkoherden i Luleå, kontraktsprosten Engelbrecht Bureus och Elisabeth Andersdotter osv. … om denne Olaus Bureus finns mycket antecknat, han står som borgare i Stockholm under nr. 119. Bl.a. kan man läsa att han, den 12 juni 1721, blev ”utvald och utsatt uti Rådstugan för en borgmästare och förman för Stockholm stad” och gjorde samma dag sin ed.

Samt att han blev adlad men bibehållande av namnet Bureus 24/6 1621. Och inom parentes står det: ” Hans namn förkortades redan af samtiden till Bure”. – P:s Men det är ju så att säga under sonens tid, hur det vara med fadern Engelbrekt Bureus vet jag ej. Hans namn bör fortfarande vara Bureus.

Om någon är intresserad kan jag sända över allt som står om denne Olaus Bureus, så gör jag det gärna.

Håller för andra gången på med att läsa Herman Lindqvist svit ”Sveriges historia” 9 delar. Här påminner han om att man inte skrev ut sitt familjenamn som vi gör idag. Därför kan ättens namn saknas. Men detta som står skrivet i boken som jag nämnt ovan bör ligga närmare i tiden vid själva skeendet.

29886. SEGER OLOFSSON f.ca: 1530 i Nänsjö Gumundrå socken, Ångermanland. Efter att nu ha börjat studera Seger Olofssons dotterson Christopher Hanssons källa: X 255 k som finns att tillgå på Uppsala universitet. Läser på sidan 2, efter 7 sidor innehållsförteckning. Här skriver Christopher Hansson att han och hans broder Jacob besökte sin syster i Liksand. Och eftersom man sätter i istället för e, som det uttalas så får jag anta att skall vara ett e i alla fall.

RA Lhl. 1560:9B (1560) Bild 86 Här på sidan står Gudmundrå socken och överst står Nedensjöd

Seger Olofsson

Per Olofsson

Erik Staffansson

Anar att det skall vara Seger Olofsson. Om honom finns antecknat RA Lhl. 1572:4 Bild 139 Ångerman-land.

Seger Olsson. Här står antecknat i början… Thesse efterskrefne wilddurer och perzedlar, haffuer jag Seger Olofsson anamat och optatt aff wälförståndig Hans Andersson fougde af Ångermanland anno 72. Kiöpskinn, ja här står sedan om alla djurskinn såsom loskinn, rödrävsskinn, björnskinn, hermelin mm. och brevet är signeratden 5 juli i Stockholm.

Vad jag förstår har Seger Olofsson sålt detta i eller till Stockholm och nu redovisar han sina försålda varor för fogden. Här kan ni själva gå in och läsa. Men man kan väl anta Seger är en slags handelsman. Förutom att han har sitt hemman i Nensjö Gudmundrå tillsammans med släkten.

29887. GERTRUD född i Nätran. f.ca: 1537 Nätran. Kan inte finna någon Ulf i RA Lhl, 1550:2. Saknar säker källa till henne ännu än så länge. Men har nu läst dottersonen Christophers räkenskapsbok, bevarad i Uppsala univeritetsbibliotek (sign. X 255 k) där står antecknat om personer som bör vara hennes släkt.

Här nämns år 1635 på sidan 71 (sidan innan visar sid 60) hans moders moder vara Getrud. ”Anno 1635 wårfru dagh i fastan, war jagh Christofwer Hansson fullmächtig giordh af mine syskon hålla Räckning medh Peder Mårtensson i ..kadh, och Sakrias Abrahamsson i …dzviken, sampt Daniel Jonsson på Kongsgården, Om then jordh jagh och flera mine syskon bordhe erfwå efter wår salige modher modher hustru Giertrud i Nätra, Och efter nogha ransakning fans Pedher Mårtensson blifuå oss skylig för halftredie sädelan jordh liggandes på kyrkiobordhe i Heggdånger socken för tung säderlan ligandes i Mörmark, skattat och wurderat tihopa för trettio del hwit sölfermynt deslikes blef och Pedher Mårtens skyldig Sakarias Abrahamsson tiio dal sölfer mynt, men efter Sakarias war migh skyldig tio del sölvermynt, på wåe eger … saker, då togh jagh Pedr Mårtenson til migh alhe blifver Peder Mårtenson migh skyldig 40 del sölwermynt eler uti kopparmynts räkning ------ 100

Föruthaninteresse wäll uthi 100 åhr.

Utom betalte 30 del som Per Mårtenson blef oss skyldig på jorden, Blef och teslikes Daniell Jonsson på Kongsgården skyldig tio dal sölvermynt

För samma 10 del hafuer han gifvit mäster Jacob i Stockholm en tunna lax.

– Antar att det här bör vara släktingar med Christopher Hanssons och hans syskons moders modher Gertrud sida. –

Skall ha funnits en Norrstigs Kungsgård i Säbro socken Ångermanland.

Barn:

1. Anna Segersdotter (XIII 14943) f. ca: 1564

2. Olof Segerson ---- 5

Källa: RA Lhl. 1597:7 Bild 48 Nensjö i Gudmundrå 5. Samt finns ytterligare 2 stycken …

Päär Olofsson ---- 10,

Päär Olofsson ---- 4.

29992. THOL

Barn:

1. Anders Tholsson f.ca 1550 d.ca 1619 Kärret, son Olof, Per

2. Nils Tholsson 1588 - 1692 i Enfastebo, d.ca 1693, ser ingen efterträdare till honom.

3. Simon Tholsson (XIII 14996) efterträds av sönerna Erik Simonsson, Olof Simonsson, Anders Simonsson och Thol Simonsson.

30010. OLOF LARSSON f.ca 1524 By i Norrbärke socken. Sedan Nybyggare i Brundsvik Gränge där han sedan dör.

– G m …

30011. GERTRUD

Barn:

1. Marit Olofsdotter (XIII 15005) f. ca 1550 i By. Gm Mats Olofsson i By

2. Karin Olofsdotter f. ca 1555 ibm. gm Sven Månsson i Brunsvik Grangärde sn

Norrbärketing 1607.

Olof Larsson i By bjuder upp ½ hemman i By, köpt av Jon Olofsson ibm. Kom nu Mats Olofsson i Kyrkbyn

i Gränge, på sin hustrus vägnar, och löste samma halva hemman av Olof Larsson. Bekom Matts Olofsson

fasta.

Anteckning ur dödboken, Gränge

Dombok 1633 Den 5 Maj: Hustru Marit, salig Matts Olofssons (i Gropen, var född i Norrbärke (By), uppfödd i Brunsvik, haver sedan levat med sin man här i Kyrkobyn hela sin ålder. Säges vara 100 år.

Ovannämnda Marit var dotter till nybyggaren Olof Larsson i Brunnsvik, inflyttad från By i Norrbärke på 1550-talet.

30012. PEDER JONSSON, f.ca 1540 i Mattsbo Norrbärke, död ca 1600 Osmundbo Norrbärke.

Landskapshandlingar. Landskapshandlingar Dalarnas handlingar, SE/RA/5121/5121.10/1570:10 (1570)

Bild 6 Finns nu Per Jonsson vid Osmundbohyttan.

1592 Herr Engelbrecht i Leksand bjuder upp Mattseboda, som han hade köpt av Peder Jonsson i Åsmunds-boda.

1616 Anders Pehrsson i Spjutebo talade till Peder Joenssons arvingar uti Osmundsboda om ett hemman Mattsbo, som hans fader, (måste betyda Anders Perssons fader), Peder Jonsson, sålt till Herr Engelbrecht i Leksand, och Peder Jonsson i Osmundsbo hade köpt av Herr Engelbrecht, som domboken 1596 utvisar.

Anar att Anders Persson även kan ha ägt Spjutsbo eller så står det fel skall då vara Osmundbo. Spjutsbo kan vara del från hans mor gift med Peder Jonsson

Mattsbo och Spjutsbo verkar höra under Osmundsbo för i Lhl. 1629 kan man läsa under Osmundbo

Jöran Persson

Hustru Anna

Anders Knutsson

Jöns Persson

Anders Persson

Lasse i Mattsbo

Anders Persson ibidem.

Sjutsboda

finns Olof Mårtensson, Olof Bertilsson

Här anar jag att denna Anders Persson kan vara densamma som finns i Mattsbo och äger del i båda… för i Mntl. 1642 finns i Osmundbo

Anders Persson men ingen bonde eller hustru utan 1 son och 2 döttrar

Och i Mattsbo finns Anders Persson B, H, samt 1 dotter

Vilket jag tyder till att bägge ägorna hör till sonen Anders Persson.

1634 Blev avsagt att Anders Pehrsson i Åsmundsboda skall leverera 8 fat järn och behålla halva hemmanet Mattseboda efter sine goda brev som han haver, till dess hans vederpart kan vinna det inför en högre rätt. Uppbjöds nu Anders Pehrssons hemman i Mattsebo andra gången.

Barn:

Dessa barn är födda i Mattsbo men tidigare skall Peder Jonsson vara född i Mattsbo och alla barnen står som födda i Mattsbo men att familjen sedan flyttar till Osmundbo. Eller så är båda ställena bebodda av alla familjen men som nedan som i ovan från 1642 bor olika familjemedlemmar i olika gårdar. De som står antecknade som barn i Landskapshandlingarna och i Mantalslängderna är endast de vuxna barnen.

1. Jöns Pedersson f. ca 1560 Mattsbo men senare flyttar till Tuna

2. Karin Persdotter f.ca 1565 i Mattsbo gift i Backa i Tuna

3. Britta Pedersdotter f.ca 1568 i Mattsbo

1. Anders Persson (XIII 15006) f.ca 1570 Mattsbo, se hans hustru och barn hos denna vår ana

2. Lars Persson f.ca 1575 Mattsbo, barn Nils f. ca 1610 och Britta f.ca 1615 båda i Mattsbo

3. Göran Persson f. ca 1580 Mattsbo. Till Osmundbo. Barn: Gabriel, Anders och Daniel

Källa: Kjell Wadfors sidan 567 Norrbärkedelen under familjer i de olika byarna

30016+(26804+26836) De understrukna finner ni under Gerda Augusta Svedlings antavla.

INGEVALL LARSSON f. ca 1510 Stimmerbo Norrbärke. Han dör före 1570 Stimmerbo Norrbärke.

– G med …

30017+(26805+26837) De understrukna finner ni under Gerda Augusta Svedlings antavla.

MARIT OLOFSDOTTER f. ca 1515 i Getebo Norrbärke. Okänt när hon dör.

Barn:

1. Lasse Ingewaldsson. Sonen Nils Larsson är Nm. Norrbärke 1592

2. Anders Ingevaldsson (15008+13402+13418)

3. Mats Ingevaldsson

4. Kirstin Ingevaldsdotter gm Anders Hindrichsson. Deras son Nils Andersson i Wik var gm Marit

Hermansdotter från Halvardsbenning. – Marits far var Herman Hennikson (56446+56542) som var bror med Marit Hennikesdotter (30019+26807+26839). Anders bror var Marcus Hindrichsson och deras far är

Hindrich Mickelsson Finne, bror med Maritus Mickelsson (120066+107218+107346)

Katarina/Karin Hansdotters var dotter till Hans Larsson Unge. Katarina/ Karin Hansdotter var gm

Marcus Hindrichsson. Deras son var Erik Marcusson gm Elin, hennes far är Lars Grelsson.

Mycket mer om detta kan man läsa i min senaste upplaga från 2020 i boken om ”Bergsmännen”.

5. Klara Ingevaldsdotter i Torberbo

6. Anna Ingevaldsdotter på Heden f. ca 1545 i Stimmerbo, gm Pehr Olofsson, trol. barnlösa.

7. Marit Ingevaldsdotter i Ingevaldsbo

1598 Norrbärketing. Erich Oloffsson (Ingevalds svåger) i Getebo bjuder upp en systerdel ibidem, köpt aff Anders Ingevaldsson och hans syskon, hustru Klara i Torberbo och hustru Elin i Torberbo, hustru Anna på Heden och hustru Marit i Ingvaldsbo.

Här får man vara lite uppmärksam angående skillnaden mellan Ingevald i Stimmerbo och Ingevall i Larsbo Söderbärke. Dessa kan man klart se att de lever samtidigt både som nämndemän samt i Lhl. Respektive Norrbärke och Söderbärke.

30018+(26806+26838) De understrukna finner ni under Gerda Augusta Svedlings antavla.

OLOF BENGTSSON, f. ca 1515 Persbo i Grangärde socken, får Stimmerbodelen i Norrbärke där han sedan finns från 1557 enl. Lhl. då.

– G.ca 1543 med …

30019+(26807+26839) De understrukna finner ni under Gerda Augusta Svedlings antavla. – P.s min farmor anor är alltså släkt med min morfars anor.

MARIT HÄNNIKESDOTTER f. ca 1520 Vad Söderbärke.

Barn:

1. Anna Olofsdotter f. ca 1520 (XIII 15009+13403+13419) gm Anders Ingevaldsson

2. Karin Olofsdotter gm Lasse Svensson i Hagge, Godsven Hansson (XV 56546+107992) i Hagges son.

1597 Norrbärketing.

Kom hustru Karin, Nils Bengtssons (Olofs bror) i Persbo och talade till Lasse Svensson i Hagge (gm Olof Bengtssons dotter Karin Olofsdotter) om ett torp Östaneboda, vilket en benämnd Bengt Nilsson (Olof och Nils far) köpt haver enligt Jöns Perssons dombrev av den 20/2 1551. Framkom att alla Bengt Nilssons barn haver kastat lott sig emellan, så att Nils Bengtsson fick sin del i Persbo, Erik Bengtsson och Olof Bengtsson fick sin del i Stimmerbo, vilken var Lasse Svenssons hustrus fader, hustru Karin benämnd, och Lasse Bengtsson fick sin del i Österbo. Avsades att Österboda skulle lyda till dem som fick sin del i Stimmerboda, och den kom på Olof Bengtssons del. Skulle således Lasse behålla samma Östaneboda.

30112. BALTHZAR UNGERECHT, första gången Baltzar Ungerecht dyker upp i stadsräkenskaperna är 1546, och 1540 lever Hans Ochell i samma hus enligt räkenskaperna 1580. Gissningsvis är denne Ochell släkt med Baltzar Ungerecht, möjligen svärfar, men detta har inte kunnat bevisas. Baltzar själv är son till Michel Ungerecht.

30113. MARGARETA Baltzar Ungerecht, vilken var i livet ännu 29/9 1580 då han levde i Weidebrunner Tor, men död före 1585 då hans änka Margareta omtalas i stadsräkenskaperna. Hon är i sin tur död före 1595, då sönerna Gabriel och Baltzar står som hennes arvingar.

Barn:

1. Gabriel Ungerecht (XIII 15056) Weidebrunner Tor

2. Balthzar Ungerecht Weidebrunner Tor

30118. CASPAR SIEBER

– Gift 1569-09-07 med …

30119. OTTILIA SCHUCHERTS

Barn:

1. Margareta Sieberina (XII 15059) kan i sin tur återfinnas döpt den 7 juni 1570 i Schmalkalden, dotter till Caspar Sieber. Han är gift den 7 september 1569 med Ottilia Schucherts i staden och finns belagd från 1568, då han levde i Weidebrunner Tor och betalade extra skatt för att få ha en get i staden, till 1580, då han levde på Weidebrunnergaße. Sådan var alltså den släkthistoriska bakgrunden hos Vincent Ungerecht då han anlände till Sverige 1660 för att som en av de första börja arbeta i de nybyggda Rademacher-smedjorna. Smide tycks inte förekomma i familjen före Vincents tid, men området kring Schmalkalden var redan under tidig medeltid känt för sin smidesskicklighet och troligen har Vincent fått sin utbildning någonstans nära staden. Troligen var han ogift när han flyttade till Sverige, någon vigselnotis fanns inte i Schmalkalden, och hustruns namn är än så länge okänt för mig. Mer forskning på plats i Tyskland kan likaså säkert utöka och komplettera antavlan, i synnerhet vad gäller de äldre generationerna.

Källa: Slutet av sidan 15 av Martin Andersson.

***XV***

59730. OLOF JOENSSON f.ca: 1460 i Wargården Stora Kopparberg. Vuxen man 1505 d. 21 Sept.

Läs brevet från 1505 d. 21 Sept hos farfars far Björn (XVIII 477840) i Warggården stora Kopparberg. I detsamma brevet även nämns hans bror Hans Joensson.

Barn:

1. Anna Olofsdotter (XIV 29865) f. ca: 1490 d. 1539 gm mågen Peder Andersson (XIV 29864) skall ha 1560 löst igen Wariegården.

2. Anders Olofsson f. ca: vid tiden kring systern Anna föds i Warggården Stora Kopparberg

3. Jöns Olofsson f. ca: vid tiden kring systern Anna föds i Warggården Stora Kopparberg

59752. PEDER SVENSSON f. ca: 1460 i Vibberbo Hedemora socken.

Denna ana inte helt bekräftad men nedanstående verkar vara klart. Om nu denna sonen Jöns Persson var Peder Svenssons son och far till vår Peder Jönsson ÄL. 1571 i Wikmanshyttan. Han kan ha sin del i Wibberbo men får bruka sin malm i Wikmanshyttan på del där brodern äger?

Fabian Månsson skriver: Detta från min bok om Bergsmännen från 2020 på sidan 241.

Denne Jöns (Persson från Söderbärkes Vibberboda) är ej att förväxla med den Jöns Persson (f.ca: 1490), vilken Fabian Månsson skriver om i sin bok ”Sancte Eriks gård” sidan 58 … det hela utspelar sig på prästmötet i Mora mellan slagen vid Vedla 1517 och slaget vid Brännkyrka 1518. ” – Nå, Garpenbergsfogden Peder Svensson i Vibberboda, han går väl med i år? Det är en mäkta karsk och rask man, åtminstone var han det förr i världen. – Han är så än. Den yngsta, Peder Pedersson är nu i Vikmans-hyttan, där han gift sig till en gruvlott. Den äldre, Jöns Pedersson, går hemma på Garpeberget och väntar att ärva faderns fogdesyssla.”

Barn:

1. Jöns Persson (XIV 29876) f.ca: 1490

Lhl. 1539 Hedemora Bild 80. Och kan denne vara far till Peder i Wibberbo …

Wibberboda Frälse

{

Detta hemman hafver Jöns Persson under frelse och borde det göres utaff markegeld. Följes 3 rader av Z --------- Insatt --------- Håller --------

Lhl. 1559:3

Bild 42 Wikmanshyttan Oluff Garpens, endast han.

Bild 52 Wibberbodha, Jöns Persson

Lhl. 1545-1547, 1554, 1561-1564, 1566-1567 saknas samt är många Hhl. Som finns antagligen brända för alla hörn verkar vara avbrända vilket gör att alla sidor inte är läsbara.

Lhl. 1565:13 Bild 103

Wiberboda Garpenbergs sn

Anders

2. Peder Persson f. ca 1495 har del i Wikmanshyttan redan 1517.

Enl. släkttavlan Tab.XXXII. i Projekt Runeberg. Anar jag att det har blivit fel. Enl. Carolus Petri skall hans far vara Peder Jönsson och denne vara son, antar jag till Jöns Persson och vars far var Peder Svensson. Likaså i Olaus Petri Hedemorensis test står att faderns namn var Peder. Men här tror jag att det tillika med var Jöns Pederssons son Peder Jönsson. Så släkttavlan av Munktell kan man säga saknas Jöns Perssons son Peder Jönsson. Så om man byter ut Peder Persson som far till prästsönerna och istället tar med Jöns Perssons son Per Jönsson så blir det rätt. Om brodern Peder Persson gift redan 1517 och med det fått en del i Wikmanshyttan så kan det ju även ha gynnat hans broder Jöns Persson att få bruka hyttan men vara bofast annorstädes t.ex. i Wibberboda frälse 1539.

Peder Persson, Jöns Perssons broder är gift redan 1517 att han då skulle vara far till barnen som bör vara födda kring 1550 - 1560 talet 30 - 40 år senare verkar mindre troligt. – Detta mitt antagande.

Bild 94 th. Lhl. 1548 finns Joghen på Wikmanshyttan samt Pär Halvardsson. Sen står efter det Swen Hemmingsson på Pedershyttan och under honom Jöns Swensson dito. Bild 57 år 1570 finns Joens Bergsman i Wikmanshyttan,

59764. OLOF… f. ca: 1500 i RA Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Hälsinglands handlingar SE/RA/5121/5121.12/ 1544: 1 (1544) – Forsa Tingslag Bild 67. (s. 55 i Forsa tingslag efter Skiöll) och på Bild 68 under Wålsta skiäl tv. Och sist under Wålsta skiäl. Ser ut som det står Olof Mickelsson (den enda Olof i Vålsta). För den som är intresserad så gå in och se själva. Här finns många förslag om vem denne Olof egentligen var, men läs följande…

Så här bör Olof då vara ca: 44 år gammal och ha sonen Uno som skall vara född ca: 1530. Så kanske Uno Olofsson var äldst, bör då ha varit den som skulle överta gården. Sen kom Nicolaus Olai Helsingus och då passade det bra att han kunde bli präst och sist brodern Olaus Olai som säges vara stamfar för adliga ätten Peringsköld. – Letar i Lhl. Från år 1539 fram till 1616 efter först Olof och sedan Uno men kan inte läsa något som stämmer med dem från Wålsta i Forsa sn. Hälsingland.

Olaus Helsing som anges på sidan 36 under Projekt Runeberg Personhistorisk tidskrift / Sjätte årgången 1904 /sidan 36, samt notering 1 - 3 efter.

Vidare redogörs för dennes sonsons son Uno Troilius f. 1586 på Backa gård vid Hyltinge bruk.

IV.[1] Uno Troilius. P. P. i Lexand, hade flere döttrar.

1. Anna Troilia, f. 1622 d. 1666. Hon var 3 g:r gift, 1. med Probsten Blackstadius i Falun, hvars dotter dotter Catharina blef gift med Dom Probsten Olaus Dalecarlus [2] min Moders Farfar. Se n:o I. 2. Gift med Borgmästaren Henric Theet. 3. Gift med Biskop Nils Rudbeckius i Westerås. Han var också 3 g:r gift, 1. Cath. Nenzelia d. 1662, 2. Anna Troilia d. 1666, 3. 1668 Er. Laurelia d. 1668. – Catharina Blackstadias syster Anna Blackstadia g. 1643 m. Prosten i Tuna Laur. Petri d. 1673, moder til Borgmästaren Bark i

Hedemora och Riksrådet Grefve Samuel Bark. Se v. Stiernmans Matrikel, Gref. N. 81.

2. Emfred. Gift 1. med Prost Ol. Dalecarlusd. 1648, 2. 1650 m. Schotterus.
3. Elisabet. Gift med Biskop Jöns Terserus, hvars Dotter fick Erkebisk. Math. Steuchius.
4. Sara. Gift med Prosten Marcus Simming i Vingåker i dess 1. gifte.
5. Greta. Gift med Prosten Joh. Arbogensis i Sahla.
6. Gunborg.[3]

– Mer angående dessa barn under Ana (XII 7470) som skiljer sig lite från detta. Jämmför sen gärna. –

1] I den andra uppteckningen finnes under n:o IV infördt följande: »Olaus Helsing, Stamfader för den så kallade Tjulaslägten. Dess Son Uno Olai. Dess Dotter Emfred Unonis, gift med Fogden Troilius Larsson. Deras Son Uno Troilius P. P. i Lexand». Sedan dennes barn anförts utan de fullständiga uppgifter, som hemtats från randanteckningar i det här följda exemplaret, följer slutligen: »Olof Helsing hade ock en Son Nicolaus Olai, Biskop i Strengnäs d. 1585, hvars Dotter hade Hinric Gadolænus, Professor i Upsala.

Tredje Olof Helsings Son Olaus Olai, hade en Son, Jonas Olai, hvars Son Torsten Jonæ var Pastor i Sundswall, och en Dotter, Brigitta Olai, gift med en Eric, hvilkas Son, Laurentius Erici, Fogde i Dalarne, d. 1620, hvars Son, Ericus Laurentii Runell, adlades under namn af Palmsköld. Ofvannämndem Emfred Unonis hade en Syster, Brita Unonis, gift med Olaus Erici Gestrinius, Pastor i Tjula im Södermanland, Stammoder för Olivecransar, Renhjelmar, Grabbar, Lagerfeltar, m. m.»

[2] Bör vara Petrus Olai Dalecarlus,(Jfr ofvan). Den motsägande uppgiften förekommer i båda uppteck-ningarna.
[3] Anteckningen om hennes giftermål är utskrapad.

Barn:

1. Nicolaus Olai Helsingus, som var student i Leipzig universitet 1545, magister vid Wittenburg 1550, då kanske kaplan til den blivande konung Erik XIV.  Senare kom han bli rektor vid Strängnäs skolan och då från 1555 kyrkoherde i Gävle och prost över Gästrikland.  Då kom han bli biskop i Strängnäs stift cirka augusti/september 1563.  Han dog 16 sept. 1585.  Enligt Strängnäs stifts herdaminne (1964,) av Magnus Collmar, var han aldrig kyrkoherde i Rappestads och Sjöstads församlingar. Och det är denna Nicolas Olai Helsingus som har alltid uppgivits vara bror till länsmannen Uno Olofsson i Forsa sn och också till Olaus Olai, som var anfader till adlig ätten Palmsköld i Sverige. – Läs mer under länken nedan.

https://sok.riksarkivet.se/sbl/mobil/Artikel/8882

2. Uno Olofsson (XIV 29882) f. ca: 1536 i backa Hyltinge socken Södermanland, länsman i Valsta. Se även ovan från projekt Runeberg och hans antecknade barn där.

3. Olaus Olai var anfader till adlig ätten Palmsköld i Sverige. Tredje Olof Helsings Son Olaus Olai, hade en Son, Jonas Olai, hvars Son Torsten Jonæ var Pastor i Sundswall, och en Dotter, Brigitta Olai, gift med en Eric, hvilkas Son, Laurentius Erici, Fogde iDalarne, d. 1620, hvars Son, Ericus Laurenti i Runell (f. 1608), adlades under namn af Palmsköld. – Läs mer under länken nedan.

http://runeberg.org/hernosandh/3/0236.html sonen Jonas Olai och sonsonen Torstanus Jonæ osv.

59766. OLOF NICOLAUS BERTILSSON f. ca: 1500, borgare i Backa Hyltinge socken Södermanland.

Ev, skall fadern ha varit Olof i Norrgårdens frälse år 1574. End. läst på nätet (Peggy).

Barn:

1. Britta Olofsdotter (XIV 29883) f.ca: 1532-1556 Backa gård Hyltinge Södermanland.

59768. SVEN läser från Wikipedia om honom: Han var inte Bureättling. Han var inte underlagsman i Hälsningland. Han var inte bosatt i Nirsta i Sköns sn (Medelpad) och sannolikt inte heller i Barkesta i Hamrånge. Här finns många som skriver om släktskap bakåt i tiden, men det verkar än så länge inte helt klarlagt så det får vara så länge.

Barn:

1. Laurentius Svenonis (Lars Svensson) (XIV 29884) kyrkoherde i Säbrå pastorat (Ångermanland). Han hette inte Bure. Han hade i sin ungdom inte varit klosterbroder i Bure och sedan altarist i domkyrkan. Han var sannolikt inte född i Barkesta i Hamrånge eller i Birsta i Sköns sn (Medelpad). Han var inte gift med en frälsekvinna Margareta Janzonia.

2. Den broder som anges som Jon Svensson hövitsman, ”över 100 år gammal”. Han nämns endast i en bevisligen förfalskad släkttavla av Johan Bures mödernekusin Anders eller Jonas Bure, upprättad senast 1611. Det är tvivelaktigt om han överhuvudtaget existerat; han verkar vara tillagd i släkttavlan för att ge den förfalskade genealogin med påstådd Bure-härstammning från senast 1611 mer auktoritet i egenskap av åldrig sagesman. Han hade inte berättat om sin härstammning på fädernet från en av Olof Härsessons i Bure söner. Wikupedia.

59772. OLOF OLOFSSON

Finner i RA Lhl. 1548 Bild 61 Gudmundrå socken och finner två personer boendes i Nensjö Sigri/ Seger Persson samt Olof Nilsson. Olof Nilsson är även en av tolvmännen i Nordingrå 1550:2 Bild 19 (Står dock inte vilken by han företräder)

Olof Olofsson finner honom i RA Lhl. 1550:2 Bild 76 Gudmundrå, Nensjö. Men här finns även Mårten Olofsson. Olof Olofsson tros här vara död 1660 för då återfinns…

Letar vidare i RA Lhl. 1560:9B Bild 86 Ångermanland Gudmundrå och överst står Nensjö och finner då

Seger/Siger Olofsson – bör vara han som är f. ca: 1530.

Per Olofsson

Erik Staffansson

Anna Segersdotter bör vara född ca: 1560. Hon får ju sonen Jacob Johannes 1582. Fadern Seger Olofsson född ca: 1530, han som sedan finns i RA Lhl. För år 1560 och farfar Olof Olofsson f.ca:1500 finns kvar antagligen fram till 1550 enl. RA Lhl. 1550:2 i Gudmundrå Bild 31. Han död mellan 1550 och 1559 i Gudmundrå Nensjö. – Anna Segersdotter och hennes makes barn verkar stämma med min forskning. Se vidare sonen Sigurd Olofsson och sondottern Anna Sigurdsdotter.

Barn:

1. Sigurd Olofssons (XIV 29886) f.ca: 1530 i Nensjö, Gudmundrå sn.

59764. OLOF från Vålsta i Forsa sn. Hälsingland. Här försöker jag finna något om denne Olof…

RA Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Hälsinglands handlingar SE/RA/5121/5121.12/ 1544: 1 (1544) – Forsa Tingslag Bild 67. (s. 55 Forsa tingslag efter Skiöll) och på Bild 68 under Wålsta skiäl tv. Och sist under Wålsta skiäl. Ser ut som det står Olof Mickelsson (den enda Olof i Vålsta). För den som är intresserad så gå in och se själva. Här finns många förslag om vem denne Olof egentligen var, men läser så följande…

Så här bör Olof då vara ca: 44 år gammal och ha sonen Uno som skall vara född ca: 1530. Så kanske Uno var äldst, bör då ha varit och var den som skulle överta gården. Sen kom Nicolaus Olai Helsingus och då passade det att han kunde bli präst och sist brodern Olaus Olai som skall vara stamfar för släkten adliga ätten Peringsköld.

Olaus Helsing som anges på sidan 36 under Projekt Runeberg Personhistorisk tidskrift / Sjätte årgången 1904 /sidan 36, samt notering 1-3 efter.

Vidare redogörs för dennes sonsons son Uno Troilius f. 1586 på Backa gård vid Hyltinge bruk.

IV.[1] Uno Troilius. P. P. i Lexand, hade flere döttrar.

1. Anna Troilia, f. 1622 d. 1666. Hon var 3 g:r gift, 1. med Probsten Blackstadius i Falun, hvars dotter dotter Catharina blef gift med Dom Probsten Olaus Dalecarlus [2] min Moders Farfar. Se n:o I. 2. Gift med Borgmästaren Henric Theet. 3. Gift med Biskop Nils Rudbeckius i Westerås. Han var också 3 g:r gift, 1. Cath. Nenzelia d. 1662, 2. Anna Troilia d. 1666, 3. 1668 Er. Laurelia d. 1668. – Catharina Blackstadias syster Anna Blackstadia g. 1643 m. Prosten i Tuna Laur. Petri d. 1673, moder til Borgmästaren Bark i Hedemora och Riksrådet Grefve Samuel Bark. Se v. Stiernmans Matrikel, Gref. N. 81.

2. Emfred. Gift 1. med Prost Ol. Dalecarlusd. 1648, 2. 1650 m. Schotterus.
3. Elisabet. Gift med Biskop Jöns Terserus, hvars Dotter fick Erkebisk. Math. Steuchius.
4. Sara. Gift med Prosten Marcus Simming i Vingåker i dess 1. gifte.
5. Greta. Gift med Prosten Joh. Arbogensis i Sahla.
6. Gunborg.[3]

– Mer angående dessa sondotterns barn under Ana (XII 7470) som skiljer sig lite från detta. Jämför sen gärna. –

1] I den andra uppteckningen finnes under n:o IV infördt följande: »Olaus Helsing (XV 59764), Stamfader för den så kallade Tjulaslägten. Dess Son nr 1. Uno Olai (XIV 29882). Dess Dotter Emfred Unonis (XIII 14941), gift med Fogden Troilius Larsson (XIII 14940). Deras Son Uno Troilius P. P. i Lexand». Sedan dennes barn anförts utan de fullständiga uppgifter, som hemtats från randanteckningar i det här följda exemplaret, följer slutligen: »Olof Helsing hade ock en Son nr 2, Nicolaus Olai, Biskop i Strengnäs d. 1585, hvars Dotter hade Hinric Gadolænus, Professor i Upsala. Tredje Olof Helsings Son nr 3. Olaus Olai, hade en Son, Jonas Olai, hvars Son Torsten Jonæ var Pastor i Sundswall, och en Dotter, Brigitta Olai, gift med en Eric, hvilkas Son, Laurentius Erici, Fogde i Dalarne, d. 1620, hvars Son, Ericus Laurentii Runell, adlades under namn af Palmsköld. Ofvannämndem Emfred Unonis hade en Syster, Brita Unonis, gift med Olaus Erici Gestrinius, Pastor i Tjula im Södermanland, Stammoder för Olivecransar, Renhjelmar, Grabbar, Lagerfeltar, m. m.»

[2] Bör vara Petrus Olai Dalecarlus,(Jfr ofvan). Den motsägande uppgiften förekommer i båda uppteck-ningarna.
[3] Anteckningen om hennes giftermål är utskrapad.

Barn:

1. Nicolaus Olai Helsingus, som var student i Leipzig universitet 1545, magister vid Wittenburg 1550, då kanske kaplan til den blivande konung Erik XIV.  Senare kom han bli rektor vid Strängnäs skolan och då från 1555 kyrkoherde i Gävle och prost över Gästrikland.  Då kom han bli biskop i Strängnäs stift cirka augusti/september 1563.  Han dog 16 sept. 1585.  Enligt Strängnäs stifts herdaminne (1964,) av Magnus Collmar, var han aldrig kyrkoherde i Rappestads och Sjöstads församlingar. Och det är denna Nicolas Olai Helsingus som har alltid uppgivits vara bror till länsmannen Uno Olofsson i Forsa sn och också till Olaus Olai, som var anfader till adlig ätten Palmsköld i Sverige.

Läs mer under länken…

https://sok.riksarkivet.se/sbl/mobil/Artikel/8882

2. Uno Olofsson (XIV 29882) f. ca: 1536 i backa Hyltinge socken Södermanland, länsman i Valsta. Se även ovan från projekt Runeberg och hns antecknade barn där.

3. Olaus Olai var anfader till adlig ätten Palmsköld i Sverige. Tredje Olof Helsings Son Olaus Olai, hade en Son, Jonas Olai, hvars Son Torsten Jonæ var Pastor i Sundswall, och en Dotter, Brigitta Olai, gift med en Eric, hvilkas Son, Laurentius Erici, Fogde iDalarne, d. 1620, hvars Son, Ericus Laurenti i Runell (f. 1608), adlades under namn af Palmsköld. – Här får jag Peggy inte riktigt ihop det? Men läs nedan under

http://runeberg.org/hernosandh/3/0236.html sonen Jonas Olai och sonsonen Torstanus Jonæ osv.

59772. OLOF OLOFSSON f. ca: 1500 Nensjö i Gudmundrå Ångermanland. Här finns han enl. Lhl. 1550:2 Bild 75 Gudmundrå sn. samt sist i denna socken står Nensjö och här finns Olof Olofsson samt Mårten Olofsson, bara de, så kanske de var bröder.

Och så nästa år enl. Lhl. 1560:9B Bild 86 Här på sidan står Gudmundrå socken och överst står Nedensjöd

Seger Olofsson

Per Olofsson

Erik Staffansson

– Så klart att man blir glad då det för en gång skull stämmer så bra. Eftersom det finns så få i Nensjö och det ser så klart och tydligt ut. Kan inte se att Olof Olofsson är av adel släkt.

Men så letar jag vidare och finner under RA Lhl. 1548:4 Bild 61 i Gudmundrå socken så finns här i Nensjö Siger Persson och Olof Nilsson. Kan Olof Olofsson komma här emellan vilket betyder ytterligare en tidigare ana Olof Nilsson (XVI 119544) f. ca: 1470. Här kan man väl ändå tänka sig att det rör sig om en familj i Nensjö. Så här får ni själva välja vad eller hur det kan ha varit.

Barn:

1. Eftersom det nu finns 2 Olofssöner Siger Olofsson (XIV 29886) och Per Olofsson kan de vara bröder.

Ingen Mårten Olofsson finns kvar men även han kan vara en äldre son och broder.

Erik Staffansson kan vara en måg till endera Måns Olofsson eller till Olof Olofsson.

– Se sedan vidare Sigfrid Olofsson och vad han tycktes verka hålla på med.

60024. JON MATTSON f.ca 1510 okänt var, död ca 1570 i Mattsbo enligt...

Landskapshandlingar. Landskapshandlingar Dalarnas handlingar, SE/RA/5121/5121.10/1545:12 (1545)

Bild 79 Här finns Johen Mattson i Åsmundsbodha.

Landskapshandlingar. Landskapshandlingar Dalarnas handlingar, SE/RA/5121/5121.10/1570:10 (1570)

Bild 6 Finns nu Per Jonsson vid Osmundbohyttan.

Barn:

1592 Herr Engelbrecht i Leksand bjuder upp Mattseboda, som han hade köpt av Peder Jonsson (sonen) i Åsmundsboda. – Vilket förstås betyder att Peder Jonsson nu säljer Mattsboda.

Man kan bo i Mattsbo men använda hyttan i Osmundbo. Mattsbo står under Osmundbo i landskaps-handlingarna.

Skriver ut en bit från min bok om Bergsmännen, senaste uppdaterade upplagan från 2020, sidan 12 - 13.

Kolonisationen av Bergslagen

Under tidig medeltid flyttade till Norberg framförallt folk från de bördiga jordbruksbygderna i Mälar-regionen, exempelvis från Köping, Västerås, via vattenvägarna längst Svartån, och angränsande rullstens-åsar över Väster Färnebo och Karbenning, men även via vattenvägarna längre västerut. Även från Örebro och Arboga flyttade man dit. Borgarna i städerna kunde ha andelar i bergsmansgårdarna vid Bergslagen och del i hyttor. Ja, de kunde och hade ofta andelar i flera gårdar, vilket än mer komplicerar ägandeför-hållandena. Än mer komplicerat blev det då barnen sedan skulle dela på arvet efter sina föräldrar. Pojkarna ärvde en hel del i hemmanet och flickorna en halv del i detsamma. Fanns fler barn i familjen skulle alla ha sin del. Flyttade en dotter kunde hon sälja sin halva del till någon av sina syskon.

Gifte sig fler bröder och flyttade till flickornas familj, eller vice versa skulle de som stannade på gården lösa ut sina syskon. Det var alltså inte så att det var självklart att äldste sonen bodde kvar på gården, även om han hade förköpsrätt så att säga. Familjen, släkten hade alltid första rätten på att köpa andelar. Genom dessa transaktioner, avhandlade på tingen, vet vi idag vilka som kom varifrån, och vem de gifte sig med.

– Visst låter det enkelt, men det har ni nog kommit underfund med, att det ändå inte alltid är så lätt.

Om det nu var medborgarna i städerna framförallt norr om Mälaren, som koloniserade uppe i Bergslagen, kan man anta att det var svenskar och en hel del tyska medborgare som begav sig dit. Frågan man ställer sig är väl att ett visst mått av invandring från andra länder väl hela tiden pågått, även om det kulminerade då på 1200-talet. När blir man svensk, efter hur många generationer? Nu fanns ju redan förutom svenskar, tyskar, norrmän, skottar, finnar och andra folkslag, dessa var bosatta här sedan länge.

Vad som betecknar en ursvensk vet jag inte, hur många generationer skall det gå innan man kan kalla sig för svensk?

Om ni är intresserade så har jag exemplar till försäljning av Bergsmännen i 2 delar, där det finns mycket matnyttigt för den som vill läsa mer. Den finns även att låna på bibliotek. Men då är det viktigt att ni lånar den senast utkomna Bergsmännen från år 2020. ISBN 978-91-519-6297-9

60032+53608+53672. De understrukna finner ni under Gerda Augusta Svedlings antavla.

LASSE f.ca 1480 okänt var, trol. död före 1539, då står sonen Ingevald Stimmerbo Norrbärke för Mntl. enl. Lhl.

Läs hela historien “Halvardsbenning och Stimmerbo från början” …

– G med …

60033+53609+53673. De understrukna finner ni under Gerda Augusta Svedlings antavla.

ELIN MARITUSDOTTER f.ca 1485

Barn:

Ingevall Larsson (30016+26804+26836) finns i Stimmerbo Norrbärke enl. Lhl. 1539.

60034+53610+53674. De understrukna finner ni under Gerda Augusta Svedlings antavla.

OLOF OLOFSSON i Getebo f. ca 1490 okänt var, död ca 1560 Getebo Norrbärke socken.

Olof Olofsson I Getebo dör mellan 1557-1561.

RA Lhl. 1562: 16

Geteboda Bild 63

Erik Olsson (Ingevald Olofssons svåger) endast han.

Hans hustru är okänd men hans barn är:

1. Erich Olofsson (XVI 53868+53904)

RA Lhl. 1562: Geteboda Bild 63

Erik Olsson endast han

1593 Erik Olofsson Giettbo Nm.

ÄL 1571 Erik i Gietbo Norrbärke Bild 43

1585 Dalarnas Handlingar Saköreslängd mm,

Erik I Getteboda för han bergade en gammal gruva för Per Jonsson, penningar --- 2 mark

1587 Eriks jänta I Gettebo för hon gick ifrån sin städja --- 8 mark

2. Olof Olofsson

3. Dotter Olofsdotter gm Olof Klasson i Torberbo

4. Marit Olofsdotter (XIV 30017+26805+53637) gm Ingevald Larsson i Stimmerbo

5. Nils Olofsson

6. Halvard Olofsson

60036+53612+53676. De understrukna finner ni under Gerda Augusta Svedlings antavla.

BENGT NILSSON f. ca 1480 Persbo Grangärde sn. Han lever 1556 Persbo Grangärde sn.

– G med …

60037+53613+53677. De understrukna finner ni under Gerda Augusta Svedlings antavla.

H. KARIN i Persbo Grangärde socken

Olof Bengtssons far var Bengt Nilsson i Persbo Grangärde socken. Att Bengt hade en hustru framkommer från ting …

Persbo i Grangärde socken … Grangärde ting 1550, kom ffor Retta Lasse Rawelsson och kungiorde huru han foor hem till Beinet (60036+53612+53676) i Pedersboda och skulde wågha hans Jern som han och giorde, vdj thet första pund wåre, 27 osmunder, nåår han skulde wågha deth andra, kom Beinetz Hustrv och spaann omkull wåghen och bad honom pijnta sigh dädhan, eller han skulde fåå någhet annad deth witnade Lasse Persson (Bengts brorson (53838+53878+56486+56886+103570)) i Pedersbodha, och Beinet stoodh deth sielffwer till, adt han hadhe och tilförende smitt ogilt Jern, badz då fföre, Deth ransakade Nemden och Beinet feltes till 40, Marsc effter Bergz Preuilegierna.

1557 Norrebärke och Söderbärke ting.

Kom för rätta hustru Karin i (antar att det är Bengts hustru) Persboda kunnegjorde huru hon en före lagmans doom anno 56 på tinget förrän olsen och gaffs för henne tillkenne om ett litet torp het Ötanebodha, vilket Bengt (hennes man) gaff Peder Påålsson ther för 3 faat jern, och en het Oloff Andersson i Tuna? Socken en half lest jern, och Hans Olsson i Wesans änka? 1 faat jern, bar och Lasse Östensson upp 4 faat jern och Olof Andersson och Halward Andersson bare upp en sked om 3 lodh, och bar Halward Swensson i Grenge upp 4 hundt jern, hvilket ärende lach loot till Nemnden, thr for rett funno att efter the twar såå liten egendom then tidh Bengt först fick samma torp och hafver nu sen förbättrath ett crono föör rettighet the raff mera än han tillförende fick, dömde jag samma torpestede Bengt till.

– Denna hustru bör vara Bengt Nilssons far till, se ovan.

Barn:

1. Olof Bengtsson (XIV 26806+26838+30018) f. i Persbo fick sin del i Stimmerbo Norrbärke

2. Nils Bengtsson f. i Persbo, gm H. Karin, fick sin del i Persbo Grangärde

3. Erik Bengtsson f. i Persbo fick del i Stimmerbo Norrbärke

4. Lasse Bengtsson f. i Persbo fick sin del i Österbo Norrbärke

5. Sigrid Bengtsdotter f. Persbo Grangärde

60038+53614+53678+56544+112892+113084. De understrukna finner ni under Gerda Augusta Svedlings antavla.

HENNIKE BENGTSSON f. ca 1480, död mellan 1563-1569 Vad Söderbärke.

– G med …

60039+53615+53679+56545+112893+113085. De understrukna finner ni under Gerda Augusta Svedlings antavla. Likaså hos barnen.

MARIT THIDICHESDOTTER f. ca 1490, död i mitten av 1560-talet.

Barn:

1. Peder Henniksson (XIV 28272), född i Wad, död i Wad tidigast 1493. Gift med Karin Svensdotter i Hagge (XIV 28273) Antavla Gen 8, A 441B. Karins far är Godsven i Hagge (56546+107992). Karin syster med Lasse Svensson som var gift med Karin Olofsdotter, hennes farfar var ovanstående Bengt Nilsson (60036).

Sonen Per Henniksson i Wad tar över enlig mntl. 1570.

2. Rigmor, gift till Köping

3. Brita, gift till Köping.

4. Bengt Hennikasson, frälselandbonde i Nordansjö, Norberg. Söner Anders och Erich.

5. Herman Henniksson landbonde i Halvarsbenning Norberg. (XV 56446+56542),

Anno 1599 den 28 Jan.

Kom Peder Härmansson i Haluardsbenning, sålde och upplot sinom syster, hustru Rikmor (Hermansdotter (28223+28271)) Hans Pährssons i Wik, all den dehl som hon åtta i förenemnde Haluardsbenning. Då stogh en benemnd Anders Bengtsson i Nordansjö fram och föregaff att Härman, Peders fadher sampt Rikmors hade kiöpt två systerdehlar aff sina systrar som äro Rikmor som bodde i Köping, sampt hustru Brita ibidem, så efter att Anders Bengtssons fader Bengt Henniksson och Härman Henniksson vore bröder, och ej var fasta på kommit på de tu förenemnde systerdehlar, dömdes Bengt Henniksson i Nordansjö att inlösa en systerdehl såvähl som Härman, och sedan sålde Peder sine syster både denna dehlen som han ärfft hade, medh den dehl som han löst haffuer_.

6. Lasse Henniksson, på Norberg.

7. Marit Hennikesdotter (XIV 30019+26807+26839)

Här finns mycket mer angående Hennike Bengtsson från Wad i boken om Bergsmännen. Han finns med i alla 6 kapitel.

60224. MICHEL UNGERECHT, han finns belagd åtminstone 1490-1521 vid porten Stillertor i Schmal-kaldens stadsmur. I den första av dessa räkenskaper, 1490, skrivs han med tillägget ”der Scheffer”, vilket skulle kunna vara en förvanskning av ”Schläffer”, vilket betyder tunnbindare.

Barn:

1. Balthzar (XIV 30112)

***XVI***

119460. JÖNS OLOFSSON i Warggården f.ca: 1430 Warggården Stora Kopparberg.

Barn:

Son Måns Jönsson f. ca: tiden kring 1460 i Warggården Stora Kopparberg

Son Olof Joensson/Jönsson (XV 59730) f.ca: 1460 i Warggården Stora Kopparberg

Son Hans Joensson f. ca: tiden kring 1460 i Warggården Stora Kopparberg. Denne son benämns sedan i brevet 1505.

120066+107218+107346. De understrukna finner ni under Gerda Augusta Svedlings antavla.

MARITUS MICKELSSON Läs hela historien från Halvardsbenning och Stimmerbo…

– G med …

120067+107219+107347. RAGNI. De understrukna finner ni under Gerda Augusta Svedlings antavla.

1. Elin Maritusdotter (60033+53609+53673)

2. Margareta Maritusdotter gm Winsentius i Lerendeboda. Sonen Jöns Winsetiusson var gift med Marit Larsdotter vars mor var Kirstin Larsdotter, syster till Hans Larsson Unge. Marit Larsdotters bror var Peder Larsson, antar därför att syskonens far var Lasse Olofsson. Syskonen Marit och Peters styvfar var deras morbror Hans Larsson Unge (53992+107724)

Se Norrbärketing 15 augusti 1551

Kom Winsentius i Lerendeboda och talade till Erik Finne i Bomanseboda deer han boor uppå, och hadhe saker sigh så Ericks hustru ärfft sitt barn medt sin sväre Erik Isacsson, och fick på sin deel halff syende (ev. sjundedel) deel uti den gård han besitter, och hennes son ägde i fornemnde hemman halwanden deel. Sedhan köpte Erick en brodersdeel aff Erich i Swedie i Tuns socken for 3 faat jern, sedhan hafver Winsentius erffet der en deel efter sin hustrus (Margareta Mauritsdotter) moder Ragni, och köffte så en systerdel efter sin hustrus modhermodher, het och Ragnhild, for 2 faat jern, och hennes deel ståår osåld.

120072 (Otto Wilhelm Karlssons antavla)+414280(under Verner Widells antavla) resten 107224+107352+ 215352+215512 +225944+227544+451576+452344) resten under Gerda Augusta Svedlings antavla.

NILS JONSSON Persbo i Grangärde socken.

Barn:

1. Peder Nilsson (XVII 107676+107756+112972+113772+207140 Verner Widells f. Grangärdes del.

2. Bengt Nilsson (53612+53676+60036) f. Grangärde sn. + Under Otto Willhelm Karlsson

3. Jon Nilsson f. Grangärde sn.(XVII 225788+226172) Övriga under Gerda Augustas del

4. Ingeborg Nilsdotter f. Grangärde sn.

– Om släkten i Persbo, Sör- och Norgovik finns mycket mer att berätta i ”Bergsmännen”. Och jodå, systern Ingeborg Nilsdotters sondotterdotter Karin gifter sig med brodern Jon Nilssons sondotters son Halvard Hermansson från Halvardsbenning Norberg. Detta finns bevis för. Däremot har denna Karin (gift med Halvard) som lever, 1615 enligt Norrbärketinget 1615 och då har hon del i Sundbo och en systerdel i Hagge enligt Norrbärketing 1595. Karin dör1632 i Persbo. Karins delar i Sundbo och Hagge har jag inte klurat ut hur hon fått del därifrån. Eller hur Lasse Svensson och hans syskon fått del i Sundbo. En gissning bör väl vara att Ingrid genom giftermål och barn fått delarna i Hagge och Sundbo.

120078+107230+107358+113090+225786+226170. De understrukna under Gerda Augustas del.

TIDICHE THIDICHESSON f.ca 1450 Stimmerbo Norrbärke sn. Nämnd i brev 1496.

– G med …

120079+107231+107359+113091+225787+226171. De understrukna under Gerda Augustas del.

CECILIA ANDERSDOTTER f.ca 1460

Barn:

1. Marit Tidichesdotter (60039+53615+53679+56545+112893+113085) gm Henninke Bengtsson

2. Olof Thidichesson vars del sedan systerdotterns make Olof Bengtsson från Persbo Grangärde sn. övertar efter honom i Stimmerbo Norrbärke år enl. Lhl. 1557.

Halvardsbenning och Stimmerbo från början…

120448. Baz Ungerecht lever 1471 i Weidebrunner Tor, Tyskland.

Barn:

Sonen Mickel Ungerecht (XV60224) han är trolig son till den Baz Ungerecht som 1471 levde i Weide-brunner Tor Tyskland.

***XVII***

238920. OLOF BJÖRNSSON f.ca: 1400 i Warggården Stora Kopparberg

Diplomatarium Dalecarlikum 1431 d. 2 sept. Tuna. Här finns Olof Björnsson i Warggården

Läs brevet från 1431 hos fadern Björn i Warggården (XVIII 477840) angående Warggårdens historia.

Barn:

1. Jöns Olofsson (XVI 119460)

240132+214436+214692. De understrukna finner ni under Gerda Augusta Svedlings antavla.

MICKEL FINNE f. ca 1430 Bommarsbo Norrbärke

– G med …

240133+21447+214693. De understrukna finner ni under Gerda Augusta Svedlings antavla.

RAGNI

Barn:

1. Hindrich Michelsson i Bommarsebo gm Kirstin Andersdotter från Halvardsbenning. Sonen Anders Hindrichsson var gift med Kirstin Ingevaldsdotter från Stimmerbo Norrbärke. Sonsonen Nils Andersson i Wik gm Marit Hermansdotter från Halvardsbenning. Se kap 4, ting 1602, sid 256 i Bergsmnnen.

2. Maritus Mickelsson (107218+107346+120066) gm Ragni, deras barn var Margareta Maritusdotter gm Winsentius i Lerendeboda. Sonen Jöns Winsetiusson var gift med Marit Larsdotter vars mor var Kirstin Larsdotter, syster till Hans Larsson Unge. Marit Larsdotters bror var Peder Larsson, antar därför att syskonens far var Lasse Olofsson. Syskonens styvfar var deras morbror Hans Larsson Unge.

240156+214460+214716+226180+451572+452340 Understrukna under Gerda Augusta antavla.

THIDICHE PERSSON nämnd i brev 1462. f.ca 1420

Barn:

1. Tidiche Tidichesson (120078+107230+107358+113090+225786+226170) Understrukna under Gerda Augusta antavla.

240158+214462+214718+225538+226182++227394+451574+452342+453442.

ANDERS BRUCE nämnd i brev 1462 f. ca 1420

Barn:

1. Kirstin Andersdotter gift med Hindrich Finne i Rosendal Norbergs sn.

2. Cecilia Andersdotter (120079+107231+107359+113091+225787+226171) gm Tidiche Thidikesson

3. Elin Andersdotter (112769+113697+226721) gm Lauris i Halvardsbenning

***XVIII***

477840. BJÖRN i Wargården. f.ca: 1370 åren efter pestens år.

Från projekt Runeberg – vilket ligger ute på nätet.

Delar från bok 4 stora kopparbergs socken och där ur Warggårdens historia. Den som berättar allt detta är vår ana Nicolai Ingel Aspmans (X 1866) broder Jacob Ingel Aspman f. 1639 i Aspeboda och då han berättar historien är han år 1716, 77 år gammal. Jacob var Björns sonsons sondotters sonsons dotterson.

Min, Peggys anteckning: Har läst hur många dombrev som helst och har känslan av att man gör upp sina affärer när man känner att döden nalkas. Man vill så att säga ha ordning på sina saker. För en annan sak är att det kan ta hur många år som helst innan man gör upp saker men då är det dags. Samt skulle man sälja till någon om inte egna barn fanns till någon annan närstående i släkten.

Eljest står i regel endast Varggården eller dylikt utan närmare bestämning — så på 1718 års karta Vargården, på Nova Del. Wargårdsbygden/Wariegården. Det torde därför vara svårt eller omöjligt att avgöra, i vilken av gårdarna den bergsmannen eller den släkten bott.

— År 1500 omtalas väpnaren Måns Jönsson på Wargagården T), son till bergmästaren Jöns Iliansson Swinhufwud på Höjen2) — således även här en medlem av Swinhufwudätten! Men längre tillbaka träffas en annan släkt: Biörn i Wargården tror Jacob Ingelsson (Jacobs bror till vår ana Nicolaus Ingel Aspman (X 1866)) warit den första, som der bot »för 250 åhr sedan», alltså på 1460-talet (P:s anm. Då var han troligen redan död). Hans son Olof Biörnsson på Wargegården erhöll 1481 (Ps anm: skall vara 1431, se brev nedan) av 10 Tunabor bekräftelse på nyttjanderätten av »allan sin fångna skog» för sina hyttor vid Spjutön (se förut sid 54) ; hans son Jöns Olsson hade sönerna Hans (omnämnd i brevet 1505 d. 21 sept.), till omkr. 1505, och Oluff Joensson (ionson, Jönsson) i varghiegaardhen, som 1505 utfärdade ett salubrev och senare pantsatte en gård i Longsiö i Tuna till Stig Hansson, men hans måg Peder Andersson 5) löste igen den 1560, och den tilldömdes 1562 dennes ena son Knut Pedersson (andre sonen Erik Persson var troligen far till Jöran Eriksson som deltog i kalabaliken vid Korgsarvet 1598). Ovanstående (enligt Helmer Lagergren) g. m. Olof Joenssons dotter Anna, änka 1539 och troligen syster till fogden Anders Olsson i Varggården, båda fjärdepartsegare liksom Jöns Olsson i Wargaalen, nämnd även 1528 och 1542 — då fick Jöns Olsson i Wargegården och hans arvingar Gustaf I:s öppna brev på 2/3 i berörde hemman. Han var antagligen 0) son av bergsm. Olof Persson på Gammelberget och g m Karin, syster till Christopher Olssons på Rottneby hustru Anna, Nils i Huseby (Nicolaus, kyrkoh. i Husby 1541), vars son Peder i Vika och Klingsbo i St. Skedvi.

Björn i Wargården f. ca: 1370 kring. 1431-talet var han troligen redan död, då sonen Olof Björsson står för Warggården.

Son Olof Björnsson f. ca: 1400 erhöll, på Wariegården 1431 av 10 Tunabor, var vuxen 1431, se brev.

Son Jöns Olofsson f. ca: 1430 Wariegården, f. ca: 1430.

Hans söner Måns Jönsson, Hans Joensson och Olof Joensson f. ca: 1460 i Wariegården, vuxen 1505, se brev nedan 21 sept 1505, här finns även brodern Hans Joensson i Warggården antecknad.

Olof Joenssons barn födda kring 1485 i Wariegården, vuxen 1505, se brev.

1. Anna Olofsdotter d. 1539 gm mågen Peder Andersson löste igen 1560 i Wariegården,

Son Knut Persson f. ca: 1515, han död 1680. Finns med i Äl 1571 samt Lhl. Samma år 1571.

Bröder till Knut Persson skall vara Erik Persson och Olof Persson

Son Jacob Knutsson f.ca: 1560, vars dotter var Märta f.ca 1600 Enl. bänkindelning

1644. ”Märta Ingels i Warggården.

Son Knut Knutsson, vilkens son var Knut Knutsson gm Barbro enl. bänkind. 1644.

2. Anders Olofsson f. ca: 1500

3. Jöns Olofsson

… han en storkarl (bör vara Knut Persson förstås), vars sigill pryder en handling från 1556 *) — befallningsman öfwer hela detta landshöfdingedöme i Konung Erich och Konung Johans tidh, har mestadelen bott på Kungsgården med Borwins Hyttegård [i Falun] och hade Wargården till ett hemman, skriver (sondotterns son) Jacob Ingelsson: han berättas haft en stor hemtambder Biörn som fölgde honom, hwart han gick, och lopp för honom när han kom till Byss; en storkornlada stod länge kvar efter honom, större än någon här på orten. Han hade sitt Bänkerum i gambla Kiörckian, der nu Landzhöfdingens bänk är, och sin graf der wedh med liksten samt sitt conterfeij på gambla Predikstoln, som togs bort 1618. Han dog 1580, skulle skynda undan en regnskura, men war en stor och tiock man, då har han stulpit om kull och blef dödh, för än han fram kom. Sveriges rikaste bergsman 1571, hade guld, silver ocli övriga metaller, 1500 mark penningar och alla slags kreatur utom svin, allt värderat till 3688 V2 niark. Samma år skattade i Yarregården K. M:ts landbonde Hinriick Nilsson, Mortthin Mickilsson, Hans Jönsson och H:u Kirstin. Och 1612: Jöran Ersson (se ovan 1598), Jonas i Wiargården, Carl ibid., Unge Knut Knutsson (sölfskiedh, sölflenkeringh förgylt — hans far) Knut Knutsson (sölfskie-dar 2, Ett 4 dalers gull), Jacob och Jöns Knutsson, de tre sista Knut Pederssons söner — han hade 7, de andra voro Hans i Lunsta, Pähr i Wargården och Anders i Hedmor a (far till rådman Johan Andersson därstädes, f 1697) — samt 3 döttrar, av vilka Malin (f 1595) blev g. m. Christopher Olsson i Noor och Margareta med kyrkoh. Michael Michaelis i Svärdsjö2) — Boethiusar och Swedenborgar kunna sålunda bland sina anfäder räkna också Knut Pedersson och gamle Biörn i Warggården. Knut Knutsson, g. m. en dotter till domaren Albrecht Hansson Swinlmfwud i Aspeboda, var bisittare i Gruvrätten och kyrkovärd liksom bröderna Jacob och Pehr. Den senare en stark man: han var en gång i sin hytta på Gammelberget, de begynte träta om hyttan, då tog han hyttbälgen på axeln och bar den hem och lät dem träta. Han blev ihjälslagen av två bröder på en källare i Falun3), de måste giva hans målsegare 8 skeppund Plåt-Kopar, »desse plåtar woro så tillseendes som stora tegelstenar». Han hade en dräng Carl Erichsson, som när han körde efter den döde tog nycklarna utliurhans bycksäck och gick hem och tog en stor hop-penningar i hans kista; han blev sedan en stor bergsman [fjärdepartsegare 1640], som brukade i Damshyttan och kallades Svadden i Roteboo, ty han inlöste av Konung Gustaf Adolf detta hemman (sydöst om Käll-slätten, sedan tillhörigt bokhåll. Swabs arvingar). »Men huru gick det till ändes med denne Swadden i Roteboo?» Han lurade några herrar i Berg-Bergscollegium. att det var ettmalmstreck i hans källare, det var lögn, han måste kwista gatulop föromaket. Han blef på sistone så owolen, att han på Constans Colwins Kiällare söp up samma hemman i öl och win, gick sedan med en korg på armen och giorde korfstickor åt qwinfolken och blef omsider döder uthi en hytta. Hans måg Hans Carlsson Plogbilen gav sin svärfar en örfil och måste därför sätta halsen till. Allt enligt Jacob Ingelsson, levande tidsbilder.

LUSTHUS FRÅN 1700-TALET VID LÖVBERG.

Den sistnämnde (Jacob Ingel Aspman f. 1639 Aspeboda) var själv en ättling till Biörn i Varggården,
– Hans far Ingel Nilsson gifte sig hit med en dotter till Jacob Knutsson (se ovan), men gifte om sig 1653 med Karin/Chatarina Columba (hon g. 2:o ni. kronofogden Nils Hansson), dotter av den berömde Uppsalaprofessorn, sedermera prosten i Husby Jonas Columbus och syster till skalderna Johan och Samuel C. — »den senares anställning i Antiqvitets-Collegium under landsmannen Georg Sticrnhielms direktorat hade troligen inflytande på systern Karins styvson Jacob Ingelssons lust attsamla ’gambla Documenter och handlingar om hwad som här i Bergzlagen wore passerat’». Hans bröder blevo också lärda män, Nicolaus Aspman kyrkoherde i Linde och prost, Jonas Columbagrius rektor i Köping, systern Susanna äktade kyrkoherden i Berg Lars Iiabenius, och Jacob Ingelssons egen hustru Helena var dotter till kyrkoherden i Sundborn Olaus Andreæ Hellenius2) — de hade 4 döttrar och 3 söner, bland dem Johan Aspman, f. 1689, t 1750, kyrkoh. i Lima 1746. En mångbetrodd och märklig man var Jacob Ingelsson, slutligen bergsrådman och flera gånger bergsmännens sändebud till kungs. Främst lever hans minne tack vare den Berättelse om Stora Kopparberget, som han 1716 ingav till Gruvrätten 3), en guldgruva som flitigt anlitats även för denna bok liksom för närmast föregående och efterföljande Dalälvs-böcker. När han begrovs, fanns enl. Hammarström »en Grafskrift lagd i Bänkarne, hwars Auctor är obekant; men formenes wara Framledne Bergmästaren, sedermera Bergs-Rådet Herr Anders Svab», enl. överskriften »släta Rim» af »S. C. A.» — en ofantligt lång dikt, delvis dråplig meninnerligt välmenad: »Jacob Ingelsson en långer man, Åldrig, skarp och mager war han,Om dess lefnad jag något wil rima, Innan han lägges i jordenes gima» ( — gap) — —»I årender war han beskedlig och god, Foglig och stilla till sinne och mod» — och slutet: »Gud gifwe Grufwan det ädla stycke Må blifwa Swerjes smycke, Och sidst at Bergslagens trogna män, Som ännu finnas och lefwa igen, Må få så många ålders åhr, Som Jacob Ingelsson hade grå hår!»

I sin Berättelse nämner han Wargårds mellan hyttan wid Gamleberget såsom då aldeles öde. År 1640 brukade Lars Mårthensson i Wargården (son till Mortthin Michillsson 1571?) ensam sin hytta vid Gambia Bärjet med Bengt Michillsson i Wargården och Albrecht Månsson vid gruvan till smältare. Carl Jacobsson i Wargården (son till Jacob Knutsson?) blåste också i en hytta vid Gammelberget, (hans bror?) Hans Jacobsson i Warrgården i Gamble Nors hytta i Falun, Knut Mårthensson och Michill Larsson i Wahrgården voro smältare i Faluhyttor. Jöran Ersson och Johan Carlsson fjärdepartsegare Hyttor funmos då även på närmare håll: öffre Wargårds hytta låg ödhe men två andra gingo höst och vår, Wargårds hytta med 3 råsthuus, brukad av Unge Knut Knutsson ensam (råstwändare var Hans Oluffsson i Tååtächten - var låg den?), och Kårare hytta i Wargårds hytte bäcken med 3 råsthuus, »Erich Persson i Kårare och Ingill Nielsson i Waargården bruka och smältta sielffue der vthj».

BILD 195. GAMLA STUGANS PORTAL.

LÖVBERG.
Nu dra vi vidare västerut — där är ett landskap för sig, mörkare och tyngre än herrgårdsbygderna norr och öst om Falun. Kanske möta vi där den långe magre blide hävdatecknaren Jacob Ingelsson eller hans anfader den digre befallningsmannen Knut Peders son, ättling av Biörn i Warggården (P:s anm. via sin mor Anna Olofsdotter som var gm mågen Peder Andersson, Knut Perssons fader), där han går omkring med sin hemtamda björn i dessa bergiga vildmarkers stor skogar, som än idag fylla hela denna västra del av socknen med dess spridda smågårdar — vilka dock förr voro ännu fler och större, delvis myndiga bergsmans- och frälsegårdar långt bort i omarken.

Följande 2 brev som jag tagit kopior på kan jag inte få in. Men om ni är nyfikna så kan ni gå in själva på

Diplomatarium Dalecarlikum. Då jag inte fått in bilderna har jag nu skrivit av breven.

Vidare, Diplomatarium Dalecarlikum d. 2 sept. 1431 Tuna. Här finns Olof Björnsson i Warggården

79.* 1431 d. 2 September. Tuna.

Någre Tuna-boers öfverlåtelse af en skogstrakt till Bergsmannen OLOF BJÖRNSSON i Warg-

gården vid Kopparberget.

Skall thet witterligit wara för alla the Dandemän som thetta bref

Händer före at komma, at wij östan Elfsmän 10 Tuna Sochens byggiare. Jers

— 79 —

i Kärby, Peder ibid. Larentz i Domarfvet, hustru Brita i Kodiligäfwet, Biörn

ibid. Nils Ingelsson, Mats Laurentson, Johan i Nyckelby, Peder i Alsbäck,

Mats i Skomsarby, Laurent Torbiörson ibid. Hans Nilsson, Anders Jönsson,

Anders Bengtson, Olof Laurentson, Simon Bertillsson finne, Päder Laurentz-

Son i Skomarby; fullkommeliga tillstäm denne brefwisare Olof Biörnsson i

Wargegården på Kopparberget, om allan sin fångna skog till hans Hytto

hafva legat sedan först begynnat byggiande at han lof af os hafver honom

bruka efter sinom egnom wilja, at honom ingom förfång therutinnan giör

eller giöra låter, dock tå så at wi sielfwa hafvom wår fångaskog och fiske-

watn i benämnbde skog om oss thet behof giörs. Till thess yttermera visso

och thes wittnesbörd och brefvets sanning bedie wij wår beskedeliga Mans

Herre Päders wår Kyrckoherdes insegel för thetta bref, som skrifvit är i

Tuna Anno Domini MCDXXXI Dominica proxima post Ægidii.

(Efter orginalet Peggy Berglind 2022-08-03)

Anm: MCDXXXI = MD = 1500 C = 100 står före D blir ett minus = 1400 + 3 X = 30 + 1 = Blir år 1431

Vidare sonsonen 74 år senare i Warggården…

Vidare, 199. Diplomatarium Dalecarlikum 1505 d. 21 sept. Fahlun.

Salubref utfärdat af Kyrkoherden på Kopparberget Knut Pedersson och Olof Jonsson i Warggården …

199. 1505 d. 21 September. Fahlun.

Salubref utfärdat af Kyrkoherden på Kopparberget KNUT PEDERSSON och OLOF JONSSON

i Warggården till förre Höfvidsmannen och Riddaren NILS CLAESSON till Wik, på

fastigheter inom Bälinge Socken i Upsala Biskopsdöme.

Membr. Orig.

Alle men thesse breff See eller höre læse Helser Jag Knwd pædher-

son Kirkeherre paa koperberghet och olwff ionson i varghiegaardhen kerli-

ghen mz vorom herre Kwndgiörom vij mz thesse vor opno breffwe ath vij

haffwe fotnögth och betaletth Erlig och velbyrdig man her Niels claweson

Riddher i viig en vor gaard som oss meth rett arffwe tillfallen er liggandes

i opsale biscopss dömme i belinghe sokn hether Syndenbro giffwer aarligen

aarss till landgille XX spen korn Och eth ödheboll som fordom haffwer bygdt

vareth liggendes i samme sokn hether mwlestade giffwer aarlighe aarss till

Dipl. Dal. 49

— 194 —

landgille XIIII spen korn hwilke fornepnde gotss vij kenne oss ath haffwe

betalett for:de Her niels claweson for tiwghe mark och hwndredhe som vor

brodher hans ionson gud hans siell naadhe for:de her niels claweson rett

geld skyldog hwilke for:de gotss vij affhendhe oss och vaare arfwinghe till

for:de her niels claweson och hans arffwinghe Ath han them till ewerdhelig

eye beholle skal l for saadanne geld for:de vor brodher hans ionsson hanom

skyldig war Meth saadanne skell och forordh om vij eller noghre vaare arff-

winghe teckess löse forneffndhe gotss igen for saa monghe penninghe som

forscreffwet staar ath vij eller vaare arffwinghe tha fwlmaktt haffwe for:de

gotss i genlöse vthen nogher gensegilse Till ythermere visse och höghre vit-

nesbyrdh henghe vij begges vaare indsigle næthen for thesse vor opne breffwe

Tilbedende erlighe velfornwmstighe men Cristoffer olsson bergxfoghet Och

Hans jeppeson domare ath the henge theress indsigle hoss vaare screffwet

paa fallen sanetj mathej dag ewangelisthe Aar epther gutss byrd twsendhe

fem hwndrett paa thet fempthe.

Brefvet har fyra sigiller på pergamentsremsor. De trenne första, tryckta i grönt

vax på gult, äro mycket skadade. N:o 4, i brunt vax på gult, visar i skjölden ett åt

höger vändt uppgapande svinhufvud, och på hjelmen ett dylikt, som är upprätt stäldt. Om-

skriften är: S. hans. jeppesson.

(Efter Orginalet, ibland Kongl. Vitterhets- Historie- och Antiqvitets Akademiens

Samlingar.) Samt nu min avskrift Peggy Berglind 2022-08-03

Barn:

1. Olof Björnsson (XVII 238920) f. ca: 1400

En intressant iakttagelse från år 1396.

Angående privilegiebreven… se sidan 32 i senaste upplagan av Bergsmännen från år 2020.

Det andra privilegiebrevet är utfärdat 1347 för Kopparberget av kung Magnus Eriksson.

Falu koppargruva var tidigt Sveriges största koppargruva. Gruvan som lär vara äldre än det svenska riket började bearbetas redan mot vikingatidens slut. När gruvan för första gången träder fram i skrivna dokument mot slutet av 1200-talet hade den redan blivit ett riksintresse. Arbetet bedrevs i ett slags bolag där andelar i gruvan kunde köpas och säljas. De första kända privilegierna fick Kopparberget av kung Magnus Eriksson år 1347 och koppargruvan bidrog under medeltiden till mer än hälften av Europas kopparproduktion. Gruvan kallades under medeltiden för Tiskasjöberg. Man kan uttyda från detta brev att åtminstone två tidigare förordningar utfärdats för kopparbergverket.

Till skillnad från bergsmännen i Norberg fick de vid Kopparberget bära svärd och sköld, järnhatt och vapenhandskar. De fick också till skillnad från bergsmännen i Norberg, så vitt man vet, fritt besöka alla köpstäder för att där göra inköp till bergets gagn. Däremot kallas hyttägarna, mästermän, både vid Kopparberg och vid Norberg. Denna titel försvinner så småningom och ersätts av bergsbrukare, bergsmän eller helt enkelt bonde.

Enligt Raven von Barnekows räkenskaper från 1360-talet betalade vart och ett av Dalajärnberget en viss

skatt i järn, men att härtill kom andra avgifter. Kjell Kumlien kommer fram till att kronans inkomster från järnbergen uttogs efter samma principer 1365 som 1540. Jordskatten omvandlades till hyttskatt, jordfrälse mot bergstjänst.

Längre ner på samma sida i Bergsmännen …

Vid mitten av 1300-talet härjade digerdöden eller pesten. Smittan kom från Kina och spred sig därifrån över Asien till Europa. Från ett skepp i Bergen, med död besättning, kom pesten över till Sverige kring 1350. Från gård till gård spred den sig med fasanfull kraft. Man hann på vissa håll inte begrava de döda. Kanske så många som en tredjedel av Sveriges befolkning dog, eller som andra tror att det var 2/3 som dog ut. I vissa trakter och byar dog hela samhällen ut.

Och som jag satt att Björn i Wargården bör vara född kring år 1370. Detta år då så många människor dog både i Sverige men även i hela Europa. Som sagts för de som överlevde gavs stora fördelar nu som t.ex. att söka sig en större utkomst. Ett sätt var förstås att flytta till bergslagen och få en större utdelning av livets goda.

Sen finns anteckningar från Stora Kopparbergs Bergslags aktiebolags museum i Falun”Kopparbergsvågen” Vidare på sidan 14 kan man läsa vilka som var Bergsfogdar och befallningsmän. Den förste var först år …

1. Mårten Larsson A:o 1476.

Men nu vet vi att redan år 1431 enligt brev finns ju Olof Björnsson i Wargården i Stora Kopparberg.

Enligt Ingmarie Pettersson Jensen kan hyttornas framväxt redan ha börjat under senare delen av 1200-talet.

Före digerdöden fanns 1, 1 miljoner människor i landet efter 1350 fanns ca 370 tusen. (Hedesunda byar på 1500-talet.) Hon beskriver vidare åren mellan 1350 - 1400 hur stor utvecklingen blev i Norberg. Och här kan man ju ana att utvecklingen var densamma i Kopparberget med hitflyttade hugande spekulanter.

Ett intressant brev från Diplomatarium Dalecarli finns från1396 från Kopparberget.

I brevet skrivs på tyska angående att man på kronans vägar att man måste betala avrad (skatt) för det man producerar. Att brevet är från tiden vilket skulle vara ungefär när man kan tänka sig att Björn i Warggården finns här eller snart ankommer till Warggården och tiden för då sonen Olof föds, så kan man tänka sig att det vara många tyskar här vilket ju brevet på tyska antyder. Jag menar om de nyetablerade bergsmännen inte ännu lärt sig det svenska språket så fick man skriva på de nyanländas språk.

Här översätter jag brevet från år 1396 och Kopparberg.

Källa: Diplomatorium Dalecarlicum, finns på nätet.

- 54 –

54. 1396 Kopparberget.

Attest öfver antalet af de år 1395 vid Kopparberget uppförde och med afrad belagde

Belgor eller Hytto-ugnar m. m.

Alle de genen, de dissen bref sen hø eder lesen, de late wi gröten (skall väl var giören, göra) Euert Eureke-son, Claus Deken, Herman Nagel, Bernt von Kamen vnde Jønis Gerkenson, med vseme (unsere, våra) heren gode. Dat schal allen luden witlich wesen (vilket alla skall känna till) dat hir ghebuwet is oppe deme Kopparberge van der Kronen wegene (på kronans vägar/begäran) dar man afrat van geuen scholde, (alltså att man måste betala avrad), verde half par vnde en verden del in deme jare, (under detta år) also men schref dat jar vses heren Dusent Drehundert vunde vif vnde negentich jar, also deme beschedene manne Wagen Børnson*) der Holsten heren knechte wol witlich is, vnde van islikeme pare bört des jars tho geuende tho afrade vere schippunt koppers. De summa van deme vorghescreunde jar is viftein schippunt koppers. Tho ener tychnisse disser vorgehsereuenen sake so bidde wi Euert vorghesereuen, Claus Deken, Herman Nagel, Bernt van Kamen, vnde Jønis Gerkeson, den welbornen man Jøssen Fintson, voget ouer Dalen (fogde över Dalarna 1391 - 1418), dat he sin ingesegel med vsen insegelen vor dissen bref henge, de ghescrenen is oppe deme Kopperbergen a der bort vses heren Dusent Drehundert sesse vnde negentich jar. (1396)

På baksidan står: Affrad van dem Kopparberge. Samt med annan handstil Erzlich quitanz vff Kopper auff

Dem Kopparberge in Sweden.

*) I namnregistret från Diplomatarium Dalekarlicum kan man läsa att Wagen Børnson var Holsteiniske Grefvarnes ombud på Kopparberget 1396.

Olof Björnsson i Wargegården. Bergsman på Kopparberget 1431.

I samma register står det Wargegården (Varghiegaarhen). Bergfrälse-Egendomen Öfra och Nedra Warggården vid Kopparberget.

Oluff Jonsson i Varghiegaardhen. Bergsman på Kopparberget 1505.

Här händer från tiden i början av 1300-talet så mycket i svensk historia fram till Gustav Vasas trontillträde. Så för att riktigt förstå så ger jag er rådet att läsa Herman Lindqvists, första del, i Historien om Sverige. Så kan ni läsa från sidan 285, ”Då Sverige var störst i Europa” osv fram till sidan 400. Då är ni framme vid början av 1500-talet. Då vår ana Anna Olofsdotter bör ha varit född och kanske var hon då en liten flicka. Anna (XIV 29865) som var Björns sonsons sondotter. Undrar hur Anna Olofsdotter och hennes man Per Andersson visste eller kände till allt som hände vid tiden.